Sol- och Energiportalen – artiklar, energipoddar och webbinarier
inom solceller och smarta energisystem
Powered by SolarVolt

---

Artikel ▾

Bild:  Elmarknaden utvecklas till högre och mer volatila elpriser i framtiden.

Både högre och lägre elpriser i framtiden

Elprisets utveckling har alltid varit föränderligt – både på kort och lång sikt – men under hela 2010-talet översteg det genomsnittliga månadspriset aldrig 65 öre per kilowattimme. Under år 2020 upplevde vi det lägsta elpriset någonsin, med 9,3 öre/kWh i juli månad och 22,1 öre/kWh som ett genomsnitt för hela år 2020. Under år 2021 steg elpriset kraftigt och landade på 67 öre/kWh som en snitt för hela året.

Från årtionden av billig el till allt dyrare el  De kraftiga ökningarna av elpriset började ta fart hösten 2021. Den varierade och kraftiga prisutvecklingen för el beror bland annat på de höga gaspriserna i Europa, där gasen används både för uppvärmning och för elproduktion. Därutöver finns betydande begränsningar i överföringen av el från norra till södra Sverige. Överföringsbristen har blivit mer påtaglig i södra Sverige efter nedstängningen av kärnkraftsreaktorerna Ringhals 1 och 2, samtidigt som det skett en massiv utbyggnad av vindkraftparker i norra Sverige.

Stabila energislag byts mot variabla energislag  Den stabila planerbara elkraften från kärnkraftreaktorerna vid Ringhals har ersatts av oplanerbar och väderberoende el från vindkraften, som bara producerar el när det blåser, varav huvuddelen levereras från vindkraftverken i norra Sverige. Vattenkraften har förstås fortfarande en stor roll att spela för en stabil elproduktion, men används också som balanskraft för att stabilisera elnätet i takt med skillnader i elanvändningen mellan högst- och låglasttimmar.

Läs hela artikeln här!

---

Artikel ▾

Bild:  Ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekter samspelar vid förvaltning av fastigheter.

Sveriges fastighetsägare är viktiga aktörer för klimatsmart framtid

De svenska fastighetsbolagen kan kraftigt reducera sina klimatavtryck, där återbruk av byggmaterial och inredningskomponenter utgör en viktig beståndsdel på vägen till ett mer cirkulärt samhälle. även användningen av delningstjänster och möjligheten till skalbara energilösningar är viktiga steg mot en hållbar framtid.

Framgångsrik klimatresa  Den klimatresa som många fastighetsägare har varit nödvändig, men det finns fortfarande en stor förbättringspotential. För att det skall bli en framgångsrik klimatresa gäller det att fortsätta minska klimatpåverkan och öka takten i hållbarhetsarbetet. Fler nyheter i regelverket kan bidra till att fastighetsägarna skulle kunna bidra ännu mer.

Att bygga och förvalta fastigheter har under lång tid haft en stor klimatpåverkan, framförallt på 70- och 80-talet då oljeeldning var den primära källan för uppvärmning av fastigheter. På 90-talet började fjärrvärme byggas ut på allvar, samtidigt som olika typer av värmepumpar gjorde sitt intåg. Resultatet är uppenbart – från år 1990 fram tills 2014 hade utsläppen av växthusgaser från uppvärmning av bostäder och verksamhetslokaler minskat med nästan 90 procent, samtidigt som lokalytan som behöver värmas upp ökar betydligt. Förutom minskad klimatpåverkan och bidrar nya smarta energilösningar till ett ökat fastighetsvärde, men också en lägreenergikostnad för de enskilda hyresgästerna.

Agenda är vägen mot nationella mål  Vi har både nationella miljömål och mål för fossilfrihet. Efter ett riksdagsbeslut har Sverige antagit målet den förnybara elproduktionen skall vara procent till år 2040. Redan år 2030 skall Sverige ha uppnått 50 procent effektivare energianvändning. Det finns också en rad globala mål för en hållbar utveckling genom Agenda 2030.

Många kommuner och städer har ambitiösa klimat- och miljömål och vill vara en föregångare när det kommer till hållbarhetsfrågor och hur de skall möta klimatutmaningar på lokal nivå. Men det räcker inte med ambitiösa miljöprogram och klimatmål – de måste vara realistiska och uppnåeliga också. Redan för mer än 10 år sedan tog många städer och kommuner fram både miljöprogram och klimatmål som skulle arbetas fram till år 2020. Många av programmen och målsättningar uppfylldes aldrig och i vissa fall uppnåddes inte ens tio procent av målen.

Läs hela artikeln här!

---

Artikel ▾

Bild:  Låga elpriser är ett minne blott, för nu kommer både energi-, effekt- och nätkostnader att öka.

Trenden går mot stigande elpriser

Långtidsprognoser för elprisutvecklingen pekar på ökande priser fram till år 2030, beroende på en successivt försvagad energibalans. År 2030 räknar analytiker med att den nordiska elmarknadens elpriser kommer att ligga upp till 50% över de senaste årens snittpriser. Volatiliteten kommer att fortsatt vara hög, i takt med att andelen förnybara energislag ökar. Glädjande är att solenergi har förmågan att dämpa volatiliteten för elpriser under sommarhalvåret – både för den enskilde fastighetsägaren med solceller på taket och tack vare elen från solcellsparker.

Energi i balans  Produktion, elanvändning och elnätets kapacitet skapar tillsammans en energibalans. Aktörer inom energimarknaden räknar med att Norden kommer att ha en positiv energibalans till och med år 2026. Däremot kommer elöverskottet att minska redan från i år. Enligt olika prognosmodeller kommer elpriset att sjunka något det närmaste året, för att sedan landa på i genomsnitt 40 öre per kWh. Därefter förväntas elpriset att successivt stiga igen. Anledningen till den fortsatta positiva energibalansen till och med år 2026 beror främst på en betydande ökning av förnybar el, till exempel från solenergi och vindkraft. Även ny finsk kärnkraft bidrar till en förbättrad energibalans i det svenska elsystemet.

Export av el  Andelen exporterad el ökar till följd av att NordLink (ledningen mellan Norge och Tyskland) och North Sea Link (ledningen mellan Norge och Storbritannien) är på väg att bli klara i år. NordLink-kabeln har en längd av 623 kilometer är ett stort och viktigt projekt för framtidens klimatneutrala energisystem. Likströmskabeln på 500 kV togs i drift under maj 2021 och har en kapacitet på 1 400 MW, varav 11,7 procent tas i bruk under år 2021. Kapaciteten ökar med ytterligare 11,7 procent per år tills den når 70 procent i slutet av år 2025, vilket är obligatoriskt enligt EU-lagstiftningen. Tills dess förväntas det tyska elnätet förstärkas med en helt ny kabelkorridor från norr till söder om 2 GW. Det innebär att den norska och svenska förnybara elen når ända ner till södra Tyskland.

Läs hela artikeln här!

---

Artikel ▾

Bild:  Utbyggnad av solenergi och andra förnybara energislag leder till en grönare framtid för Sverige.

Sverige och EU styr energimarknaden mot en mer hållbar framtid

Olika medel används för att styra vilka energislag som skall driva elproduktionen – både inom Sverige och EU. Exempelvis har vindkraft, solenergi och energi från biobränslen subventionerats och anpassats utefter tekniska, ekonomiska och politiska aspekter och behov. Idag läggs stora resurser på utveckling och kommersialisering av vätgas. Till exempel har EU har anslagit hundratals miljarder euro på nya energiprojekt där vätgas fyller en viktig funktion. Även i Sverige är stora satsningar planerade, bl a i norra Sverige där vätgas på sikt skall ersätta kol och koks för att reducera järnmalm till järn – en industri som står för tio procent av landets totala koldioxidutsläpp. Idén är att använda vätgas producerad av en stor mängd vindkraftverk som har byggs och förväntas byggas ut ytterligare de kommande åren.

Elcertifikatsystemet en katalysator  Mest betydelsefullt för omställning till mer hållbart producerad energi är elcertifikatsystemet, som funnits sedan år 2003. Systemet kar bidragit till en kraftig utbyggnad av produktionskapaciteten av förnybar el i Sverige och Norge. Även användningen av biomassa i kraftvärmeverken ökade kraftigt efter att systemet infördes, och senare också vindkraften. Även solceller har kunna åtnjuta fördelarna av att omfattas av elcertifikatsystemet, särskilt som priserna för solceller sedan millennieskiftet sjunkit med 95%. Det har inneburit att solcellstekniken fått en rejäl skjuts framåt, med i princip en fördubbling av antal installerade kilowatt varannat år under de senaste 10 åren. Försäljningen av certifikaten har givit solcellsägarna många kronor i intäkter, som i sin tur bidragit till kortare återbetalningstider och större förtjänst.

Certifikaten har spelat ut sin roll  Priserna på elcertifikaten har under de senaste åren sjunkit kraftigt och målet med elcertifikatsystemet har uppnåtts långt tidigare än förväntat. Numera spelar systemet en underordnat roll vad gäller att skapa incitament för utbyggnaden av förnybar energiproduktion.

Läs hela artikeln här!

---

Artikel ▾

Bild:  Att erbjuda elbilsladdning förväntas bli en hygienfaktor för enskilda fastighetsägare och fastighetsbolag.

Planera för laddsystem till elbilar i fastigheter redan nu

Antalet laddbara fordon i Sverige fortsätter öka och nya rekord sätts dagligen. För ett år sedan fanns drygt 100 000 laddbara fordon i Sverige. Vid utgången av första kvartalet i år hade antalet laddbara fordon mer än fördubblats. I somras var drygt varannan försåld bil en laddbar bil. Sammantaget utgör laddbara bilar nu drygt fyra procent av Sveriges samlade flotta av personbilar.

Ökad utbyggnadstakt av laddinfrastruktur  Det pågår omfattande satsningar och nya initiativ för att öka takten i omställningen till en elektrifierad fordonsflotta, men utmaningen ligger i att även öka tempot i utbyggnaden av laddinfrastrukturen. För ett år sedan fanns 9 000 laddpunkter, medan det nu finns drygt 12 500 laddpunkter. Det får betraktas som en måttlig ökningstakt, med tanke på den snabba tillväxten av elbilar och andra laddbara fordon i Sverige.

Elbilsladdning en hygienfaktor  Att erbjuda elbilsladdning förväntas bli en hygienfaktor för enskilda fastighetsägare och fastighetsbolag. För dem blir det allt viktigare att lägga in elbilsladdning i den långsiktiga strategin för utveckling av fastighetsbeståndet. Det kräver eftertanke med avseende på skalbarhet, fastighetens elförsörjning och kommande effektbehov. Därför är laddlösningar något att ta höjd för i de närmaste årens investeringsplaner för fastighetsbranschen. Redan idag finns det städer som planerar att innerstäderna skall vara utsläppsfria till år 2030, där ett exempel är Stockholms Stad. Det kommer att ge nödvändiga incitament för fler att skaffa elbilar, samtidigt som trycket på fastighetsägare att investera i laddinfrastruktur ökar.

Läs hela artikeln här!

---

Artikel ▾

Bild:  Att energieffektivisera fastigheter med gröna lån och solceller på taket tillhör framtiden.

Energieffektivisera fastigheter med gröna lån och solceller

Allt pekar på att energieffektiva fastigheter med solceller på taket är framtiden. Från EU's budget anslås mer medel än någonsin för klimat- och miljöbefrämjande åtgärder. Gröna lån till fastigheter är ett bra alternativ att få finansiering för miljö- och klimatriktade investeringar. Dock ställs tuffa krav på att medlen skall användas till åtgärder som bidrar till förbättrad miljö och minskad klimatpåverkan.

Hög energiförbrukning ger tappade värden  Redan nu tenderar energi- och effektförbrukande fastigheter att tappa i värde. I Nederländerna måste till exempel kontorsbyggnader uppnå energiklass C till år 2023, annars får de inte hyras ut. Från och med år 2030 planeras en höjning av kraven till klass A. Storbritannien och New York arbetar med liknande förslag. Att ignorera och inte vidtaga åtgärder för energieffektivisering kan för många fastigheter innebära en ordentlig reduktion av deras värde.

Kriterierna ställer dessutom högre krav på redan gjorda investeringar än vad som föreslås ställas på nybyggnation eller större renoveringar. De uppställda kraven för befintliga fastigheter är så höga att det i vissa fall kan leda till rivningar av byggnader som inte når upp till klass A, för att istället ge plats för nybyggnationer.

Högre krav på energieffektivisering för fastighetsägare  Energieffektivisering av fastigheter – som både innefattar minskad energiförbrukning och tillförsel av mer förnybar energi, till exempel via solceller – kan alltså bli avgörande för att överhuvudtaget få bedriva uthyrning av bostäder och lokaler i framtiden. Sverige har kommit förhållandevis långt inom området, men givet att liknande krav skulle införas så skulle det krävas mer av fastighetsägare, till exempel när det gäller att tillföra fastigheter mer förnybar energi från solceller på taket.

Läs hela artikeln här!

---

Artikel ▾

Solceller ger värdeökning för villor, bostäder och fastigheter

Svenska fastighetsägare är positivt inställda till att installera solceller på taket. Bland villaägare uppger nästan var femte husägare i Sverige att de planerar att skaffa solceller under innevarande år, enligt en nyligen genomförd Sifo-undersökning som gjordes på uppdrag av Ecster. Solceller ger även möjligheter till god avkastning och därmed en sannolikt högre framtida värdering av fastigheter.

Solceller och fastighetsvärde  Nästan 66 000 solcellsanläggningar finns installerade enligt den senaste statistiken från Energimyndigheten. Det är knappt 50 procent mer i jämförelse med förra året. Intresset är fortsatt mycket högt och var femte husägare, 19 procent, uppger i en Sifo-undersökning från i våras och som genomfördes på uppdrag av Ecster att de planerar att skaffa solceller under 2021. Pris och lönsamhet är avgörande faktorer för att motivera investering i solceller. Frågan många fastighetsägare ställer sig är om installerade solceller också påverkar försäljningspriset på fastigheter.

Påverkar solceller värdet på fastigheter?  Att skaffa solceller till villor, bostadshus och kommersiella fastigheter har blivit både enklare och mer ekonomiskt lönsamt. Men om en försäljning av fastigheten är nära förestående, t ex inom några år, så funderar fastighetsägaren förstås om solceller på taket ger en värdeökning på fastigheten.

Läs hela artikeln här!

---

Artikel ▾

Solceller och batterilager för reducering av effekttoppar

Effekttoppar som uppstår när stora elförbrukare kopplas in står endast för en begränsad del av energibehovet, men kan ändå medföra betydande kostnader för fastighetsägare. Intresset för reducering av effekttoppar i fastigheter har successivt ökat bland många fastighetsägare. De efterfrågar i allt högre utsträckning både kostnadsbesparande energilösningar och möjligheter att minska klimatpåverkan för den el som förbrukas i deras fastigheter.

Incitament för reducering av effekttoppar  Det pågår en utveckling för att öka incitamenten för fastighetsägare att reducera effekttoppar, inte minst med tanke på att utformningen för elnätspriser i allt högre grad fokuserar på effekt. Intresset för nya affärsmodeller kring efterfrågeflexibilitet är stort bland både fastighetsägare och nätägare.

Ökad flexibilitet i elanvändningen  De senaste åren har visat att det finns en uppenbar risk för effektbrist i elnäten, särskilt i Mälardalen och i södra Sverige. Det har ökat behovet av incitament för att minska effektbehovet i bland annat fastigheter. En pådrivande faktor för utvecklingen av affärsmodeller för effektreducering är elbolagens prismodeller, som speglar deras tilltagande svårigheter att tillhandahålla tillräckligt med effektkapacitet.

Läs hela artikeln här!

---

Artikel ▾

Vätgas och solceller en del av framtidens energiförsörjning

Världen har upplevt en lång period av stabilitet och trygghet gällande energiförsörjningen. Energin kommer från den mark vi står på, varifrån de fossila energislagen olja, kol, naturgas och uran kan utvinnas. Även förnybara energislag har funnits genom århundraden, till exempel torv och trä. Dagens energi utvinner vi istället från förnybara energislag, t ex elektricitet från sol- och vindenergi, men som inte alltid kan överföras direkt till elförbrukaren, utan det kan behövas en energibärare för att transportera den lagrade energin till elförbrukaren.

Lagring av energi i vätgas  Vätgas är en energibärare precis som elektricitet. Det betyder att vätgas inte är någon primär energikälla, men som kan användas för att lagra, transportera och tillhandahålla energi. Flexibiliteten är stor eftersom vätgas kan produceras ur alla typer av energikällor, t ex solenergi. Vid förbränning är restprodukten vatten, till skillnad från fossila bränslen eller biobränslen, som avger växthusgasen koldioxid.

Den globala uppvärmningen accelererar  Sedan 50-talet har forskare kunnat observera en fortlöpande temperaturökning i atmosfären och varnat för konsekenserna. Det är dock först de senaste två årtiondena som varningarna övergått till att bli alarmerande, när glaciärer och permafrost smälter i allt snabbare takt. Idag står det utom tvivel att det är människan som är orsaken till den globala temperaturökningen. Växthusgaserna koldioxid och metan får solinstrålningen att i högre grad stanna kvar i atmosfären.

Enligt många forskare har vi redan passerat gränsen för att backa tillbaka och återställa koldioxidhalten i atmosfären till förindustriell tid. För mycket koldioxid finns bundet i bland annat världshaven för att kunna återställa balansen. Inte ens om vi skulle stoppa all fossil förbränning idag, så skulle koldioxidhalten fortsätta att öka i atmosfären under ett par årtionden.

Läs hela artikeln här!

---

Artikel ▾

Ny statistik för utbyggnad av solceller i Sverige

Antalet nätanslutna solcellsanläggningar fortsätter att öka. Den installerade effekten har nu passerat 1 GW (= 1 000 MW) vilket är en ökning med nästan 400 MW för året 2020. Numera har alla Sveriges kommuner åtminstone en nätansluten solcellsanläggning. Det visar ny statistik från Energimyndigheten.

Ny statistik för solceller  Sedan flera år publicerar Energimyndigheten ny officiell statistik över nätanslutna solcellsanläggningar. En nyhet för årets statistik är data för installerad effekt per capita och per kvadratkilometer, vilket redovisas både på nationell och på regional nivå.

Kraftig ökning av antalet solcellsanläggningar  Under år 2020 installerades det nästan 22 000 nätanslutna solcellsanläggningar i Sverige, med närmare 400 MW i installerad effekt. Om alla data summeras till och med utgången av år 2020 fanns det nästan 66 000 nätanslutna solcellsanläggningar, vilket skall jämföras med knappt 44 000 för år 2019. Totalt installerades 1 090 MW, vilket i jämförelse med år 2019 motsvarar en ökning med 56 procent (698 MW).

Läs hela artikeln här!

---

Artikel ▾

Solcellsfasader till alla typer av byggnader

Att producera solel förknippas vanligtvis med rektangulära svarta solpaneler, monterade på taken till villor, bostadshus och och kommersiella fastigheter. Vinklade tak i söderläge där solstrålningen är som starkast ger den bästa skörden av solproducerad el. Men även svagt sluttande och platta takytorger en bra och effektiv solelproduktion genom att solpanelerna vinklas upp för att effektivare ta vara på solinstrålningen. Men i och med att hela byggnaders klimatskal – det vill säga även väggar, fönster och dörrar – spelar en avgörande roll för att minska energibehovet, har en ny form av energilösning växt fram, nämligen solcellsfasader.

Högteknologiska solfasadelement  Marknaden för fasadmonterade solpaneler växer. Många fastighetsägare, arkitekter, projektörer och byggare har upptäckt att inte bara solceller på taket, utan även på fasader, kan vara ett användbart sätt för att komplettera solcellerna på taket. Om de har lämpliga egenskaper och är dekorativt utformade kan de integreras och ge byggnaden ett arkitektoniskt värde, och samtidigt leverera upp till 50 procent mer energi än om solpaneler avsedda för takmontage monteras på väggen, enligt Fraunhofer Center for Silicon Photovoltaics CSP i Halle.

Solceller integrerade i byggelement  I samarbete med HTWK Leipzig och TU Dresden utvecklade Fraunhofer CSP-forskare också lämpliga alternativ för att integrera solcellselement i betongfasader – närmare bestämt i fasader gjorda av kolbetong, ett material som utvecklats av ett konsortium på mer än 150 partners i "C3 – Carbon Concrete Composite"-projekt. Betongens hållfasthet tillhandahålles av kolfibrer – och inte av armeringsstål. På Fraunhofer CSP analyserades hur solcellselement bäst kan monteras på dessa typer av kolbetongfasader, det vill säga hur denna nya betongtyp kan kombineras med produktion av solenergi. För detta ändamål utformade forskarna tre olika koncept och metoder för att integrera solcellelementen i delar av fasaden. Solcellselementen kan antingen inkluderas direkt vid gjutning av betongsektionerna, alternativt lamineras på den gjutna betongytan eller förbindas till betongplattor. Det tredje konceptet är att fästa asolcellselementen på betongplattorna med hjälp av tappfästen eller skruvanslutningar, vilket skulle underlätta demontering för service, underhåll eller reparationer.

Läs hela artikeln här!

---

Artikel ▾

Full laddning till elbilen från solceller på taket

Den kraftiga tillväxten inom elbilar och laddhybrider fortsätter. Redan nu är var tredje försåld bil i Sverige en elbil eller laddhybrid. Elbilar och laddhybrider vinner alltmer terräng, men de är inte några nya uppfinningar. Redan år 1900 lanserade Ferdinand Porsche en hybridbil med en förbränningsmotor som drev två elmotorer som i sin tur drev framhjulen. De dominerade vägarna i USA fram till runt år 1915.

Elbilens historia  År 1971 kördes den första bilen på månen med el och ungefär vid denna tid började det även lanseras golfbilar som drevs av el. I början av 1990-talet krävde Kalifornien att biltillverkarna skulle erbjuda en viss andel Zero Emission Vehicles. Det ledde till en rad nya modeller av elbilar.

Svenska Nutek genomförde i början av 1990-talet en elbilsupphandling i Sverige. Många av dessa elbilar rullar faktiskt fortfarande på våra vägar.

Elbilen och laddhybrider under 2000-talet  I början av 2000-talet ökade intresset för elbilar i takt med en allt intensivare klimatdebatt. Hybridtekniken började lanseras igen. Lätta och energitäta litiumjonbatterier utvecklades inom hemelektroniken och lämpade sig även för elbilar och laddhybrider. År 2005 korades för första gången en laddhybrid till Årets Bil och år 2010 premierades en renodlad elbil med samma titel.

Läs hela artikeln här!

---

Artikel ▾

Energigemenskaper en lösning för att motverka effektbristen

Det finns goda förutsättningar att så kallade energigemenskaper kan vara ett effektiv lösning på energiomställningens utmaningar. En sådan energiteknisk gemenskap kan bidra till att halvera behovet av toppeffekter, och samtidigt ge energibesparingar på 15 - 30 procent. Det finns flera testprojekt på gång i Sverige där det etableras energigemenskaper, bl a i Örebro och Stockholm. Syfte är att undersöka möjligheterna till lokal solelproduktion, lastbalansering och energidelning mellan fastigheter, samt lokala lösningar för energilagring.

Pågående testprojekt  Aktuella energigemenskaper bildas dels i ett befintligt bostadsområde i området Hammarby Sjöstad i Stockholm, dels i det nybyggda bostadsområdet Tamarinden i Örebro. Medverkande i testprojekten är RISE – Sveriges forskningsinstitut och innovationspartner – och KTH – Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm. Energimyndigheten finansierar projektet, som syftar till att undersöka möjligheter och utmaningar för lokala samhällen att satsa på smarta och hållbara energilösningar, men även ge systemtjänster till det allmänna energisystemet. Projektet pågår under drygt tre och ett halvt år, och startade i mars 2021.

Energigemenskaper som smart tjänst  Ännu är vägen till en lagstiftning som är anpassad för framtidens elsystem ganska lång. Det finns behov av flera generella förändringar, främst på skatteområdet. Det bör även beaktas att de flesta medborgare i Sverige sannolikt hellre köper en smart tjänst som bygger på idén bakom energigemenskaper från ett företag, än att engagera sig i en föreningsgemenskap, men självfallet bör båda möjligheter hållas öppna inför ett kommande beslut i frågan.

Läs hela artikeln här!

---

Artikel ▾

Allt fler villa- och småhusägare planerar solceller

Intresset för solceller bland svenska villa- och småhusägare ökar. Energimyndigheten presenterade i mars 2021 ny statistik som redovisar närmare 66 000 installerade solcellsanläggningar under förra året. Det är en ökning med nära 50 % jämfört med förra året.

Intresset för solceller ökar  Nästan en femtedel av villa- och småhusägare i Sverige uppger att de planerar att skaffa solceller under år 2021. Miljö, klimat och hållbarhet är viktiga argument, men även den ekonomiska aspekten är viktig, enligt en Sifo-undersökning från februari i år, som gjorts på uppdrag av Ecster.

Ekonomiska incitament driver installationstakten  Om alla husägare som planerar solceller skulle förverkliga sina planer, så skulle alla svenska villor och småhus vara försedda med solceller på taket om ca 5 år. Nu finns för de flesta en ekonomisk verklighet att förhålla sig till och många planer på solceller förskjuts därför på framtiden. Sedan årsskiftet finns ett nytt grönt ROT-avdrag på 15 % av totalkostnaden för solceller, som kan ge ett ordentligt lyft. Det kan få antalet solcellsinstallationer för de kommande åren att skjuta i höjden.

Läs hela artikeln här!

---

Artikel ▾

Solceller till flerbostadshus missgynnas

Varför sätts det inte upp fler solceller på flerbostadshus? Statistik visar att andelen flerbostadshus med solceller på taket inte växer lika snabbt som för andra fastighetstyper. Orsaken kan sannolikt hänföras till ett regelverk som inte är i takt med tiden, men det handlar också om något sämre lönsamhet med solceller på denna typ av fastigheter.

Solelproduktion när huset när färre är hemma  Alla fastigheter för boende – oavsett om det gäller villor, flerfamiljshus eller bostadshus – har det grundläggande problemet att elproduktionen från solcellerna på taket inte ligger i fas med elbehovet i fastigheten. Under dagtid när solcellerna genererar som mest solel är betydligt färre hemma, än vad som är fallet på morgonen, kvällen och nattetid. Det är bara i dessa coronatider som fler personer vistas i bostaden under dagtid.

Överskottsel gör också klimatnytta  Om solbelysta delar av taket på villor, flerfamiljshus eller bostadshus täcks med maximalt antal solpaneler, så kommer en stor del av elproduktionen att behöva säljas som överskottsel till elhandelsbolaget. För klimatet gör solcellerna förstås samma nytta ändå, eftersom varje solpanel sparar in ca 3 ton koldioxid under en livstidscykel – men lönsamheten blir sämre eftersom elöverskottet inte betingar samma värde som köpt nätel.

Läs hela artikeln här!

---

Artikel ▾

Villaägare med solceller kompenseras

Stora förändringar av regelverken för solceller kännetecknar förra året – och fortsätter i år – samtidigt som utbyggnaden av solcellsparker ökar markant. Men fortfarande återstår mycket förändringsarbete för att få utbyggnaden av framförallt stora solcellsanläggningar att ta ordentlig fart.

Villaägare med solceller får kompensation  En glädjande nyhet för alla ca 9 000 villaägare som installerade solceller på sina villatak under förra året är att de nu blir kompenserade för solcellsstödet de gick miste om. Anledningen var att investeringsbidraget för solceller hastigt drogs in och avvecklades, i takt med att avsatta stödpengar var på väg att ta slut. De kommer nu att kompenseras för den oväntade förlusten. Därför avsätter regeringen nu 260 miljoner kronor till dessa ca 9 000 solcellsägarna som har installerat solceller på sina villatak, men aldrig fick solcellsstödet utbetalt.

Glappet mellan två stödsystem skapade förvirring  Denna grupp fastighetsägare har kommit i kläm mellan två olika gröna stödsystem för solcellsinstallationer. När pengarna tog slut i det tidigare systemet förra sommaren, valde regeringen att inte skjuta till nya pengar för de som då ansökte om investeringsbidrag för resterande del av året. Beskedet kom som en överraskning, eftersom staten tidigare alltid skjutit till mer pengar när de tagit slut under tidigare år.

Läs hela artikeln här!

---

Artikel ▾

Solenergi på stark frammarsch i USA

Flera år av klimatförnekelse från ett av världens ledande länder är över. Efter att Joe Biden blev installerad som president tidigare i år, är USA tillbaka på spelplanen som en av de drivande krafterna i utvecklingen av en hållbar värld. USA har gjort ett återinträde i Parisavtalet, vilket förstås är en viktig markör. Den förre presidenten, som inte tog klimathotet på största allvar, gav åtminstone världen en läxa som ledde till att andra länder insåg att de måste göra desto mer aktivt klimatarbete. Därför måste nu risken att världen lutar sig tillbaka och förlitar sig på att USA skall lösa världens klimatproblem elimineras.

USA och EU proaktiva aktör inom klimatområdet  Det gäller nu att inte förblindas av vackra ord och symbolhandlingar från Joe Biden eller andra av världens politiker, utan ta stora kliv framåt inom energi- och klimatområdet. Faktum kvarstår att USA står inför stora utmaningar. För landets väg framåt påverkar oss alla, eftersom klimatförändringarna och miljöförstörelsen inte ser några gränser. USA har under decennier haft på sig den globala ledartröjan – framförallt av politiska orsaker – med nu är det dags att landet blir en globalt ledande och proaktiv aktör inom klimatområdet. Tillsammans med EU kan de bli en viktig aktör för att fler länder ska anta ambitiösa nationella planer för att minska klimatutsläppen.

Fossil energi dominerande energikälla i USA  Energimixen i USA består till ca 80 procent av fossila bränslen. Endast ca 11% av den totala energiproduktionen kommer från förnybara källor, medan den elbaserade energin till ca 17% är förnybar. Fossil elproduktion står för ca 38% av de amerikanska koldioxidutsläppen, viiket är den främsta orsaken till den globala klimatförändringen. Första steget mot fossilfrihet är att minska stöd och subventioner till den fossila energibranschen. Där kan Sverige vara ett viktigt föregångsland för USA och många andra i utvecklingen till mer grön energiproduktion.

Läs hela artikeln här!

---

Solceller och smarta energilösningar
från våra partnerföretag ▾

---

Artikel ▾

Underlätta ökad egenanvändning av solel

Vi befinner oss i en omfattande utbyggnad av solceller i Sverige. Solcellsmarknaden har också vuxit kraftigt under flera år. Potentialen att utnyttja solenergi i Sverige är mycket stor, och har solceller goda förutsättningar att utgöra ett betydande bidrag till den nationella elmixen. En ökad egenanvändning av solel motverkar problem som är relaterade till den förnybara energins varierande elproduktion, t ex att elnätet kan överbelastas.

Stort intresse för egenproduktion av solel  Intresset för att egenproducera el med solceller, både bland privatpersoner och fastighetsägare, har ökat betydligt. Visserligen har investeringsstödet successivt reducerats, och avskaffas helt under innevarande år. Det kompenseras av att priset på solpaneler sjunkit kraftigt de senaste åren. För privatpersoner finns numera ett grönt ROT-avdrag på 15% av den totala investeringen i solceller, inklusive arbetskostnad, som dras direkt från fakturan vid köptillfället.

Ökad egenanvändning av solel höjer lönsamheten  Det finns också andra ekonomiska incitament, som innebär möjligheter till ännu bättre avkastning från solcellsanläggningar. Det gäller framförallt att öka egenanvändningen av solel, inte minst för större solcellsanläggningar, men även för mindre anläggningar, t ex solceller på flerfamiljshus. Efterfrågan på ökad kunskap finns inom branschen och även bland potentiella solcellsköpare. Där behöver upplysningar om nya produkter och tjänster, som underlättar en kostnadseffektiv ökad egenanvändning av solel, påskyndas och effektiviseras så att de når ut bredare till målgruppen.

Läs hela artikeln här!

---

Kontakta oss   ▾

---

Artikel ▾

Slopa energiskatt på egenanvänd solel

Effektgränsen på 255 kW – och som 1 juli 2021 höjs till 500 kW – borde tas bort helt för egenanvänd solproducerad el. Över denna gräns utgår energiskatt, vilket troligen är den lag som mest hämmar den svenska utbyggnaden av solceller.

Energiskatten hämmar solcellsutbyggnaden  Den som installerar en solcellsanläggning på minst 255 kW måste alltså betala energiskatt på den solel som egenanvänds i fastigheten, till vilken anläggningen är ansluten, enligt Lagen (1994:1776) om skatt på energi. Denna energiskatt har en hämmande effekt på den svenska solcellsmarknaden.

Flera av Sveriges största fastighetsbolag har under flera år investerat i solcellsanläggningar upp till 255 kW, men hade i genomsnitt kunnat bygga ut med närmare 50 procent fler installerade kilowatt om effektgränsen inte funnits. Det blir helt enkelt inte lönsamt att bygga ut större på grund av energiskatten på egenanvänd el.

Snabbare väg till helt förnybar elproduktion  Om det svenska målet om 100 procent förnyelsebar elproduktion år 2040 skall kunna uppnås i enlighet med Energiöverenskommelsen år 2016, bör lagarna om energiskatt utformas för att accelerera utbyggnaden av solceller, och inte bromsa in densamma. Det är svårt för fastighetsägare att med normalt logiskt tänkande förstå varför solelproduktionen från det egna taket – där solelen används och förbrukas i den egna fastigheten – skall energibeskattas.

Solproducerad egenförbrukad el har ju aldrig passerat elmätaren och följaktligen aldrig nått ut till den allmänna elmarknaden. På motsvarande sätt finns ju ingen beskattning på egenproducerad och egenanvänd solvärme eller vedeldning – och heller inte för egenodlade äpplen eller morötter. Konsekvensen med nuvarande lag blir således att alla lämpliga takytor för solcellsinstallationer med passande elbehov i fastigheternas underliggande verksamheter, inte utnyttjas av villiga fastighetsinnehavare.

Läs hela artikeln här!

---

Alla publicerade artiklar för 2021 ▸

Relaterat Energipoddar
Välj solcellsleverantör med omsorg
Att välja bästa solcellsleverantör – och undvika fallgroparna
Soltech Energy – koncernen med visionen att integrera solceller i morgondagens hållbara samhälle
Solkraft Sverige – företaget som levererar styrka i varenda cell
Akademiska Hus – första huset med elnät för likström
Energipoddar – framgångsfaktorer för lyckade sol- och energiprojekt