Sol- och Energiportalen
Alla publicerade artiklar under år 2021
Powered by SolarVolt


Artikel

Minska beroendet av elbolagens nätavgifter

Bild:  Värdet för en sparad kilowattimma beror på när, var och varför energin förbrukades

Minska beroendet av elbolagens nätavgifter

Energiansvariga på fastighetsbolagen lägger ner mycket tid för att spara energi och pengar. Energibolagen lägger också ner mycket tid, men där handlar det om att anpassa tarifferna för energin de debiterar fastighetsägare och andra elkonsumenter. Dessa justeringar av tariffer försvårar uppföljningen av genomförda energibesparande åtgärder, vilket riskerar att minska incitamentet till fler investeringar i energibesparing.

Risk för kontraproduktiv omställningEllagen förändrades år 2015 med förhoppning att nättarifferna skulle motivera elkonsumenter till effektivare användning av elnätet. Den utvecklingen kommer att accelerera i takt med samhällets ökade elektrifiering, t ex genom fler elektrifierade transporter på vägarna, som har behov av lätt tillgänglig dygnet-runt-el vid alla laddstationer som finns och behöver byggas.

Den snabba utbyggnaden av förnybar energi behöver utbyggda ledningar för att kunna skicka den stora efterfrågan av sol- och vindkraft till alla energikonsumenter – inte minst till de tidigare nämnda fastighetsbolagen – som ofta har stora bestånd av både bostadshus och industrifastigheter.

Elektrifiering och digitalisering föder nya debiteringsformerBåde ökad elektrifiering och digitalisering av samhället kommer att utmana energibolagen att överväga nya debiteringsformer, och pröva på nya former för konsumtion och debitering av energi. Bland myndighetsutövare och beslutsfattare inom politiken finns starka motiv att påverka energikonsumenter att ompröva sättet att på ett effektivare sätt använda det allmänna elnätet. Resultatet blir – inte alls förvånande – krångligare tariffer.

Ansvaret flyttas till elkonsumentenDet är förstås bra att motivera energikonsumenter till ett starkare engagemang i miljöfrågor, men det resulterar i en kamp mellan proaktiva miljöförespråkare och vi andra som måste förhålla oss till energibolagens föränderliga och ibland ganska otransparenta tariffer.

I takt med energiomställningen till mer väderberoende förnybar energi, vill både myndighetsutövare och beslutsfattare inom politiken se fler proaktiva elkonsumenter.

Insparad energi kan bli dyrtFastighetsägare har i regel ett mål gemensamt – högre avkastning. Hos många av dem finns också uttalade miljömål, som förstås kostar lite extra. En åtgärd för högre avkastning är hyreshöjningar, vilket inte alltid är så populärt bland hyresgäster. Alltså återstår att spara in på andra åtgärder – t ex driftskostnader. Av dessa utgör ca 40% av energikostnader i fastigheten. Att reducera energianvändningen kan således ge betydande besparingar.

Frågan är när och varför energi förbrukasAtt spara energi betyder inte per automatik inbesparing av pengar. Energibolagens förändrade tariffer innebär också förändringar i deras sätt att debitera energikonsumenterna. Den tidigare målsättningen att spara pengar genom att spara energi är inte lika relevant längre. Numera är det relevantare att fokusera på vid vilken tidpunkt energin förbrukas, och varför den förbrukas. Den avgörande kunskapen är att förstå sambandet mellan energiförbrukning och kostnadsbesparing.

Transparenta tariffer underlättar energiplaneringenNär fastighetsägare kan identifiera när och varför energin förbrukas, uppstår potential att göra betydande kostnadsbesparingar. Det underlättar också budgetarbete och framtidsprognoser – och förenklar uppföljningen av genomförda investeringar. Så för varje krona som investeras i energibesparing måste payoff-tiden vara rimlig – d v s varje investerad krona skall vara återbetald efter ett definierat antal år. Därefter skall energiinvesteringen ge en positiv avkastning.

Värdet av en insparad kilowattimmaDet gäller att veta vad en sparad kilowattimma egentligen är värd? En intressant kalkylmodell som använts ibland är att en energiinbesparad krona höjer fastighetsvärdet med ca 15 - 20 kronor. De ger en påtaglig värdeökning, särskilt för fastighetsägare med större fastighetsbestånd.

Solceller sparar in många kilowattimmar nätelEn annan intressant kalkyl är hur investering i solcellsanläggningar för egenproduktion av förnybar el kan sänkta fastighetens elkostnader genom inbesparing av köpt nätel. I många fall kan solceller även bidra med att jämna ut mängden köpt el till billigare tariffer.

Även fasbalansering av fastighetens elsystem kan ge lägre nätavgifter, vilket är särskilt viktigt om fastigheten även skall förberedas för effektivare elbilsladdning. Att kapa effekttoppar med hjälp av solceller kan mildra energikostnaderna genom att spara dyra effektuttag och minska effektavgifterna, vilket kan ge ett högre energibesparande värde än att endast räkna insparade kilowattimmar.


Rekommenderade partners

Företagspartner 1

Företagspartner 2

Företagspartner 3

Företagspartner 4

Företagspartner 5

Företagspartner 6

Företagspartner 7

Företagspartner 8

Företagspartner 9

Företagspartner 10

Företagspartner 11

Företagspartner 12

Företagspartner 13

Företagspartner 14

Företagspartner 15


Artikel

Lantbrukens förutsättningar för solceller

Bild:  Lantbrukens byggnader är utmärkt lämpade för solceller

Lantbrukens förutsättningar för solceller

Allt fler lantbrukare upptäcker fördelarna att installera solceller på sina lantbruk, t ex på taken till ladugården, djurstallar, ekonomibyggnader, maskinhallar och förstås gårdshuset. Faktum är att lantbruk ofta har de lämpligaste byggnaderna för solceller överhuvudtaget – dels tack vare takens storlek, och dels för att den underliggande verksamheten i huvudsak bedrivs dagtid med en relativt stor andel egenförbrukning av solelproduktionen.

Solceller ger lantbruk fast elprisPrisutvecklingen på solceller har under det senaste decenniet varit kraftigt sjunkande, men har den senaste tiden stagnerat och ligger numera på en ganska stabil nivå. Det gör att många lantbrukare har råd att investera i solceller. Med egenproduktion av solel minskar elkostnaden och gör även lantbruket mindre känsligt för framtida höjningar av elpriset. Solceller ger helt enkel en prisgaranti, som varar under solcellsanläggningens hela livstid.

Stora takytor ger mycket förnybar solelOm taken har tillräckligt stora takytor och det finns finansiella resurser för att investera i en eller flera solcellsanläggningar, är rekommendationen att starta med en solcellsinstallation på den byggnad som har den bäst lämpade takytan och den största elförbrukningen under dagtid. Både byggnaden och solcellsanläggningen har i sådana fall samma juridiska ägare. Är anläggningen på den aktuella byggnaden mindre än 500 kW installerad effekt, utgår ingen energiskatt. En förutsättning är att den producerade solelen förbrukas inom byggnaden varpå solpanelerna är installerade.

Börja med planering för solceller till lantbruketInnan det är dags att investera i en solcellsanläggning behöver förutsättningarna för en installation utredas. Viktiga parametrar är t ex vilken takyta som finns tillgänglig, väderstrecket för taket, om det finns skuggor att ta hänsyn till från närstående träd eller närbelägna andra byggnader, silos, flaggstänger, men även skuggor som takmonterade ventilationstrummor kan orsaka.

Rengöring och avspolning av solcellerUtblås på taket kan innebära att stoft, damm och partiklar kan lägga sig på solpanelerna, vilket kan utgöra ett problem. Ett serviceprogram, där solpanelerna spolas rena från lantbrukens utsläpp, är att rekommendera. Jordpartiklar som uppstår när traktorer och andra jordbruksmaskiner kör runt på åkrar och betesmarker, kan landa på solpanelerna och minska verkningsgraden några procent. Andra skäl som kan föranleda avspolning av solpanelerna är vädrets makter – t ex saltbemängd luft i kustnära områden eller pollen som växtligheten kan orsaka på våren.

Takhållfasthet och takbärighetEn annan aspekt är att ta reda på om takets hållfasthet räcker för att bära upp en solcellsanläggning. Vanligen är takhållfastheten inget problem, såvida taket inte är platt eller endast har en svag taklutning (max ca 10 grader) för då krävs annan typ av infästning på taket, samt att snölaster behöver tas med i beräkningen.

Anpassa solelproduktionen till elbehovetDen beräknade solelproduktionen skall vara anpassad till aktuellt elnätabonnemang, så att inte säkringarna äventyras att gå sönder vid effekttoppar. Det kan kompenseras genom att installera ett batterilager, som blir en buffert och energireserv under perioder när solinstrålningen är extra hög och elförbrukningen något lägre.

Bygglov för solcellerSedan gäller det att undersöka om den planerade solcellsanläggningen kräver bygglov. Normalt sett behövs bygglov varken tätort eller på landsbygden, så länge solpanelerna följer takets eller väggars lutning, men säkrast är att kolla upp vad som gäller i den aktuella kommunen. Det gäller även om planeringen avser en solcellspark på marken.

Investering i solceller till lantbruketLantbrukens stora takytor innebär större och mer kostnadseffektiva solcellsanläggningar, vilket ger ekonomiska skalfördelar. En investering i solceller motsvarar en årlig avkastning på cirka 7 - 12%, beroende på förutsättningarna för en installation av solceller. Avkastningen härrör i första hand från minskade driftskostnader för lantbruket. En viss avkastning ger även försäljningen av överskottsel under våren och sommaren. Ersättningen från elbolagen följer normalt det aktuella spotpriset plus några extra ören per försåld kilowattimma.

Den bästa avkastningen fås om en så stor andel av den egenproducerade solelen som möjligt förbrukas inom den egna verksamheten. Förtjänsten är lika med priset på den nätel som annars hade fått köpas in, inklusive energiskatt och andra avgifter.

Fast elpris under hela livstidenLivslängden för en solcellsanläggning kan räknas i flera decennier, oftast uppemot 25 - 30 år. Återbetalningstiden är i regel ca 8 - 12 år, så tiden därefter levererar solcellerna i det närmaste kostnadsfri solel. Om avkastningen istället beräknas som ett fast elpris under anläggningens livstid, så ligger den typiskt kring ca 30 - 40 öre per kWh.

Att välja solcellsleverantörEn rekommendation är att ta reda på om de solcellsleverantörer som kommer att få lämna offerter, också har god kunskap och erfarenhet från tidigare solcellsinstallationer på lantbruksbyggnader. I vår Sol- & EnergiGuide finns ett urval av Sveriges rekommenderade leverantörer av solceller och hållbara energisystem.

Dags för installation av solceller på lantbrukets takSolcellsanläggningar till lantbruk skall vara dimensionerade i enlighet med lantbrukets särskilda krav på solcellsanläggningar och elinstallationer. Vid installation måste hänsyn tas till eventuell påverkan från ammoniak i luften, både vad gäller placeringen av solpaneler och växelriktare.

Se upp för ljusbågarDe elförande kablarna mellan solpaneler och växelriktare distribuerar likström, vilket ställer extra höga krav. Likström innebär att risken för ljusbågar är betydande om isoleringen på kabeln skulle nötas sönder av vind eller vibrationer, eller om gnagardjur skulle bita sönder kabelisoleringen. En ljusbåge innebär extremt stor risk för att brand kan uppstå.

Alla kablar skall dimensioneras för långa avstånd, och utsatta delar av kablarna skall förses med mekaniskt skydd och gnagarskydd. En självklarhet är förstås att installera jordfelsbrytare samt överspänningsskydd för både likström och växelström, helst i ett stabilt och miljöskyddad plåtskåp.

Regelverk för solcellerEn solcellsanläggning för lantbruk skall uppfylla gällande regelverk, t ex certifieringskraven för Säker Gård, regelverket från LBK för elinstallationer i lantbruk och hästverksamheter, samt krav på solcellsanläggningar utfärdade av Länsförsäkringar. Länkar till bra och informativa hemsidor som beskriver regelverket finns i menyn längst till vänster på vår hemsidas förstasida.

Immateriella värden för solceller till lantbruketEn solcellsanläggning har inga rörliga delar, som annars hade behövt service, underhåll och reparationer. Anläggningen är helt ljudlös, till skillnad från t ex vindkraftverk, som både syns på långt håll, påverkar närmiljön, kräver underhåll och avger ljud.

Att producera egen solel med hjälp av solceller på egna fastigheter och byggnader innebär inga koldioxidutsläpp som påverkar klimatet. Med inköpt förnybar el från elbolagen är det nära nog omöjligt att på egen hand kontrollera elens ursprung, men med egna solceller så är elens ursprung garanterad – den kommer från solcellerna på egna taket.

Trend mot ökad självförsörjningDrivkraften att bli oberoende från fossila energislag, framtida elprishöjningar och nå en högre grad av självförsörjning är stor bland lantbrukare. Idag har ca 35% av de svenska lantbruken någon form av förnybar energiproduktion.

Lantbruk som drivs med förnybar energi, producerad av solceller på egna taket, ger lantbruket ett starkare varumärke och en genuin miljöprofil. Det stärker lantbrukaren att fokusera på kärnverksamheten – att producera miljöriktiga livsmedel med förnybar solel.


Artikel

Att välja bästa solcellsleverantör – och undvika fallgroparna

Bild:  Oavsett om det gäller ett villan, bostadshuset eller kommersiella fastigheten, så är rekommendationen att vara noggrann i valet av solcellsleverantör

Att välja bästa solcellsleverantör – och undvika fallgroparna

Valet av leverantör av solceller till villataket – eller till bostadshuset eller kommersiella fastigheten – är inte lätt för någon fastighetsägare. Måhända underlättar det för fastighetsbolag som ofta har någon person som är utbildad och kunnig inom förnybara energilösningar. För alla andra är en planerad investering i solceller en utmaning.

Allmänt viktiga frågorMånga frågor behöver bli besvarade innan det är dags att ta steget att välja en solcellsleverantör och få solcellsanläggningen installerad, t ex:

MiljömedvetenhetEn investering i solceller är förstås ett utmärkt sätt att bli lite mer oberoende av elbolagens leveranser av nätel. Men för den lite mer miljömedvetne fastighetsägaren finns ytterligare frågor som är relevanta att ställa:

KostnadsmedvetenhetFör den kostnadsmedvetna fastighetsägaren finns ytterligare frågor:

DriftsmedvetenhetNågra frågor att ställa är vad som händer under solcellsanläggningens livstid:

Större solcellsleverantör är ett bättre valTill att börja med ett generellt tips när det gäller valet av den bäst lämpade solcellsleverantören – att välja ett större solcellsföretag är i regel bättre än ett mindre. De har oftast representation på flera platser i Sverige, längre historik, bättre kunskap tack vare många fler installerade solcellsanläggningar, och inte minst en utbyggd service- och underhållsavdelning som effektivt kan hantera garantiärenden, underhåll och reparationer.

PrismedvetenhetPriset är förstås en viktig och lockande faktor, men billigast är definitivt inte alltid bäst när det gäller att fatta beslut i valet av solcellsleverantör. Lägg hellre till några kronor och acceptera en något längre återbetalningstid, under förutsättning att någon av de utvalda leverantörerna är bättre kvaiificerad utefter kriterierna ovan.

ÅterbetalningstidEn solcellsanläggning är en stor investering – oavsett om det gäller villataket, bostadshuset eller den kommersiella fastigheten. Vanligen utgör återbetalningstiden ca 25 - 50% av solcellsanläggningars livslängd, vilket innebär att merparten av den tid som solcellerna levererar förnybar el i det närmaste är kostnadsfri. Återbetalningstiden förkortas av de rotavdrag som är avsedda för privatpersoner, som kan få avdraget direkt på fakturan från solcellsleverantören. För företag och fastighetsbolag finns numera inget investeringsstöd kvar.

ÅtervinningsbarhetRent generellt kan också fastslås att solceller är ett mycket miljövänligt sätt att producera förnybar energi – från produktion av solpanelerna, tlll återvinning av hela anläggningen. Med material som kisel, glas, aluminium, koppar och silver är ca 98% av solpanelerna återvinningsbara – om och om igen. Resten består av ett par procent plast och några promille av mer sällsynta material, som behöver tas om hand på annat sätt. Energiåterbetalningstiden är ca 2 - 3 år, d v s efter denna tidsrymd producerar solcellerna mer energi än vad som förbrukades vid tillverkningen.

Frågan om bygglovDet generella kravet på bygglov för solceller slopades år 2018. Numera kan de flesta solcellsanläggningar installeras utan bygglov. Undantagna är t ex fastigheter i Stockholms innerstad, men också fastigheter i en del andra städer och orter, eftersom många av dessa anses ha ett högt kulturhistoriskt värde. Men för vanliga en- eller tvåbostadshus, där solpanelerna följer fastighetens form – d v s att de ligger plant mot taket eller väggen – är det i regel fritt fram att installera solceller. Ett gott råd är dock att alltid kontakta kommunen för att säkerställa installationen, så att inga missförstånd uppstår.

Allmänna tipsSlutligen ett par grundläggande tips – se till att solcellsföretaget är registrerat hos Elsäkerhetsverket och att de är medlemmar i branschföreningen Svensk Solenergi. Certifierade solcellsinstallatörer följer Allmänna Reklamationsnämndens rekommendationer. Denna certifiering av installatörer omprövas var tredje år. Det garanterar visserligen inte att solcellsföretaget har den erforderliga kunskapen, erfarenheten och hantverksskickligheten, som behövs för en högklassig solcellsanläggning, men ger trots allt en grundtrygghet.

Svaren på de tjugo frågorna i början av artikeln finns besvarade i andra artiklar på hemsidan. Besök gärna Sol- och EnergiGuiden, som bl a ger tips på de bästa och mest rekommenderade solcellsleverantörerna.


Artikel

Ett säkrare Europa behöver grön energiomställning

Bild:  Trender prognostiserade av tidskriften Ny Teknik inför år 2018 – och visst stämmer prognosen inför nya året 2021

Ett säkrare Europa behöver grön energiomställning

Ett säkert och tryggt Europa behöver en grön energiomställning, med sikte på 100% förnybar energi. Det är också nödvändigt för att hindra ytterligare eskalering av klimatförändringarna.

Förnybar energi en säkerhetspolitisk frågaHistoriskt har varje generation haft funderingar för minimering av säkerhetspolitiska risker. Under förra århundrandet hade hotbilder oftast sitt ursprung i konflikter mellan olika länder, medan den framtida säkerheten i dagens Europa i huvudsak hotas av de naturkatastrofer som klimatförändringar förväntas orsaka. Det riskerar i sin tur att göra existerande konflikter ännu värre.

För att hantera säkerhetspolitiska utmaningar kommer europeisk energipolitik att bli allt viktigare. Effektiv utvinning och distribution av energi inom Europa har en stor påverkan på både koldioxidutsläpp och andra resurser. Inte minst visar gasimporten från Ryssland via pipelines i Östersjön på ineffektiv energipolitik, vilket knappast inger hopp om en stabilare geopolitisk situation.

Energimålet för EU fram tills år 2030 är 32% förnybar energi och 32,5% ökad energieffektivitet. Ambitionen är god, men fortfarande kan det göras mer. För att lyckas bygga ett säkrare och mer stabilt Europa som klarar av att möta de hot och faror som väntar i spåren av klimatkrisen, krävs att ribban för energiomställningen höjs ytterligare ett snäpp.

Det behövs fler initiativ för att bromsa den accelerande klimatkrisen, där vi redan innan året 2020 är till ända, kan konstatera att det passerat ännu ett år med nya värmerekord, särskilt i Skandinavien, och fler förödande oväder i södra Europa.

Mer sol- och vindkraftAnvändningen av fossila bränslen minskar stadigt och ersätts med förnybara energikällor, framförallt i form av solenergi och vindkraft. Det visar rapporten "The European Power Sector in 2019" som publicerats av miljöorganisationerna Agora och Sandbag.

Andelen förnybart producerad el från solenergi, vindkraft, vattenkraft och förbränning av biobränslen ökade under år 2018 med ett par procent och ligger på 32,3%. Kolet minskade sin andel med en dryg procent till 19,2%, och gasens andel är 18,9%, och övriga fossila bränslen 4%. Totalt omfattar den elproduktion som är genererad av fossila bränslen drygt 42%, vilket borde kunna minskas snabbare, med tanke på de redan dramatiska effekterna på klimatet.

Solenergin kunde för år 2018 redovisa en ökning med drygt 60%, vilket innebär att den installerade effekten omfattar 10 GW. Den förväntas till år 2022 uppgå till 30 GW. Förklaringen till denna tredubbling av installerad effekt är kraftigt fallande priser på solpaneler. Under år 2018 föll genomsnittspriset med nästan 30%.

Inom handelssystemet för utsläppsrätter EU-ETS – som inte bara omfattar elproduktionen – beräknades koldioxidutsläppen för år 2018 minska med 3,1%. Koldioxidutsläppen från elproduktionen minskade med 5% för år 2018. Mellan åren 2005 och 2017 har utsläppsminskningen i snitt varit 2,4% per år.

Ett effektivare europeiskt energinätMer förnybar energi i all ära, men elsystemen inom EU är inte tillräckligt bra integrerade, vilket ökar riskerna för störningar. Både ökad elektrifiering och digitalisering kräver både mer och säkrade elleveranser. Elmarknaden inom Europa är i huvudsak byggt för att tillfredställa de olika ländernas egna behov, vilket hindrar elen från att flöda fritt inom Europa. Vissa länder – t ex Sverige och Norge – producerar mycket överskottsenergi som skulle kunna distribueras över hela Europa om elnäten mellan länderna att varit mer utbyggda. Det medför också att elen blir dyrare än nödvändigt för europeiska konsumenter.

Att förbinda de europeiska energisystemen med varandra skulle innebära en mycket effektivare och säkrare elproduktion. Olika förnybara energikällor skulle kunna byggas och uppföras där forutsättningarna är bäst. Länder och regioner där solenergi är kan produceras effektivt, skulle kunna distribuera den förnybara solelen till andra länder och regioner som har det största elbehovet. Detsamma gäller vindkraft som produceras mest effektivt i de skandinaviska fjällområdena, utmed kustområden och till havs.

Länder som är beroende av importerad el skulle kunna erbjudas en säkrare eltillförsel, utan onödiga störningar i distributionen. Förnybar energi förväntas också bli det överlägset billigaste energislaget, och konkurrerar på många håll i världen redan ut fossila energislag.

Mindre kärnkraftKärnkraften lyfts ofta fram som en klimatvänlig och säker energikälla, men innebär också geopolitiska risker. En fortsatt användning av kärnkraft innebär ett större beroende av Ryssland och andra länder där uranbrytning fortfarande är tillåten. Det kärnbränsle Sverige importerar kommer till stor del från Ryssland.

I Tyskland har avvecklingen av kärnkraften bidragit till att få igång investeringar i förnybara energislag. Efter det tyska beslutet om avveckling av kärnkraften har inga beslut om investeringar av ny kolkraft fattats, utan genomförda investeringar kommer från äldre beslut. Det uppstod istället en stor investeringsvåg i förnybar energi, som skapade 360 000 nya jobb inom den förnybara energisektorn.

Decentralisering av elproduktionenEtt EU med en decentraliserad energimarknad, och med tillgång till mer förnybar energi, skulle ur ett säkerhetspolitiskt perspektiv göra vår del av Europa mindre beroende av importerad energi, t ex kärnbränsle och gas från Ryssland, eller den miljöskadliga skiffergasen från USA. Ironiskt nog är det just USA som verkar vara den makt i världen som kan stoppa att ännu mer gas når Europa genom att hota med sanktioner om Nord Stream 2 – som skulle öka kapaciteten med 55 miljarder kubikmeter gas om året – inte stoppas, eftersom de anser att det skulle innebära en stor geopolitisk säkerhetsrisk för Europa.

En välkommen bieffekt från den kraftfulla utbyggnaden av förnybar energi är försstås att mycket olja och gas kan förbli kvar i marken, utan att bidra till mer koldioxid i atmosfären.

Europa behöver – inte minst av strategiska skäl – ren och förnybar energi som på lång sikt kan säkra energitillgången – och inte nya storskaliga gasledningar som riskerar att göra Europa fossilberoende i ytterligare flera decennier. Det skulle bli kontraproduktivt och utgöra onödiga hinder för fler betydelsefulla investeringar i förnybar energi.


Artikel

Fakta och kunskap om solceller och solpaneler

Bild:  Intressanta fakta att solceller i hela norra Europa producerar ganska lika energimängd

Fakta och kunskap om solceller och solpaneler

Solens energi har flera fördelar – den är oändlig och förnybar, och den kommer att överleva mänskligheten på jorden, vilket knappast är fallet om vi fortsätter använda ändliga resurser såsom kol, olja eller kärnkraft. I Sverige svarar solceller för mindre än 1% av den totala energiproduktionen. Motsvarande siffror för Tyskland är strax under 10%, trots att Sverige har lika bra förutsättningar för solceller och solpaneler. Ny forskning visar att vårt kallare klimat till och med kan vara bättre för solcellsanläggningar än Tyskland. 10 graders lägre temperatur ökar solcellers verkningsgrad med nästan 5%. Andra intressanta fakta är att solinstrålningen i Sverige i medeltal är 1 050 kWh / kvm per år, vilket motsvarar solinstrålningen i norra Tyskland eller Danmark.

Fakta om solcellerSolceller är tillverkade av kisel som är ett av de vanligaste grundämnena. För att tillverka en komplett solpanel behövs även an ram i aluminium, koppar- eller silver i ledningar och kontakter, glas framför solcellerna, och en bakstycke i antingen glas eller ett platslaminat. Samtliga material är återvinningsbara.

Dagens solpaneler har en verkningsgrad runt 20%, där svarta monokristallina solpaneler är några procent effektivare än de blåaktiga polykristallina solpanelerna.

Svenskt klimat perfekt för solcellerSkillnaden i solinstrålning mellan Sverige och södra Tyskland och Frankrike är bara några enstaka procent, men tack vare Nordens kallare klimat ökar verkningsgraden i solcellerna. Sammantaget blir energiproduktionen från solcellsanläggningar mellan nämnda länder ganska lika.

Nästan underhållsfria solcellsanläggningarSolceller har inga rörliga delar som kan förslitas. Det innebär att de i det närmaste är underhållsfria de första 10 åren. Därefter kan de vara klokt att göra årliga kontroller av solpanelerna för att undersöka eventuella sprickbildningar och fuktinträngningar.

Långa garantitider för solcellerInstallerade solcellsanläggningar har i regel produktgarantier på 10 - 12 år, och installationsgaranti på minst 5 år. Tillverkarna av solpaneler lämnar minst 25 års effektgaranti, vilket innebär att solpaneler skall lämna minst 80% av nominell effekt efter 25%. Den beräknade livslängden är 30 år.

Pris för solcellerSolcellernas prisutveckling har haft en stark nedåtgående trend, där dagens priser motsvarar en femtedel av priserna för år 2010. De senaste åren har prisutvecklingen stabiliserats, samtidigt som solpanelernas effekt, verkningsgrad och hållbarhet ökat.

Teknikutveckling inom solcellerSolcellernas ökade effektivitet har märks på att de inte behöver direkt solljus för att producera el. Med ny teknologi kan de även använda den indirekta solinstrålningen från marken, närliggande byggnader och atmosfären. Även vid molnigt väder producerar solel fortfarande mellan 20 - 50% av maximal effekt.

Fler köper solcellerAllt fler svenskar funderar på att installera solcellsanläggning. Bland villaägare är mer än 40% intresserade att producera egen solel – och trenden är stigande. Även bland bostadsrättsföreningar, ägare av bostadshus och kommersiella fastigheter finns ett ökande intresse.

Solceller kan höja fastighetsvärdetAtt solceller påverkar fastighetsvärderingen och till och med kan öka värdet på fastigheten finns belagt från undersökningar. En genomförd undersökning från år 2017 framkommer det att drygt 70% av svenskarna kan tänka sig att betala mer för en fastighet med solceller.

Solceller ger minimal miljöpåverkanEn stor fördelar med solceller är en högre självförsörjningsgrad och dett mindre beroende av köpt nätel under solcellsanläggningens beräknade livslängd på 30 år. Visserligen krävs det energi att tillverka solceller, men de producerar minst 10 gånger mer energi under dess livslängd än vad som förbrukades under tillverkningsprocessen. Energiåterbetalningstiden är ca 2 - 3 år, och återbetalningstiden för koldioxidutsläpp ungefär samma. Miljövinsten är stor under driftstiden eftersom energin som solcellerna producerar är till 100% förnybar – precis som vind- och vattenkraft – och inte heller ger några koldioxidutsläpp. Inget bränsle behöver tillföras och det skapas inga biprodukter i form av utsläpp, ljud eller lukter.

Återvinning av solcellerÄnnu så länge är avfallsmängderna från uttjänta solcellsanläggningar förhållandevis små, och avfallet hanteras idag som elektronik hos återvinningsanläggningarna. Det innebär att vissa material som betingar högt värde kan gå förlorade. Redan om några år kommer det att behövas specifika anläggningar för avfallshantering av solceller och solpaneler, därvärdefulla material skall kunna återvinnas effektivare. Samhällets väg mot en mer cirkulär ekonomi kommer att kräva effektivare hantering av avfall, med högre grad av återvinning. I bästa fall kan en stor andel av solpanlernas material återvinnas och återanvändas vid produktionen av nya solpaneler, med minimalt behov av nytt jungfrueligt material.

Ny teknik inom solcellerNya tekniska landvinningar ger fortlöpande en ökad resurseffektivitet i produktionen, med allt mindre materialåtgång. Det förväntas ännu bättre solcellslösningar i framtiden, som en konsekvens av upptäckten av den fotovoltaiska effekten år 1839 av Alexandre Edmond Becquerel, som förklarar hur solljus kan generera elektricitet. Den första kiselbaserade solcellen uppfanns år 1954 av Bell Laboratories, och användes några år senare för att försörja satelliter med el. På den tiden var tekniken fortfarande väldigt dyr, men under 70-talet började solcellstekniken bli kommersiellt gångbar. Först några år efter millenieskiftet började priserna rasa ordentligt. De senaste årens prisfall har bidragit till att alla numera råd att investera solceller.


Artikel

Behov av 100 batterifabriker – med storlek som NorthVolt

Bild:  Batterifabriken i Skellefteå är störst i Europa

Behov av 100 batterifabriker – med storlek som NorthVolt

En utredning skall senast i februari 2021 lämna förslag om utfasning av fossila drivmedel och förbud mot försäljning av bensin- och dieseldrivna bilar. Inriktningen är densamma i många andra länder. De flesta pekar ut eldrivna fordon som bästa lösningen. Världens biltillverkare investerar redan nu ofattbara summor på omställningen av transportsektorn. I Sverige står den för en tredjefel av Sveriges utsläpp av koldioxid och har därmed en betydande roll i omställningsarbetet.

Omställningen från fossildrivet till eldrivetMen att byta ut fossildrivet till eldrivet innebär en enorm utmaning – både för biltillverkare, batteritillverkare och distributörer vid övergången från fossil bensin och diesel, till elförsörjning av alla de laddstationer som kommer att behövas – både i Sverige och hela Europa.

Europas största batterifabrik för litium-jon-batterierDet svenskägda företaget Northvolt bygger Europas största batterifabrik för litium-jon-batterier till elbilar i Skellefteå. En storslagen investering på flera sätt – drygt 30 miljarder kronor i Skelleftea på en markyta som motsvarar runt 70 fotbollsplaner. Hela industriområdet ligger kring 100 hektar. Runt 40 000 träd har avverkats, som blir virke och biobränsle.

Nya arbetstillfällen i en framtidsbranschRunt 1 000 byggnadsarbetare behövs för uppförandet, och den färdiga batterifabriken beräknas sysselsätta ca 2 500 personer. Med antagandet att det påverkar lika många familjer, med kanske 3 - 4 familjemedlemmar, så berör satsningen omkring 10 000 personer. Det genererar många nya arbetstillfällen och stor inflyttning till en kommun med ca 70 000 invånare. Kommunen planerar bygga 5 000 nya bostäder under projekttiden.

En av Sveriges största industriområdenKommunägda Skellefteå Kraft är Northvolts lokala samarbetspartner, och ansvarar för framdragning av el, fiber och kylvatten. Skellefteå kommun svarar för detaljplanering, t ex VA och vägar. Hela industriområden är kostnadsberäknad till ca 100 miljoner kronor, med plats för många fler framtida företag.

Forsknings- och testanläggningen Northvolt Labs finns i Västerås och kommer inom några år att sysselsätta 300 - 400 personer.

Elbilar är framtidenEnergiomställningen från fossildrivna till koldioxidneutrala fordon har förvandlats från vision till konkret verklighet, där Sverige i allmänhet och Skellefteå i synnerhet dragit en vinstlott. Eldrivna bilar och andra fordon anses av de flesta vara den förhärskande tekniken under det närmaste decenniet, även om mer utvecklad vätgasteknik kan vara ett fullgott alternativ om något årtionde.

Teknologin kring effektivare elmotorer och batterier förfinas fortlöpande. Världens biltillverkare kommer under de närmaste åren att satsa flera tusen miljarder kronor i nya tekniker inom eldrivna person- och godstransporter.

Grön förnybar energi för tillverkning av litium-jon-batterierTillgången till den viktiga förnybara och gröna elen har varit en viktig faktor bakom beslutet för NorthVolt att investera i batterifabriken av litium-jon-batterier i Skellefteå. Även närheten till det mineralrika Skelleftefältet bidrar – där gruvbolaget Boliden verkat sedan historiska tider – har förstås bidragit i valet av etableringsort.

Effektivare resursutnyttjande vid batteritillverkningBehovet av laddbara litium-jon-batterier i världen beräknas fram till år 2025 till 1,8 miljoner ton, fördelat på 12 miljoner elbilar. Det är lätt förstå att kampen om råvaror, ny och innovativ batteriteknik, produktionsresurser och marknadsandelar kommer att hårdna ordentligt under det kommande decenniet.

I Sverige beräknas elbilar inklusive laddhybrider att ligga på drygt 2,2 miljoner fram tills år 2030. Många bedömare anser att batterierna är avgöande i kampen om marknadsandelar för elbilar. Störst batterifabrik anses också ha störst chans att vinna.

Risk för ökade leveranstider av elbilarDagens långa väntetider för att få en beställd elbil levererad riskerar att öka, om inte produktionskapaciteten byggs ut. Idag är det bara Tesla och deras Gigafactory som kan leverera med hyfsat acceptabla leveranstider.

Prognosen pekar på att det tills år 2025 behöver produceras 1 000 GWh litium-jon-batterier för att klara efterfrågan. Det motsvarar nästan 20 produktionsenheter med storlek som motsvarar Northvolt-anläggningen i Skellefteå.

NorthVolt i Skellefteå bara en hundradel av framtida behovet av batterierProduktionsstart för NorthVolt sker tidigare, men år 2024 skall hela batterifabriken vara driftklar. Produktionskapaciteten ligger kring 32 GWh. Det innebär visserligen att produktionsanläggningen blir störst i Europa och en av de största i hela världen, men det är långt ifrån att täcka marknadsbehovet

NorthVolt i Skellefteå en hundradel av behovet av batterierOm omställningen av transportsektorn från fossil drift till eldrift skall gå tillräckligt snabbt och i den takt som både klimatet och politiker kräver, ligger behovet på mer än 100 batterifabriker – med storlek som NorthVolt – runt om i världen. Kampen om de erforderliga råvarorna – framför allt litium – men även metallerna koppar, nickel, kobolt, mangan och grafit – kommer att bli extrem. De är ändliga resurser som från och med nu kommer efterfrågas i dramatiskt ökad omfattning.

Laddbara batterier en utmaning för miljönUtmaningen för elbilsbranschen kommer att bli enorm – inte bara inom produktionen av batterier – utan för många närliggande teknikområden – och inte minst samhället. En så kraftig ökning av efterfrågan är svår att klara utan betydande konsekvenser. Den litium-jon-baserade batteritekniken kommer att tära hårt på resurser – inte minst inom råvaruutvinning, återvinning av gamla batterier, och hanteringen av miljöfrågor.


Artikel

Fem förslag till effektivare grön energiomställning

Bild:  Den gröna energiomställningen kan effektiviseras

Fem förslag till effektivare grön energiomställning

Inför återstart av Sveriges ekonomi efter corona-krisen behöver behovet för en grön energiomställning tas upp på agendan – och gärna med högre prioritet än idag.

Företrädare förespråkar accelerad grön energiomställningViktiga aktörer från både näringsliv och samhälle har föreslagit ett investeringspaket på 500 miljarder kronor, bl a för satsningar på vätgas och elektrifierade vägar. Bland aktörerna kan nämnas Fossilfritt Sverige, ABB, Scania, SSAB och Vattenfall, som gärna ser de färdplaner mot fossilfrihet realiserade som olika branschers företrädare tagit fram.

Hinder utmed den gröna vägenEtt par konkreta förslag för att undanröja onödiga hinder inför den gröna energiomställningen är klarare besked om utbyggnaden av havsbaserad vindkraft, där klimatnyttan borde prioriteras högre i tillståndsprocesser. Satsningar att få bort onödiga och kostnadshöjande regler och förordningar för en snabbare grön omställning, vilket samtidigt stimulerar efterfrågan på kompetent arbetskraft, vore till stor nytta.

Den politik som borde prioriteras av regeringen för en grön omstart av samhälle och ekonomi kan sammanfattas i följande fem punkter:

1. EnergieffektiviseringOlika typer av energieffektivisering har varit prioriterad sedan länge, men det finns fortfarande en betydande, men ännu inte realiserad potential för mer energieffektivisering. Naturskyddsföreningen framhåller i en rapport från år 2019 om framtidens hållbara energisystem, att det finns en besparingspotential för energi på 25 - 30% för bostäder och serviceinrättningar. Inom industrin handlar det om ca 25%.

En ökad satsning på energieffektivisering stärker svensk konkurrenskraft på exportmarknaden och minskar behovet av investeringar i både ny förnybar elproduktion, utbyggnad av elnätet och olika former av energilager. Det innebär också att den befintliga verktygslådan kan användas, istället för att gång på gång uppfinna hjulet på nytt.

För fastighetsägare kan fastighetsavgiften kopplas till fastighetens energiprestanda. Även stödet inom ramen för Energisteget till industrin kan utökas till att även gälla mindre och medelstora företag. Upprustning av miljonprogrammets fastigheter skulle också ge betydande energispareffekter.

Det föreslagna ROT-avdraget för privatpersoners gröna teknikinvesteringar, kan utökas till att också omfatta åtgärder för energieffektivisering.

2. Mindre byråkratiska tillståndsprocesserResultatet skulle innebära kortare ledtider – inte bara vid utbyggnad av förnybar el, utan även infrastrukturen i form av elnätet. En snabbare hantering av processen fram till beviljat tillstånd, för att befrämja utbyggnad inom olika energiprojekt, behövs för att klara elektrifieringen och den kapacitetsbrist som finns i elnätet på många håll, framförallt kring storstadsområden i södra Sverige. Enkla åtgärder skulle ge stor verkan, utan att i onödan belasta statsbudgeten.

Orsaken till de orimligt långa handläggningstiderna för tillståndshanteringen beror oftast på Länsstyrelsernas begränsade resurser. Utökade resurser till Länsstyrelser är en viktig förutsättning för att klara den framtida utökade elektrifieringen. På köpet skulle det generera nya arbetstillfällen ute i regionerna.

Ofta råder en betydande osäkerhet kring huruvida tillstånd kommer att medges för ett planerat vindkraftsprojekt, vilket ökar den ekonomiska risken för projektörer och investerare. Ett förslag är att kommunernas rätt till att lägga ett veto justeras, så att kommunens beslut tidigareläggs. Annars är risken stor att negativa besked senare under tillståndsprocessens gång får oönskade konsekvenser när mycket tid och pengar redan spenderats i projektet. För att öka det kommunala incitamentet skulle vindkraftverkens fastighetsskatt kunna tillfalla kommunen, istället för staten.

En annan aspekt är att klimatnyttan bör tillmätas större betydelse i en tillståndsprocess. Det är förstås alltid svårt att göra avvägningar av olika intressen i tillståndsprocesser, som avser uppförandet av vindkraftverk, men hänsyn till ett vindkraftsprojekts klimatnytta väger idag inte särsklit högt. Miljöbalkens portalparagraf skulle därför behöva justeras, så att klimatnyttan ges större betydelse i förhållande till andra intressen.

3. KompetenslyftMer kunskap inom den förnybara energisektorn bör prioriteras. Bristande tillgång på rätt kompetens utgör ett betydande hinder för att kunna påskynda energiomställningen. Det fattas både högskole- och yrkesutbildad expertkompetens inom den förnybara energisektorn – från montörer och installatörer, till projektörer och elkraftingenjörer.

Antalet utbildningsplatser för att tillgodose behovet av sådan kompetens är för få. Ett förslag vore att genomföra en utredning för olika stimulansåtgärder – t ex vilka effekter bonus vid byte av yrkeskarriär, omställningsstöd eller införandet av särskilt anpassade studiestöd – kan ha för att öka intresset att välja en karriär inom den förnybara energisektorn.

4. Energiöverenskommelse för havsbaserad vindkraftAndra energiöverenskommelser finns, men en särsklid sådan för havsbaserad vindkraft mellan politikens företrädare och marknadens parter vore önskvärd. Sverige har inte endast potential till storskaliga vindkraftsprojekt i Norrlands inland, utan även utmed Sveriges kuster. Det är numera allmänt känt att Sverige har en allvarlig kapacitetsbrist vad gäller överföringen av el från elproduktionen i norra Sverige till elförbrukarna i södra Sverige. Den är bl a föranledd av de senaste årens nedstängning av flera kärnkraftverk i södra Sverige. Med en större utbyggnad av vindkraft utmed Sveriges västkust skulle en del av denna överföringsproblematik kunna lösas. Bidragande vore också att harmonisera ansvars- och kostnadsfördelningen kring elnätsanslutningen med våra nordiska grannländer, men även andra länder i norra Europa.

5. Motkrav från fossilberoende verksamheterI samband med stödåtgärder i kristider borde motkrav kunna ställas på fossilberoende företag. Fortfarande får många fossila verksamheter statligt stöd och subventioner, t ex i samband med kriser. Det borde vara en självklarhet att ställa motkrav och se till att de till fullo betalar de klimatkostnader som uppstår i deras verksamheter. Det skulle ge dem incitament att snabbare ställa om till förnybara alternativ.

Förvisso är flygindustrin hårt drabbad av corona-krisen, men de borde redan nu ges incitament, så att de kan accelerera den nödvändiga omställningen mot minskat fossilberoende. Det skulle även öka överlevnadschanserna på längre sikt. Ett bra exempel är Frankrike, där flygbolagen inte får något stöd på flygsträckor där tåg är det snabbare alternativet.

Sveriges chanser att i ett internationellt perspektiv vinna marknadsandelar gentemot konkurrerande länder är mycket stor. Men för att gröna investeringar skall ge bästa möjliga avkastning, samtidigt som skattebetalarnas pengar i möjligaste mån skyddas, behöver ett kostnadsdrivande och kontraproduktivt regelverk luckras upp. Även vissa stimulanser, som kan ge stor effekt, bör också övervägas. Det gäller inte minst frågan om att få fler människor att välja utbildningar inom den förnybara energisektorn samt inom sektorer där ny innovativ och hållbar teknik utvecklas.


Artikel

Miljarder till solenergi, vind- och vattenkraft till havs

Bild:  European Commission – In focus: Renewable energy in Europe

Miljarder till solenergi, vind- och vattenkraft till havs

EU siktar högt – och satsar 8 000 miljarder kronor fram tills år 2050 – eftersom de äntligen inser att det är både bråttom och har stor potential. Europa skall femdubbla kapaciteten för vindkraft till havs fram till år 2030, för att sedan femdubbla den inom påföljande tjugo år fram tills år 2050, enligt EU-kommissionens nya strategi som presenterades i mitten av november.

50-faldig ökning av havsbaserad förnybar energiDenna strategi ger ett win-win-läge för både klimatet, miljön och ekonomin. Det är en strategi för hur vindkraften till havs, och andra havsbaserade energikällor, skall utvecklas under kommande år. Dagens totala kapacitet är på 12 GW och målet är att uppnå 60 GW om 10 år. Därefter är målsättningen att uppnå 300 GW fram tills år 2050.

Inte bara vindkraft till havsSamtidigt skall övrig havsbaserad kapacitet för elproduktion – t ex genom vågkraft, tidvatten och flytande solenergi – ökas från dagens 13 MW till 40 GW fram tills år 2050.

EU's löftenStrategin innehåller också löften om ett mer utvecklat samarbete mellan EU-länder, hjälp med förmedling av pengar till investeringar, stimulanser till den tekniska utvecklingen, effektivare planering, samt förbättringar i infrastruktur, t ex i europeiska hamnar.

Länder utan kustLänder utan närkontakt med havet är också involverade, t ex för vindkraft i Österrike och Spaniens inland.

Nya regelverkDet ges även möjlighet att se över regelverket, så att ingrepp i känsliga ekosystem blir så minimala som möjligt. Även samplanering mellan länder när det gäller utbyggnad av havsbaserad elproduktion.

Stort svenskt behov av mer förnybar elDet svenska behovet av el beräknas öka med 60% till år 2045, inte minst på grund av industrins och transportsektorns klimatomställning. Det är en rejäl ökning med stora framtida utmaningar, inte minst med tanke på att den svenska elproduktionen tills dess är planerad att vara 100% förnybar. Den havsbaserade vindkraften kan komma att spela en viktig roll för energiomställningen. Det är ett gyllene tillfälle att snabbt öka andelen förnybara energikällor.

Havsbaserad el begränsar kapacitetsbristenFör Sveriges del kan den offshore-producerade förnybara elen minska kapacitetsbristen i elnäten, speciellt om vindkraftsparker byggs utmed västkusten. Svensk vindenergi produceras idag huvudsakligen i norra Sverige, medan huvudparten av elförbrukningen sker i södra Sverige. För att förse landets södra delar med tillräcklig mängd förnybar el, är den offshore-baserade vindkraften ett välbehövligt alternativ.


Artikel

Nytt ROT-avdrag för gröna teknikinvesteringar

Bild:  Grönt rotavdrag ger fler möjligheten till solceller, batterilager och elbilsladdare

Nytt ROT-avdrag för gröna teknikinvesteringar

Regeringen har aviserat en ny möjlighet för ägare av mindre flerfamiljsfastigheter – t ex villaägare – att finansiera solceller, men även elbilsladdare och batterilager. Förslaget är ett nytt avdrag för gröna investeringar – i syfte att inspirera och underlätta för fler solcellsanläggningar och annan grön teknik.

Skattereduktion på grön teknikFrån och med nästa år blir det möjligt att få skattereduktion på kostnader för investering i solceller, batterilagring av egenproducerad solel, samt för laddare till elbilar och andra eldrivna fordon. Skattereduktionen kommer att hanteras likt det sedan länge etablerade rot- och rutavdraget – d v s att avdraget görs direkt på fakturan från leverantören. Avdraget gäller privatpersoner som äger fritidshus, villor, radhus och bostadsrättsfastigheter.

Nivåer på skattereduktionenSkattereduktionen gäller för hela investeringen – d v s kostnader för både arbete och material. Nedan föreslagna procentsatser:

Det nya gröna skatteavdraget får uppgå till högst 50 000 kronor per person och år – och påverkar inte övriga rot- och rutavdrag. Företag och bostadsrättsföreningar omfattas inte av denna skattereduktion. Stödtaket på 50 000 kr innebär solelanläggningar till ett värde av 330 000 kr.

Påskyndar energiomställningenFör många villaägare och andra mindre fastighetsägare är denna möjlighet att finansiera gröna teknikinvesteringar mycket välkommet. Det gynnar alla som vill bidra till en snabbare energiomställning. Under tidigare år var solcellsbidraget från Energimyndigheten förknippat med långa handläggningstider och därmed lång väntan på besked om eventuellt beviljat bidrag. Nu blir det väldigt enkelt och tydligt för varje berörd fastighetsägare, som vill bidra till mer förnybar energi och samtidigt få lägre energikostnader, att göra en grön investering i solceller och annan grön teknik.

Spara solel i batterilagerBerörda fastighetsägare får också möjligheter till ett direkt skatteavdrag vid investering i batterilager för egenproducerad el från solcellerna på taket. Det innebär att mindre av den egenproducerade solelen behöver försäljas som överskottsel till elhandelsbolaget, vilket ger sämre lönsamhet än om solelen kan användas inom fastigheten.

Ladda elbilen med solelBatterilager bidrar också till att mer av solelen kan användas för t ex laddning av elbilen på garageuppfarten. Även för investering i batterilager och elbilsladdare utgår skatteavdrag enligt ovan.

Direkt avdrag på fakturaFör att utnyttja det nya gröna rot-baserade skatteavdraget behöver inga ansökningar skickas in, utan som privatperson är det bara att upphandla grön teknik enligt ovan, så gör leverantören skatteavdraget direkt från fakturan.

Använd det gröna rotavdraget i flera årSlutligen – det nya gröna skatteavdraget kan användas år efter år. Exempelvis kan investering i solceller ske år 2021 – därefter installeras batterilager år 2022 – för att avslutas med montering av elbilsladdare år 2023. Totalt resulterar det i en skattereduktion på 150 000 kr per person under 3 år. För en familj med två delägare i fastigheten fördubblas möjligheten till skatteavdrag.

Enklare har det aldrig varit för privatpersoner att bidra till en grön energiomställning – och dessutom tjäna pengar på den gröna teknikinvesteringen. Ett energismart initiativ från regeringen lagom till jul!


Artikel

Energieffektivisering av fastigheter i klimatkristider

Bild:  Energieffektivisering av fastigheter gör stor klimatskillnad

Energieffektivisering av fastigheter i klimatkristider

Fastighetsbranschen jobbar hårt med att energieffektivisera fastigheter – men frågan är om det går fort nog? Det är bara ett halvår sedan drygt 11 000 forskare runtom i världen skrev en artikel i den vetenskapliga tidskriften Bioscience och deklarerade att jorden står inför en klimatkris.

Klimatlära för allaMånga länder – och inte minst Sverige – upplever en våg av förnybara initiativ. De flesta av världens makthavare vet att vi inte bara står inför en klimatkris, utan faktiskt befinner oss mitt i den. Greta Thunberg är en förgrundsgestalt som blev en förebild och förespråkare för att intensifiera klimatarbetet. Kollektivet av nämnda forskare tog ännu fler steg. I italienska skolor har ämnet Klimatlära införts för att barn och ungdomar skall bli medvetna om klimathotet och dess konsekvenser – något som den föregående generationen haft svårt att hantera.

Stor potential för energieffektivisering av fastigheterEnligt statistik från Energimyndigheten står bostäder för närmare 35% av Sveriges totala energianvändning, varav större delen av energin används för uppvärmning och varmvatten. De svenska klimatmålen för år 2020 lägger ribban att energianvändningen jämfört med år 2008 skall effektiviseras med 20%. För år 2030 skall en energieffektivisering på 50% uppnås i jämförelse med år 2005. En energieffektivisering inom Sveriges fastighetsbestånd är ett utmärkt sätt att minska Sveriges totala energianvändning.

Mer energieffektiv fastighetsbranschFortfarande förbrukas majoriteten av världens energi i befintliga fastigheter och byggnader. Därför räcker det inte att endast fokusera på uppförandet av nya energieffektiva bostäder. I Sverige finns drygt 2,5 miljoner flerbostadshus, varav många inte är energieffektiviserade. Skall det finnas en chans att uppnå de uppsatta klimatmålen, så måste även de befintliga fastigheterna få en översyn, med genomförandeplan för energieffektivisering. Att lägre energianvändning ger lägre klimatpåverkan är svårt att bestrida, så därför måste fastighetsbranschen bli mer energieffektiv.

Bra energidata en pusselbit för energieffektivare fastigheterAtt samla energidata är något som kanske känns lite väl långsiktigt, men varje steg är viktigt för att bidraga till en klimatpositiv värld. Det finns dock en tydlig parallell mellan insyn i en fastighets energiförbrukning och de mångfacetterade möjligheterna för fastighetsägare att skapa mer energieffektiva fastigheter. Enligt Förenta Nationerna – FN – finns tekniken för att minska energikonsumtionen i fastigheter med mellan 30 - 80% redan idag. Arbetet med att energieffektivisera fastigheter försvåras av bristen på strukturell planering – och inte minst – hanteringen av energidata och energiförbrukningen i fastigheter.

Holistisk energiövervakningArbetet att göra ett fastighetsbestånd mer energieffektivt är svårt om kapaciteten att beräkna, hantera och tolka energidata saknas. Det behövs en översikt och klar bild över vad som egentligen behöver förändras för att energieffektivisera ett helt fastighetsbestånd. En holistisk bild över fastighetsbeståndet skapar också ett ekonomiskt incitament, där energiskattereduktion, hållbarhetsrapporter och besparingseffekter är några av de pådrivande faktorerna.

Positiva energiincitamentFör att möjliggöra ett förverkligande av förslag till åtgärder, krävs en effektiv insamling av mätvärden kring energianvändningen. Det är klart definierade mål och mätbara resultat, som ger positiva incitament att verka för ett ännu hållbarare samhälle och energieffektiva fastigheter.

Solceller en del av fastigheters energihanteringAtt investera i solceller och annan förnybar energi är ett led i energieffektiviseringen av fastigheter. Det bidrar till en högre grad av egenförsörjning med el, och ofta även ett ökat intresse och energimedvetenhet kring fastigheter. Vid installation av solcellsanläggningar medföljer oftast även utmärkta hjälpmedel för visualisering av solelproduktionen – både momentant och historiskt. Genom att integrera dessa data med ett system för insamling av energidata från hela fastighetsbeståndet, ger en god inblick och beslutsunderlag för fler energibesparande åtgärder.


Artikel

Hur miljövänliga är solceller?

Bild:  Solpaneler har en kort energiåterbetalningstid och gör stor miljönytta

Hur miljövänliga är solceller?

De flesta vet att solceller är källan till ren och förnybar el – direkt från solen. Den är ett fantastiskt komplement till Sveriges goda energimix, men framförallt ett bra steg för fastighetsägare på vägen att bli mindre beroende av köpt nätel.

Solpanelers miljöavtryckFrågan är vad som händer innan solpanelerna installeras på taket – d v s vid framtagningen av råvarorna som behövs vid tillverkningen av solpaneler, och förstås vad som händer under själva tillverkningen. Sedan tillkommer transporten från Kina, Vietnam, Sydkorea m fl till Sverige. Vilket miljöavtryck ger solpaneler under hela processen – från råvarubrytning till installation – och framförallt under solcellsanläggningens hela livstid?

Förnybar energi visar vägenDet krävs en rejäl omställning av energisystemet på global nivå, för att begränsa klimathotet och den stundande temperaturhöjningen som förväntas under flera decennier framöver. Förnybar energi är en av de viktigaste faktorerna för att bereda vägen mot en mer hållbar och för mänskligheten behagligare värld att leva i.

Enorm potential för förnybar energiBåde vindkraften och solenergin har tillräcklig potential att förse hela världen med den el som behövs – både nu och under de närmaste decennierna. Den socio-ekonomiska potentialen för solenergi är ca 10 gånger högre än för vindkraft, enligt vissa forskare. Det är lätt att inse när solinstrålningen på vår planet dagligen innehåller mycket mer energi än vad världens befolkning förbrukar.

Tillverkade produkter ger koldioxid- och en miljöskuldRedan när solpanelerna installeras på taket till fastigheten är de redan behäftade med både en koldioxid- och en miljöskuld. Det är egentligen inget anmärkningsvärd eftersom alla tillverkade produkter – av vilket slag de än må vara – har skapat ett avtryck på miljön och även bidragit till påspädning av koldioxidutsläppen.

Solpanelers långa väg från tillverkning till installationAtt tillverka solpaneler är energikrävande, påverkar miljön och tär på jordens resurser. Utvinningen av kisel kräver mycket energi och stor åtgång på vatten. Varje solpanel väger åtskilliga kilo, så materialåtgången är också stor. Därtill kommer transporten över världshaven innan solpanelerna äntligen når Sverige. Sedan skall de skickas vidare till en grossist, varifrån de distribueras till solcellsföretagen som slutligen installerar solcellsanläggningen på kundens tak.

Solpaneler tillverkade med kolkraftVid beräkning av solpanelernas miljöpåverkan måste flera faktorer vägas in, t ex var de är tillverkade och vilken typ av energi som använts vid tillverkningen. Vissa solceller innehåller även små mängder av sällsynta jordartsmetaller och ämnen som kanske inte är så miljövänliga. Drygt hälften av världens tillverkade solpaneler kommer från Kina, som i stor utsträckning använder kol för sin elproduktion. Av världens samlade elproduktion sker ca 35% med hjälp av kolkraft, varav Kina står för majoriteten. Det betyder förstås en ökad klimatpåverkan för alla tillverkade produkter från Kina.

Solpaneler betalar av sin koldioxid- och miljöskuldSkillnaden mellan solceller och nästan alla andra produkter är att de har förmågan att betala av sin koldioxid- och miljöskuld – tack vare att de producerar förnybar energi under hela sin livstid. Genom att den solproducerade elen antingen egenförbrukas i de fastigheter på vars tak solpanelerna är installerade – vilket minskar behovet av köpt nätel – eller förser det allmänna elnätet med mer förnybar energi, så minskar den också behovet av fossilt producerad el.

Solceller bidrar till mindre fossil el i EuropaI Sverige är ca 98% av elen fossilfritt producerad, men vi är sammankopplade både till ett nordiskt – men framförallt ett europeiskt elnät – som till stora delar består av fossilt producerad el från kol eller naturgas. Faktiskt bidrar varje installerad solcellsanläggning i Sverige till att mindre fossil el behöver produceras i övriga Europa.

Snabb energiåterbetalning för solcellerEnergiåterbetalningstiden anger den tidsrymd som behövs för att solpanelerna skall kunna producera motsvarande energi och kompensera för energiåtgången vid tillverkningen – vilket för solceller installerade i Sverige är redan efter ca 2 - 4 år. Därefter ger de enbart ett positivt miljö- och klimatavtryck.

Återvinning av solpanelerTillverkningen av solpaneler är resurs- och energikrävande, och det åtgår även en hel del energi för att återvinna solceller. Återvinningen kan också ge upphov till miljöskadliga utsläpp – knappast i Sverige eller övriga Europa – men särskilt i andra länder som har bristfällig lagstiftning för hantering av elektroniskt avfall.

EU-direktiv reglerar återvinningenI Sverige och inom EU omfattas återvinning av solceller av ett direktiv som reglerar återvinning av elektroniska produkter – det så kallade WEEE-direktivet. Innebörden innebär att de som försäljer solpaneler på den europeiska marknaden omfattas av ett producentansvar, som skall säkerställa att återvinning av elektroniska produkter sker på rätt sätt. Producenten eller återförsäljaren skall informera konsumenten om var solpaneler och tillhörande elektronik skall återlämnas när de nått slutet av sin livslängd. I Sverige är det vanligen de kommunala återvinningscentralerna som tar emot avfallet. Därifrån distribueras de elektroniska avfallsprodukterna till ett av Naturvårdsverket godkänt insamlingssystem för elektroniskt avfall.

Solcellers klimatavtryck har undersöktsBranschorganisationen Svensk Solenergi publicerade år 2018 en rapport där just klimatavtryck för solceller i Sverige undersöktes. Rapporten tog hänsyn till att flertalet av Sveriges solpaneler har annat ursprung än Kina – t ex Vietnam och Sydkorea – där elen har högre andel icke-fossilt producerad el. Många tillverkningsenheter för solpaneler har själva sådana installerade på taket. Det presenterade resultatet visar att klimatavtrycket för solpaneler installerade i Sverige troligen ligger under 20 gram per kWh. I jämförelse med den nordiska elmixen ger det en skillnad på mellan 80 - 105 gram per kWh. En stor skillnad om man betänker att Sveriges befintliga och kommande solcellsanläggningar kommer att producera miljontals förnybara kilowattimmar under dess livstid.

Även Kungliga Tekniska Högskolan genomförde en studie år 2017, men med ett något avvikande resultat där endast en specifik solcellsanläggning i Stockholm-området studerades. Där blev resultatet av studien att solpanelerna beräknades ge upphov till ca 45 gram koldioxid per kWh – alltså en något högre klimatpåverkan än rapporten från Svensk Solenergi presenterade.

Solceller en riktigt bra investeringDen genomsnittliga emissionsfaktorn i Norden brukar beräknas till ca 100 - 125 gram koldioxid per kWh. Sammantaget ger alltså båda undersökningarna stöd för att solpaneler ger upphov till en betydande koldioxidbesparing, om hela solcellsanläggningens livstid tas i betraktande. Förutom olika åtgärder för energieffektivisering – d v s för att spara energi – så är en investering i solceller troligen den bästa åtgärden för enskilda villaägare, mindre fastighetsägare eller ägare av kommersiella fastigheter att bidra till en hållbar och klimatriktig energiomställning.

Det kan lätt konstateras att solceller är både en energi- och miljömässigt klok investering.


Artikel

Förnybar energi kan ersätta alla andra energikällor

Bild:  Solenergi är det mest kraftfulla förnybara energislaget

Förnybar energi kan ersätta alla andra energikällor

De flesta förstår att solenergin är en kraftfull energikälla, med en instrålning som är hyfsat jämnt fördelad över jordens yta. Den kan också utvinnas överallt, även om solpaneler placerade norr om polcirkeln knappast producerar någon energi alls under vinterhalvåret, men desto mer under sommaren.

Vinden blåser nästan jämt någonstansVindkraften finns också tillgänglig nästan överallt, och är egentligen sprungen ur solenergin. Vind uppstår av tryckskillnader i atmosfären, orsakade av solinstrålningen. När solen värmer upp luften stiger den uppåt, eftersom varm luft är lättare än kall luft. I området där luften stigit upp, sugs det in luft från sidan och vindar uppstår.

Intermittent produktion av förnybar energi ett problemAndra energikällor är koncentrerade till vissa områden, och har stor lokal betydelse. Två exempel är vattenkraften i Sverige och den geotermiska energin på Island, som båda är förnybara energikällor. Ur ett globalt perspektiv är dessa energikällor – i förhållande till sol och vind – ganska små. Däremot har både vattenkraft och geotermisk energi klara fördelar, tack vare att de oftast är tillgängliga under dygnets alla timmar – året runt.

Stabila förnybara energikällorSolenergin och vindkraften kan inte betecknas som stabila energikällor, utan de varierar både över dygnet och året. Men i kombination med vattenkraften – som är en reglerbar energikälla – så fungerar den bra som balanskraft. På så sätt utgör den också ett viktigt komplement i elsystemet, och är dessutom förutsägbar. Andra förnybara och förutsägbara energikällor, som ursprungligen härrör från solinstrålning, är bioenergi och energi utvunnen från tidvatten – d v s gravitationsgenererad energi.

Tillräckligt med sol, vindar och vattenkraft i världen?Frågan är om förnybara energikällor kan producera tillräckligt med energi för att ersätta alla andra energikällor runtom i världen – t ex all fossil energi och kärnkraft? Kan den förnybara energin även öppna upp för ännu mer energitillförsel, särskilt som världens befolkning närmar sig 10 miljarder människor? Och skulle alla dessa människor kunna förses med lika mycket förnybar energi som varje svensk förbrukar idag?

Verkligheten begränsar potentialenDet korta svaret på frågan är ett ja – åtminstone när vi talar om den sol-, vind- och vattenpotential som står till förfogande. Kärnan i en sådan frågeställning är att förstå skillnaden mellan potential och den framtida utveckling som är möjlig, trolig och önskvärd. Men det är lätt att blanda ihop begreppen och förledas tro att potentiellt möjliga scenarier är sådana som alltid kan förverkligas. Det finns åtskilliga begränsningar som tar ner potentialer till en mer jordnära nivå. Den första begränsningen är naturlagar och fysiskt möjliga energiflöden – därefter följer praktiskt genomförbara tekniska möjligheter, ekonomiska aspekter och betalningsvilja – och slutligen miljöpåverkan och hur människor kommer att reagera på genomförandeplaner för energiprojekt.

Social acceptansUr ett svenskt perspektiv har vi haft protester från befolkningen i drabbade landsdelar, t ex när vattenkraften skulle byggas ut på 50- och 60-talet, som bl a skulle sätta stora geografiska områden under vatten. Under 00- och 10-talet blev vindkraften kritiserad för oljud och skuggeffekter från de roterande vindbladen, men även att de ansågs ta död på många fåglar. Även Försvarsmakten har haft invändningar mot utbyggnaden av både vind- och solenergi, på grund av de störningar det kan innebära, både fysiskt och genom elektromagnetiska effekter.

Politisk acceptansÄven politiken spelar en betydande roll för utbyggnaden av både vind- och solenergi, t ex vad gäller frågor om tillstånd, både på riks-, regional- och kommunal nivå. Regeringen vill att Sverige skall vara ett föregångsland och riksdagen har ställt sig bakom målet om 100% förnybar energi – men ändå försvåras den gröna omställningen enellanåt av myndigheter och kommuner. Restriktionsområden för Försvarsmakten har utökats till att omfatta nästan hälften av Sveriges yta. Det kommunala vetot har de senaste åren stoppat närmare hälften av vindkraftsprojekten, som inte ens nådde fram till en miljöprövning. När domstolar prövar tillståndsfrågan har artskydd ofta fått prioritet, vilket inte kan anses svara upp mot de politiska målen. Till för ett par år sedan fick mer än hälften av de prövade vindkraftsprojekten avslag. Dock har vindkraftsparker i norra Sverige mött en större acceptans, eftersom de stör de av människor bebodda områdena mindre.

Stor acceptans för solcellerPolitiken har även haft stor inverkan på solcellsutbygganden i Sverige. Redan år 2009 infördes ett investeringsstöd för solceller, i syfte att befrämja användningen av förnybar solteknik för elproduktion. Stödet har varit mycket efterfrågat och budgeten har utökats flera gånger genom åren. Detta stöd kommer att fasas ut år 2021, eftersom solcellsbranschen nu anses kunna stå på egna ben, tack vare att priserna per installerad kilowatt solceller sjunkit kraftigt under det senaste decenniet. Däremot kommer rotavdrag för solcellsinvesteringar och skattereduktionen för producerad solel för mindre solcellsinstallationer, t ex för villaägare, att fortsätta gälla i framöver.

Solelpotentialen överlägsenDen fysiska solelpotentialen är 720 000 000 TWh per år – d v s 1 000-tals gånger större än dagens elanvändning. En rimlig socio-ekonomisk solelpotential har i olika rapporter uppskattats till minst 1 000 000 TWh per år. Det överskrider världens elanvändning med råge. Vindkraftens socio-ekonomiska potential ligger runt 100 000 TWh per år – d v s en tiondel av solelpotentialen. Den socioekonomiska potentialen för el från de övriga förnybara energikällorna som nämndes ovan, uppskattas till 10 000 TWh per år – det mesta från vattenkraften – varav ungefär hälften redan utnyttjas.

En fråga om distributionEn förutsättning för att solelpotentialen skall kunna omsättas till en någorlunda praktisk verklighet, så behöver distributionen av den solproducerade energin utvecklas mer. En teknisk lösning på stark frammarsch är att lagra energin i vätgas som med tankfartyg kan fraktas till de stora energiförbrukarna runtom i världen.

Hitta leverantörer här!

Sveriges mest kvalificerade solcellsleverantörer och leverantörer av hållbara energisystem

Artikel

Solcellsdrivna leksaker för klimatsmarta barn

Bild:  Byggsatser med teman kring förnybar energi ökar miljömedvetenheten hos barn

Solcellsdrivna leksaker för klimatsmarta barn

Skippa batterierna och kör på solkraft med alla de solcellsdrivna leksaker som nätbutikerna erbjuder. Bland exemplen av leksaker som drivs av solenergi finns helikoptrar med snurrande rotorblad, racerbilar som kommer upp i svindlande hastigheter, grodor och gräshoppor som hoppar runt i solen.

Lek med solceller för utveckling av sinnenaDe flesta leksaker är byggsatser, som skapar nyfikenhet för naturvetenskap, utvecklar sinne för observation och problemlösning, och sambandet mellan orsak och verkan, befrämjar logiskt tänkande, skapar miljömedvetenhet, ger övning i finmotorik och öga-hand-koordination, samt utvecklar barnens kognitiva färdigheter.

Lekfull pedagogik för ökad ekomedvetenhet hos barnByggsatserna ger genom lekfull pedagogik en god förståelse till nästa generation av ekomedvetna människor. Att leksakerna är solcellsdrivna gör ju inte saken sämre – utan helt klart mer klimatsmart. Hellre soldrivet än batteridrivet – som dessutom skapar miljöpåverkande avfall. Dessutom är det ju skönt att behöva slippa byta batterier och försöka komma ihåg att lägga de gamla i batteriholken.

Solcellsdrivet vindkraftverkNedan något så ovanligt som ett vindkraftverk som drivs med solceller – mer info här!

Solcellsdrivet vindkraftverk till klimatsmarta barn

Nedan följer leksaker och byggsatser, som främst är avsedda för de yngre barnen.

Solcellsdriven minibilVärldens minsta solcellsdrivna bil som får upp en väldans fart i direkt solljus. När ljuset når solpanelen omvandlar den energin till elektricitet som snurrar igång elmotorn och hjulen. Fascinerande och lärorikt för både små och stora barn – mer info här!

Solhelikopter i träRotorbladen på denna fina helikopter snurrar i solljus! På molniga dagar och vintertid fungerar även starka lampor. Mycket kul och spännande för barnen, passa på att prata solenergi också för extra pedagogik! Funkar även med minst 50 watt halogen spotlampa, men funkar inte med LED eller fluorescerande lampor. Det följer med en adapter som gör att rotorbladen fungerar också till andra byggen av Lego. Storleken på helikoptern är 15 cm. Rekommenderas från 3 år. Solcellshelikoptern är CE-märkt och uppfyller alla svenska lagar och krav enligt leksaksdirektivet. Finns i grön, blå och röd – mer info här! och här!

Lego helikopter med solcellHelikopter från Lego med solceller! Solcellerna på propellern gör att rotorn snurrar. Perfekt utomhusleksak, men fungerar även under vissa lampor. Kul och lärorikt för barn, både stora och små! Bra sätt att prata energi och solljus. Självklart funkar även rotorbladet på andra legobyggen. Bitarna är av plast. Produkten visar på ett lättförståeligt sätt hur vi kan få energi från solen. Fungerar med minst 50 watt halogen spotlampa, men ej med LED eller fluorescerande lampor – mer info här!

Bygg 6 olika solcellsdrivna fordonBygg olika fordon som arbetar med solens energi. Batterihållare ingår så att den också kan användas på kvällen. Detaljerad beskrivning av 6 olika modeller – flygplan, bulldozer, helikopter med en och två propellrar, ånglok och grävmaskin – mer info här!

Soldriven gräshoppaEn soldriven gräshoppa som börjar hoppa och dansa i solljus eller under en stark lampa. Fascinerande, kul och lärorikt – mer info här!

Flera solcellsdrivna robotar i en byggsatsFå 6 möjligheter i 1 byggsats med denna spännande experimentsats för barn. Bygg solcellsdrivna robotar och ge barnen större förståelse för teknik. Kan byggas och tas i sär om och om igen. Bygg ett vindkraftsverk, en båt, en hund, en bil och två typer av flygmaskiner. Använd solceller för att få skapelserna att röra på sig. En solcellsbyggsats som stimulerar både barnens kreativa sida, samtidigt som de lär sig något nytt. Medföljer bruksanvisning med tydliga bilder som gör det lätt att bygga alla modeller – mer info här!

Nätbutik med många finurliga och kul solcellsdrivna leksaker – för alla åldrarEn samling av innovativa och roliga solcellsdrivna leksaker i en och samma nätbutik – mer info här!


Nedan följer leksaker och byggsatser, som främst är avsedda för äldre barn och ungdomar.

Klättrande fyrhjusdriven leksaksbil med solcellerFyrhjulsdriven leksaksbil som är gjord för att kunna klättra på hinder, t ex trappsteg. Motorn kan drivas av antingen ett AA-batteri eller av solenergi. Energikällan kan ändras med en enkel omkopplare. Motorn driver sedan hjulen via kedjor. Byggsatsen ökar intresset för teknik och mekanik genom att bygga, leka och utforska. Den lär barnen medan de leker, bland annat hur elektricitet och solenergi omvandlas till mekanisk energi, och hur justeringar av bilens chassi kan förändra framkomligheten, bl a genom fyrhjulsdrift, som är gjord för att klara hinder. Denna leksaksbil kanske är första steget till en lovande framtida karriär som mekaniker eller ingenjör – mer info här!

Solsystemet drivet av solenBygg ett eget planetarium! En fin modell av solsystemet, som drivs med solenergi via solcell. Byggsatsen kan även drivas med batteri. Komplettera med en stjärnskruvmejsel och ett 1,5 V AAA-batteri. Föräldrar rekommenderas att läsa instruktionerna noggrant innan barnet sätter igång. Lite vägledning kan också behövas – mer info här!

Naturvetenskaplig byggsats – 6 solcellsdrivna modellerByggsatsen tillåter upp till 6 olika modeller och svarar på frågan om solceller är små droppar av solsken eller om ljuset faktiskt innehåller energi. Den låter barnet leka sig till förståelse – men också en känsla för energiöverföring – från solljus till rörelseenergi – mer info här!

Med byggsatsen kan en solcellsdriven robot, fluga, fartyg, helikopter, vindkraftverk och propellerdriven båt skapas. Det utvecklar barnets intresse för fysikens lagar och krafter, men ger också utlopp för fantasin och känslan av tid och rum. En massa skoj och utmaningar, samtidigt som det ger naturvetenskapliga insikter.

Solcellsdrivet vildsvinEtt soldrivet vildsvin i en byggsats som lär barn om solenergi, elmotorer och mekaniska delar. Vildsvinet springer, rör på trynet och viftar med grisknorren, allt med hjälp av kraften från solen. Leksaken har håligheter för att man ska se hur kugghjulen arbetar och driver fram den lilla grisen. Ett roligt sätt lära barn om solenergi och mekanik. Roligt pyssel med solkraft. Detta är ett byggset som kan behöva en hjälpande hand från en vuxen – mer info här!

Bygg 12 solcellsdrivna fordon eller djurKombinationen av klassisk konstruktion och ny teknik är spännande. Med detta solcellskit kan 12 olika leksaker byggas ihop, som sedan drivs av solens strålar. Leksakerna är inom kategorierna fordon eller djur. Bland fordonen kanen buggy, en terränggående rover, en grävmaskin eller en gaffeltruck byggas. Bland djuren finns möjligheten att bygga en apa, en krokodil, en elefant, en Tyrannosauros Rex, en Pterosaurus, en struts, en skorpion eller en person som är ute och går med sin hund. Solcellerna driver sedan leksakerna framåt, vilket uppmuntrar till kreativ lek utomhus. En stark halogenlampa fungerar som energikälla på kvällen eller på vintern, när soljuset inte räcker till – mer info här!

Solcellsdriven robot i 14 versionerRiktigt tufft kit med delar som du kan bygga ihop till en solcellsdriven robot. Det finns fjorton olika robotar att bygga; bland annat i form av en sköldpadda, krabba eller till och med en sjöduglig båt! Allt drivs genom en solcell ovanpå robotens huvud och tack vare den genomskinliga fördelningslådan ser du kugghjulen snurra. I brist på solljus kan du använda en stark halogenlampa för att få fart på roboten. Inga verktyg krävs för montering – mer info här!

Satelliter i omloppsbana – drivna av solenI solljus roterar jordgloben med satelliter runt sin axel, och inte bara i solljus tack vare den sofistikerade elektroniken. Tack vare den nyutvecklade drivningen, som förbrukar betydligt mindre ström, kan modellen även köras i dagsljus! Bruksanvisningen garanterar enkel montering – mer info här!

Tillverkande verkstad med kraftöverföringDenna modell av en tillverkande verkstad från tidigt 1900-tal har anordningen för kraftöverföring till flera maskiner. Byggsatsen visar hur äldre maskiner drevs, såsom svarv, cirkelsåg och pelarborrmaskin. Trädelarna som limmas ihop innehåller mer än 90 delar, som byggs upp steg för steg efter detaljerade instruktioner. Lim och sandpapper medföljer byggsatsen. Tidsåtgång ca 2-3 timmar – mer info här!

Experimentlåda för miljövänlig elHur skapas miljövänlig el? Förnybar energi kommer att bli allt viktigare energikällor i framtiden. Produktion, lagring och användning av el från förnybara energikällor som vatten, vind och sol förklaras utförligt i denna byggsats. De två nya solcellsmodulerna garanterar inte bara mer prestanda, utan får med många nya möjligheter en flexibel användning i modellerna. Det medföljande laddbara batteriet och LED-indikatorn visualiserar hur den alstrade energin kan lagras och förbrukas. På så sätt väcks förståelsen för användandet av framtida förnybara energiformer – mer info här!

Flera solcellsdrivna bilar och båtar i en byggsatsFörnybar energi kommer i framtiden allt viktigare energikälla. Att generera el från solenergi med hjälp av en solpanel, får byggsatsens solcellsdrivna bilar och båtar att drivas framåt – både på land och vatten. Byggsatsen är perfekt för lekfull upptäckt av solenergi. Större solcellsdrivna fartygsmodeller kan byggas, t ex en katamaran och en ångbåt. Solpanelen kan även driva en elmotor och en fläkt kan konstrueras. Utförliga instruktioner och bygganvisningar medföljer och finns även tillgängliga via nätet – mer info här!

Solmekanisk lärande byggsatsBarn är nyfikna och öppna för att lära sig något nytt. Experimentera med solceller genom att bygga en solcellsrobot eller soldriven fläkt. Med byggsatsen kan även en vibrerande robot eller en ljusshow och en massa andra roliga experiment byggas och utföras – utan att använda batterier. En detaljerad, svenskspråkig vägledning ingår samt allt man behöver för att utföra alla experiment. Byggsatsen ger kreativ underhållning och kan också vara en bra presentidé – mer info här!

Företaget gröna vetenskapsinriktade produkter har vunnit flera utmärkelser. Leksaker från dem är designade för att öka den sociala och ekologiska medvetenheten, med tips och råd samtidigt som de ger bra spel- och lärvärde. De erbjuder roliga och pedagogiska leksaker, som aktiverar barnets kreativa sinnen och kombinerar spel, kunskap och lärande. Det medger intelligent lekande och lärande, och är därför perfekt för gemensamma aktiviteter – också tillsammans med en vuxen person – mer info här!

Låda med soltekniska experimentEn experimentlåda för den nya generationen barn och unga människor, som skall fortsätta utveckla vår värld mot en mer klimatsmart värld. För dem blir t ex solceller en självklar del av vardagen. Experimentlådan visar allt som solcellstekniken klarar av idag. Användningsområden som solcellsanläggningar utan anslutning till allmänna elnätet och parallellsystem för både offgrid och nätaslutning förklaras utförligt. Även aktuella ämnesområden som riktbara eldrivna solpaneler och takställningar för solpaneler undersöks och förklaras närmare. Den 24-sidiga handboken informerar utförligt om den aktuella tekniska nivån inom solceller, och har dessutom interessanta solcellstekniska experiment. Mätvärden kan registreras optiskt eller med en multimeter som erbjuds som tillval – mer info här!

Återvinning för att slippa sopberg av leksaker

Bild:  Miljöutbildande sällskapsspel – t ex om återvinning av leksaker – mer info här!



Återvinning av leksakerElektroniska leksaker kan innehålla flamskyddsmedel och tungmetaller, t ex bly. Elektriska och elektroniska leksaker är de som har batteri, sladd eller solceller. Allt som drivits av batterier räknas som elavfall. Lösa batterier sorteras separat. Inget av dessa skall inte slängas bland de vanliga soporna, eftersom de räknas som farligt avfall. Lämna dem hos återvinningscentralen – mer info här!


Artikel

Utmaningar att möta ett ökat framtida elbehov

Bild:  Framtidens elbehov ökar med växande befolkning, fler elbilar och energikrävande industri

Utmaningar att möta ett ökat framtida elbehov

En allt högre grad av elektrifiering ökar också behovet av el – både i Sverige och omvärlden. En ökad inriktning mot mer förnybara, men också variabla energikällor ställer nya krav på eltillförseln. Trenden går mot mer solenergi och vindkraft, och mindre kärnkraft.

Mer människor och fler elbilarI Sverige bidrar bl a befolkningsökning och elektrifiering av fordon, industri samt etableringen av stora logistik- och datacenter till ett ökat behov av både elström och effekttillgång. Frågan är vad som krävs för att Sverige skall kunna leverera tillräckligt med fossilfri el – och helst förnybar sådan – när efterfrågan förväntas öka med närmare 30% de kommande decennierna. En mindre kontrollerad övergång till mer förnybar el får förstås inte äventyra leveranssäkerheten eller Sveriges konkurrenskraft, framförallt inom industrin, transporter, data- och logistikcenter.

Snart ett fossilfritt SverigeDen färdriktning som regeringen intagit är att Sverige skall bli världens första fossilfria välfärdsnation. Utmaningen är stor, men inom elproduktionen är Sverige redan långt framme. Förutsättningarna är goda eftersom elproduktionen redan är nästintill fossilfri – det återstår bara 2% fossil el innan Sverige är helt oberoende av fossilproducerad el.

Fjärrvärme sedan länge bäst i klassenGlobalt står el och värme för ca 25% av de totala utsläppen av växthusgaser, men i Sverige kan vi bättre än så redan idag. Många villor, bostadshus, kommersiella fastigheter och industrier är sedan länge anslutna till fjärrvärme för uppvärmning, som oftast produceras från t ex kraftvärmeverk.

Decennier med fossilfri elTack vare stora investeringar i vattenkraft under 50- och 60-talet – och sedan i kärnkraft under 70-talet – kunde vi lämna den fossila uppvärmningen av små och stora fastigheter redan under 80-talet. Fjärrvärmen tog över en stor del av värmekraftbehovet och har också fördelen att avlasta elnätet när efterfrågan på el är stor. Kraftvärmeverken producerar ofta både el och värme samtidigt, och bidrar därmed med extra eltillskott på vintern när elbehoven är som störst. Under år 2018 stog den för närmare 10% av elbehovet.

Från 60% till 100% förnybart inom 20 årEnligt Energiöverenskommelsen är Sveriges mål att ha 100% förnybar elproduktion år 2040. Det är en utmaning när kärnkraften fortfarande står för närmare 40% av Sveriges elproduktion. Därtill skall läggas en växande befolkning, som både behöver elförsörjning och behöver transporteras – helst med eldrivna tåg eller elektrifierade fordon.

Svensk elproduktion anses pålitlig, prisvärd och närmast helt fossilfri. Därför attraherar den utländsk elintensiv industri, t ex datacenter och tillverkningsenheter för laddbara batterier, som väljer att etablera sig i Sverige. Dessa nya etableringar är noga med att inte bli förknippade med fossila energislag – inte minst nu när Sverige och många andra länder bestämt sig för att ställa om till ett fossilfritt samhälle.

Solel en viktig del i det förnybara energipussletI omställningen mot mer förnybar el fyller solceller en viktig roll. Tekniken utvecklas och och har blivit både billigare, effektivare och en allt väsentligare del av den svenska energimixen.


Artikel

Värmepump och solceller – närproduktion av el och värme

Bild:  Att driva landets värmepumpar med solenergi ger en rejäl energivinst

Värmepump och solceller – närproduktion av el och värme

Många villaägare – men även flerbostadshus – har redan värmepumpar installerade. Tekniken indroducerades redan på 1970-talet och sedan dess har tiotusentals värmepumpar installerats runtom i Sverige. Det är idag den vanligaste metoden för uppvärmning av villor i Sverige.

Få ut mer energi än som matas inDagens värmepumpar är förstås betydligt effektivare än dess föregångare för 50 år sedan. En värmepump som förbrukar en kilowattimma el utvinner 5 kWh värmeenergi – d v s producerar fem gånger så mycket värme som den förbrukar i form av inmatad el från nätet. Inte undra på att så många värmepumpar sålts sedan många decennier.

Solenergi driver värmepumpenNästa steg är att koppla till egenproducerad el som får driva värmepumpen – t ex solceller. Det är en perfekt kombination som gör villa eller flerbostadshuset ännu mer energieffektivt. Solcellerna på taket driver värmepumpen som samlar upp värmeenergin i ackumulatortanken. På dagen när de flesta är i skolan eller på jobbet, så gör solcellerna sitt jobb, d v s producerar solel för att driva värmepumpen. När familjen kommer hem på eftermiddagen finns solens energi sparad i form av varmvatten i ackumulatortanken. Med ytterligare tankkapacitet räcker värmeenergin att även försörja fastigheten med energi för uppvärmning.

Klimatanpassad egen energiproduktionDenna perfekta kombination innebär närproduktion av egen solel och varmvatten, samt en klimatvänlig uppvärmning. Under de senaste 10 åren har den ökade efterfrågan på solceller inneburit att priserna sjunkit ordentligt. Det innebär förstås att kombinationen solceller och värmepump blivit ännu lömsammare.

Solceller effektiva energiproducenterNormala solpanaler har en verkningsgrad på ca 18 - 22%, vilket betyder att ungefär en femtedel av solenergin som träffar solpanelens kiselceller omvandlas till elektrisk energi. Ett hustak med 35 kvm takyta kan – beroende på geografisk plats – och med taket i söderläge, samt solpanelerna lutade ca 25 - 45 grader, generera ca 5 500 - 7 000 kWh per år. En normalstor villa som använder en värmepump för uppvärmning och varmvatten förbrukar ca 6 000 - 10 000 kWh per år. Det innebär att solpanelerna på taket kan producera nära nog all den el som behövs för att driva värmepumpen.

Spara solens energi till nattenAllt fungerar väldigt bra, även i verkligheten, men det kanske inte alltid så perfekt som det låter. Värmepumpen kan förstås bara drivas av solceller under dagtid, så nattetid måste värmepumpen försörjas med köpt nätel. Ackumulatortankar kan förstås dryga ut den skördade solenergin en bra bit in på kvällen och natten, men räcker oftast inte hela vägen fram till morgonen. Samma sak gäller för batterilager som sparar den producerade solelen till tidpunkter då solen inte skiner. Även vintertid blir det svårt att driva värmepumpen med el från solcellerna. men under perioden mars fram tills oktober fungerar det fint – det är alltså bara de fyra mörkaste månaderna som solpanelerna på taket huvudsakligen är arbetslösa.

Överskottselen på sommaren kan försäljasSommarhalvåret bjuder förstås på flest soltimmar, vilket också innebär den största elproduktionen från solcellerna. Energibehovet i villan eller flerbostadshuset bestämmer hur stor andel överskott av el det blir, och som kan försäljas till elhandelsbolaget. I samband med installation av en solcellsanläggning byts elmätaren ut med en ny typ som både kan mäta in- och utgående el. Det gör att även mängden överskottsel som matas ut på allmänna elnätet kan mätas, vilket ligger till grund för den ersättning som elbolaget betalar till fastighetsägaren.

Våga fråga elpriserEtt normalt tillvägagångssätt är att ersättningen för sommarens överskottsel sparas till hösten, då elbehovet stiger och elbolaget gör ett avdrag på elfakturan som motsvarar den inmatade överskottselen från solcellsanläggningen. Det är en god idé att kontrollera med elbolaget om gällande villkor, och även jämföra priser för köpt nätdel och ersättning för överskottelen med andra elbolag, eftersom det kan skilja en del mellan dem. Det gäller ju att få ett så bra avtal som möjligt, vilket kan göra investeringen i solceller ännu mer lönsam.

Livslängden avgörandeSlutligen några ord om livslängden. En värmepump kan hålla i flera årtionden, men kompressorn kan behöva bytas någon gång under livstiden. En solcellsanläggning med bra solkomponenter och som installerats av erfarna montörer, har en livslängd på minst 25 år – oftast mer än 30 år. Återbetalningstiden för investeringen understiger ofta 10 år. På köpet följer en extra trygghet genom ett fast elpris för den egenproducerade solelen. Det ger en bra gardering mot stigande elpriser i framtiden.


Artikel

Välj solcellsleverantör med omsorg

Bild:  Förnyelsebart på frammarsch – kolkraften dyrare än både vindkraft och solenergi

Välj solcellsleverantör med omsorg

I dessa coronatider verkar investeringar i förnybar el från solceller ha blivit ännu mer populärt. Det kanske är ett uttryck att fler vill bli mer oberoende på grund av alla osäkra omvärldsfaktorer, där ingen vet vart det bär iväg. Om elleveranser skulle utebli för att elförsörjningen drabbats av cyberattacker, eller ett attentat skulle förövas mot samhällskritisk infrastruktur, vore det förödande för hela samhället.

Strömavbrott värre för industrin – enklare för villaägarenEtt industriföretag skulle – trots solceller på taket – troligen ha svårt att köra maskiner, pumpar och kompressorer enbart med solel. Däremot skulle en villa eller flerbostadshus klara sig bättre. Det handlar mest om att tidsförskjuta olika aktiviteter i hushållen. Diskmaskin och tvättmaskin skulle kunna köras dagtid under de dagar solen lyser, medan ett mindre batterilager sparar den genererade solelen till kvällens mysbelysning med energisnåla LED-lampor – och till att värma tekoppen eller morgonkaffet till frukost.

Många frågor kring solcellerHursomhelst – leverantörer av nyckelfärdiga solcellsanläggningar finns det gott om, men det kan också ställa familjen, företagaren eller fastighetsägaren inför många frågor när solcellsleverantör skall väljas. Vilken solcellsteknik är bäst? Är billigast alltid bäst? Hur ser den ekonomiska avkastningen ut? Vem av leverantörerna av solceller håller vad de lovar? Frågorna är många när det kommer till investering i solceller!

Tillfredställande med egna solcellerAtt kunna producera egen förnybar el från solceller på villataket är en tillfredställande upplevelse – både för plånboken, samhället, miljön och klimatet. Villaägare kan med små medel bidra till att rädda klimatet och världen från en klimatkollaps – åtminstone kan de lämna ett betydligt mindre klimatavtryck.

Allt bättre kvalitetSolpaneler på egna taket är en investering allt fler gör. Det råder gynnsamma förutsättningar och teknikutvecklingen har gjort stora språng i rätt riktning. Kvaliteten på solpaneler, fästanordningar, växelriktare och allt annat elektriskt kring en solcellslösning har blivit bättre och mer hållbart – även ur mijösynpunkt. I slutändan är det ett team av installatörer som skall montera anläggningen på taket. Installationen är en av flera kritiska faktorer som kan avgöra solcellsanläggningens verkliga livstid.

Fler solprodukter och fler solcellsleverantörerMed ett ökat utbud av solprodukter på solcellsmarknaden ökar också valmöjligheterna och antalet solcellsleverantörer som vill vinna alla tillströmmande kunders förtroende. Så det finns flera faktorer att beakta inför valet av solcellsleverantör. Nedan presenteras några tips för hur en blivande solcellsägare skall resonera vid val av solcellsleverantör.

Varför skaffa solceller?Det första steget är att fundera över varför just solceller är lämpliga för investering på taket till villan eller flerbostadshuset. Är det en god investering med bra lönsamhet, eller är det den tillfredställande känslan att producera egen förnybar el, eller kanske en känsla av oberoende från elbolaget – åtminstone delvis – eller är det känslan att göra gott för miljön och klimatet? Är det alla tre känslorna som styr, så är det bingo och dags att ta nästa steg!

Hur hitta den optimala lösningen?En solcellsanläggning kan optimeras på flera olika sätt. Det kan t ex handla om vilka förutsättningar som villan eller flerbostadshuset har, dess geografiska läge, väderstreck, takets beskaffenhet, takmaterial och lutning. Andra faktorer är hur elbehovet ser ut och under vilka timmar på dygnet som elförbrukningen är som högst – även om det inte brukar vara så stora skillnader för den aktuella typen av fastigheter. Är takytorna riktade rakt mot öster och väster finns möjligheten till en jämnare effektkurva över dagen, än om solpanelerna är riktade i sydlig riktning, dock på bekostnad av något mindre energiproduktion räknat som ett genomsnitt över året.

Se upp för skuggorÄven faktorer i närområdet – t ex skuggor från träd, flaggstänger, skorstenar, ventilationsrör och takkupor – är avgörande för vilken typ av solpaneler som kan vara lämpligast. Just risken för skuggbildningar har också betydelse vid valet av växelriktare. Är skuggor oundvikliga kan t ex en växelriktarlösning med effektoptimerare kopplade till solpanerna vara värd att titta närmare på. Något dyrare, men väl värd sitt pris i rätt sammanhang. En erfaren solcellsleverantör bör kunna ge dig bra vägledning i dessa frågor.

Vilken grad av självförsörjning på el?Finns önskemål att bli hyfsat självförsörjande på el, så kanske en extra hög verkningsgrad på solpanelerna är en viktig egenskap – även om det blir en något dyrare solcellsanläggning. Då kan även ett batterilager vara väl investerade pengar, för att kunna nyttja den under dagtid skördade solelen även under dygnets mörka timmar.

Hur stor solcellsanläggning för bästa lönsamhet?Under förutsättning att takytan är tillräckligt stor, finns möjligheten att inte bara täcka villans eller flerbostadshuset elbehov, utan det kan även bli en hel del överskottsel som kan försäljas till elhandelsbolaget som annars levererar nätelen till fastigheten. Tack vare skattereduktionen med 60 öre per kilowattimma på den försålda solelen, finns en del pengar att hämta. Dock kan det finnas regler, förordningar, riktlinjer och begränsningar att ta hänsyn till, med det är frågor som en duktig solcellsleverantör bör kunna svara på.

Vilken solcellsleverantör är bästa valet?Svaret på frågan är ganska enkelt – be dem redovisa referenser, be att få tala med kunder som redan köpt solceller av dem, till exempel med liknande förutsättningar som den egna villan eller flerfamiljshuset har. Det är bra att jämföra äpplen med äpplen – och inte med päron.

Risk att leverantören av solcellerna inte finns kvar om 10 år?Inte heller solcellsbranschen är förskonad från lycksökare som hoppar på en växande bransch, för att några år senare hoppa vidare till nästa tillväxtbransch. Dessa företag är oftast inte särskilt långlivade eftersom ryktet hinner ikapp dem. Men för de som drabbas är det surt att efter ett antal år upptäcka att leverantören av solcellsanläggningen inte finns kvar på marknaden längre, när behovet av underhåll och service börjar göra sig märkbar. Då är alla utlovade garantier inte värda något alls. Inte kul att behöva vända sig till den kinesiska tillverkaren och åberopa garantianspråk för att få trasiga solpaneler eller växelriktare utbytta och ersatta med fungerande diton.

Välj solprodukter och solcellsleverantör som håller över tidSolceller är en investering som betalar sig på i runda svängar tio år men lever i 30 år eller däröver. De flesta leverantörer av solceller erbjuder minst 10 års produkt- och installationsgarantier, och minst 25 års effektgaranti, vilket betyder att solpanelerna skall kunna ge minst 80% av den ursprungliga effekten efter 25 år.

Att välja en seriös och finansiellt stabil solcellsleverantör som fortfarande finns kvar på marknaden, till exempel om det skulle bli ett garantiåtagande om tio eller femton år, är väl investerade pengar som sörjer för en trygg nattsömn – när solen inte skiner.

Tänk enkelhet och hållbarhetAtt tänka hållbarhet ur alla perspektiv är ett bra riktmärke. Är solcellsanläggningen också enkel att hantera och följa upp, t ex när det gäller solelproduktionen på taket vid varje givet tillfälle, men även historiskt, så gör det investeringen till något roligt att följa under de kommande åren. De flesta solcellsleverantörer erbjuder olika lösningar för visualisering av solelproduktionen – t ex via app eller dator – eller varför inte via en bildskärm på väggen. Det skall inte bara vara nyttigt, utan även roligt att investera i förnybar energi från solen.

En rekommendation är att besöka Sol- och EnergiGuiden, som bl a ger tips på de bästa och mest rekommenderade solcellsleverantörerna.


Artikel

Nya tider för det globala klimatarbetet

Bild:  Förnyelsebart på frammarsch – kolkraften dyrare än både vindkraft och solenergi

Nya tider för det globala klimatarbetet

Valet i USA innebär högst sannolikt även en påverkan på det arbete som pågår för att rädda det eskalerande klimathotet. Att de amerikanska väljarna nu har valt Joe Biden som president för de kommande 4 åren är hoppfullt för klimatet, inte minst för att de sannolikt även återinträder i Parisavtalet. Problemet är att det inte minskar klimathotet.

Miljölagar i faraMånga miljölagar som Trump hotade att upphäva, finns fortfarande kvar. Och utvecklingen av vindkraft- och solcellsindustrin i USA går för högtryck. Där har marknaden haft trumf (inte trump) på hand. Idag är energin som produceras av vindkraften och solcellerna billigare än den från kolet. Även forskning och utveckling inom det förnyelsebara energiområdet har inte stannat av – tvärtom, det forskas och utvecklas som aldrig förr inom dessa teknikområden – och de får snart stimulans från USA:apos; nya president.

Ett ödesval för klimatetMen hade Trump fått ytterligare 4 år att regera, så kunde det ha gått åt käpprätt åt fanders. Med ett presidentskap som förnekar vetenskapen och att världen befinner sig i en alltmer hotfull klimatkris hade kunnat försätta planeten i ett icke reversibelt klimathot utan återvändo. Hade några hundratusen amerikaner röstat annorlunda så skulle det ha påverkat bönderna i Afrika lika mycket som Sydostasiens fiskare och de låglänta delarna i Bangladesh eller Holland – eller för den delen kustremsan runt Skåne – som hade hotats av ännu snabbare havsnivåhöjningar.

Paradoxalt nog kan demokratiska val i USA påverka en hel värld när det kommer till huruvida planeten skall överleva eller inte. Även om valet i USA var väldigt jämnt så är ca 60% av amerikanerna oroliga för klimatförändringar, inte minst efter de många förödande bränderna på den amerikanska kontinenten.

Sol- och vindkraft billigare än kolkraftenNu blir det åter vetenskapliga fakta som kommer att utgöra basen för klimatpolitiken i USA. Joe Biden har under en stor del av sin politiska karriär varit en föregrundsgestalt inom klimatområdet. Han har också tidigt vågat uttala att världen befinner sig i en klimatkris som hotar mänskligheten.

Återinträde i ParisavtaletIntressant är att USA' återinträde i Parisavtalet bara behöver ta en månad. Den nye presidenten har lovat en åtgärdsplan för hur USA skall kunna bli koldioxidneutralt fram tills år 2050. Ett annat intressant faktum är att den amerikanska kolindustrin krympt med drygt 40% under Trumps tid som president, så han har inte kunnat vända amerikansk klimatpolitik i den fossila riktning han velat. Marknaden har talat sitt språk – d v s att elda klo för att producera elektricitet numera är ganska olönsamt. Både vindkraften och solenergin levererar redan nu mer el än kolkraften. Så USA är på god väg att låta kolet stanna där det hör hemma – under jord.

Stormakter siktar mot koldioxidneutralt målNu kan världens tre stora ekonomiska regioner – EU, USA och Kina, som är ansvariga för drygt 60% av koldioxidutsläppen – ställa upp gemensamma målsättningar för hur kolkraften, oljan och andra fossila bränslen kan avvecklas snabbare och göra världen fossilt oberoende. Även Ryssland sällar sig nu till de övriga och har en egen plan för att minska utsläppen.

Miljölagar återställsEtt 100-tal miljölagar hann upphävas av Trumps administration, men inte särskilt många blev genomförda. Anledningen är att de flesta inte höll måttet när de skulle bedömas av domstolarna. Förhoppningen är att de berörda miljölagarna skall kunna återställas ganska snabbt - inte minst de som avser kolkraften.

USA från ledande till bottenlägeNaturvårdsverket i USA – som där heter EPA – har blivit kringskuret ganska rejält under de senaste fyra åren. Inom myndigheten finns numera en del personer som förnekar att något konkret klimathot skulle föreligga. Även här finns stora förhoppningar att kunna återupprätta förtroendet för myndigheten – inte minst genom att låta vetenskap och forskning bestämma färdriktningen för klimatarbetet.

Ur ett internationellt perspektiv intar USA en bottenplacering när det gäller effektiv klimatpolitik, vilket är anmärkningsvärt när många andra framstående länder inom det förnybara energiområdet strävar i motsatt riktning.

Koldioxid- och klimattullarInom EU finns en viljeinriktning att införa koldioxidtullar, i syfte att skydda europeiska företag inom den förnybara energisektorn, inte minst när Kina nu har aviserat att vilja bli den ledande stormakt inom den gröna elsektorn – som förutom förnybar energi – även inbegriper elbilar, batterilager och vätgastekniken. Om övriga länder också satsar på koldioxid- och klimattullar kan det ge en skjuts framåt där även subventioner för fossila bränslen avskaffas.

Senaten ett hinder – men nya presidenten inger hopp för klimatetMed republikansk majoritet i kongressens senat kan klimatomställningen försvåras, inte minst inom infrastrukturen, där satsningar på en modern järnväg kan fördröjas – eller i värsta fall – ställas in. Men utvecklingsländer runt om i världen kan räkna med ett klimatbidrag, för att underlätta deras omställning till förnybar energi – inte minst solenergin på den afrikanska kontinenten och i Indien. Där kan förhoppningsvis även svenska solenergiföretag bidra för en snabbare energiomställning.


Artikel

Framtidens elbehov behöver flexibla och effektstarka elnät

Bild:  För mer förnybar el krävs utbyggnad av stabilare och flexiblare elnät

Framtidens elbehov behöver flexibla och effektstarka elnät

Tillväxten inom förnybar energi är stark, vilket förstås är mycket positivt – inte minst för klimatet. Men om den förnybara elen inte når fram till elförbrukarna på grund av trängsel i ledningarna, så blir nyttan mindre värd. Än värre är det om utrymmet i ledningsnätet hindrar utbyggnaden av industriell verksamhet.

Mer investering i elnätenEn utbyggnad av förnybar energi måste förstås kombineras med kraftfulla investeringar i elnäten. Om inte dessa investeringar håller samma takt som tillväxten inom förnybar energi, så kommer elnäten att vara den svaga länken, särskilt nu när samhället skall transformeras till en mer hållbar energianvändning.

Trångt även i andra länders elnätDet är inte bara Sverige som har kapacitetsbrist i elnäten. I Tyskland talar man om "Geisterstrom" – det vill säga spökström, alltså den el som produceras av vindkraftverken i norra Tyskland – både på land och till havs – men som inte når de stora elförbrukarna i de södra delarna av Tyskland. Orsaken är att den föreslagna ledningsdragningen möter på motstånd, t ex långa handläggningstider, byråkrati och överklaganden från allmänheten. Positivt är att ett svenskt företag tidigare i år fått order för leverans av kabel till denna underjordiska ledningsdragning.

Öka takten i utbyggnadenMånga länder – inte minst Sverige – har alltför sent insett att utan ett säkert och pålitligt elnät kan inte heller elförsörjningen tryggas, och då hjälper det inte heller att de förnybara energislagen byggs ut.

Energimixen påverkar utvecklingenElnätet har en fundamental funktion i det svenska samhället och är helt avgörande för att vårt samhälle skall fungera. Eftersom elnätet kopplar samman elproduktion och elanvändning av el kommer den framtida mixen av båda dessa att påverka utvecklingen av elnätet. Det svenska elnätet är också sammankopplat med andra europeiska länder, och måste följaktligen också anpassas till EU's och övriga länders förordningar och riktlinjer, där regleringen av import och export av el också står i relation till den självförsörjandegrad vi vill ha.

Elförbrukare blir också elproducenterUtvecklingen går mot att den framtida elproduktionen inte längre enbart går från några stora elproducenter till många större och mindre elförbrukare – utan att elförbrukarna i allt högre grad också blir småskaliga elproducenter. Det sker inte minst genom att allt fler fastighetsägare väljer att installera solceller på taken till sina fastigheter, vilket bidrar till att göra elnätens roll mer komplex än vad som är fallet idag.

På väg mot mer elektrifieringSamhället är i stor utsträckning beroende av en säker elförsörjning. Konsekvenserna kan ofta bli allvarliga vid elavbrott. Andra förändringar sker bland elförbrukarna, som genom energieffektivisering sänker effektuttaget – både inom industrin, större bostadshus och bland enskilda villaägare – men samtidigt ökar effektuttaget inom andra områden – t ex elbilar och andra elektrifierade transporter, dataserverhallar, stora lager- och logistikhallar, distributionscentraler m fl.

Tidsförskjutning av eluttagÄven framtida energilager – både små och stora – kommer sannolikt att påverka elnätens utformning, t ex för att flytta elproduktionen i förhållande till elförbrukningen. Ett exempel är att ta emot överskottsel från variabel förnybar elproduktion, när elförbrukningen är låg, för att åter mata ut den lagrade elen när elbehovet stiger, eller att anpassa effektuttaget genom laststyrning. Sammantaget ökar behovet av flexibla lösningar för elnäten, i takt med att de förnybara energislagen byggs ut.


Artikel

Solenergi leder den globala elmarknaden

Bild:  Intressant läsning – World Energy Outlook 2020 – IEA

Solenergi leder den globala elmarknaden

Coronapandemin har orsakat mycket skada för världen, men den beräknas också minska utsläppen från energisektorn med ca 7% för år 2020 – d v s de ligger på samma nivå som för 10 år sedan. Omvänt så har förnybar energi fortsatt sin tillväxtresa under året – i motsats till alla andra energislag.

Förnybar energi springer förbi koletÄnnu så länge har fossilt kol övertaget när det gäller energislag för elproduktion, men kommer inom ca 5 år att vara omsprunget av förnybar energi som källa för framtidens elproduktion. Det förutspår Internationella energimyndigheten IEA i en nyligen publicerad rapport.

Olika scenarierI rapporten utgår de från fyra scenarier:

Tillfällig minskning av utsläppÅrets utsläppsminskning av koldioxid är tyvärr bara tillfällig – likaså svackan inom världsekonomin. Rapporten konstaterar att låg ekonomisk tillväxt inte är någon bra strategi för att säkerställa låga globala utsläpp. Världen är långt ifrån att göra tillräckligt för en avgörande minskning av de klimatskadliga utsläppen.

Kommande 10 år avgör planetens framtidRapporten – som heter World Energy Outlook 2020 – menar att de kommande 10 åren är helt avgörande för att radikalt minska utsläppen av koldioxid och kraftigt öka utbyggnaden av förnybar energi, och som endast kan uppnås genom en strukturomvandling inom transport- och energisektorn. I rapporten konstateras att ″de beslut som fattas i dag kommer att ha betydelse för kommande generationer″.

Corona kan vara vändpunktenDet satsas enorma belopp världen över för en global ekonomisk återhämtning efter coronapandemin. Därför öppnas en historisk möjlighet att frysa utbyggnaden av kolkraft och fasa ut övriga gamla fossila energisystem, och istället satsa resurserna på en fossilfri framtid som bygger på gröna energislag.

Expansiv utbyggnad av förnybar energiDen gemensamma nämnaren för alla scenarier i rapporten är att förnybar energi spelar en huvudroll. Utgångspunkten för scenarierna är nuvarande regler och förordningar, samt de målsättningar som olika länder i världen har idag. Redan år 2025 kommer den gröna energisektorn att passera kolkraft som huvudkälla för elproduktionen. År 2030 kommer förnybar energi att svara för ca 80% av ökningen i elproduktion.

Vattenkraften största förnybara energikällaVattenkraften kommer även fortsättningsvis att vara den största källan till förnybar energi på det globala planet, men gällande tillväxttakten står solenergi i fokus, följt av vindkraften – både på land och till havs.

Solenergi slår nya rekordSolenergi förutspås blir det ledande energislaget på den globala elmarknaden. Från och med år 2022 kommer solenergin – utifrån dagens politiska riktlinjer – att slå nya utbyggnadsrekord varje år.

Solceller billigare än kolkraftTack vare de senaste 10 årens prisfall på solcellsanläggningar, är de redan idag billigare än att nyetablera kolkraft- eller gaskraftanläggningar. Detta gäller för de flesta länder i världen, där den alstrade elen från alla nya solenergiprojekt blir den billigaste världen skådat fram tills idag.

Olja snart inte längre i tätpositionEnligt rapporten har världens ledande olje- och gasföretag gjort avskrivningar på sina tillgångar med drygt 50 miljarder US-dollar. Bara på ett år – mellan 2019 och 2020 – har investeringar i olja och gas minskat med ca 30%.

Politiska spelregler står i vägenDen ökade globala efterfrågan på olja kommer att stagnera inom 10 år. Eftersträvansvärt är om efterfrågan på olja kunder reduceras redan nu, men utan stora förändringar i politiska spelregler finns inga tecken på en snabb nedgång. Med utgångspunkt från den politik som råder idag kommer efterfrågan att stiga upp till de nivåer som var innan coronapandemin slog till.

Om världens regeringar, investerare och andra beslutsfattare skulle öka ambitionsnivån vad gäller utbyggnaden av förnybar energi, så att det motsvarar scenariet där det hållbara målet har skärpts, kan tillväxten av både solenergi och vindkraft ökas ännu mer kraftfullt, vilket skulle tillfredställa den globala utmaningen att försöka hejda en klimatkollaps.


Artikel

Negativa elpriser blir vanligare i framtiden

Bild:  Förnybar el från sol och vind förväntas ge mer volatila elpriser

Negativa elpriser blir vanligare i framtiden

Den 10 februari 2020 hände det för första gången, när regn, blåst och höga temperaturer gjorde att elpriset sjönk under nollstrecket. För andra gången hände det natten till den 1 november 2020, då en storm åter fick elpriset att sjunka under noll – med negativa elpriser som följd. Sådana scenarier inträffar oftast när det blåser rejält i större delen av Sverige, samtidigt som elbehovet är lågt – t ex nattetid och under perioder under vinterhalvåret med milt väder och därmed lågt behov av el för uppvärmning av hus och fastigheter.

För mycket vind pressar elprisetStormar och allmänt blåsigt väder är vanligast under höst och vinter, vilket tenderar att pressa elpriset till bottennivåer. Historiskt har elpriset varit lägst under sommaren, speciellt månaderna maj och juni, men aldrig under nollstrecket med negativa elpriser.

För mycket vatten pressar också elprisetAndra påverkande faktorer som bidrar till låga eller negativa elpriser på elhandelsbörsen Nordpool är även att vattenkraftverkens dammar och magasin är välfyllda, och att våra nordiska grannländer, men även norra Europa, samtidigt också har ett lågt elbehov där elförbrukarna inte använder så mycket el.

Liten inverkan för de flesta elabonnenterEtt normalt hushåll, t ex i lägenhet eller villa, märker inte mycket av dessa låga bottennivåer för elpriset. Har hushållet ett vanligt rörligt elavtal är det förstås positivt med låga elpriser, men det rörliga elpriset beräknas som ett genomsnitt över en månad. Om hushållet istället har ett fast elavtal påverkas elpriset inte alls. Det är endast kunder som har timpris i sina rörliga elavtal, som kan se en ordentlig effekt på sin kommande elräkning.

Negativa elpriser kostar ändåNu är det så att det slutliga priset för elen inte bara är själva elpriset. Den elabonnent som har ett timprisavtal kommer visserligen att få lägre pris, men det tilkommer energiskatt på elpriset och även en del andra avgifter, t ex elhandelsbolagens påslag (deras intäkt) samt kostnad för elcertifikat.

Vanligare med volatila elpriserVi kommer i framtiden att se fler rekord inom elproduktionen där svensk vindkraft är det energislag som producerar mest el – d v s mer än vattenkraften eller kärnkraften var för sig. Och riktigt blåsiga dygn kommer troligen nya produktionsrekord att noteras. Elmarknaden i Sverige kommer att få vänja sig vid volatila elpriser.

Vindkraftverk slås utVissa vindkraftverk brukar slås ut och sluta producera el, eftersom de stoppas automatiskt vid för stor belastning. De är inte byggda för att klara alltför hårda eller turbulenta vindar. Bästa förutsättningar för vindkraften är om det blåser måttliga vindar. Men trots att årets båda stormar slog ut en del vindkraftverk, så kunde elpriset falla under nollstrecket.

Sommaren bjuder på mindre vind och mer solenergiUnder sommarhalvåret blåser det i regel betydligt mindre, vilket innebär att elen från vindkraften helst bör kompenseras med något annat förnybart energislag. Då ligger solenergi nära tillhands, eftersom solinstrålningen är som störst under vår, sommar och tidig höst. I norra Sverige är förutsättningarna för solceller mer gynnsamma än vad de flesta tycks tro – för dels är solen ovanför horisonten under längre tid än i södra Sverige - och dels är temperaturen lägre, vilket ökar solcellernas verkningsgrad med några procent. Samma effekt uppnås i hela Sverige på våren och hösten, då temperaturen också lägre än på sommaren.

Solel till fast prisEn avgörande fördel för solenergin är att den till stor del egenförbrukas inom fastigheten på vars tak solcellerna är installerade, vilket innebär att fastighetsägaren inte behöver bry sig om tillfälligt låga eller negativa elpriser på elmarknaden. Ägare till takbaserade solcellsanläggningar har fördelen att slippa den stora volatiliteten, som annars kännetecknar elmarknadens priser. Solelen levereras istället till ett fast elpris under hela solcellsanläggningens livstid. För solcellsparker är förutsättningarna annorlunda, eftersom de är anslutna som kommersiella energiproducenter till elnätet.

Solenergi och vindkraft ger en bra förnybar energimixSammantaget ger det goda förutsättningar för att solenergin kan komplettera vindkraften på ett mycket bra sätt – även om det mitt på sommaren kan finnas viss risk för låga elpriser, till följd av lägre energibehov inom industrin i kombination med lägre elanvändning inom hushållen. Men det kompenseras mer än väl av ett betydligt större elbehov under övriga delen av sommarhalvåret – samt att Sverige kan exportera överskottselen till alla våra europeiska grannländer. Dessutom kan ju en stor del av solelen från eget tak egenanvändas, vilket sällan är fallet för elen från vindkraftverk.

Åven vattenkraften är förnybarSveriges förutsättningar ger goda möjligheter att förse både hushållen i villa och flerbostadsfastigheter, samt kommersiella och industriella fastigheter, med solcellsanläggningar. Det ger en stabil energiförsörjning, som till stor del kan egenförbrukas inom fastigheten. I kombination med tecknande av ett elavtal med elhandelsbolag som erbjuder "virtuella" lagringsmöjligheter av sommarens överskottsel från solceller i vattenkraft – d v s där solenergin från sommaren "sparas" i vattenkraften för eluttag till vintern – så finns möjligheten att uppnå det bästa från två världar – solenergin och vattenkraften i god förening.


Artikel

Lagring av förnybar energi från sol och vind

Bild:  Överskottsel från förnybar energi från sol och vind kräver ny lagringsteknik

Lagring av förnybar energi från sol och vind

Förnybara energikällor som vind och sol producerar av naturliga skäl inte el under dygnets alla timmar. För att kunna utnyttja dessa energislag vid tidpunkter då solen inte skiner och vinden inte blåser behövs någon form av energilagring, där överskottet kan lagras och användas när vinden inte blåser, nattetid eller vintertid.

BatterilagerAllt fler former av batterilösningar utvecklas för användning för energilagring. Idag används dessa batterilager oftast för att utjämna dygnsvariationer av elbehovet – från små batterilager för villabruk till större batterilösningar för att balansera elflödet i de större elnäten. Batterier används förstås också för att ladda elbilar eller laddhybrider.

För korttidslagring är batterier oslagbara, och att ha solceller med någon form av batterilösning är att rekommendera, särskilt för villaägare. Dessa hushåll är oftast på jobbet, eller i skolan när produktionen av solel är som störst, och hemma först när produktionen av solel är som störst, och hemma först när solen sakta försvinner inför natten, och elförbrukningen i hushållet stiger.

Med dagens priser för stora batterilager är det svårt att få ekonomi i större batterilager som skall kunna lagra förnybar energi från solen eller vinden över en större tidsrymd. Storleken på sådana batterilager blir väldigt stort och komplext, och även ganska dyrt.

Ett batterilagers livslängd avgörs i första hand av antalet laddningscykler som batterierna klarar innan lagringskapaciteten minskar för mycket. Vanligen räknas en cykel per dygn, eller högst några dagar – d v s från dag till natt för solceller, och några dagar mellan blåsiga och mindre blåsiga dagar.

Blybatterier håller upp till ca 1 800 laddningscykler – ca 5 år – medan litiumbatterier håller för ca 8 000 laddningscykler – d v s 20 års livslängd vid normal användning.

VätgasMånga aktörer världen över ser vätgas som en gångbar lösning för att långtidslagra energi från vindkraft och solceller. Den förnybara energi som solen och vinden genererar spjälkas till syrgas och vätgas genom elektrolys av vatten. Vätgasen lagras i tankar under högt tryck. Under det mörka vinterhalvåret eller perioder av mindre blåsiga perioder används vätgasen för att driva bränsleceller. Dessa producerar den el som behövs. Biprodukten från elektrolysen är vanligt vatten.

En intressant bieffekt från en aktiv bränslecell är att vattnet som produceras är ganska varmt – närmare 65 grader – vilket gör att det kan användas för uppvärmning och varmvatten. Om vattnet samlas upp och återanvänds för att producera ny vätgas, blir vattenåtgängen väldigt liten.

Vätgas kan under rätt omständigheter i anpassade tankar lagras under årtionden. En normal villa behöver en lagringskapacitet på ca tre kubikmeter vätgas med 300 bars tryck – d v s en storlek som motsvarar de gamla oljetankar som frma tills för några årtionden sedan användes för uppvärming av många hus och fastigheter.

SvänghjulEtt svänghjul är en rund cylinder med ganska ansenlig massa, som försätts i snurrning genom den överskottsenergi som alstras från vindkraften eller solenergin. Svänghjulet driver en generator för att omvandla rörelseenergin till elektrisk ström. Friktionen akn minimeras genom att svänghjulet är magnetiskt upphängt i vakuum. Tekniken är avancerad och beprövad, men ännu inte särskilt vanlig. Tack vare att det handlar om en mekanisk konstruktion, så är den känslig för påverkan. Den kan vara ett alternativ för korttidslagring av energi under speciella omständigheter, t ex om batterier av säkerhetsskäl inte kan användas.

SuperkondensatorerEtt alternativ till batterilagring är superkondensatorer, som med hög strömstyrka kan laddas upp helt på bara några sekunder, och också kan laddas ur på mycket kort tid. Det är förstås trevliga fördelar, men nackdelen är att lagringskapaciteten än så länge inte räcker till för praktiskt bruk. Den är helt enkelt för dålig i jämförelse med modern batteriteknik.

Batterier tappar lagringskapacitet efter för många laddcykler, medan en superkondensator kan användas under betydligt fler laddningscykler, men kan knappast anses vara anpassad till dagens krav på lagringsteknik av förnybar el.

SupraledareEn supraledare är en elektrisk ledare helt utan elektriskt motstånd, vilket i teorin innebär att energi kan lagras helt utan energiförluster. Supraledning kan med dagens teknik endast uppnås vid temperaturer nära den absoluta nollpunkten, där flytande helium eller kväve används. Det är avancerat och kostsamt – och därmed en stor nackdel. Utvecklingen inom området gör ständigt framsteg, så den dagen då material kan göras supraledande vid rumstemperatur kan tekniken för energilagring absolut vara en möjlighet.

PumpkraftAtt pumpa upp vatten till högre höjder med hjälpa av sol- och vindenergi görs bl a på en av de västligaste kanariska öarna utanför norra Afrikas kust. När lågtrycken från Atlanten drar in västerifrån brukar det blåsa rejält. Då pumpas vatten från havet upp till dammar i bergen. När vinden mojnar släpps vattnet från dammarna, som får passera turbiner kopplade till generatorer, som alstrar förnybar el. Solcellsanläggningar används som extra elproducent, eftersom det oftast blåser mindre när solen skiner.

Ett pumpkraftverk fungerar på samma sätt som vattenkraftverk, men med den skillnaden att det är vädrets makter och nederbörden som fyller på dammarna vid vattenkraftverken – medan det är solen och vinden som fyller på dammarna för pumpkraftverken.

Pumpkraft kräver ganska ansenliga höjdskillnader och stora mängder lagrat vatten för att kunna användas vid långtidslagring av energi, men som balanskraft är det definitivt en tänkbar och praftiskt genomförbar lösning – kanske för att fylla vattentorn med vatten genom den överskottsel som solceller alstrar inom närområdet.

Ett problem för nordiska förhållanden är att behovet att realisera den lagrade energin är som störst under vintern, och då gäller det att hålla vattnet frostfritt.

TryckluftExisterande övergivna bergrum kan användas för att lagra tryckluft. Den förnybara energin från vindkraft och solceller får driva en kompressor som komprimerar luften som under högt tryck pressas in i bergrummet. När elbehovet stiger får tryckluften driva ett turbinhjul som är anslutet till en generator som producerar el för att täcka behovet. Finns inte bergrum eller poröst berg till förfogande, blir troligen den initiala kostnad för investeringen för stor. Tryckluft har en ganska begränsad energitäthet, så det kräver rejält med utrymme. Men med rätt förutsättningar och för passande ändamål är tekniken intressant.

Lönsammast är solcellerBatterilager kräver extra investeringar, men en investering i endast solceller – utan batterilager – är lönsam redan från dag ett – och bidrar till mindre behov av köpt nätel. Överskottselen kan villaägare och mindre fastigheter försälja med förtjänst till elhandelsbolaget, tack vare skattereduktionen på 60 öre / kWh. Solceller ger också ett effektivare energiutnyttjande och en jämnare energiproduktion, som minimerar risken för effektbrister i det svenska elnätet.


Artikel

Överskottsel från solceller ett problem för flerbostadshus

Bild:  Solceller på flerbostadshus ger stor andel överskottsel – ett problem eller en möjlighet?

Överskottsel från solceller ett problem för flerbostadshus

Vissa flerbostadshus och flerfamiljshus har en gemensam anslutningspunkt till elnätet för både hushållsel och fastighetsel. Detta innebär att lägenhetsinnehavarnas el antingen betalas schablonmässigt som en del av hyran eller månadsavgiften, eller så mäts och debiteras den separat av fastighetsägaren. Det första alternativet är något de flesta fastighetsägare undvika eftersom det inte ger lägenhetsinnehavaren något incitament att spara på el. Det senare alternativet innebar emellertid att fastighetsägaren tidigare klassades som yrkesmässig elleverantör av el, vilket innebär att energiskatt skall betalas även på egenanvänd solel.

Numera ingen energiskatt på egenanvänd solel upp till 500 kWVid halvårsskiftet år 2016 försvann begreppet yrkesmässig elleverantör, vilket öppnade för möjligheten att öka egenförbrukningen av solel från en solcellsanläggning genom att låta lägenhetsinnehavarna ta del av solelen, samtidigt som de fortfarande kan behålla individuell mätning och debitering av elanvändningen i varje hushåll. Effektgränsen ligger numera på 500 kW för energiskattebefrielse per anslutningspunkt, vilket är långt över vad en lägenhetsinnehavare någonsin kommer att elförbruka.

Omvandla olönsamt överskott av solel till vinstI grunden har flerbostadshus haft samma problem som ägare av villa eller småhus när det gäller användningen av solel från solcellsanläggningen – d v s att elproduktionen från solcellerna är som störst mitt på dagen, när elbehovet i flerbostadshuset, villan eller småhuset är förhållandevis lågt. Detta ger ett överskott av solel, som gör solcellsanläggningen mindre lönsam – även om inte miljönyttan påverkas. Den största lönsamheten fås om andelen egenförbrukad solel är så hög som möjligt – d v s att så mycket av solelen används i direkt i flerbostadshuset, villan eller småhuset.

Befrämja utbyggnad av solceller för flerbostadshusStudier visar att problematiken med överskottsel är liten i flerbostadshus och flerfamiljshus med små solcellsanläggningar i förhållande till antalet lägenheter, medan den är stor i flerbostadshus där en stor del av de tillgängliga tak- eller fasadytorna utnyttjas. Om en utbyggnad av solceller skall befrämjas för flerbostadshus behöver detta hinder överbryggas. De statliga subventioner med skattereduktion som är tänkt att kompensera för den mindre värda överskottselen fungerar bra för ägare av villor och småhus, men är dåligt anpassade för ägare av flerbostadshus eller andra större fastigheter.

Vidareutveckling av subventioner för solproducerad elEn rimlig slutsats är att se över och vidareutveckla de lagar och förordningar som reglerar dessa subventioner. En konsekvent genomförd förändring är regeln att gränsen för skattereduktion på 30 000 kWh / år numera gäller per anslutningspunkt i stället för per juridisk person, men det löser inte problematiken i större fastigheter och sådana fastigheter med lågt behov av fastighetsel, och där solcellsanläggningen är ansluten till fastighetselen. Därför finns anledning att även se över om gränsen för maximal säkringsstorlek kan tas bort eller ersättas av en effektgräns.

Skattereduktion för andelsägda solcellsanläggningarEn tänkbar lösning – med utgångspunkt från lägenhetsinnehavarna snarare än fastighetsägaren – är att tillåta skattereduktion för andelsägda solcellsanläggningar. Att inkludera avtal om att köpa in överskottselen från andras solcellsanläggningar, kan också lösa problemet för fastighetsägare till flerbostadshus. Eftersom frågan om skattereduktion då lyfts från fastighetsägaren till medlemmarna i den ekonomiska föreningen för solcellsanläggningen, skulle detta kunna eliminera problematiken med överskottsel för alla typer av fastighetsägare, inklusive de bostadsrättsföreningar som inte betalar tillräckligt med skatt för att själva kunna erhålla skattereduktionen.

Kabeldragning mellan byggnaderEn del fastighetsägare har övervägt möjligheten att dra egna elkablar till intilliggande byggnader, för att minska andelen överskottsel. I grunden är en sådan åtgärd onödig, då samma effekt kan uppnås genom nämnda ändringar i skattereglerna, eller kopplat till hur solelen rent administrativt får flyttas inom det allmänna elnätet. För nyuppförda bostadsområden kan det emellertid ses naturligt med en gemensam anslutningspunkt för flera intilliggande flerbostadshus eller flerfamiljshus. Ytterligare ett alternativ är att åter tillåta att egen solelproduktion på en plats får användas skattefritt som egenanvändning av solel på en annan plats, där denna regel kan begränsas av att den installerade effekten får vara högst 500 kW per byggnad eller anslutningspunkt.


Artikel

Skillnaden mellan olika takintegrerade solceller

Bild:  Takintegrerade solceller blir en byggnadsintegrerad del av fastighetens konstruktion

Skillnaden mellan olika takintegrerade solceller

Utanpåliggande solpaneler är en påbyggnad som monteras ovanpå det befintliga taket och betecknas som utanpåliggande solpaneler. De bygger på beprövad teknik. Traditionella kiselbaserade solpaneler har funnits sedan 80-talet och har fortlöpande vidareutvecklats till dagens högpresterande förnybara energikälla, med enkel installation utanpå de flesta taktyper och fastigheter.

SoltakFör takintegrerade solpaneler – även kallade soltak – gäller andra förutsättningar, eftersom de är integrerade i taket. De ersätter med andra ord det vanliga takmaterialet och blir både design- och konstruktionsmässigt en del av fastigheten. Kort sagt – för soltak är takmaterialet och solpanelerna byggda som en enhet – d v s solpanelerna är själva takmaterialet, medan vanliga standardpaneler monteras utanpå det befintliga taket. Ett sådant alternativ blir mer estetiskt tilltalande, men också dyrare. Prisvärt blir det i samband med takomläggning, då de takintegrerade solpanelerna kan ersätta det traditionella takmaterialet.

Byggnadsintegrerade solcellerFör så kallade soltak är solpanelerna inte lagda ovanpå takmaterialet, utan integrerade direkt i taket och blir på så vis en byggnadsintegrerad del av fastighetens konstruktion. Mellan solpanelerna finns tätningsmaterial för att undvika inträngning av fukt eller vatten.

Solcellstak / solpannorMed solcellstak eller solpannor menas takpannor med inbyggda solceller. För en sådan lösning är solcellerna integrerade i själva takpannan, vilket innebär att taket i stort sett har samma utseende och estetik som ett traditionellt tak med vanliga tegel- eller betongpannor. Detta alternativ är det mest estetiskt tilltalande alternativet, men det är också det dyraste. De är också ett alternativ på äldre kulturhistoriskt värdefulla fastigheter, tack vare att de oftast inte går att skilja från vanliga takpannor.

Takplåt med solcellerÄven solceller integrerade i traditionell takplåt kan betecknas som takintegrerade solceller. Dessa solceller skiljer sig dock på en viktig punkt – nämligen att de inte är kiselbaserade utan tillverkade med tunnfilmsteknik. De är också flexibla och böjbara, mycket tåliga och har en lång livslängd. Dock är verkningsgraden något lägre än för kiselbaserad solcellsteknik.

PrisbildPriset på soltak – d v s takintegrerade solpaneler – varierar beroende på många fastighetsspecifika faktorer, men blir förstås något dyrare än vanliga utanpåliggande solpaneler.

Prisbilden för solcellstak – d v s solpannor eller takpannor med integrerade solceller – är ännu något dyrare. Å andra sidan kan det traditionella takmaterialet sparas in, vilket totalt sett blir en kostnadsbesparing, speciellt som att solcellstaket genererar solel under hela dess livslängd.

Fördelar med takintegrerade solcellerEn av fördelarna med takintegrerade solceller – d v s det som i dagligt tal ofta benämns soltak, solcellstak eller solpannor – är i jämförelse med utanpåliggande traditionella solceller att fastigheten får ett högre estetiskt värde, tack vare att solcellerna blir en naturlig del av fastighetens design. Det blir enligt många bedömare mer estetiskt tilltalande och ger oftast också en värdeökning på fastigheten. Vid takomläggning kan takintegrerade solceller innebära en kostnadsreducering, eftersom solcellerna blir själva takmaterialet, som alltså kan sparas in.

Nackdelar med takintegrerade solcellerOm någon nackdel med takintegrerade solceller skall nämnas, så är det i första hand den större investeringskostnaden. Priset är helt enkelt högre, vilket gör att takintegrerade solceller främst är ekonomiskt fördelaktigt när taket ändå skall läggas om.

Takintegrerade solceller är en mindre beprövad teknikTakintegrerade solceller är en relativt ny företeelse, där den senaste tekniken, innovativa solcellslösningar och nyutvecklade tillverkningsmetoder används. Det innebär att de inte är lika beprövade som traditionella solpaneler. Att beräkna livslängd är svårt, så det blir oftast en uppskattning, men livslängden förväntas motsvara de vanliga kiselbaserade solpanelerna, som funnits på marknaden sedan 80-talet. De har fortlöpande vidareutvecklats till dagens högpresterande förnybara energikälla, med enkel installation utanpå de flesta taktyper och fastigheter.


Artikel

Jämförelse mellan traditionella solpaneler och glas-glas-paneler

Bild:  Glas-glas-paneler saknar den traditionella aluminiumramen, vilker ger ett mer estetiskt intryck

Jämförelse mellan traditionella solpaneler och glas-glas-paneler

De solcellstyper som dominerar marknaden idag är monokristallina solpaneler, medan de något sämre presterande polykristallina solpanelerna är på väg ut från marknaden. Sistnämnda var under många år billigare och hade därför en plats på marknaden, men numera är prisskillnaden försumbar. Dessutom har de monokristallina solpanelerna utvecklats och även fått ett mer estetiskt tilltalande utseende, som smälter in bra på de flesta typer av tak – från villataket och taken på bostadshus – till taken på större kommersiella fastigheter.

Utanpåliggande installation av solcellerUtanpåliggande solpaneler är en påbyggnad som monteras ovanpå det befintliga taket och betecknas som utanpåliggande solpaneler. Infästningssystemen för utanpåliggande solpaneler i Norden är ofta anpassade till nordiska förhållanden. De är beräknade och testade för att klara tuffa vind- och snöförhållanden.

Värmeutvidgning ett problemDet finns en skillnad mellan olika typer av solpaneler, där standardpaneler består av tre olika material som alla utvidgas olika vid värmepåverkan. Baksidan är en laminerad plastskiva som utvidgar sig upp till 12 gånger mer än frontglaset vid värmepåverkan – och aluminiumramen upp till 8 gånger. Dessa ständigt pågående värmeutvidgning ger på sikt upphov till förslitningsskador, med sprickbildning som följd. Det ger i sin tur upphov till fuktinträngning som påverkar kiselmaterialet i de mellanliggande solcellerna och kommer på sikt att att påverka elproduktionen, med sämre verkningsgrad som följd.

Enastående livslängd för glas-glas-panelerEn annan typ av solpaneler är s k glas-glas-paneler. Den största skillnaden mellan standardpaneler och glas-glas-paneler är att baksidan på solpanelen är en tunn plastfilm (ca 20 mikrometer) applicerad mot en härdat glasskiva. Härdat glas på varje sida om de kiselbaserade solcellerna ger en mycket hållbar konstruktion, som inte bara skyddar solcellerna, utan har en mycket längre livslängd än en vanlig utanpåliggande standardpanel.

Högklassig täthetDen hållbara konstruktionen innebär att aluminiumramen blir överflödig, eftersom de härdade glasskivorna gör konstruktionen ännu stabilare. Men det är inte bara baksidan som skiljer. Även lamineringsmaterialet i solpanelerna påverkar effekten på panelerna. Glas-glas panelerna har POE-laminering som utgör en 100% tätt skydd mot fukt, salt, gaser och damm. Påverkan från yttre omständigheter – t ex ammoniakgaser på lantbruk eller industrier – är i det närmaste eliminerad.

Extrem tålighetAndra fördelar med glas-glas-paneler är att de tål ett tryck mot glasets framsida på 8 000 Pa, vilket ger betydligt bättre hållfasthet än standardpaneler som vanligen klarar 5 400 Pa. Glas-glas-paneler har också brandklassning A, vilket innebär att de är helt obrännbara.

Extra lång livslängdProduktgarantin för standardpaneler är oftast 10 år, medan den för glas-glas-paneler ofta är upp till 30 år. Motsvarande siffror för effektgarantin är att ca 80% av den ursprungliga effekten skall vara kvar efter 30 år för standardpaneler, medan glas-glas-paneler ofta har en effektgaranti på 90% efter 30 år. Långtidstester visat att glas-glas-panelerna fortfarande kan producera över 94% efter 50 år.

Infästning av solpanelerPå lutande tak med takpannor används solpanelfästen som monteras fast under pannorna, varpå infästningsskenor monteras. Ovanpå dessa installeras solpanelerna. Solpanelsfästen för flacka eller platta tak är uppvinklade ca 15 - 45 grader för att möta solinstrålningen så bra som möjligt, med anpassat radavstånd för minsta möjliga skuggeffekter för bakomliggande rader med solpaneler. För solcellslösningar med ballastklossar behövs ingen infästning eller penetrering av takmaterialet, men det finns även alternativ där fästplattor vulkas fast i takpappen eller gummiduken. Det innebär att taket belastas mindre, vilket är särskilt tillämpbart för tak med begränsad takbärighet eller takhållfasthet.

Tänk på säkerhet, framtida service och underhållVid takinstallationen är det viktigt att tänka på säkerheten och framtida service och underhåll. Det behöver finnas fästen för livlina, snöskydd m m, men även stabila gångvägar för att underlätta service och underhåll av solpanelerna på taket.


Artikel

Solceller tryggar bostadsrättsföreningens elförsörjning

Bild:  Investering i solceller ger stor potential för ökad lönsamhet och minskade elkostnader för en Brf

Solceller tryggar bostadsrättsföreningens elförsörjning

Bostadsrättsföreningar kan uppleva det som ett stort steg att ta ett investeringsbeslut för en solcellsanläggning. För lekmän kan det vara svårt att veta hur ett solcellsprojekt skall startas och genomföras. I samband med projektering av ett solcellsprojekt finns det flera viktiga aspekter att ta hänsyn till. Därför kan det vara fördelaktigt att få vägledande information som beslutsstöd.

Solceller en investering i framtidenMedlemmar i bostadsrättsföreningar – förkortat Brf – har möjligheten att konkret vara med och påverka närmiljön – både i det lilla och stora perspektivet. Att investera i solceller är att göra en framtidsinvestering – och samtidigt få en omedelbar utdelning i form av lägre elkostnader.

Energiskattebefriad egenförbrukning av solelSolceller är ett snabbt och enkelt sätt att minska behovet av köpt el i bostadsrättsföreningar. Lagstiftningen har under de senaste åren ändrats och blivit tydlig. Egenförbrukad solel är befriad från energiskatt. Dessutom är solceller framtidens energi – ett klokt sätt att minska både elkostnader och sin miljöbelastning.

Stort intresse för solcellerSolcellsmarknaden har också vuxit kraftigt under flera år. Det finns ett stort intresse för att producera egen el med solceller – inte minst bland bostadsrättsföreningar i flerbostadshus eller flerfamiljshus.

Sikta på minsta möjliga andel överskottselFör bostadsrättsföreningar i flerbostadshus eller flerfamiljshus kan en solcellsinstallation ofta göras kostnadseffektivt, men precis som för villor och småhus uppstår i regel ett betydande överskott av el under soliga dagar. Detta försämrar lönsamheten, eftersom ersättningen för överskottselen är betydligt lägre än kostnaden för den nätel som inte behöver köpas tack vare egenförbrukningen av den producerade solelen.

Skattereduktion för överskottselSedan å 2015 finns en statlig subvention med skattereduktion för överskottsel från solcellsanläggningar. Subventionen fungerar bra för villor och småhus, men mindre bra för större bostadsrättsföreningars flerbostadshus.

För att komma runt problematiken med en alltför stor andel överskottsel finns vägar att gå, t ex att rent konkret minska den andel överskottsel som produceras i solcellsanläggningen, eller att verka för lämpliga administrativa åtgärder eller regeländringar. De mest intressanta åtgärderna som en bostadsrättsförening kan implementera är beskrivna nedan:

Solel täcker behovet av fastighetsel inom en BrfOavsett om en bostadsrättsförening har behov av en större eller mindre solcellsanläggning, har de allt att vinna på att installera en solcellsanläggning. För ett flerbostadshus kan i regel upp till 40% av den producerade solelen täcka bostadsrättsföreningens behov av fastighetsel. En stor solcellsanläggning kan till och med täcka en del av lägenheternas behov av hushållsel.

Hög andel av överskottsel mitt på dagenFör mindre bostadsrättsföreningar finns möjligheten att få en skattereduktion för överskottselen som skickas ut på allmänna elnätet. Solceller producerar mest solel på dagen, vilket gör att de flesta bostadsrättsföreningar får en förhållandevis stor andel överskottsel mitt på dagen, när elförbrukningen inom bostadsrättsföreningen är som lägst.

Skattereduktion för överskottselÖverskottselen som produceras under dessa timmar försäljs till elhandelsbolaget, samtidigt som elnätsbolaget ger ersättning för så kallad nätnytta. Därtill kommer en skattereduktion på 60 öre per kilowattimma, upp till 30 000 kWh per år.

Ta hjälp vid projektering för solcellerBåde erfarna energikonsulter som större solcellsleverantörer har kompetensen att hjälpa bostadsrättföreningar / Brf att komma fram till en lönsam investering i solceller. Om bostadsrättsföreningen har byggnader med flera tak är det oftast bra att starta projekteringen med en förstudie. Det ger ett bra beslutsunderlag för hanteringen i bostadsrättsföreningens styrelse. Underlaget ger förslag på några alternativa solcellslösningar för optimeral solelproduktion, där olika aspekter vägs in inför beslutsfattandet.

Solceller ger minskad känslighet för elprishöjningarEn investering i solceller ger bostadsrättsföreningen egenproducerad solel i minst 30 år. Det minskar känsligheten för framtida elprishöjningar, eftersom solcellsanläggningen levererar solel till ett fast elpris under hela dess livslängd.

Glöm inte serviceavtalMed tanke på den långa livslängden är det extra viktigt att teckna serviceavtal, så att driften av solcellsanläggningen blir så problemfri som möjligt. Samtidigt borgar regelbunden service och underhåll för att solcellerna alltid levererar maximalt antal kilowattimmar, eftersom även små avvikelser i genererad effekt får stora ekonomiska återverkningar på några års sikt. En soleffektmätare som kontinuerligt jämför solinstrålningen med den aktuella produktionen av solel är att rekommendera, så att ingen solel går till spillo.

Miljöanpassad förnybar el från solcellerVi rekommenderar alla bostadsrättsföreningar att investera i solceller. Det innebär problemfri och klimatsmart energiförsörjning, som ger ett fast pris per kilowattimma för den mest förnybara energin som existerar. Solenergi förnyas varje sekund, till skillnad från förnybara biobränslen som förnyas i mångåriga cykler, eftersom koldioxiden först måste infångas av växtligheten innan den kan förbrännas igen. Använd den 100% förnybara energin som skördas direkt från egna taket till att ladda föreningsmedlemmarnas elbilar eller laddhybrider – vilket förstås även besökare kan dra nytta av. Ge dem möjligheten att ladda elbilen eller laddhybriden och ta sig hem utan att behöva utnyttja dyra laddare utmed de stora vägarna.

Även batteri- och energilager blir ekonomiskt allt intressantare, tack vare ökade elpriser, större skillnader med dag och nattariffer och allt billigare solcellsteknik. Så komplettera med solceller för nästan helt kostnadsfri laddel!


Artikel

Solceller till bostadsrättsföreningar

Bild:  Investering i solceller ger stor potential för ökad lönsamhet och minskade elkostnader för en Brf

Solceller till bostadsrättsföreningar

I en bostadsrättsförening – även kallat Brf – använder den gemensamma elförbrukningen för bland annat uppvärmning, varmvatten, tvättmaskiner och torktumlare i tvättstugan, trapphusbelysning, utebelysning och för andra gemensamma ytor. Bostadsrättsföreningens elförbrukning – som ibland kan bestå av flera byggnader – ingår i månadsavgiften.

Gruppanslutning ger sänkta månadsavgifterNär en bostadsrättsförening investerar i solceller, så kommer det alla bostadsinnehavare tillgodo genom sänkta månadsavgifter. För de bostadsrättsföreningar som har likvärdiga lägenheter, så är det möjligt att ansluta alla lägenheter i samma elnät och låta alla bostadsinnehavare betala samma belopp, per kvadratmeter, oavsett elförbrukningen i de olika lägenheterna – en s k gruppanslutning.

Individuell anslutning ger billigare hushållselEtt alternativ är att ansluta lägenheterna till fastighetens elnät och därefter installera individuella elmätare för varje lägenhet. Det möjliggör för lägenhetsinnehavarna att ta del av egenproducerad solel och samtidigt endast betala för den solel som används i respektive lägenhet. Det möjliggör att den el som bostadsrättsföreningens solceller producerar även användas för lägenheternas hushållsel.

Rimlig återbetalningstid givet den långa livslängdenOm en bostadsrättsförening väljer att investera i en solceller och priset för en komplett nyckelfärdig solcellsanläggning ligger kring 12 000 per installerad kW, exklusive moms, så är återbetalningstiden ca 10 år. Det betyder att bostadsrättsföreningen efter 10 år i princip har tillgång till kostnadsfri solel. Om varje lägenhet ansluts till fastighetens elnät så kommer denna besparing även bostadsinnehavarna tillgodo, som får lägre elkostnader för sin hushållsel.

Klimatklivet för bostadsrättsföreningarTidigare kunde bostadsrättsföreningar ansöka om det statliga solcellsbidraget, men det avskaffades kring halvårsskiftet år 2020. Ett alternativ är att söka investeringsstöd för solceller via Klimatklivet, som är ett statligt investeringsstöd som riktar sig till företag, föreningar och kommuner, som vill göra en fysisk investering som minskar på samhällets klimatpåverkan. Ansökan om Klimatklivet kan göras via Naturvårdsverkets hemsida.

Solceller en lönsam investeringEn investering i solceller för bostadsrättsföreningar är – precis som för privatpersoner och företag – en mycket lönsam investering som innebär att bostadsrättsföreningens behov av att köpa nätel minskar. Det innebär i sin tur att bostadsrättsföreningen får minskade energikostnader, vilket gynnar alla bostadsinnehavare genom sänkta månadsavgifter.

Gruppanslutning eller individuell anslutning?Normalt sett brukar en bostadsrättsförening endast ansluta solcellsanläggningen till det gemensamma elnätet. Det innebär att den producerade solelen används för uppvärmning och el för gemensamma ytor, och inte för hushållselen i lägenheterna.

Om varje lägenhet istället ansluts till fastighetens elnät och förses med en egen elmätare, kan varje lägenhet använda den el som bostadsrättsföreningens solceller producerar, men bara betala för den el som lägenheten förbrukar. Det innebär att bostadsinnehavarna inte längre behöver ha egna elavtal, utan bostadsrättsföreningen förhandlar till sig ett gemensamt elavtal med utvalt elbolag, vilket ofta innebär reducerade kostnader för alla bostadsinnehavare i bostadsrättsföreningen. En sådan lösning innebär sannolikt att nästan all solel kommer att egenförbrukas inom bostadsrättsföreningen, så andelen överskottsel blir minimal.

Beslut om solceller fattas i styrelsenVarje bostadsinnehavare kan visserligen köpa 100% förnybart producerad el från elhandelsbolaget, men kan inte på egen hand besluta om investering i solceller till bostadsrättsföreningen. Det är ett beslut som styrelsen i föreningen behöver fatta. En bostadsinnehavare kan emellertid lämna in ett förslag till bostadsrättsföreningen, begära föreningsmöte, för att sedan ta vidare frågan till styrelsemöte för beslut.

Inför beslutet om att investera i solceller, så behöver styrelsen även ta ställning till om solelen endast skall komma den gemensamma fastighetselen tillgodo, eller om även varje bostadsinnehavare också skall få dra nytta av den egenproducerade solelen för lägenhetens hushållsel. Att erbjuda alla lägenheter i en bostadsrättsförening egenproducerad solel kräver att alla bostadsinnehavare väljer att ansluta sig till fastighetens elnät och därmed tvingas säga upp alla individuella elavtal.

Lönsamt för både Brf och bostadsinnehavareDen vinning för bostadsinnehavare att anslutas till fastighetens elnät är – förutom att ta del av solel från egna taket – att de fasta kostnader som är förknippade med varje lägenhets elabonnemang försvinner, vilket innebär en rejäl besparing. Det minskar också de individuella energikostnaderna. Inom föreningen kommer det bara finnas kvar ett elabonnemang.

Det blir också lättare att förhandla fram bättre elpriser genom att bostadsrättsföreningen kan teckna mer gynnsamma företagsavtal för volymköp av el med elhandelsbolaget. Besparingen kan uppgå till ett 1 000-tal kronor per år för varje lägenhetsinnehavare, bara genom att ansluta sig till fastighetens elnät.

Fördelar med solceller i en BrfAtt installera solceller för bostadsrättsförening innebär många fördelar, både för föreningen men även för varje lägenhetsinnehavare. Bostadsrättsföreningen kan spara in 20 - 30% av sina elkostnader varje år. Återbetalningstiden för solcellsanläggningen kan förkortas med 1 - 2 år genom gemensam upphandlingen av nätelen. Att ansluta alla lägenheter till fastighetens elnät innebär goda vinster för varje bostadsinnehavare, dels genom tillgång till föreningens lägre elpriser, dels så försvinner den fasta avgiften för elabonnemanget, dels blir den egenproducerade solelen kostnadsfri efter ca 10 år när solcellsanläggningen är avbetald.

Miljövänlig elEn bostadsrättsförening som investerar i solceller bidrar till att elbehovet tillgodoses på ett miljövänligt sätt, samtidigt som solcellerna medverkar till att minska klimatpåverkan. Många människor är miljömedvetna, där en investering i solceller tillför föreningens lägenheter ett högre värde på marknaden, och därmed gör dem mer attraktiva och lättsålda. Samtidigt innebär en investering i egenproducerad och miljövänlig el att bostadsrättsföreningens fastighetsvärde ökar, vilket underlättar för framtida lån. t ex när byggnader behöver underhållas eller renoveras.


Artikel

Lagring av solenergi i vätgas

Bild:  Vid elektrolys finns en katod för produktion av vätgasen och en anod för syrgasen

Lagring av solenergi i vätgas

Investeringar i solenergi, vindkraft och andra förnybara energikällor slår rekord, men problemet är att produktionen är intermittent, d v s den producerar bara el när solen skiner, när vinden blåser eller att vattnet inte sinat p g a torka. Utmaningen ligger i att tillgodose efterfrågan oberoende av väder.

Energilager i många skepnaderEnergilager har varit på tapeten i flera år och det finns numera flera intressanta lagringstekniker att tillgå. Batterilager ligger nära till hands, men är fortfarande förhållandevis dyrt. Även mekaniska svänghjul, ackumulatortankar och pumpkraftverk finns på agendan.

Vätgas tar hand om överskottselenAtt använda vätgas för energilagring av solenergi och vindkraft har väckt intresse bland allt fler aktörer. Vätgas utvinns enklast genom elektrolys, där en elektrisk ström spjälkar vattenmolekyler i vätgas och syrgas. Denna elektriska ström skulle kunna hämtas från den överskottsel som både solceller och vindkraftverk producerar när tillgången på el är större än efterfrågan.

Överskottselen används för att täcka underskottIstället för att överskottselen skall få elpriserna att sjunka till bottennivåer när efterfrågan är låg, så kan elen istället ledas till produktionsanläggningar för vätgas, som driver både elektrolysprocessen och pumparna som komprimerar vätgasen för lagring i trycksatta tuber eller tankar.

Solens energi fraktas från öknen till världens stora metropolerVätgas kan nu betraktas som ett seriöst alternativ för energilagring i övergången till ett förnybart energisystem. Hela städers energiförbrukning skulle kunna rymmas i stora vätgaslager inom närområdet. Plötsligt kan solenergin också produceras på avlägsna platser – t ex i Sahara eller arabstaternas enorma öknar – och den elektriska energin ledas till kusterna för vätgasproduktion och för lagring i stora trycksatta tuber eller tankar, som sedan fraktas med tankbåtar till hamnar nära de stora elförbrukarna – t ex kustnära städer och industrier.

Vätgas ett steg närmare off-gridDet är numera möjligt att vara helt frånkopplad det allmänna elnätet, tack vare den tekniska utvecklingen inom solceller och batterilagring av förnybar energi. Med ytterligare utveckling inom energiager för vätgas finns ytterligare potential att minska beroendet av yttre energitillförsel.

Vätgasförsörjd villa oberoende ev yttre eltillförselPionjärer finns i Sverige, som klarat uppgiften att bli nästintill oberoende av extern energiförsörjning. En villa i Göteborg har visat vägen mot framtiden, och installerat både solceller, batterilager och vätgaslager. Men för att detta ska bli ett realistiskt alternativ för fler hushåll och fastigheter krävs utveckling av både affärsmodeller och teknik.

Kommuner satsar på vätgaslagerÄven kommuner har fått upp ögonen för vätgaslagring – t ex Vårgårda kommun – där det kommunalägda Vårgårda Bostäder försett några fastigheter med både solceller, batterilagring och vätgastankar. De har fått mycket uppmärksamhet för energiprojektet i miljonprogramsområdet Klockarebolet. Flerfamiljshusen blev först i Sverige med egen produktion och lagring av vätgas. Projektet vann även Naturvårdsverkets miljömålspris i kategorin Mod & Tempo.

Men projektet stötte på patrull. Kommunen ger inte bygglov eftersom Länsstyrelsen anser att anläggningen utgör ″farlig verksamhet″ i ett remissvar till det s k LBE-tillståndet som krävs för att hantera vätgasen. LBE står för Lagen om brandfarliga och explosiva varor.

Svårt med vätgas inom tätbebyggt områdeAnsvariga inom Vårgårda kommun hittar inte stöd i detaljplanen för att bevilja bygglov för en farlig verksamhet mitt i ett bostadsområde. De anser att tekniken är väldigt intressant och miljömässigt bra, men att anläggningen är felplacerad. Annat vore om vätgaslagret hade funnits några hundra meter bort, d v s i ett industriområde där företaget Autoliv sedan många år har ett vätgaslager för utveckling och tillverkning av krockkuddar.

Skillnaden är att den farliga verksamheten finns i ett industriområde, och företaget har en insatsberedskap. För ett bostadsbolag är det svårt att ordna en insatsberedskap dygnet runt, och det finns i dagsläget ingen kunskap om att ha farlig verksamhet i bostadsområden.

Solcellsparker för vätgaslagringNu utreds om vätgasanläggningen kan placeras i det aktuella industriområdet i närheten och att den producerade överskottselen från bostadsfastigheternas solceller kan skickas dit för vätgasproduktion och lagring, och att elen vid behov sedan kan levereras tillbaka till de aktuella fastigheterna. Frågan är dock om solcellsparker inom närområdet inte hade löst uppgiften effektivare – d v s att överskottselen skickas till vätgasanläggningen för att produceras och lagras, för att sedan matas in i det allmänna elnätet för att täcka upp elbehovet, särskilt under vinterhalvåret.

Ökad kunskap för vätgasteknik i bostadshusFör att vätgasanläggningar skall kunna bli verklighet – och även kunna användas i anslutning till bostadsområden – krävs större kunskap och genomarbetade säkerhetsföreskrifter. Det gäller att säkerställa så att vätgasen inte kan läcka ut och att det heller inte finns risk för gnistbildning i utrymmen för vätgaslagringen, om ett läckage skulle uppstå. Känsliga sensorer skall snabbt upptäcka eventuella läckage, som larmar och automatiskt stänger av tillflödet av vätgas. Även Räddningstjänsten skall kunna evakuera vätgasen på ett säkert sätt via manuella ventiler. Därutöver får inga brännbara föremål förvaras i närheten av vätgasen.

Förstärkt säkerhet vid vätgashanteringIdag finns det gott om andra farliga verksamheter som kan hanteras med förstärkt säkerhet inom tätbebyggt område, t ex bensinstationer och hantering av gasoltuber. Det handlar mindre om huruvida vätgasen får lagras och hanteras inom tätbebyggt område – utan mer om att kunna garantera säkerheten för att skydda människor och egendom vid en olyckshändelse.

Användningsområden för vätgaslagring är många – vissa vill vara helt eller delvis oberoende från yttre energitillförsel – andra vill använda tekniken för att kapa effekttoppar och säkerställa koldioxidfri reservkraft.


Artikel

Industri 4.0 med solceller och Internet of Things

Bild:  Solcellsanläggning på ABB's produktionsanläggning i Dalmine, Italien

Industri 4.0 med solceller och Internet of Things

Det finns ett ökat intresse för solceller, med syfte att kyla industriella fastigheter. ABB är ett exempel har en solcellsanläggning installerat på en produktionsanläggning i Dalmine i Italien, som – förutom solceller – även är utrustad med avancerad industriell teknik för att optimera energiförbrukningen och skydda miljön.

Solceller en del av den digitala energiomvandlingenAnläggningen i Dalmine tillverkar mellanspänningsställverk och frånskiljare. Tillsammans med systerfabrikerna i Frosinone och Santa Palomba nära Rom, valdes Dalmine ut som modell för företag som siktar på digital omvandling i enlighet med Industri 4.0 – d v s den fjärde industriella revolutionen. Det är en samlande term för en rad teknologier och koncept inom automation, processindustriell IT och tillverkningsteknologier.

Industri 4.0 och Internet of ThingsKonceptet kring Industri 4.0 har bäring till Internet of Things och ger varje objekt i produktionskedjan en informationsmängd om vart den skall och vad den skall göra för att fabriken skall kunna självorganisera sig. Visionen är att ge produktionsapparaten kortare omställnings- och ledtider, färre felindikationer, större flexibilitet och mindre tidskrävande programmering. Konceptet ses som en lösning för återindustrialisering av västvärlden.

Solceller kompletterar automations- och digitaliseringsprogramFör att fullända automations- och digitaliseringsprogrammet på produktionsanläggningen har ABB investerat i en takmonterat solcellsanläggning. Den har en installerad effekt på 900 kW som är dimensionerad för att optimera energikostnaderna och miljöanpassningen. Kostnadsbesparingen är beräknad till 60 000 euro per år och reducerar koldioxidutsläppen med ca 130 ton per år.

Luftkonditionering och komfortkyla under sommarhalvåretSolcellsanläggningen i kombination med installerade automations- och digitaliseringslösningar ger luftkonditionering och komfortkyla på sommaren och lätt luftkonditionering och komfortkyla på våren och hösten. Under dessa tre säsonger producerar solcellsanläggningen en energimängd som är någor större än elbehovet.

ABB's egna solkomponenter ingårAnläggningen använder ABB's egna ställverk och effektbrytare, samt solväxelriktare och avancerade digitala system, t ex ABB's egna molnbaserade energihanteringsplattform. Hjärtat i systemet kan sägas vara den digitala plug-and-play-enheten som omvandlar lågspänningsanläggningar till digitala mikronät genom att koppla de befintliga elsystemen till den molnbaserade plattformen för energihantering. Den övervakar produktionen av solenergi och säkerställer aktivt skydd och snabb feldiagnostik, samt uppfyller kraven för anslutning av solcellssystem till elnätet och möjliggör därmed användning av förnybara energikällor för ekologiskt hållbara byggnader och industrier.

Övervakning och kontroll genom molnbaserad plattformÄven kontinuerliga övervaknings- och kontrollfunktioner för anläggningen finns integrerade, vilket säkerställer högre produktivitet och energibesparingar tack vare molnanslutningen. Den ger fjärrövervakning, mätning av energiförbrukningen och insamling av larmstatus. ABB erbjuder att I en enda enhet samla elektriskt skydd, mätning av energikvalitet och anslutningsmöjligheter till övervakningssystem. Antalet komponenter har minskat med en tredjedel jämfört med traditionella system.

Uppdatera befintliga systemÄven befintliga system kan uppgraderas och aktivera fjärrenergiövervakning och optimering av installerade system. Tack vare molntjänsten kan det kompletta systemets effektivitet övervakas i realtid. Notifieringar skickas via e-post eller SMS för att omedelbart reagera på avvikelser och fel.


Artikel

Bergvärme och solceller

Bild:  Berggrundens värme kan pumpas upp med den förnybara energin från solceller och vindkraft

Bergvärme och solceller

Solceller och bergvärme i en klimatsmart kombination. Att producera solel till bergvärmepumpen är smart för alla typer av fastigheter – från villa till större kommersiella fastigheter. Smartast ur ett lönsamhetsperspektiv är dock om bergvärmepumpen jobbar på heltid, d v s är igång så lång tid som möjligt.

Bergvärme intressantare ju större fastigheten ärBergvärmepumpar i småhus och villor har ofta en ganska intermittent gångtid, d v s pumpen går igång när temperaturen i ackumulatortanken går ner till en förbestämd tröskelnivå. När rätt temperatur har uppnåtts stänger pumpen av driften tills temperaturen åter gått ner till tröskelnivån. Det ger en energibesparing, men inte riktigt lika effektivt som en bergsvärmepump i större fastigheter.

Kombinera med solceller och vindkraftDet går att komplettera bergvärme med både vindkraft och solceller. Vindkraften köps från elbolaget och solelen hämtas från solcellerna på egna taket. Resultatet är en energilösning som är både miljömässigt och ekonomiskt smart.

Solceller och vindkraft ger grön bergvärmeEn bergvärmepump hämtar energi som lagrats i berggrunden och är på så sätt en grön energikälla. Samtidigt kräver den mycket el eftersom värmepumpen måste kunna producera både värme och varmvatten till en eller flera fastigheter. För maximal klimatnytta och bra ekonomisk lönsamhet behöver elen komma från förnybara energikällor.

Soliga sommardagar och blåsiga vinterdagarEn solcellsanläggning har kapacitet att täcka dagsbehovet av el till värmepumpen – mer under soliga dagar på sommaren – än molniga dagar på hösten, våren och vintertid. Därför är vindkraft ett bra komplement, eftersom det blåser med under vinterhalvåret när solcellerna inte förmår täcka elbehovet i fastigheten. Det gör kombinationen solenergi och vindkraft så lyckad.

Andelsägande för bostadsrättsföreningarVissa bostadsrättsföreningar i Sverige är andelsägare i vindkraftverk och kan täcka 70 - 80% av elbehovet med vindkraft till värmepumparna. För att komma upp till närmare 100% är solenergi ett prisvärt och miljövänligt alternativ. Bostadskooperationen HSB har gjort tvärtom – de har investerat i en av Sveriges största solcellsparker och erbjuder sedan solelen till sina medlemmar bland bostadsrättsföreningarna.

Solceller sänker driftkostnader från dag ettEn solcellsanläggning är visserligen en ganska stor investering, men den ger avkastning direkt eftersom driftkostnaderna sänks i samma stund som solcellerna tas i bruk. Återbetalningstiden kan dock variera beroende på marknadens framtida elpriser. Ju högre priset på den köpta nätelen är, desto kortare blir återbetalningstiden för solcellsanläggningen. Men under normala förhållanden och utifrån priset på nätelen under de senaste åren, så beräknas återbetalningstiden ofta till ca 8 - 12 år.

Fast elpris från solceller i 30 årEn annan stor fördel med en solcellsanläggning är att den erbjuder ett fast elpris under hela dess livslängd. Det fasta elpriset beräknas genom att dividera investeringskostnaden med den totala beräknade energiproduktionen under solcellsanläggningen livstid – ca 30 år.

En möjlighet för många fastighetsägareMöjligheten att kombinera solceller med bergvärme passar många fastighetsägare – under förutsättning att det finns markyta för att gräva och borra för anslutning av värmepumpen till berggrunden. Då är det en riktigt klimatsmart kombination.


Artikel

Spara sommarens solenergi till vintern

Bild:  Sommarens överskottsel från solceller kan lagras i vattenkraft och tas ut till vintern när elbehovet är som störst

Spara sommarens solenergi till vintern

Några elbolag erbjuder sedan något år lösningar för att lagra solproducerad energi. Till exempel erbjuder elbolaget Jämtkraft elhandelstjänsten ″Dela vattnet″ som är en molntjänst som lagrar solel i stället för digitala bilder och dokument. En avgörande skillnad i funktion mellan en molnlagring och att lagra den egenproducerade solelen i ett batterilager är att batterierna bara kan jämna ut skillnader i elförbrukning under dygnet. Det innebär att t ex en villaägare producerar solenergi på dagen när elförbrukningen är låg, som lagras i ett batterilager och tas ut från batteriet för användning i hushållet under kvällstid, nattetid eller i arla morgonstund, d v s när elförbrukningen är högre.

Jämför batterilager och elhandelstjänsten ″Dela vattnet″Däremot finns ingen befintlig batteriteknik som kan lösa problemet med att solcellsanläggningar producerar mest el på sommaren, men använder mest el på vintern. En förutsättning är att elen från solenergin behöver kunna lagras mer än ett dygn, till de tider på året då energiförbrukningen är som störst.

Molnlagring av solel i vattenkraftElhandelstjänsten utgår från att det finns väldigt mycket vattenkraft i det nordiska elsystemet. Vatten lagras i sjöar och i stora dammar och kan tappas ut när behovet är som störst. Vattenkraft har bra förutsättningar för att elhandelstjänsten med att molnlagra solenergin på sommaren och tappa ur den på vintern skall fungera. Den skall helst kunna ersätta dyra batteriväggar.

En utmanande elhandelstjänstJämtkraft gör satsningen eftersom de vill vara med och utveckla hållbara energilösningar. En av de största utmaningarna för elhandelstjänsten ″Dela vattnet″ är hur el som genereras av solceller skall kunna lagras till tider när elbehovet är som störst men elproduktionen är som minst.

Solel sommartid lagras i vattenkraft vintertidKort sagt fungerar elhandelstjänsten genom att elbolaget köper överskottsel på sommaren från t ex villaägare som installerat solceller. Den producerade solelen går in i det nordiska elnätet och gör att inte lika mycket vatten behöver tappas ut ur vattenkraftverkens dammar för att producera el. På vintern när solinstrålningen är begränsad är elbehovet desto större. Då köper elbolaget tillbaka elen från vattenkraftverken och levererar den tillbaka till villaägaren.

Vattenkraften som ett gigantiskt batteriElhandelstjänsten är en alternativ affärsmodell där vattenkraften fungerar som ett gigantiskt batteri, som lagrar solelen från sommaren när den produceras, till vintern när den förbrukas. För en normal villakund kostar elhandelstjänsten ca 20 kronor per månad. Det kan jämföras med ett pris på mellan 50 000 och 100 000 kronor som en batteribank för villabruk kan kosta.

Skogsbolag delar vattnet för sina medlemmarÄven skogsbolaget Södra marknadsför elhandelstjänsten ″Dela vattnet″ till sina medlemmar, som ofta har lantbruk och skogsfastigheter med förhållandevis stora takytor. Att använda tjänsten är ett sätt att utveckla lantgårdar och skogsfastigheter, och därmed göra en investering i solceller både för miljön och ekonomin. Med dagens låga räntenivåer är det extra förmånligt, även om pengarna till investeringen inte finns sparade på banken.

Överskottelen från solen till vinterprisTill skillnad från ett batterilager, där solenergin bara kan lagra från en dag till en annan, så gör elhandelstjänsten ″Dela vattnet″ det möjligt för ägare av lantbruk och skogsfastigheter att spara överskottselen i vattenkraften, för att ta ut och förbruka den under vinterhalvåret. Detta gör att ersättningen för överskottselen från den lagrade solenergin kan betalas ut till vinterpriset, istället till sommarpriset som i normalfallet är lägre.

Elhandelstjänsten påverkar inte abonnentens nätkostnader och – under förutsättning att abonnenten uppfyller kraven för mikroproducent – gäller även skattereduktionen för ″Dela vattnet″.


Artikel

Elköpsavtal för solceller utan att investera eller äga

Bild:  Elköpsavtal – eller också kallat PPA – innebär att medverka i utbyggnaden av förnybar energi i selektiva energiprojekt

Elköpsavtal för solceller utan att investera eller äga

Allt fler kommersiella fastighetsägare är intresserade att köpa solproducerad el, men vill avtala bort ägande, risker och ansvar genom PPA – en slags elköpsavtal där kunden köper solelen som en tjänst från solcellsanläggningen, som ägs och driftas av en investerare eller elsäljare. Den solel som produceras på taket eller marken säljer de till ett förbestämt pris per kilowattimma. Det finns flera fördelar, t ex ingen investeringskostnad eller bindning av kapital. Kostnaden fördelas istället över många år till ett överenskommet fast pris per kWh. Andra fördelar för elköparen är att slippa projektledning, drift och underhåll.

Elköpsavtal ger prissäkrad förnybar elPPA – som står för Power Purchase Agreement – är ett elköpsavtal som ingås mellan en elproducent och en elanvändare. De senaste åren har denna finansieringsform blivit allt mer vanlig – både vid investeringar i vindkraft och solenergi. Incitamenten för ett PPA-avtal är många. Några av de faktorer som påverkar priset på el och elcertifikat är politiska och ekonomiska parametrar, fluktuerande nät- och produktionskapacitet, osäkra råvarupriser, klimatpåverkan och volatila växelkurser.

Kompensation för prisriskEn PPA-lösning är ett bra sätt att kompensera prisrisk. Elköparen – d v s kunden – får ett fast elpris under avtalets löptid. En PPA-lösning är en investering i en grönare förnybar framtid, då den bidrar till att realisera fler förnybara energiprojekt – d v s ungefär den funktion som det snart avskaffade elcertifikatsystemet haft.

Vindkraft har banat väg för PPAPPA-avtal är oftast bilaterala ömsesidigt förpliktigande långtidsavtal, med löptider på 8 - 10 år eller längre. Den ena parten i avtalet – som oftast är ett företag – går med på att köpa el direkt från en elproducent, till ett förutbestämt pris. Vanligtvis efterfrågar företaget stora mängder förnybar el, som den andra parten – en säljande projektägare eller investerare – tillhandahåller. Inom nordisk vindkraft har PPA-avtal nästan blivit en standard för att nå fram till ett investeringsbeslut. Bland de största köparna för PPA-affärerna inom svensk vindkraft återfinns Norsk Hydro och Google.

Långsiktig förutsägbar elkostnadFördelarna med ett PPA-avtal är flera – både för elköparen och elsäljaren. Elköparen får en långsiktig förutsägbar elkostnad – i princip ett fast elpris under avtalet löptid. För elsäljaren innebär en PPA-lösning ekonomisk säkerhet för investeringen, särskilt på elmarknader med hög marknadsexponering, t ex kommuner, industrier och kommersiella fastighetsägare. Därutöver måste elsäljaren sköta solcellsanläggningen för att garantera maximal elproduktion.

Bra förutsättningar för PPA i SverigeAntalet tecknade PPA-avtal för vindkraft har ökat kraftigt i Sverige, Norge och Finland under de senaste åren, mycket tack vare gynnsamma förutsättningar, t ex stora tillgängliga landytor och politisk stabilitet. En motsvarande utveckling kan förväntas även i Sverige, där bland annat Eurocommercial satsar på PPA-lösningar för solceller till taken på sina köpcentrum, och HSB medverkat till en solcellspark, där solelen erbjuds deras medlemmar i bostadsrättsföreningar.

Påskyndar övergången till grön förnybar solelÄven inom solenergi finns ett stort intresse för PPA-lösningar. De hjälper elköpande fastighetsägare att accelerera övergången till grön förnybar el – t ex genom solceller på fastigheters tak – som möjliggör reducering av elkostnader samt garderingar mot volatilitet och prischocker på elmarknaden. Även investeringar i solcellsparker kan dra fördel på samma villkor.

Stark tillväxt inom global PPAEnligt Bloomberg New Energy Finance tecknades globala PPA-avtal för nästan 20 GW installerad effekt under år 2019, en ökning med 40% från året innan. Ledande företag som Google, Walmart och Heineken använder i allt högre grad sol-PPA för att uppnå sina hållbarhetsmål.

PPA adderar ny förnybar energi till elnätetTill skillnad från att köpa förnybar el från marknadens elleverantörer, som får elleveranser från redan byggda gröna energiprojekt inom vattenkraft, vindkraft och solenergi, så leder PPA-avtal till att ny förnybar energi adderas till elnätet.

Problemfrihet för elköparenEtt PPA-avtal för solenergi innebär ett förpliktigande att köpa förnybar solel, vilket innebär ett fast oftast lägre elpris under hela PPA-avtalets löptid. Solprojekten kan både innebära installationer av solceller på befintliga eller nybyggda tak, eller så kan investeringen avse en markbaserad solcellspark. PPA-leverantören bygger, finansierar, äger, försäkrar och ansvarar för driften av solcellsanläggningen. De sköter även service och underhåll, eftersom det ligger i leveratörens intresse att solcellsanläggningen levererar maximal energimängd under dess livslängd. Leverantören borgar också för att tillstånd och regelverk efterlevs.

Reinvesteringar tryggar för framtidenVissa investerare och elsäljare inom PPA fortsätter löpande reinvestera i solcellsanläggningarna och uppgraderar med senast tillgänglig digital teknik, nya möjligeheter till effektiv elanvändning, elbilsladdning och batterilagring, för att öka deras elköpande kunders möjligheter att spara pengar – och öka avkastningen för den investerande elsäljaren.

Riskfria elleveranser av förnybar solelEn PPA-kund betalar bara för den solel som har producerats, till ett förbestämt – utan några kostnader för uppstart eller investeringar – och utan att behöva hantera någon juridisk, teknisk eller operationell risk.

Immateriella fördelarDet finns även flera immateriella fördelar med elköpsavtal och PPA-lösningar inom solenergi – t ex förutsebarheten i framtida elkostnader, maximerad värdering tack vare satsningen på förnybar solenergi, miljöinriktad marknadsföring, hållbarhetsanpassad rapportering vid presskontakter och vid annan kommunikation med omvärlden, integration i hållbarhetsredovisningen samt – sist men inte minst – inspiration för hur solenergin kan spela roll för företagets tillväxt och framtida utveckling.


Artikel

Effektgränsen för solceller borde slopas helt

Bild:  Höstbudgetens gröna besked – en fördubbling av effektgränsen till 500 kW – men borde slopas helt

Effektgränsen för solceller borde slopas helt

I mitten av september lade regeringen i höstbudgeten fram sin nya satsning på grön omställning, där bland annat effektgränsen för när skatt på mindre solenergianläggning tas ut höjs från 255 kW till 500 kW. Men de flesta inom solcells- och fastighetsbranschen önskar att effektgränsen tas bort helt och hållet.

Regeringen höjer effektgränsen för solcellerPå regeringens hemsida går det att läsa att: ″Majoriteten av den förnybara el som framställs i mindre anläggningar på samma ställe som elen förbrukas är sedan tidigare helt befriad från energiskatt. Förslagen innebär bland annat att detta undantag utvidgas genom att gränsen för vad som utgör en mindre anläggning höjs, liksom gränsen för hur stor produktionskapacitet en producent sammanlagt får ha för att tillgodoräkna sig skatteundantaget. För till exempel en solelproducent kommer detta innebära att denne kan få skattebefrielse så länge produktionskapaciteten understiger 500 kW. Skatteundantaget gäller den el som förbrukas där den framställs.″

Solceller på fler stora takSolelkommissionen – där bl a IKEA, Vasakronan, HSB, Telge Energi och Solkompaniet ingår – har länge drivit frågan om att storleksgränsen på 255 kW – och snart 500 kW – skall slopas helt. Även branschföreningen Svensk Solenergi har drivit frågan och tycker det är självklart att de stora taken i större utsträckning skall användas till solel. De flesta fastighetsägare och övriga EU-länder håller med – men tydligen inte regeringen. Det är inte rimligt att egenanvändning av solel från det egna taket skall beskattas, när andra energieffektiviserande åtgärder som bidrar till mindre elanvändning inte beskattas. Exempelvis tycker ingen att energiskatt borde betalas på de kilowattimmar som inte längre köps när gamla belysningsarmaturer byts ut till LED-belysning.

Slopa effektgränsRegeringen föreslår att effektgränsen 255 kW höjs till 500 kW för energiskattebefrielse på egenanvänd solel, vilket skall genomföras vid årsskiftet 2020 / 21. Det är förstås rätt väg att gå, men räcker inte hela vägen för att åstadkomma en solcellsboom i Sverige.

Många stora takytor står outnyttjadeSolelpotentialen är trots allt stor – nu kan många fler av de ca 25 000 stora byggnader som finns i Sverige installera solcellsanläggningar med nästan en fördubbling av effektgränsen. Men potentialen är större än så, eftersom takytorna på de största byggnaderna inte tas tillvara.

EU har slopat effektgränserI andra EU-länder som tidigare haft effektgränser är principen numera att all egenanvänd solel är energiskattebefriad. Spanien genomförde en lagändring år 2019 och Österrike år 2020. Undantaget är Finland som har en effektgräns på 1 MW installerad effekt. Sverige kommer med effektgränsen 500 kW att fortsatt ligga i bottenligan inom EU, i jämförelse med de stora EU-länderna och våra nordiska grannländer.

Mycket onödigt administrativt arbeteDen olyckliga konsekvensen blir att fastighetsägare med många mindre solcellsanläggningar under 500 kW förblir fortsatt energiskatteskyldiga och får betala 0,5 öre / kWh. De får fortfarande i egenskap av energiskatteskyldiga administrera och deklarera energiskatt varje månad. Det drabbar inte minst kommuner och regioner, men även företag med många mindre anläggningar.

Tid som tas från andra energieffektiviserande åtgärderAtt effektgränsen höjs till 500 kW spelar mindre roll för alla dessa fastighetsägare, eftersom de snabbt överskrider även den nya effektgränsen när effekten för alla solcellsanläggningar sammanräknas inom de egna fastighetsbestånden. Med 10-tals eller till och med 100-tals fastigheter i beståndet – som ägs av samma juridiska person – blir administrationen betydande. Tidsåtgången hade kunnat användas till nyttigare ändamål – t ex andra energieffektiviserande åtgärder.


Artikel

Energiskatten för solproducerad el

Bild:  Energiskatten hindrar utbyggnaden av stora solcellsanläggningar

Energiskatten för solproducerad el

Dagens regelverk som elproducenter och elanvändare har att förhålla sig till är i grunden utformade utifrån hur elsystemet sett ut ur ett historiskt perspektiv, då det bara fanns några 10-tals elproduktionsanläggningar och många elförbrukare. Det innebär olika former av hinder för småskalig och mångfaldigt förnybar elproduktion – t ex från solceller.

Regelverkens utvecklingDen tunga byråkrati och de höga kostnader som följer när en stor nationellt betydelsefull elproduktionsanläggning skall anläggas – t ex ett nytt vattenkraftverk vid en större älv eller ett kärnkraftverk – är inte rimlig att hantera för mindre småskaliga anläggningar för elproduktion. Dock har solcellsutbyggnaden också kunnat åtnjuta fördelar, som möjligheten att slippa betala energiskatt för egenanvänd solel upp till en fastlagd effektgräns.

Införandet av energiskattDet finns en skyldighet att betala energiskatt som regleras i Lagen om skatt på energi (1994:1776) där 11 kap. 2 § 1 och 2 reglerar skattebefrielse för småskalig elproduktion. Vid halvårsskiftet 2016 infördes en effektgräns på 255 kW solel för energiskattebefrielse på egenproducerad solel som förbrukas i den egna fastigheten. Gränsen gällde per juridisk person och inte per solcellsanläggning, vilket innebar att fastighetsbolag med fler än en solcellsanläggning riskerade att bli energiskattepliktiga.

Regeringen hävdade vid införandet att energiskatten är ett krav från EU, men i augusti 2016 meddelade EU-kommissionen att några sådana krav inte finns och regeringen vände i denna fråga. De statsstödsregler EU har kan hantera solceller precis som industrins, lantbrukets och dataserverhallars reducering av energiskatten.

Justerade regler för energiskattVid halvårsskiftet 2017 ändrades därför reglerna. Juridiska personer med högst 255 kW installerad effekt solceller är fortsatt befriade från energiskatt för egenanvänd solel, medan de fastighetsägare som äger solceller med mer än 255 kW installerad effekt får energiskatten på egenanvänd solel nedjusterad till 0,5 öre / kWh. Denna regelförändring innebär också att varje fastighetsägare med solceller måste överta administrationen av energiskatten för alla byggnader i fastighetsbeståndet, vilket inte längre administreras av elbolaget. För bostadsbolag är denna regelförändring ofta ekonomiskt lönsam, eftersom de slipper betala moms på energiskatten. För enskilda solcellsanläggningar som är större 255 kW skulle även fortsättningsvis betala full energiskatt på den egenanvända elen.

Indexreglering av energiskattenEnergiskatten höjdes också vid halvårsskiftet 2017 – från 29,5 öre till 32,5 öre per kWh – med årlig indexjustering enligt konsumentprisindex – vilket ytterligare stärker konkurrenskraften för solceller. Förhoppningen är att fler befintliga solcellsanläggningar skall byggas ut ytterligare, och att fler fastighetsägare med stora takytor skall ansluta sig till solcellsutbyggnaden och investera i solcellsanläggningar.

Höjd effektgräns och grönt rotavdragFrån årsskiftet 2020 / 21 höjs effektgränsen på 255 kW för energiskattebefrielse till nästan det dubbla – 500 kW – vilket var ett av förslagen i regeringens budgetproposition hösten 2020. Samtidigt får småhus- och villaägare ett grönt rotavdrag som innebär 15% avdrag på fakturan från solcellsleverantören vid investering i solceller, vilket avser både material och installation.

Energiskatten som statlig intäktskällaUr ett statligt perspektiv finns en grundläggande problematik att en minskad andel småskaligt producerad el inte längre kan energibeskattas, vilket leder till minskade energiskatteintäkter. En solcellsanläggning kan sägas fungera som en åtgärd för energieffektivisering så länge den producerade solelen används direkt i byggnaden, men som en elproduktionsanläggning när den producerar överskottsel, som energibeskattas.

Efter dessa regeländringar sker statens hantering av ägare till solcellsanläggningar enligt följande:

Det kommer sannolikt fler förändringar i regelverket för solceller de kommande åren. De flesta större fastighetsägare och aktörer inom solcellsbranschen är överens om att effektgränsen 500 kW bör tas bort helt för att få ordentlig fart på utbyggnaden av solcellsanläggningar i Sverige.


Artikel

Lönsamma solceller till företag

Bild:  Solceller ökar företagens lönsamhet – och ger miljömässiga fördelar

Lönsamma solceller till företag

Det är lönsamt för företag att installera solceller. Det visar en undersökning som genomförts av Energimyndigheten, där tio företag med egna solcellsanläggningar ingått i studien. Alla intervjuade företag bedömer att deras solcellsanläggningar har en god lönsamhet.

Kortare avbetalningstid  En investering i en solcellsanläggning på platt tak är t regel avbetald inom 7 - 10 år. En fördel som blivit uppenbar för företagen efter en tids drift är att solcellsanläggningen kan kapa de högsta effekttopparna, som annars ger höga effektkostnader. Det ger dem full kontroll över effektuttaget och ger företagen möjligheter att anpassa produktion och processer i verksamheten efter effektkurvan under dagen.

Solceller en lönsam affär  Av de tio intervjuade företagen har sex företag installerat solceller på taket och fyra har byggt solcellsparker. Samtliga tror att solceller kan vara en affär med god lönsamhet för fler tillverkningsindustrier, även om de ofta redan har en kraftig reduktion av energiskatten – de betalar i regel 0,5 öre per kWh.

Stora solcellsanläggningar på tak mer lönsamma än solcellsparker  Resultatet från undersökningen visar att solcellsanläggningar som byggs för att elförsörja den egna fastigheten med solel är mer lönsamma än solcellsparker. Företagen med solceller på deras stora platta tak egenförbrukade ca 90% av elproduktionen inom fastigheten.

Låg ersättning för överskottsel  De företag med egna solcellsparker får oftast bara betalt för aktuellt spotpris samt ytterligare några ören för elcertifikat, ursprungsgarantier, nätnytta m m. Med lite tur kan ersättningen i bästa fall uppgå till 60 öre per kilowattimme. En solcellsanläggning på det egna taket ersätter el från nätet, samtidigt som nätavgiften kan sparas in, vilket kan värderas upp till ca 1,30 kr per kilowattimme.

God lönsamhet på platta industritak  De båda scenarierna ger helt olika lönsamhet, och även om undersökningen omfattar ett begränsat antal intervjuade företag, så är resultaten att betrakta som relevanta, inte minst för att resultaten är rensade från subventioner. Generellt är solceller på stora platta industritak mest lönsamt.

Utfasning av subventioner och investeringsbidrag  Intressant är att de flesta företag uppger att solcellsanläggningarna är lönsamma även utan subventioner och bidrag. Det tyder på att solcellernas konkurrenskraft och lönsamhet blir alltmer tydlig. För framtiden betyder det ännu bättre lönsamhet tack vare sjunkande priser för större solcellsanläggningar till företag och tillverkningsindustri, samtidigt som elpriset bedöms öka under kommande år. Därför kommer den planerade utfasningen av investeringsbidrag – även kallat solcellstöd – till företag att ha marginell betydelse för utbyggnaden av fler stora solcellsanläggningar.

Allt billigare solcellsinstallationer  Investeringskostnaden för solcellsanläggningar som installeras på stora platta tak ligger i regel under 10 000 kronor per installerad kilowatt. De faktorer som kan påverka kostnaden för investeringen är takhållfasthet, arbetsförhållanden, logistik och infrastruktur för elnät.

Lägre installationskostnad för solcellsparker  För solcellsparker ligger investeringskostnaden något lägre – men lägst är den för solcellsparker som installeras på stenfri mark i närheten till befintlig infrastruktur för elnät och befintliga vägar.

Priset per producerad kilowattimma understiger därmed 1 kr / kWh – både för solcellsanläggningar på stora platta tak och för solcellsparker.

Öka lönsamheten ytterligare  Det finns risk att en solcellsanläggning kommer att underprestera efter ett antal år på grund av att enskilda solceller i solpanelerna går sönder eller att andra komponenter i solcellsanläggningen uppvisar avvikelser. Därför bör en soleffektmätare ingå vid varje investering i solceller till företaget. Det säkerställer att solcellsanläggningen i varje ögonblick producerar rätt mängd solel.

Även små avvikelser ger stora energiförluster under en solcellsanläggnings livstid. Exempel på orsaker till försämring av energiutbytet kan också vara skuggbildningar från träd, ventilationskåpor, skorstenar, rör, flaggstänger, fågelspillning m m. Årstidsvariationer ger upphov till olika skuggor och är därför inte alltid uppenbara vid tillfället för installationen.<


Artikel

Takpannor med inbyggda solceller

Bild:  Solceller kan integreras snyggt och estetiskt tilltalande och ersätta traditionell takbeklädnad

Takpannor med inbyggda solceller

Funderat på att lägga om taket? En takomläggning är ett utmärkt tillfälle att fundera på takpannor med inbyggda solceller – även kallade solpannor eller solcellspannor. De ser nästan ut som vanliga takpannor och finns i en rad olika varianter och utformningar.

Traditionella solpaneler vanligastAntalet solcellsanläggningar ökar snabbt i Sverige. Installationer för småhus och villor med effekter upp till 20 kW dominerar marknaden och representerar mer än 80% av samtliga installerade solcellsanläggningar. Därav är mer än 90% traditionella solcellspaneler monterade i aluminiumramar som installeras ovanpå husets befintliga takpannor. Den senaste tiden har s k glas-glas-paneler blivit alltmer populära och prisvärda, eftersom de är mer estetiskt tilltalande och har något längre livslängd.

Takintegrerade solceller allt vanligareMarknaden för takintegrerade solceller växer i takt med ett ökande utbud av olika varianter – t ex takpannor och shingelpannor med inbyggda solceller, takplåt med tunnfilmsolceller, samt solpaneler med tätning runtom som ersätter den traditionella takbeklädnaden, och som kan läggas direkt på bärläkten. De fungerar både som tätskikt och solelproducent.

Nya estetiska glas-glas-panelerVanliga rektangulära solpaneler kan integreras snyggt i taket, och från gatunivå är det svårt att se om det handlar om solpaneler eller annan slät takbeklädnad. Däremot finns risken med traditionella utanpåliggande solpaneler på en finare villa att fastighetsvärdet sjunker, trots att villan erbjuder en lägre energiförbrukning tack vare solcellerna på taket. Däremot kan de nya glas-glas-panelerna istället höja fastighetsvärdet, tack vare ett snyggare utseende och längre livslängd.

Solceller som klimatskalSamtliga takintegrerade solceller har en sak gemensamt – de är inbyggda i taket, samt fungerar både som klimatskal och elproducenter – och de representerar en snabbt framväxande trend. De flesta tycker att de är estetiskt tilltalande, snygga, och att de passar in i en livsstil präglad av en global hållbar miljömedvetenhet.

Ny takintegrerad solcellsteknik dyrareDen nya solcellstekniken med solceller integrerade i taket är dyrare än de traditionella solpanelerna, men många är beredda att betala för ett snyggare och mer estetiskt tilltalande utseende på taket, som förstärker intrycket av klimatsmart tänkande.

Solpannor ger lägre livscykelkostnad vid takomläggningPå ett befintligt tak som fortfarande är i gott skick är det oftast billigare att välja traditionella solcellspaneler. Men om en takomläggning är oundviklig eller ett nytt hus skall byggas, blir kostnaden ofta lägre än om en vanlig takläggning först görs, för att sedan installera solpaneler ovanpå taket. Att lägga takpannor med integrerade solceller redan från början blir mer prisvärt, samtidigt som både material och monteringstid kan sparas in. Även livscykelkostnaden blir lägre.

Solcellstak kräver noggrann installationIntegrerade solcellstak tillverkas i olika material, t ex tegel, glas, plåt, betong och tunnfilm. Den gemensamma nämnaren är att installationen skall göras av ett installationsföretag, registrerat hos Elsäkerhetsverket, med behörighet för elproduktionsanläggningar.

Tesla i frontlinjen – igen!Trenden till takpannor med inbyggda solceller startade med Tesla – mest kända som elbilstillverkare – som gjorde idén med takintegrerade solpannor känd hos gemene man. Deras solcellspannor är tillverkade i härdat glas och finns med olika ytstrukturer – t ex slät, struktur, toskansk och skiffer – med syfte att efterlikna traditionella takbeklädnader av tegel, glas, plåt, betong eller skiffer.

Takpannetillverkare hakar på trendenÄven några av Sveriges större tillverkare av takpannor erbjuder dem med inbyggda solceller – både som vanligt kupade soltakpannor och som släta shingel-liknande takpannor. Dessa solpannor med monokristallina solceller har i regel två kontakter på baksidan, med vilka de sammankopplas i serie med varandra. Vissa av soltakpannorna har icke-reflekterande ytskikt för att inte störa omgivningen och boende i området under soliga dagar.

Intresse för solpannor bland hus- och bostadsutvecklareFlera hustillverkare och bostadsutvecklare har också tagit steget till att erbjuda integrerade solceller på taket – förutom nämnda versioner i tegel, glas, plåt och betong – även med flexibla tunnfilmsolceller. De kan limmas direkt på takplåt eller kupas så att de följer kurvaturen för den traditionella takpannan. En svensk tillverkare erbjuder dessa böjbara tunnfilmsolceller, och ett större svenskt takplåtföretag säljer den kompletta produkten med solceller i tunnfilm limmade direkt på takplåten.

Svensk solteknologisk koncern utmanar marknadenSvenska Soltech Energy har utvecklat solpannorna ShingEl och RooF, samt fasadpanelen Facade – samtliga med inbyggda solceller som består av tunnfilmsolceller. De ser en stark trend mot integrerade solceller på taken och är övertygade att det kan bli standard i framtiden. Samtidigt ställer tekniken lite högre krav på installatören jämfört med traditionella solpaneler. Elinstallatören behöver samarbeta med solcellsmontörer och takläggare, vilket gör installationen något mer komplex.

Kort sagt – marknaden för både takintegrerade solceller och självförsörjande villor, bostadshus och kommersiella fastigheter ligger i tiden och bidrar till morgondagens hållbara samhälle.


Artikel

Solenergi och Greenwashing

Bild:  Greenwashing vilseleder, men solenergibranschen är inte berörd

Solenergi och Greenwashing

Att framstå för att ta ansvar för miljöarbete, utan att leva upp till ett miljöriktigt arbete kallas för Greenwashing – d v s grönmålning på svenska – ett uttryck myntat av en amerikansk biologistudent som tyckte att ett hotell i Fiji drev ett dubbelspel när de bad gästerna att rädda korallreven genom att uppmana hotellgästerna att använda handdukarna mer än en dag utan byte, samtidigt som de byggde nya bungalows för fler gäster i den känsliga miljön.

Miljöargument döljer egna bristerNumera är det ganska vanligt att företag använder miljöargument – som miljöhänsyn, miljövänlig, klimatneutral, klimatsmart, klimatkompenserad, klimatpositiv, förnybar grön el – i kommunikationen med omvärlden, för att dra fördel av potentiella kunders växande miljö- och klimatintresse. Det finns till och med exempel där företag använder greenwashing för att dölja egna brister i verksamheten.

Vad betyder begreppet? Enligt Greenwashing Index:

″Greenwashing is when a company or organization spends more time and money claiming to be green through advertising and marketing than actually implementing business practices that minimize environmental impact.″

Myndigheter håller ett vakande ögaKonsumentverket och Marknadsdomstolen kräver att miljöargument måste kunna bevisas, eftersom det annars klassas som greenwashing. Den federala handelskommissionen I USA har skärpt regelverket ordentligt och kan vidtaga kraftfulla åtgärder vid misstänkt greenwashing, eftersom sådana aktiviteter blivit alltmer omfattande.

Vad är klimatneutral?Många företag använder uttrycket klimatneutral, vilket skulle betyda att deras verksamhet är helt befriade från utsläpp av växthusgaser. Naturligtvis helt fel eftersom i stort sett all verksamhet – till och med många tjänsteverksamheter – förorsakar utsläpp av växthusgaser. Naturlagarna gäller alltid – de är omöjliga att runda – även när det gäller att komma till rätta med klimatförstörelsen. Problemet med att slänga sig med dessa begrepp är att de riskerar att tolkas som att mer görs för att komma till rätta med klimatproblemet, än vad som egentligen är fallet i verkligheten.

Nollutsläpp och negativa utsläppI Sverige talar vi om netto nollutsläpp, vilket per definition innebär att Sverige inte skall ha några nettoutsläpp av växthusgaser år 2045. Därefter är tanken att vi skall klara negativa utsläpp, d v s att fånga in och binda mer växthusgaser än vad vi släpper ut.

KoldioxidekvivalenterI praktiken innebär det att Sveriges utsläpp av växthusgaser skall vara minst 85% lägre år 2045 i jämförelse med referensåret 1990. Krav finns att redovisningen måste kunna styrkas och verifieras, med beräkning och redovisning i ton eller kg koldioxidekvivalenter (CO2 ekv) vilket motsvarar en summa mängd av gaser som motsvarar klimateffekten av koldioxid. Det är ett sätt att översätta olika gasers bidrag till global uppvärmning till en enhetlig skala.

Elbolag fällda för greenwashingInom förnybar energi finns exempel på företag som legat i gråzonen, eller till och med blivit fällda för greenwashing. Ett elbolag uttryckte att ″Våra elavtal gynnar både dig, staden, miljön och även föreningslivet″. Konsumentverkets bedömde att formuleringen stod i strid med god marknadsföringssed. De menade att påståendet ″gynnar miljön″ kan liknas vid miljövänlig, vilket ansågs vara ett vagt och ospecifikt påstående. De menade att det ger intryck av att en produkt eller verksamhet inte har någon eller endast en positiv miljöpåverkan. Deras marknadsföring ansågs vara ett tydligt fall av greenwashing. Elbolaget tog bort detta påstående från sin marknadsföring.

Kraftig ökning av förnybar elUrsprungsmärkt el gränsfallGränsfall för greenwashing är när elbolag marknadsför avtal om ursprungsmärkt el, vilket de dessutom tar extra betalt för. Ursprungsmärkning är till för redovisning av miljövärden – inte att öka produktionen av förnybar el i Sverige – vilket är uppgiften för systemet med elcertifikat. Systemet med ursprungsgarantier för el har ingen inverkan på den förnybara elproduktionen, vilket gör att det inte heller har någon påverkan på utsläppen av växthusgaser. Det är endast en omfördelning av energistatistik.

Baka bröd med vindkraftEtt annat exempel är ett brödföretag som påstod att deras bröd bakas med egen vindkraft. Konsumentverket ifrågasatte om det kunde styrkas och verifieras att el från egna vindkraftverk kan överföras till företagens bagerier. Det tolkades som ett typiskt fall av greenwashing och företaget fick justera sin marknadsföring.

Alla betalar för förnybar energiSveriges hushåll och företag finansierar utbyggnaden av förnybar energi via sina elräkningar. Både privatägda och statligt ägda företag har ofta gröna elavtal och köper s k ursprungsmärkt el som ett led i ett miljöaktivt handlande, men också som ett sätt att framstå som extra miljömedvetna i de årliga hållbarhetsredovisningarna. De kanske inte vet – eller än värre – blundar för att ca 98% av all el som producerades i Sverige år 2019 faktiskt var fossilfri.

Solenergi utmärktt exempel på grön energiSolenergi och vindkraft är utmärkta exempel på bra klimatkompensation, som absolut inte är att betrakta som greenwashing. Nya energilösningar med både små- och storskalig solenergi och vindkraft ger ett avsevärt positivt klimatavtryck, som bidrar till tydligt minskade utsläpp av växthusgaser över hela världen. I utvecklingsländer förbättras livskvaliteten för lokalbefolkningen betydligt tack vare den nya tekniken inom förnybar energi. Det bidrar till förbättrad lokal luftkvalitet och minskar utsläppen av ohälsosamma partiklar från den annars vanliga förbränningen av kol och brännved.

Fånga koldioxid i flyktenÄven biogen koldioxidinfångning och lagring av Bio-CCS (Carbon Capture and Storage) i tomma oljeborrhål i Nordsjön är andra kompletterande åtgärder för en bättre miljö, som kan ge negativa utsläpp av koldioxid. Ännu så hindrar höga kostnader, låga priser på utsläppsrätter, samt avsaknaden av en global gemensam CO2-skatt eller CO2-avgift, att den naturliga efterfrågan på Bio-CCS uteblir.

I en inte alltför avlägsen framtid kan solenergi – förutom för normal elanvändning – även driva anläggningar för koldioxidinfångning. Vindkraftverk installerade vid tidigare oljeplattformar i Nordsjön kan komprimera och trycka ner koldioxiden i de tomma oljeborrhålen.


Artikel

Marknaden för solceller växer

Bild:  Energimyndighetens statistik visar stark tillväxt på solcellsmarknaden

Marknaden för solceller växer

Elkonsumenter väljer i allt högre grad förnybar energi. De är del i en global trend där allt fler människor väljer att leva mer klimataktivt och att inta en medveten ställning mot de pågående klimatförändringarna. Snabbast växande energislag är solenergi och vindkraft.

Kraftig ökning av förnybar elÖverallt i Europa blir produktionen av förnybar energi alltmer diversifierad. Både elproduktionen och elanvändningen skall vara effektiv, men samtidigt påverka miljön minimalt. Det är grunden till expansionen av förnybar energi. Idag kommer cirka 30-35% av människors elförsörjning från förnybara energikällor, och andelen förutspås öka ännu mer i framtiden.

Solceller på en allt hetare marknadFördelen med solenergi är att det är en förnybar energikälla, som vid produktionen av solpaneler använder råvaror som alla är återvinningsbara. Energiskulden vid tillverkning av solpanelerna tar mindre än två år att återbetala, räknat på den energi de producerar. Därefter bidrar de till 100% med förnybar solenergi.

Solceller ger varken upphov till utsläpp eller avfall när de är i bruk på ta eller mark. Klimatpåverkan vid tillverkning av solpaneler är förhållandevis ringa i jämförelse med den solel de producerar under sin livstid. Även i Sverige bidrar solceller med en allt större andel ev den svenska energimixen – om än från mycket låga nivåer. De står för mindre än 0,5% av den totala elproduktionen i Sverige.

Statistik från Energimyndigheten visar på en ökning på mer än 50% vid jämförelse med föregående under den senaste 5-årsperioden. Den totalt installerade effekten uppgår till 411 MW under år 2019 – en ökning med 78% jämfört med året innan som var 231 MW.

Vindkraft går förbi övriga förnybara energislagSvenska Boverket uppger att vindkraft är landets snabbast växande energikälla, som ökat med mer än 200% sedan år 2008.

Under år 2015 producerade den svenska vindkraften 16,6 TWh, vilket utgjorde 10,5% av den totala elproduktionen. En intressant jämförelse är att år 2006 är första året som den svenska vindkraften producerade 1 TWh. Den faktiska elproduktionen varierar något mellan olika år, beroende på vindförhållanden samt årliga skillnader i väder och klimat. Under år 2019 ökade vindkraften till rekordhöga 19,5 TWh. Prognosen är att vindkraften står för drygt 30 TWh per år till år 2021.

I Sverige finns goda förutsättningar för etablering av mer vindkraft. Vårt land är relativt glesbefolkat, men med mycket bra vindresursr. Det finns en väl utvecklad infrastruktur, både vad gäller transport av komponenter till nya vindkraftverk på våra vägar, samt distribution via elnätet av den förnybara el som vinden genererar. Även tillståndsprocessen fungerar relativt väl. Därutöver har Sverige en god makroekonomisk stabilitet.

Förnybar energi vinner terrängDe uttalade målet är att Sverige år 2030 skall ha en energiproduktion från förnybara energislag som motsvarar minst 50% av den totala energianvändningen i vårt land, varav nästan 20% från vindkraften. Den svenska produktionen av vindenergi är nu lika stor som Norge och Danmark tillsammans.

Den totala energiproduktionen och energianvändningen i Sverige väntas minska några procent till 584 TWh till 2021, framförallt för att ett par kärnkraftreaktorer tas ur drift. De stora energiförluster som uppstår vid kärnkraftens elproduktion minskar förstås. En intressant notering är att elproduktionen från vindkraften ökar mer än vad kärnkraftens elproduktion minskar, enligt prognos för åren 2017 och 2021. Skillnaden är 14 TWh, d v s en ökning med 8,5% av den totala elproduktionen för år 2019 som uppgick till 164,4 TWh. Det i sin tur är en ökning med knappt 6 TWh jämfört med år 2018.

Mer diversifierad energitillförselAtt använda förnybar energi ger många fördelar, t ex mindre utsläpp av växthusgaser, mer diversifierad energiförsörjning och mindre behov av fossila bränslen. Även tillväxten inom förnybar energi drar nytta av energiomställningen, bl a genom att det skapar nya arbetstillfällen i framtiden.

Prognoser att solen bidrar till mer elFör Sverige kommer solenergin knappast att stå för den huvudsakliga elproduktionen, men för soligare delar av världen är situationen den omvända. På sikt är det troligt att solen kommer att utgöra den dominerande energikällan till förnybar energi. Området som sträcker sig från Gibraltar till Sydafrika – det s k solbältet – kommer troligen att ha solen som den huvudsakliga källan för förnybar el, medan länder i t ex Europa kommer att dra mer nytta av vindkraften, men där solenergin blir ett utmärkt komplement till en diversifierad europeisk energimix.

Alltmer förnybar egenproducerad solelSvenska villaägare konsumerar alltmer egenproducerad solel, men även andra hushåll köper mer förnybar el från elnätet. Sverige intar en tätposition, men utvecklingen följer en europeisk trend, vilket statistik från Eurostat visar. På 10 år har produktionen av förnybar energi inom EU mer än fördubblats. I Sverige kommer mer än hälften av energianvändningen i Sverige från förnybara energikällor, vilket är den i särklass största andelen bland alla EU-länder. Det ger en indikation att vi är på rätt väg mot en förnybar framtid.

Det är tydligt att en investering i solceller gör stor skillnad – både för Sverige och världen!


Artikel

Solceller för mer förnybar el

Bild:  Solceller ger ett avsevärd bidrag till mer förnybar elproduktion

Solceller för mer förnybar el

Regeringens budgetproposition för 2021 presenterades för någon vecka sedan, som innehåller många förslag för mer förnybart producerad el och en grön omställning av samhället. Det handlar totalt om 9,7 miljarder kronor. En välkommen satsning – men räcker det för att snabbare nå klimatmålen?

Expansion i gröna näringarIndustri- och transportbranschen står för en stor del av koldioxidutsläppen. Inom dessa branscher pågår en strukturomvandling, där behovet av el från förnybara energikällor kommer att öka markant under hela 20-talet. Därför är regeringens gröna budget inför nästa år ett steg i rätt riktning. Denna offensiva satsning kommer att leda till en rejäl expansion inom de gröna näringarna, t ex solcellsbranschen, men den kommer också att påverka den redan överetablerade marknaden för elhandelsbolag.

Riktad stimulansEnergipolitiken har de senaste åren valt att byta fokus från fossilfri elproduktion – inkl kärnkraften – till mer förnybar el från biokraft, vindkraft och solenergi, framförallt genom riktade stimulansåtgärder, t ex genom handel med elcertifikat och investeringsstöd till solenergin.

Ökad elektrifieringBåde Industriklivet och Klimatklivet får en ordentlig ekonomisk påspädning, med avsikten att öka användningen av förnybar el och stimulera till en allmänt större elektrifiering inom företag och samhället. Till exempel skall 10 miljarder kronor i gröna kreditgarantier ge både befintliga och nya industrier – t ex batteritillverkare som förser den alltmer elektrifierade fordonsindustrin med batterier – ekonomiska incitament att fortsätta på den inslagna elektrifierade vägen in i framtiden. Det inrättas också en Elektrifieringskommission och en nationell elektrifieringsstrategi för att påskynda energiomställningen inom transportbranschen.

Nya bärare av energiEtt annat fokusområde är satsningen på nya energibärare – t ex vätgas – så att nya vindkrafts- och solkraftsparker skall få avsättning för överproduktionen inom sina närområden. För vindkraften ger det större klimatnytta, än att frakta den förnybara elen genom långa ledningar – med stora förluster på vägen – från norra Sverige till de södra delarna av landet.

Vätgas inom industrinStorindustrin – t ex SSAB – satsar redan idag resurser att använda vätgas i sina processer inom ståltillverkningen. De släpper ut cirka 10% av Sveriges totala koldioxidutsläpp, så att gå över till vätgas för en fossilfri och koldioxidbefriad produktion av stål vore ett stort steg i rätt riktning. De behöver ca 15 TWh per år, vilket är mer än den stora vindkraftsparken i Markbygden kan producera, även efter att den är fullt utbyggd. Men den förnybara elen behöver trots allt inte förflyttas så långt, och därmed besparas överföringsförluster i långa ledningar.

Negativa utsläpp genom infångad koldioxidCa 200 miljoner kronor satsar också på s k negativa utsläpp, som innebär avskiljning, transport och lagring av koldioxid från biobränsle. Den första storskaliga Bio-CCS anläggningen – ett projekt hos Stockholm Exergi bio-CCS – kan vara i drift från omkring år 2025.

Höjd effektgränsSolcellsbranschen får en efterlängtad höjning av effektgränsen som ger energiskattebefrielse för egenkonsumerad solel – från 255 till 500 kW. Det är ett mycket kraftfullt styrmedel för att öka andelen egenkonsumerad solel, vilket innebär en inbesparing av energiskatt med 35,3 öre per kWh.

Sikte mot obegränsad effektEn obegränsad energiskattebefrielse för egenkonsumerad solel kan öka produktionen av förnybar solel från stora takytor till ca 5 TWh. Det innebär motsvarande 5 GW installerad effekt av solpaneler. Elbehovet under sommaren motsvarar ca 10 och 12 GW, vilket innebär att elmarknaden påverkas ganska avsevärt, eftersom nästan hälften av elbehovet aldrig matas ut på allmänna elnätet, utan stannar innanför fastigheten på vars tak solpanelerna är installerade.

Effektgräns ger effektbristDet kan tyckas att de politiska beslutsfattarna inom klimat- och energipolitiken inte alltid funderar tillräckligt långt när det gäller samhällsekonomiska eller miljömässiga följdeffekter av besluten de fattar. Ett exempel är effektbristen som blir följden av långa avstånd mellan den förnybara elproduktionen och elförbrukarna, där de svenska nationella och regionala huvudledningarna riskerar att bli flaskhalsen i elsystemet. Kortsiktiga partipolitiska vinster kan ibland tyckas gå före långsiktiga strategier, utarbetade i samarbete mellan politikens och marknadens företrädare.

Inte bara ekonomiska stimulanspaket – utan långsiktighet i utbyggnaden av förnybar energi, i takt med elnätets utbyggnad, med förkortade tillståndsprocesser och enhetliga skatteregler – vore välkomna inslag för att snabbare nå klimatmålen.


Artikel

Solceller ökar fastighetsvärdet

Bild:  Solceller ökar värdet på fastigheter

Solceller ökar fastighetsvärdet

Det finns goda skäl för villa- och småhusägare att satsa på solceller. Många hushåll har en utpräglat miljöanpassad livsstil, där en investering i solceller är ett led att bidra till mer klimatnytta, som samtidigt ger ett ökat fastighetsvärde.

Många skäl till solcellerFör andra hushåll är investeringen av mer symbolisk karaktär, för att illustrera en miljömedvetenhet och föregå med gott exempel. Det finns också de som investerar i solceller som ett sätt att bli mer självförsörjande, och få ett mer stabilt elpris. Solceller erbjuder faktiskt ett fast elpris under hela anläggningens livstid. En del vill även demonstrativt visa ett oberoende från politiska energibeslut, elmarknadens aktörer och varierande elpriser.

Värdeökning på fastighetenEn annan aspekt är att villa- och småhusägaren väljer att ta en betydande investeringskostnad och därmed minska kommande månadskostnader för el, som samtidigt ökar värdet på fastigheten och på så vis blir en lönsammare investering.

Lågt elpris sommartidEn ökad andel väderberoende förnybar elproduktion i det svenska elnätet innebär att elpriset i framtiden kan bli lågt under de tre mest solintensiva sommarmånaderna, när elbehovet är lägre, medan den förnybara elproduktionen kan bli hög.

Indexreglerad energiskattDet kompenseras av att energiskatten i takt med konsumentprisindex kommer att öka varje år. Även kostnaderna för elnätsabonnemang kommer att ökatde kommande åren, eftersom det krävs stora investeringar i elnäten. Sammantaget innebär det att den egna solcellsanläggningen med åren blir alltmer lönsam.

Elbilar i solcellskalkylerDe flesta solcellskalkyler som används för att övertyga fastighetsägare om solcellernas ekonomiska förträfflighet tar inte hänsyn till möjligheten att ladda en plug-in-hybrid- eller elbil och därmed ersätta bränslet med billigare och mer miljövänlig solel. Både plug-in-hybrider, rena elbilar och batterier följer en prisutveckling som är fallande, så förutsättningarna för att skaffa både solceller och eldrivna bilar kommer att förändras inom bara ett par tre år.

Fördelar för de med elbilar och solcellerEn kvalificerad prognos för de kommande åren är att antalet eldrivna bilar kommer att öka markant, och kanske mest bland villa- och småhusägare. I kombination med solceller kommer de ekonomiska fördelarna att bli signifikanta.

Solel mer värdefull i framtidenVinster finns att hämta både för den egenkonsumerade solelen från taket, eftersom elpriset tenderar att öka i framtiden. Både de utbyggda elledningarna till kontinenten – där elpriset är långt högre än i Sverige – och det svenska behovet av en upprustning och utbyggnad av elnätet, är några orsaker till att den egna solcellsanläggningen blir alltmer värdefull för varje år som går.

Att tanka el till sin elektrifierade bil utmed de stora vägarna kommer på sikt att bli lika dyrt som att tanka dagens bensin- och dieseldrivna bilar. Följden blir att fler kommer att överväga sitt körbehov och körbeteende, där tankning av billigare el vid carporten eller vid garageuppfarten är ett intressantare alternativ. Med solceller på taket blir den tankade elen ännu mer prisvärd – och fastigheten ännu mer svärdefull.


Artikel

Elcertifikat för solceller avskaffas

Bild:  Systemet med elcertifikat för bl a vindkraft och solceller avskaffas

Elcertifikat för solceller avskaffas

Svenska producenter av förnybar el har sedan år 2003 kunnat få ett ekonomiskt stöd i form av s k elcertifikat. Planen var att systemet med elcertifikat – som är gemensamt för Sverige och Norge – skulle ha en livslängd fram till år 2045, med syfte att påskynda utbyggnaden av förnybar el. Men energiomställningen har gått betydligt snabbare än väntat, vilket medfört att handeln med elcertifikat fått priset på dem att sjunka till minimala nivåer.

Elcertifikat ger en extra inkomstElcertifikatsystemet – som hanteras av Energimyndigheten – ger för varje producerad megawattimme (MWh) förnybar el ett elcertifikat av staten till elproducenterna, som sedan kan sälja elcertifikaten på en öppen marknad. Prissättningen kommer säljare och köpare överens om. Elcertifikaten ger på så sätt en extra inkomst till säljare av den förnybara elproduktionen, utöver den vanliga elförsäljningen, vilka t ex är ägarna av enskilda vindkraftverk, vindkraftsparker och solkraftsparker. Köpare är aktörer med så kallad kvotplikt, främst elhandelsbolag.

Energikällor med rätt till elcertifikat i SverigeDe förnybara energikällor som har rätt att tilldelas elcertifikat är – förutom ovan nämnda – även viss vattenkraft, vissa biobränslen, geotermisk energi, vågenergi och torv i kraftvärmeverk. Ett elcertifikat tilldelas den som i en godkänd anläggning producerat och uppmätt en megawattimme el. Nya produktionsanläggningar som tagits i drift har rätt till elcertifikat i 15 år, dock längst till utgången av år 2045.

Kvotplikten skapar efterfrågan på elcertifikatDe företag som är kvotpliktiga enligt lagen om elcertifikat måste köpa en viss andel elcertifikat, som står i förhållande till deras elförsäljning eller elanvändning. Kvotpliktiga är i huvudsak elhandelsbolag och elanvändare som t ex importerar eller köper el på den nordiska elbörsen, men även elintensiv industri, som är registrerade av Energimyndigheten.

Kvotnivåer och målAndel elcertifikat som de kvotpliktiga måste köpa varje år bestäms genom en kvot i förordningen om elcertifikat. Kvotnivåerna är fastställda till och med år 2045.

Nya ambitionsmålHösten 2015 beslutade den svenska riksdagen om ambitionshöjning i elcertifikatsystemet till 2020. Beslutet innebar att den gemensamma ambitionsnivån ökade från 26,4 TWh från år 2012 till 28,4 TWh förnybar elproduktion till 2020. Även ett nytt nationellt finansieringsmål infördas, som innebär att produktionen av ny förnybar el skall öka med 30 TWh mellan åren 2002 och 2020.

Justeringar av ambitionsmålDen svenska riksdagen beslutade i juni 2017 ett nytt mål för förnybar elproduktion, som skulle öka med ytterligare 18 TWh till år 2030, med förlängning av systemet till år 2045.

Elcerifikaten avskaffasNu meddelar regeringen att systemet med elcerifikat skall avskaffas tidigare än planerat. Det innebär att från och med år 2022 skall inga nya anläggningar upptas i systemet, och det skall avslutas helt år 2035.

Enligt regeringen är Sveriges mål till år 2030 för andelen förnybar el snart uppfyllt. De anser också att större produktionsanläggningar av förnybar el nu kan stå på egna ben.


Artikel

Fler upptäcker att solceller är lönsamma

Bild:  Mer än varannan svensk har solceller om 10 år – 3% har upptäkt att solceller är lönsamma redan idag

Fler upptäcker att solceller är lönsamma

Av 1 000 tillfrågade svenskar tror 52% att de kommer att äga en egen solenergianläggning inom tio år, enligt en undersökning genomförd av Kantar Sifo, på uppdrag av branschföreningen Svensk Solenergi. Ungefär 3% av dessa besvarade att de redan har en solcellsanläggning.

Solenergi populärastIntresset för solenergi är stort och fortsätter att öka. Redan tidigare undersökningar visade att solenergi är det populäraste energislaget. Tillväxtpotentialen är rejäl eftersom potentialen bland svenska villatak är ca 5 TWh.

Snabbare energiomställningDrygt 4 av 5 svenskar tror att solenergi har en viktig roll i den framtida energiförsörjningen. Mer än hälften skulle gärna se en snabbare omställning till mer förnybar energi och gärna påskynda processen genom att anskaffa en egen solenergianläggning. De flesta tycker inte att coronapandemin minskat deras intresse att vilja investera i solceller, trots att solceller ger god lönsamhet.

Viss tveksamhetMen det finns en del invändningar bland svenskarna som gör dem tveksamma till en investering. Drygt hälften – 53 procent – anser att den svenska väderleken gör solenergi olönsam och därmed ekonomiskt ointressant och knappt en femtedel – 18 procent – kan inte svara på frågan. Därutöver verkar knappt hälften – 46 procent – att de inte besitter den tekniska kunskap som de tror krävs för att driva en egen solcellsanläggning.

Överbrygga kunskapsluckaUppenbarligen finns ett kunskapsglapp mellan potentiella solcellsägare och verkliga fakta när det kommer till solenergins möjligheter i Sverige. Till exempel har stora delar av södra och mellersta Sverige, samt kustremsan i Norrland nästan lika stor solinstrålning som mellersta Europa.

Fler har råd med solceller tack vare grönt rotavdragÄven den egna ekonomin bland svenskar kan vara en hämmande faktor. Exempelvis anser 58 procent att en solcellsanläggning på egna villataket kostar för mycket. 63 procent skulle önska ett högre rotavdrag för att en solcellsanläggning skall vara intressant. Därför kan regeringens nya förslag till ett s k grönt rotavdrag vara en rätt väg att gå, där avdraget föreslås höjas från nuvarande 9% till 15% på hela investeringen, d v s både material- och arbetskostnad.

God klimatnytta och långsiktig lönsamhetDet stora intresset för solenergi visar att människor gärna vill bidra till en grön energiomställning som är bra både för klimatet, närmiljön och den egna plånboken. Bidragande är förstås de allt lägre priserna för solcellsanläggningar – med massiva prissänkningar för 5 - 10 år sedan – som gör en investering i solceller lönsam. Sedan några år följer prisutvecklingen en mer utplanande kurva, och därför är det gröna rotavdraget extra välkommet!

Att det finns en mycket stor potential för mer solceller i Sverige, en god lönsamhet, samt att det långsiktiga intresset fortsätter att växa, är två nyckelfaktorer för en hög och stabil fortsatt tillväxt inom solenergibranschen.


Artikel

Fler poddar och bloggar inom solceller och förnybar energi

Bild:  Solar Insiders är en podd bland många andra engelskspråga poddar som handlar om solceller och annan förnybar energi

Fler poddar och bloggar inom solceller och förnybar energi

Det är stor efterfrågan att även få veta vilka poddar som finns på engelska inom solceller och förnybar energi, så nedan presentation av ett urval.

Det finns gott om engelskspråkiga poddar och bloggar inom solceller och förnybar energi. Dessa poddar passar utmärkt att omvandla väntetid till nyttotid, t ex i bilen, bussen, tåget – eller på promenaden till och från jobbet eller gymmet. Nätet är fullt av intressanta och kunskapslyftande poddar, även inom solceller och förnybar energi, som ger en överblick, aktuella solceller och ny bildning inom solceller och förnybar energi. Medverkande personer är kunniga och brinner för sina ämnesområden, och kan konsten att göra avancerad teknik och snåriga affärsmodeller begripliga.

Nedan en presentation av de kanske mest intressanta på nätet.

Renew Economy – Clean Energy News and AnalysisRenewEconomy.com.au är Australiens bäst informerade och mest lästa webbplats, med fokus på nyheter och analyser inom förnybar energi och klimatpolitik. Den riktar sig till beslutsfattare inom industri och samhälle, d v s en publik med ett starkt intresse för övergången till en koldioxidsnål ekonomi. De har mer än 10 miljoner unika sidvisningar per år. Deras dagliga nyhetsbrev skickas till ca 17 700 personer, mestadels inom industrin, med en öppningsfrekvens på i snitt 38%.

Läs mer här!

Solar Insiders – en Renew Economy PodcastRenewEconomy-grundaren och redaktören Giles Parkinson och solindustriveteranen Nigel Morris, från Solar Analytics som ger en inblick i solcellsbranschen och hur den påverkar både företag och privatpersoner.

Lyssna på podden här!

Energy Insiders – ännu en Renew Economy PodcastRenewEconomy ger också ut podden Energy Insiders som ger en allmän översikt kring utvecklingen inom förnybar energi.

Lyssna på podden här!

Samlingsplatsen för engelskspråkiga poddar om solenergiPoddar om solenergi på engelska. Energisystemet förändras snabbt. Kom och utforska framtiden med entreprenörer, forskare och andra nyfikna som banar väg för tekniken som håller på att förändra samhället. Varje vecka tar de med sig lyssnarna på en rundtur i den globala energiomvandlingen och ger insikter i teknologitrender, marknader och företag, och förmedlar kunskap på ett underhållande sätt.

Lyssna på podden här!

Solar Power World De är det främsta mediet för den amerikanska solcellsmarknaden och representerar branschens mest betydnade solcellsinstallatörer, entreprenörer och utvecklare. Sedan 2011 har Solar Power World hjälpt amerikanska solcellsentreprenörer – inklusive utvecklare, installatörer och EPC (Energy Performance Contracting) på alla marknader – att skapa tillväxt parallellt med hög kvalitet i utförda uppdrag.

Solar Power World producerar dagligen nyhetsinnehåll online – t ex podcasts och videor, webinarier och whitepapers – och är även aktiva i sociala medier. De publicerar även den årliga Top Solar Contractors-listan, den mest erkända listan över solcellsföretag i USA.

Läs mer här och lyssna på deras podd här!

MIT Energy InitiativeMIT Energy Initiative är MIT's nav för energiforskning, utbildning och uppsökande verksamhet. De ansluter lärare, studenter och personal för att utveckla kunskap, teknik och lösningar som ger prisvärd och förnybar energi. Deras uppdrag är att utveckla lösningar utan koldioxidutsläpp som effektivt, prisvärt och hållbart tillgodoser globala energibehov. De strävar efter att minimera miljöpåverkan och utsläppen av växthusgaser samt mildra klimatförändringarnas effekter.

Lyssna på podden här!

The Energy GangPodden börjar med om hur Europa betraktas ur ett amerikanskt perspektiv, med avseende på de historiska subventioner av sol- och vindenergi, men även kärnkraften, som gett en lärdom som hela världen kan dra nytta av. Det förs även ett spännande resonemang om elnäten i USA, som blir hårdare belastade. Det finns paralleller och kan jämföras med bristerna i det svenska elnätet. Därefter ett samtal om hur många intresseorganisationer i USA nu samlas under ett nytt gemensamt paraply för RES/clean tech. Slutligen en intressant utblick mot oljerika Texas och deras pågående och snabba utbyggnad av både förnybar energi och batterilager. En sammanfattande podd om hur förnybar energi från sol och vind dominerar utbyggnaden av den globala produktionskapaciteten, och beskriver även vilken avgörande roll Europa spelat och fortsätter spela i paradigmskiftet för vägen till ett dekarboniserat samhälle.

Lyssna på podden här!

15 Solar Podcasts that Solar Energy Industry Insiders Should Listen toSolcellsbranschen växer snabbt. Med den snabba tillväxten åtföljs av en snabb ström av förändringar, utveckling och innovationer. För aktörer i branschen är det avgörande att vara uppdaterad om utveckling i branschen.

Lyssna på poddarna här!

Solar Energy International (SEI) Podcast SeriesSolar Energy International (SEI) Podcast-serien ger intervjuer med experter inom solcellsbranschen och medlemmar inom SEI-teamet. De ger den information som behövs för att kunna ge kunskapslyft inom ämnet. Tyvärr bara 3 avsnitt från 2019 ännu så länge.

Lyssna på podden här

The Energy ShowEtt 30-minuters pratprogram utsändning som varje lördag på KDOW Radio AM i San Jose Kalifornien. Varje vecka ger de praktiska pengasparande tips om hur energiförbrukningen kan minskas i både hushåll och bland företagen.

Lyssna på podden här!

Planet Watch Radio Podcast | Solar EnergyDetta radioprogram och podcast har ambitionen att beskriv lösningar på vår planets stora problem. De intervjuar forskare, innovatörer och entreprenörer i frontlinjen, som skapar lösningar på dagens stora problem och hur solenergi kan vara till hjälp. Dessvärre finns bara poddar fram tills 2019.
Lyssna på podden här!

Greentech Media – Renewable EnergyGreentech Media levererar informerande marknadsanalyser, B-2-B-nyheter och konferenser till den globala marknaden för förnybar energi, med fokus på solenergi samt el- och energiföretagens utveckling. Deras branschledande nyheter och analyser tillhandahålls av en kår av mycket kunniga och journalister, med understöd av ett globalt nätverk av branschfolk, analytiker och experter.

Lyssna på podden här!

InterchangeEn annan podd som produceras av Greentech Media är Interchange, som är en av de ledande leverantörerna av informationstjänster för nästa generations förnybara energi och energisystem. De veckovisa avsnitten presenteras på ett dynamiskt och underhållande sätt, inklusive trender, ny teknik, och presentation av företag inom energisektorn.

Lyssna på podden här!


Artikel

Förnybar energi från solceller och vindkraft ökar mest

Bild:  Solceller och vindkraft ger störst ökning inom förnybar energi

Förnybar energi från solceller och vindkraft ökar mest

Elproduktionen i Sverige är nästintill fossilfri – d v s ca 98% kommer från fossilfria energislag. Det bidrar till mycket låga klimatutsläpp – bland de lägsta i världen. Vår energimix – där ca 80% kommer från kärn- och vattenkraft – gör att vi har en bra grundläggande försörjning av el i Sverige. Men de förnybara energislagen solenergi och vindkraft är på stark frammarsch och ökar sina andelar av den svenska energiförsörjningen.

Väderberoende och väderoberoende energislagDe väderoberoende energislagen kärnkraft och biokraft – och i viss mån vattenkraft – balanserar de väderberoende energislagen solenergi och vindkraft. Det samspelar bra med varandra och ger en god balans i svensk energiförsörjning. Dock kan det uppstå kraftiga variationer, som t ex i våras när det under perioder uppstod både överskott och underskott i svensk energiproduktion, beroende på driftstopp och underhållsarbeten i kärnkraftverken, stora variationer i vidkraftverkens elproduktion beroende på mängden blåst m m.

Alltmer förnybar energiAndelen förnybar energi i Sverige blir allt större, vilket förstås säkrar den svenska elförsörjningen. Mer än hälften av svensk elproduktion kommer från förnybara energikällor, såsom solenergi, vatten- och vindkraft. Av dessa tre energislag har vattenkraften den största andelen, som följs av vindkraften och slutligen solenergin.

VattenkraftenDen förnybara energin är väderberoende. Andelen vattenkraft är beroende på nederbördsmängden, d v s hur mycket det snöar och regnar, speceillt i Norrland där de flesta större vattenkraftverk finns.

Vattenkraften byggs knappt ut längre, men både vind- som solkraft ökar starkt. Vindkraften har ökat 20-fald sedan millennieskiftet – från 457 GWh år 2000 till 16 623 GWh 18 år senare. Det motsvarar en ökning på ca 3 500%.

VindkraftenAndelen producerad el från vindkraften beror på hur mycket det blåser, och andelen solenergi som kan genereras beror på solinstrålningen och molnigheten – kort sagt hur mycket solen skiner.

Mellan åren 2017 och 2018 minskade vindkraftens elproduktion med närmare 5%, vilket beror på att det blåste mindre. Det ger en bild av förnybara energislags väderberoende. Men tillväxten inom vindkraften fortsätter att öka. Anledningen är att vindkraftverk blir allt billigare att producera och uppföra. Trenden med sjunkande priser förutspås fortsätta, tack vare en intensiv teknikutveckling.

Av Sveriges totala elproduktion på ca 160 TWh utgör vindkraften ca 10%, men är för år 2020 på väg att passera 20 TWh, d v s en ännu högre andel av svensk energiförsörjning. Prognosen till fram till och med 2022 är 38 TWh, d v s en fördubbling.

SolkraftenÄven elproduktionen från solenergin fortsätter att öka kraftigt – dock från en mycket liten andel på knappt 0,25% – ca 0,4 TWh för är 2018. Till och med 2022 år visar prognosen en ökning till 1,7 TWh, vilket innebär en snabbare ökning än tidigare bedömningar. Det innebär en fyrdubbling på 4 år.

Fördelen med solenergin är att den kan byggas ut på befintliga fastigheter och byggnader, så den tar för dessa tillämpningar ingen extra markyta i anspråk. Däremot täcker förstås solcellsparker en hel del markyta och tyckas vara väldigt stora, men rent teoretiskt behövs det mindre än Ölands yta för att försörja hela Sverige med 100% solenergi. En annan fördel är att solcellerna varken stör djur, natur eller människor.

Stark utveckling inom solcellerÄven om solenergin ännu så länge bara står för en liten av Sveriges totala elproduktion, så visar trenden en stark tendens uppåt och som drivs av en snabb teknikutveckling. Idag står sig energin från solceller väl i konkurrensen med andra energislag, även på våra nordliga breddgrader.

Sikte på 100% förnybar energiTrenden mot förnybar energi visar inga tecken på avmattning, tvärtom. Vem vet, inom en inte alltför avlägsen framtid kanske Sverige drivs helt av förnybara energislag. Tekniskt är det fullt möjligt – och numera även ekonomiskt lönsamt.

Att satsa på solkraften har en enorm potential – så tveka inte att investera i solceller.


Artikel

Fler fördelar än nackdelar med solceller

Bild:  Myter och missuppfattningar om solceller – t ex att solinstrålningen i Sverige inte räcker till för solceller

Fler fördelar än nackdelar med solceller

Hos en del människor finns tvivel och tveksamheter huruvida en investering i solceller i Sverige är lönsam, och om solen ger tillräcklig energi. Andra tycker att solceller bara är något för välbärgade människor med pengar till övers som har råd att investera dyr energiteknik, och att det därför vore bättre att vänta på framtidens billigare solcellsteknik.

Solceller fungerar inte i Sverige?Solen skiner tillräckligt i Sverige – även om det är mörkt och kallt på vintern. För många är det svårt förstå att solceller fungerar i ett land som korsas av polcirkeln. Visst är det förståeligt att Götaland och Svealand kan fungera, men Norrland känns för de flesta väldigt avlägset att installera solceller.

Men sant är att solceller producerar minimalt med solenergi under de tre mörkaste månaderna på vintern i Sverige. Och omvänt – under årets nio ljusaste månader producerar solceller ofta mer el än vad många fastigheter förbrukar. Det ger överskottsel som kan säljas till elbolaget, vilket ger extra pengar i plånboken. Försäljningen regleras oftast genom avdrag eller tillgodo på elräkningen.

Solceller ger betydligt mer solel söder om Sverige?Norr om Alperna är skillnaden i solinstrålning mellan Europas länderna ganska liten. Till exempel har Paris, Berlin och Göteborg ungefär samma solinstrålning, där skillnaden i förekomsten av dis och partiklar i luften har en viss betydelse. Kontinenten har mer förekomst av dis och partiklar, än i Skandinavien där luften är klarare. En annan skillnad är temperaturen. Kallare klimat ökar verkningsgraden hos solcellerna.

Sverige är ett föregångsland inom solceller?Nej, skillnaden i installerad effekt för solceller mellan t ex Sverige, Danmark och Tyskland är ganska betydande. Danmark har ca 10 gånger fler solcellsanläggningar än Sverige, och Tyskland ca 100 gånger fler. I Sverige kommer mindre än 0,5% av elproduktionen från solceller. Vid jämförelse med Tyskland är motsvarande siffra ca 8%. Slutsatsen är att Sverige behöver stimulera utbyggnaden av solcellsanläggningar betydligt mer, t ex genom att ta bort effektgränsen på 255 kW (därom mer i andra artiklar).

Solceller är dyra att anskaffa?Många tror att det är dyrt att investera i solceller. Det är sant om vi blickar ett decennium bakåt i tiden. På den tiden var solceller ca 6 - 8 gånger dyrare än idag. Prissänkningen startade på allvar när Tyskland via statliga subventioner gjorde en enorm satsning för att ställa om till mer förnybar energi. Till en början gynnades inhemsk produktion av solceller, men ganska snart blev tyska – och även andra länders solcellsproducenter – omsprungna av kinesiska tillverkare av solceller.

Återbetalningstiden är för lång?I Sverige har investeringar i solceller i stort sett fördubblats jämfört med föregående år sedan år 2015. Denna enorma volymökning har också pressat priserna ytterligare. Med tanke på solcellers långa livslängd, som överstiger 30 år – med en återbetalningstid på mindre än 15 år för solceller till villa och småhus – och mindre än 10 år för solceller till kommersiella fastigheter på stora flacka eller platta takytor – är en investering i solceller en mycket god investering, som även gagnar miljön och klimatet.

Avkastningen från investerat kapital ligger i spannet 5 - 10%, beroende på solcellsanläggning, vilket får betraktas som en god avkastning, särskilt om avkastningen är garanterad tack vare solen. En jämförelse med börsens varierande och osäkra utveckling, och där pengar sparade på bankkontot knappt ger någon avkastning alls, så är solceller en säker investering, med garanterad avkastning.

Solceller sänker värdet på fastigheten?Dagens mer estetiskt tilltalande solceller ger villor och fastigheter status att vara klimatsmarta, miljöaktiva, energieffektiva – och dess fastighetsägare betraktas som framtidsorienterade mot en mer hållbar fastighetsförvaltning. Detsamma gäller vanliga småhus- och villaägare som vill framtidssäkra sina småhus och villor.

Andra energieffektiviserande åtgärder ökar fastighetsvärdet mer?För ett par decennier sedan anskaffade många villa- och fastighetsägare bergvärmepumpar, vilket var energieffektivt och påverkade fastighetens värde positivt. Samma resonemang gäller numera för solceller, vilket enligt de flesta mäklare också höjer värdet på villan eller fastigheten, Den bästa avkastningen – och som samtidigt höjer fastighetsvärdet – är att kombinera solceller med en värmepump. För till exempel en villaägare innebär det att en större andel av solelproduktionen går till egenanvändning, vilken har ett större värde än om motsvarande andel solel skulle behöva säljas som överskottsel till elbolaget.

Solceller skadar taket?En positiv bieffekt av solceller är att de snarare skyddar än skadar taket. Särskilt för papptak kan livslängden öka med åtskilliga år, tack vare att solceller ger skydd från den skadliga och nedbrytande UV-strålningen från solen. För att taket inte skall ta skada redan vid installationen av solceller, är en förutsättning att seriösa och behöriga solcellsleverantörer får uppdraget att genomföra installationen.

Solceller blir bättre och effektivare i framtiden?Ja, det stämmer! I likhet med allt annat i samhället så sker också en ständig utveckling av solceller – både estetiskt, tekniskt, hållbarhets- och prismässigt. Även verkningsgraden blir allt bättre. Men det utgör ingen grund att vänta med investeringen – lika lite som det skulle vara klokare att vänta med inköpet av dator, surfplatta eller smartphone. Utvecklingen går framåt hela tiden – utan avbrott. När tillfälle ges och investeringen känns rätt, då bör även beslutet att investera i solceller tas.

SlutligenEn investering i solceller är ett utmärkt sätt till lönsam investering i klimatsmart energiteknik redan idag – både för den större fastighetsägaren som för vanliga småhus- och villaägare. Med batterilager – som det nya gröna ROT-avdraget kan användas till – finns till och med möjligheter att bli självförsörjande på solenergi.


Artikel

Poddar och bloggar inom solceller och förnybar energi

Bild:  Solcellspodden – med logo enligt ovan – produceras av Solcellskollen

Poddar och bloggar inom solceller och förnybar energi

Att lyssna på poddar är ett bra sätt att omvända väntetid till nyttotid, t ex vid pendling till och från arbetet, sysslor som diskning, strykning och städning i hemmet, eller som avkoppling – kort sagt, överallt där nytta kan förenas med nöje. Nätet svämmar över av spännande, bildande och nyttiga poddar, t ex inom solceller och förnybar energi, som ger ny kunskap och insikter i olika frågeställningar. Moderatorer och gäster är ofta experter inom dessa ämnesområden, som förmedlar nyheter och kompetens till kunskapstörstande lyssnare på ett underhållande sätt.

Men var i utbudet ska man börja lyssna? Nedan finns ett 10-tal svenska poddar och bloggar inom solceller och förnybar energi att lyssna på:

Solcellskollens podcastPodden om det förnybara energisystemet. Lyssna på samtal med entreprenörer, forskare och andra nyfikna som banar väg för framtidens energisystem. Programmet leds av Erik Wallnér, medgrundare av Solcellskollen.

Lyssna på podden här!

Ny Teknik – Solenergi som tjänstSolenergiexperten Harald Överholm, som är VD på företaget Alight, vilka erbjuder solel som en tjänst, berättar varför solel fortfarande utgör en så försvinnande liten del av både svensk och globalt elproduktion. Även ett resonemang om varför Elon Musk utgör en så viktig förebild för utvecklingen av solenergibranschen i världen.

Andra ämnen som behandlas i podden är hans syn på kärnkraftens roll för elproduktionen, vidare om digitaliseringens betydelse för energibranschen, om utvecklingen av solcellsparker i Sverige och om de ambitioner företaget Alight har att bli den största aktören i Europa inom försäljning av solel som tjänst, s k PPA.

Lyssna på podden här!

Avanzapodden – Senaste status inom solenergibranschenDenna episod av Avanzapodden gästas av Anna Kinberg Batra – tidigare partiordförande inom Moderaterna – som numera är ordförande i Soltech Energy som är ett företag med flera dotterbolag med solrelaterade verksamheter. Hon berättar om vad gemene man behöver veta om solenergi just nu, om hur solcellsbranschen mår, och om branschen fortfarande är beroende av subventioner. Samtalet fortsätter om framtidsutsikterna för solcellsbranschen och om det finns risk förknippade med s k stranded assets bland utilitiesbolagen. Intressanta ämnen berättade på ett lättsamt sätt!

Lyssna på podden här!

WSP – Vår infrastrukturBland många andra ämnen som behandlas för framtidssäkrad infrastruktur, diskuteras även om om elnätets status och om den reglering vi har idag, samt vad som behövs för att vi skall få ett elnät anpassat till både samhällets elbehov och den växande andelen el som kommer från förnybara energikällor.

Lyssna på podden här!

Bengts nya villabloggBengt Stridh är en erkänd expert inom solcellsområdet. Sedan 2010 har han drivit bloggen Bengts Villablogg, med 1,6 miljoner sidvisningar under de första 8 åren. Han är numera universitetslektor vid Mälardalens Högskola och undervisar inom solcellsområdet, och håller även föredrag och föreläsningar inom solceller. På sin bloggsida ger han värdefull kunskap, råd och tips till läsare med intresse att installera solceller på taket.

Läs mer om bloggen här!

Energipodden FramtidskraftUtvecklingen går i en rasande fart och vi vill försöka få fatt i vad som händer. I energipodden Framtidskraft frågar de ut hållbarhetsexperter, digitaliseringsproffs och innovatörer om deras syn framtiden. Förhoppningsvis blåser en fin bris av framtid in över oss.

Lyssna på podden här!

KlotetVetenskapsradions internationella miljöprogram i Sveriges Radio P1. Podden bjuder bland annat på ämnen som den svenska solcellsboomen, omställningen till ett förnybart samhälle och läget i Östersjön.

Lyssna på podden här!

MiljöpoddenI podden diskuteras olika miljövetenskapliga teman, såsom klimatförändringar, förnyelsebar energi, miljöpsykologi, filosofi och politik. Podden drivs av Ahmed Al-Qassam, fil kand i miljövetenskap och Fanny Jönsson, fil kand i journalistik, som tillsammans med intressanta experter och yrkesutövare dyker ned i olika hållbarhetsfrågor.

Lyssna på podden här!

KlimatpoddenPodden produceras av Ragnhild Larsson, journalist & storyteller som driver produktionsbolaget Konvoj Produktion. I Klimatpodden får du möta aktivister, forskare, ekobeställare, entreprenörer och andra som agerar för att stoppa klimatförändringarna.

Lyssna på podden här!

Småbolagspodden Denna podcast – som produceras av contentbyrån Borg Owilli – handlar om människorna bakom bolagen, visionerna och idéerna. Veckans gäst i Småbolagspodden är Sven Lindström, VD på solenergibolaget Midsummer. I avsnittet berättar han bland annat om den unika produkt, om deras bakgrund inom cd- och dvd-industrin, som hjälpt dem knäcka koden för massproduktion av solceller. Han berättar även om vilka marknader som bolaget avser satsa mot framöver.

Lyssna på podden här

Fler engelskspråkiga poddar och bloggarUtbudet av engelskspråkiga poddar och bloggar inom solceller och förnybar energi är ännu större. Nästa vecka presenteras ett urval av dessa.


Artikel

Höjd effektgräns för solceller – grönt rotavdrag införs

Bild:  Höstbudgetens gröna besked – en fördubbling av effektgränsen till 500 kW – och grönt rotavdrag införs

Höjd effektgräns för solceller – grönt rotavdrag införs

I veckan presenterade regeringen flera nya förslag, med fokus på hållbarhet i höstens budget. Regeringen kallar det att "ge solel bästa möjliga villkor" som skall underlätta industrins gröna omställning.

Omstridd effektgränsDet sedan många år kritiserade effektgränsen 255 kW installerad effekt – som inte får överskridas om ägaren av solcellsanläggningen vill slippa energiskatt på egenanvänd solel – höjs nu till 500 kW. Det innebär att både befintliga och nya solcellsinstallationer i många fall kommer öka i storlek, vilket ger skalfördelar.

Bara två länder i Europa med effektgränsTill skillnad från de flesta andra europeiska länder har Sverige kvar denna beskattning av egenanvänd solel. Även Finland har en effektgräns, men den ligger på dubbla effekten – 1 MW installerad effekt. Denna effektbegränsning med åtföljande beskattning om gränsen överskrids, får betecknas som underlig – både för Sverige och vårt grannland öster om oss – eftersom vår allas strävan ju är att snabbast möjligt bli koldioxidneutrala, med maximal andel elproduktion från förnybar energi.

JämställdhetEgenproduktion av solel borde vara jämställt med egenodling av grönsaker och frukter – det vi skördar och förbrukar själva bör rimligen vara skattebefriad, oavsett mängd. Många krafter i Sverige verkar för att förmå regeringen att slopa energiskattepålagan helt.

Slopa effektgränsen heltEffektbegränsningen innebär att många fastighetsägare till byggnader med stora takytor har tvekat, och till och med avstått från investering i solceller. Den riktiga tillväxtboomen sker inte förrän effektbegränsningen tas bort helt.

Solcellsstödet till kommuner och företag kvarDet andra positiva beskedet från regeringen är att förlänga solcellsstödet för kommuner och företag. Förslaget innebär 10% – en halvering i stödnivå för kommuner och företag under 2021 jämfört med innevarande år. Regeringen vill avsätta 260 miljoner kronor till solcellsstödet för nästa år. Exakt hur stödet skall utformas och fördelas vill regeringen återkomma till.

Grönt ROT-avdragFör privatpersoner har regeringen nyligen remitterat förslag om att införa ett grönt avdrag för solceller – där 15% av hela investeringen i solceller får dras av direkt på fakturan – vilket innebär ett grönt ROT-avdrag. Motsvarande nivå för elbilsladdare och batterilager är 50%. Avdraget är maximerat till 50 000 kr per år.

Sök ROT-avdraget varje årDet gröna ROT-avdraget kan sökas på nytt varje år, vilket innebär att en omställning till förnybar energi för t ex en villaägare eller ägare av flerbostadshus kan ske gradvis – t ex att starta med en solcellsanläggning första året, för att året efter installera elbilsladdare och batterilager.

Nedtrappning av bidrag och avdragHöstbudgetens positiva signaler för en fortsatt stimulering av solenergibranschen – dock med minskade anslag och nivåer – ger förutsättningar till en smidig övergång för en bransch som framöver kan verka på helt kommersiella villkor, utan beroende av bidrag. Dessa bidrag var dock nödvändiga under många år för att få solenergibranschen att växa, priserna på solceller att sjunka och därmed få ner återbetalningstiden för investering i solcellsanläggningar.

Regeringen har också lagt fram förslag om stöd för t ex energieffektivisering av flerbostadshus – vilket är ännu ett steg i riktning mot mer el från förnybara produktionskällor.


Artikel

Fördelar och nackdelar med solceller

Bild:  Myter och missuppfattningar om solceller – t ex att de förfular tak – kan hindra investeringar

Fördelar och nackdelar med solceller

Ett argument som en del människor använder och som gör dem tveksamma inför investering i solceller är att solen bara ger tillräcklig solinstrålning på sommaren. Andra argument är att solceller bara är något för tekniknördar. Ytterligare argument är att de förfular och förminskar det estetiska värdet på framförallt villor, småhus och bostadshus, där taken är synliga från gatunivå. Vissa tror att solceller är krångliga att installera och kan skada villan eller fastigheten.

Myter stämmer sällanDet korta svaret är att det inte stämmer! En investering i solceller är ett utmärkt sätt att bidra till både miljön, klimatet, energiomställningen och plånboken, utan att behöva bekymra sig om varken tekniken eller installationen. Idag kan solcellsanläggningar anskaffas nyckelfärdiga – både för villan, bostadshuset eller den kommersiella fastigheten – där solcellsleverantören tar hand om allt – inklusive pappersarbetet.

Solceller för tekniknördar?Någon tekniknörd behöver en villa- och fastighetsägare inte vara för att investera i solceller. Installationen genomförs av solcellsspecialister, som förstås behöver veta allt om solceller, inklusive gällande arbetsrättsliga regler, byggkrav, behörighet för elinstallation m m.

Eftersom solceller inte har några rörliga delar eller komponenter, så är behovet av service, drift och underhåll minimalt, åtminstone för mindre solcellsanläggningar.

Solceller försämrar det estetiska värdet?Dagens solceller är i regel helt svarta, med svarteloxerade aluminiumramar, till skillnad från den förra generationens solpaneler som ofta var blåskimrande med naturoxiderade silverfärgade ramar. Monterade på ett tegelrött tak blev utseendet ifrågasatt och det estetiska värdet oftast inte så lyckad.

Snygga solpanelerIdag finns också solcellspaneler som bara består av två härdade glasskivor, med ett mellanliggande mycket tunnt helsvart skikt av fotoelektriskt kisel. Det ger ett intryck av tunna svarta plattor som tycks sväva någon decimeter ovanför själva taket. Det gör taket mer enhetligt och ger ett stilrent intryck. Allteftersom miljö-, klimat- och hållbarhetsfrågor vuxit sig allt starkare, så har också solceller blivit lite av en statussymbol. Synen på solceller har förändrats till det bättre.

Pannor med integrerade solceller vid takomläggningI samband med en förestående takomläggning finns också takintegrerade solceller att tillgå. Dessa erbjuds som fotoelektriska takpannor – ofta kallade för solpannor – som ersätter vanliga betong- eller tegelpannor. Även s k shingelpannor finns med integrerade solceller, som – i likhet med solpannor – är anpassade för att estetiskt harmonisera med vanliga takpannor. Dessa används för att komplettera runt skorstenar, vindskivor m m, där det kan behöva kapas takpannor för inpassning. Det finns numera även takplåt, belagd med ett fotoelektriskt skikt. Oftast går det inte att skilja shingel- och solpannor från vanliga takpannor – ej heller vanligt takplåt från solplåt – tak vare färg- och formanpassningar.

Solceller är besvärliga att installera?Vid sökning på nätet för sökbegreppet solceller visas miljontals träffar i resultatlistan. Det finns helt enkelt massor av tillgänglig information om solceller, vilket kan få potentiella kunder tro att solceller kräver vetenskaplig kunskap och därmed är alltför krångligt att anskaffa. Antalet frågetecken blir helt enkelt för många hos den vanlige fastighetsägaren, vilket kan verka avskräckande.

Låt solcellsexperten ta hand om pappersarbetetFrågor kring valet av solceller, beställning, installation, elanslutning, bygglov, tillstånd, eventuella solcellsbidrag eller ROT-avdrag, anslutning till elnätet och hanteringen av överskottsel, ursprungsgarantier och elcertifikat m m är sådant som en seriös solcellsleverantör tar hand om – vilket avlastar fastighetsägaren och samtidigt gör investeringen i solceller vädigt smidig och enkel.

Nyckelfärdig solcellslösning fungerar bästEgentligen finns bara två saker som fastighetsägaren behöver göra själv – dels att söka bygglov från kommunen, dels ansöka om det statliga investeringsstödet, alternativt begära ROT-avdrag. Resten sköter solcellsleverantören – de levererar en komplett nyckelfärdig anläggning till ett överenskommet fast pris.

Fortsättning följer kring missuppfattningar om solceller inom kort.


Artikel

Solceller och smarta energisystem

Bild:  Framtidens system för smart styrning av energiflöden från solceller och vindkraft

Solceller och smarta energisystem

Ett smart energisystem innebär att den tillgängliga energin i elnätet kan nyttiggöras så effektivt som möjligt på ett så effektivt sätt som möjligt, så att den matchar elanvändningen. För att öka effektiviteten i hela energisystemet krävs en samverkan mellan både småskaliga och storskaliga energiproducenter, och övriga aktörer på energimarknaden. Gemensamt måste aktörerna se till att intelligenta tekniska energilösningar samverkar med intelligenta affärsmodeller för energistyrning.

Styrning av eltillförsel från solcellerUr perspektivet från elförbrukaren kan effektiviteten ökas genom att mäta och styra bort energianvändning som inte behövs, samtidigt som elanvändningen styrs till tidsperioder med mindre hög belastning på elnätet. Inom en fastighet kan t ex elen från solceller styras till användning för kylning av fastigheter och byggnader under soliga dagar sommartid – s k komfortkyla.

Balansera hög och låg belastning på elnätetI tider med normalt hög belastning – t ex på morgonen när alla kaffekokare är påslagna och industrin drar igång sina maskinerier – kan en spridning av det egna energibehovet relativt situationen i överliggande energisystem skapa en jämnare kurva för energianvändningen.

Effektstyrning minskar kostnaderEtt sätt som praktiseras redan idag är s k effektabonnemang, där högsta effektuttag under t ex en månad bestämmer priset för resten av månaden. Ett annat sätt är att tillämpa olika tariffer, t ex mellan dag och natt. I dessa ammanhang kan solceller medverka till att kapa effekttoppar och därmed både minska abonnemangskostnader och kostnaden för högsta effektuttag.

Energiförbrukningen tar andra vägarCorona-krisen har redan bidragit till en något lägre energianvändning, tack vare att fysiska resor kunnat ersättas med digital teknik. Dagens fossildrivna bilar och andra fordon ersätts av allt fler eldrivna bilar med högre energieffektivitet. Det ökade antalet datahallar och datacenter som i rak takt byggs av det stora teknikbolagen – t ex Google, Facebook och Amazon – ökar visserligen energibehovet, men bidrar samtidigt till färre fysiska resor.

Framtidens energilagerVår tids stora utmaning är storskalig lagring av energi, t ex från solceller. I huvudsak finns två huvudspår – dels att omvandla solenergi till kemiskt bunden energi, t ex vätgas eller batterier – dels att mekaniskt lagra energi i t ex svänglager.

Alternativa energilagerAtt lagra vätgas innebär att produktionen av vätgas via t ex solceller kan ske varsomhelst i världen, för att sedan skeppas till platsen där vätgasen skall användas för elproduktion. Lagring av solel i batterilager måste ske i nära anslutning till där elförbrukarna finns, för att minimera energiförluster. Batterilagren måste också bidra till en ökad energieffektivitet, miljönytta och kostnadseffektivitet i andra delar av energisystemet, för att vara ett lönsamt alternativ.

Större energidensitet i batterilagerBåde högre energidensitet och lägre pris per lagrad kilowattimma är att förvänta. För litium-jon-batterier kommer energitätheten sannolikt att öka med ca 50% de närmaste 5 åren, samtidigt som återvinningen av använda metaller såsom litium, kobolt och nickel kommer att effektiviseras. Sammantaget innebär det mindre batterier och lägre kostnader per lagrad kWh.

Överskottsel kan sparasDet innebär att överskottselen från t ex solceller i framtiden kan lagras energieffektivt – både i villor, bostadshus, kommersiella fastigheter och från solcellsparker – istället för att slumpas ut på elnätet när elpriserna är i botten. Den lagrade overskottselen kan sedan användas inom fastigheten, i närområdet eller för att balansera det allmänna elnätet när energibehovet är stort.

Lönsamma solcellerEn investering i solceller är lönsamt – och kan i det långa perspektivet bidra till ett effektivare energiutnyttjande och en jämnare elproduktion, som minimerar risken för effektbrister i det svenska elnätet.


Artikel

Solcellsparker allt fler och större

Bild:  Solcellsparker både i Sverige och i världen blir allt fler och större

Solcellsparker allt fler och större

Det finns ett växande intresse att etablera solcellsparker i Sverige. Drivkraften är bl a sjunkande priser att installera solceller på mark. En annan orsak är att tekniken väcker nyfikenhet bland investerare. Utanför Sverige har byggandet av stora solcellsparker sedan flera år varit en vanlig syn i landskapsbilden, och tillväxttakten ökar. Nu vill även Sverige stärka kompetensen inom området.

Största svenska solcellsparken snart verklighetUnder år 2020 har flera solcellsparker etablerats på olika håll i Sverige, och fler är planerade. Den i särklass största solcellsparken vill den danska solparksutvecklaren European Energy bygga på ett markområde nära Svedberga, strax utanför Helsingborg. Den skall kunna förse ca 10 000 villor om året med förnybar el. Markytan som solcellsparken kommer att ta i anspråk motsvarar ca 350 fotbollsplaner, fördelat på 280 000 solpaneler. Den installerade effekten förväntas till ca 130 MW. Det Köpenhamn-baserade företaget väntar nu på ett godkännande från Länsstyrelsen i Skåne och Helsingborgs kommun.

Dansk investerare i grön energiEuropean Energy är internationellt verksamma inom solceller, vindkraft och storskalig grön energilagring. De menar att den gröna tekniken för energiproduktion redan utkonkurrerar både kol, olja och gas, tack vare lägre kostnad per producerad kilowattimme. De arbetar på helt kommersiella villkor, utan behov av statligt investeringsstöd.

De bygger för närvarande solparker i våra grannländer Danmark och Finland, men även i Tyskland, Brasilien och Mexiko. Nyligen investerade de i Italiens största solcellspark någonsin, och står beredda att investera drygt 4 miljoner euro för kommande 5 år.

Andra större svenska solcellsparkerIdag finns bara ett 10-tal solparker som överstiger 10 MW, och betydligt fler är på gång. HSB i Södermanland har byggt landets största solcellspark nära E20 vid Strängnäs, med ca 50 000 solpaneler. Den byggs i två etapper. När den är färdigbyggd kommer den att vara Sveriges största solcellspark med en total installerad effekt på 20 MW och en elproduktionskapacitet på 18 000 MWh. Första etappen – som invigdes i början av september 2020 – motsvarar 14 MW och beräknas producera 13 000 MWh. Den producerade solelen från båda etapperna räcker till ca 7 500 lägenheter, bl a till de egna fastigheterna inom HSB. Storleken är nästan en fyrdubbling, jämfört med den närmast mindre solcellsanläggningen.

Utanför Sjöbo finns en solcellspark med en installerad effekt på 5,8 MW. Den består av nästan 21 000 solpaneler och upptar en markyta på ca 11,2 hektar – eller nästan 18 fotbollsplaner. Investeringen gjordes av Sparbanken Skåne under 2019.

Nya solcellsparkerNya Solevi är en solcellsanläggning vid Säve flygplats, någon mil nordväst om Göteborg – även benämnd Säve Solcellspark – som har en installerad effekt på ca 5,5 MW. Den årliga produktionen av solel är beräknad till ca 5,5 GWh / år. Den invigdes i slutet av 2018.

Även Linköping satsar på en solcellspark i närheten av Gärstadverket. Den består av ca 30 000 solpaneler och har en installerad effekt på 12 MW. Den beräknade årsproduktion är ca 11,5 GWh per år. Det motsvarar hushållselen för ca 2 300 villor under ett år. Den i anspråktagna markytan är ca 13 hektar, vilket motsvarar ca 22 fotbollsplaner. Solcellsparken är uppförd i samarbete mellan Swedbank, Alight (f d Eneo Solutions), Infranode och Tekniska verken. Swedbank har tecknat ett energiköpsavtal (PPA) vilket innebär att de köper den producerade solelen från parken som ett led i deras hållbarhetsarbete. Den driftsattes i juli 2020.

Fler investeringar i solcellsparkerFler solcellsparker är på gång i trakterna runt Göteborg. Platsen är Utby, nära Partille. Markytan omfattar ca 7 hektar, som motsvarar nästan 10 fotbollsplaner. Storleken på solcellsparken beräknas till närmare 5,5 MW och kommer att producera ca 5 700 MWh förnybar solel om året. Det motsvarar hushållselen till ca 1 000 villor. Den väntas stå driftsklar i slutet av 2020.

Hinder på vägen mot fler solcellsparkerSveriges totala elanvändning är cirka 140 TWh / år, vilket motsvarar ca 25 000 solcellsparker med samma storlek som Nya Solevi, fördelat på en markyta på ca 3 000 kvadratkilometer. Det motsvarar ca 0,7 procent av Sveriges yta. Men för att kunna realisera solcellsparker på såpass stora markytor krävs betydande investeringar i infrastruktur, eftersom det annars skulle orsaka omfattande obalanser i elnätet, beroende på stora variationer mellan solelproduktion och elbehovet, t ex mellan soligt och molnigt väder, dagtid och nattetid, och speciellt mellan sommar och vinter.

Solcellsparker i Norden och EuropaNordens största solcellspark byggs nära Legoland i Danmark. Den svenska infrastrukturfonden Infranode är en av finansiärerna bakom solcellsparken, som byggs av den danska solcellsoperatören BeGreen. Storleken omfattar 180 hektar mark från den nerlagda Vandel-flygplatsen i Vejle. Det motsvarar ca 250 fotbollsplaner. Förväntad årsproduktion beräknas till 152 000 MWh och täcker den årliga förbrukningen för ca 34 000 hushåll. Invigningen är planerad till början av 2021.

Även i ett europeiskt perspektiv tillhör den danska solcellsparken en av de 10 största i Europa. Nyligen har Europas största solcellspark tagits i drift av det spanska energibolaget Iberdrola. Den förväntas försörja en kvarts miljon personer med förnybar solel. De planerar att installera 3 GW markbaserade solceller till och med 2022 och 10 GW fram tills 2030. Iberdrola investerar i grön teknik på många platser i världen, även i USA.

Visionärer inom solenergiAllt fler visionära institutionella investerare, till exempel pensionsfonder, letar efter långsiktiga investeringar i grön energiteknik. Det är inom dessa finansiella målgrupper som European Energy hittar kapitalet som krävs för vidare expansion inom den gröna energisektorn.

Världens största solcellsparkDen enskilt största solcellsparken i världen ligger i Abu Dhabi och består av 3,2 miljoner solpaneler. Den invigdes 2019 och har en effekt på 1 170 MW, 58 gånger större än solcellsparken som HSB alldeles nyligen uppfört i Strängnäs. Solpanelerna ger solproducerad el till ca 90 000 människor och sänka koldioxidutsläppen med en miljon ton. Det motsvarar det årliga utsläppen av koldioxid från ca 200 000 bilar. Nu planeras en nästan dubbelt så stor solcellspark, som beräknas vara klar för driftsättning år 2022.


Artikel

Solceller kompletterar svensk elförsörjning

Bild:  Solceller bidrar till en mer hållbar och anpassad elförsörjning

Solceller kompletterar svensk elförsörjning

Användningen av energi ökar globalt, samtidigt som allt fler hållbara energikällor efterfrågas. Klimathotet är ytterligare en faktor som påverkar både energianvändningen och energiproduktionen. I Sverige står bostäder och lokaler för nästan 40% den totala energianvändningen – en användning som kan minskas, exempelvis genom tekniska åtgärder och beteendeförändringar, Det ger även en reducerad miljöpåverkan.

Energieffektiva byggnaderEnergieffektivisering vid ny-, till- och ombyggnad av bostäder och lokaler är en viktig åtgärd för att uppnå flera av målen för miljökvalitet. Med energieffektivisering kan vi minska utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser, kväveoxider, partiklar m m. Det minskar också behovet att bygga nya centraliserade el- och värmekraftverk – till förmån för närproducerad el.

Anpassad energitillförselEnergiproduktionen kan minskas genom att förändra energitillförseln. Fjärrvärme har fördelen att ta till vara energiresurser som är svåra att använda direkt i enskilda fastigheter och byggnader. Exempel är brännbart avfall från återvinningsanläggningar, vissa restprodukter från skogsindustrin samt spillvärme från industrier. I fastigheter och byggnader ger en värmepump betydligt lägre elanvändning än en elpanna. Även solceller ger ett positivt bidrag till fastighetens energiprofil.

Bygg bort problemen med solcellerFastigheter och byggnader har en mycket lång livslängd. Beslut som fattas idag påverkar både energikostnader och miljön under många decennier framöver. Därför bör även enskilda fastigheters och byggnaders möjlighet till egen energiproduktion tas i beaktande, inte minst för att den kan bidra med lokalt närproducerad energi.

Solceller har en stor roll att spelaMed mer förnybar energi i det svenska elnätet så kommer visserligen effekten att variera kraftigt över tid och årstid, och även förlusterna kommer att öka, men poängen med solceller är att merparten av solelproduktionen kan förbrukas i den fastighet på vars tak solcellerna är installerade.

Varierande värde för solproducerad elSolceller på taken till kommersiella fastigheter, förskolor, äldreboenden m m, producerar oftast energi när den behövs som mest. Det innebär att endast en liten andel av den solproducerade elen matas ut på det allmänna elnätet. Det gör att återbetalningstiden ofta understiger 10 år.

Villor och småhus tjänar minstFör bostadshus, villor och småhus är situationen omvänd – d v s en stor del av solelproduktionen matas ut på det allmänna elnätet, där det inte alltid råder balans mellan tillgång och efterfrågan. Det innebär ofta att överskottselen från solceller betingar en förhållandevis ringa värde, speciellt sommartid när solelproduktionen är som störst, vilket ger längre återbetalningstid – typiskt mellan 12 - 18 år.

Solceller bra miljövalOavsett är en investering i solceller alltid vinstgivande, tack vare ett bra resursutnyttjande (återbetalningstid 1-2 år), hög återvinningsgrad (ca 98%), lång livslängd (minst 30 år) samt det allmänna miljövärde solceller tillför.

Lönsamma solcellerSolceller bidrar till ett effektivare energiutnyttjande, en jämnare energiproduktion och stabilare elförsörjning som minskar risken för effektbrister i det svenska elnätet, särskild när det gäller industriella fastigheter, där dyra effektuttag kan reduceras och bidra till både lägre kostnader för effektabonnemang och effekttoppar.


Artikel

Förnybar energi från solceller ökar snabbt

Bild:  Allt fler väljer förnybar energi från solceller

Förnybar energi från solceller ökar snabbt

Fler och fler villa- och fastighetsägare upptäcker nu vinsterna med solceller. Inte nog med miljönyttan, utan även tillfredställelsen att producera solel på egna taket. Dessutom till ett lägre pris än den köpta elen från nätet.

70% fler solcellsanläggningar på ett årAntalet nätanslutna solcellsanläggningar blev ca 19 000 fler 2019 än föregående år. Därmed finns nu ca 44 000 solcellsanläggningar anslutna till elnätet runtom i hela Sverige. Den kraftfulla ökning återspeglas också i installerad effekt som uppgår till nästan 700 MW, vilket är en ökning med ca 70% sedan föregående år, enligt statistik från Energimyndigheten.

Fyrdubbling på tre årAntalet villor och andra fastigheter med egen solelproduktion har sedan 2016 mer än fyrfaldigats i Sverige. Många fastighetsägare förstår nu att nästan hela Sverige är lämpat för produktion av el från solen. Skillnaden mellan solinstrålningen i Norrlands inland och kusttrakterna i södra Sverige är endast 25% räknat över ett år. Till exempel har Göteborg nästan samma årliga solinstrålning som Berlin och Paris. Anledningen är att dessa två europeiska metropoler har ett molnigare väder, samt mer dis och partiklar i luften. Det är först på andra sidan Alperna som solinstrålningen ökar markant.

Många bra soliga taklägenAtt ha en villa eller fastighet med den största takytan riktad mot söder är förstås en bonus, utan även lägen åt sydväst eller sydost är utmärkta för solelproduktion. De ger endast en reduktion på ca 3 - 5% i jämförelse mot ett rent söderläge. Väst och östlägen fungerar också och har fördelen att solcellerna ger en jämnare fördelning av solelproduktionen över dagen, men till priset av ca 10% färre genererade kilowatttimmar jämfört med ett perfekt söderläge.

Solenergi är framtidenVi går alltså mot en framtid där hushållen själva blir såväl producenter som försäljare av el, och ju fler som ansluter sig till solcellsrörelsen desto större skillnad kan vi göra och fasa ut fossila bränslen. Solceller är därför inte bara en energirevolution för plånboken – utan för hela Sverige, Europa och det globala klimatet.

Investering för framtidenSolceller är en investering för framtiden. Det finns pengar att spara, samtidigt som solceller medverkar till ett renare energisystem. Majoriteten av den producerade solelen går till egenförbrukningen i villan eller fastigheten – resten försäljs till elbolaget som förnybar överskottsel, som i sin tur minskar behovet av fossilt producerad el i systemet. Det innebär att även en liten solcellsanläggning bidrar till det stora kollektiva energisystemet.


Artikel

Potential till fler solceller på stora tak

Bild:  Solelpotential på stora takytor går till spillo

Potential till fler solceller på stora tak

Det finns ett stort Intresse för solceller i Sverige – både bland villaägare, lantbrukare och bland ägare av kommersiella fastigheter med stora tak. Marknaden har under år 2019 vuxit med 70% sedan året innan. Den installerade effekten uppgick till 698 MW.

Stark tillväxt inom solcellerAntalet nätanslutna solcellsanläggningar för år 2019 är nu uppe i 44 000 nätanslutna anläggningar – en ökning med nästan 19 000 nya solcellsanläggningar på ett år, enligt statistik från Energimyndigheten.

Få stora takbaserade solcellsanläggningarEn försvinnande liten andel är solcellsanläggningar med installerad effekt över 1 MW. Inte undra på – svenska solcellsanläggningar som är större än 255 kW installerad effekt belastas med full energiskatt på egenanvänd el redan från första kilowattimmen (35,3 öre/kWh) – även om all solproducerad el skulle användas för att täcka det egna behovet i fastigheten.

Effektgränsen ett hinderFör många fastighetsägare utgör effektgränsen ett hinder för fortsatt utbyggnad med fler solceller på takytor, som annars skulle kunna bereda plats för betydligt större solcellsanläggningar. Därför installeras sällan solcellsanläggningar som är större än 255 kW, trots att det inte råder platsbrist varken på industriella fastigheter, lager- och logistikhallar, eller för den delen på taken till alla stormarknader och köpcentra.

Solenergi går till spilloDenna begränsande regel gör att Sverige mister 4 TWh per år i förlorad solelpotential för fastigheter med större takytor. Idag skulle dessa fastigheter kunna bereda plats för 10 GW installerad effekt om hela takytan hade kunnat utnyttjas. Nu är solcellspotentialen begränsad till 6 GW på grund av begränsningen på 255 kW installerad effekt – där solenergin nu istället omvandlas till värme på dessa tak till fastigheter som snarare behövt komfortkyla under soliga dagar.

Småskaligt dyrare än storskaligtAtt produktionen av solel på fastigheter är dyrare än storskalig elproduktion i vatten- eller kärnkraftverk förstår säkert alla – och de allra flesta inser nog också att det vore naturligt att solceller ur skattesynpunkt behandlas som andra energieffektiviserande åtgärder i fastigheter.

Många år av energieffektiviseringFram tills ganska nyligen bytte de svenska hushållen ut glödlampor mot de mycket energisnålare LED-lamporna, och för något decennium sedan gick många villaägare från direktverkande elvärme till värmepumpar av alla de slag. Inom industrin byttes fläktar och pumpar till mer energieffektiva diton, eller så installerades energisparande styrsystem för att få ner energiförbrukningen.

Solceller en energieffektiviserande åtgärdVilken energieffektivserande åtgärd vi än genomförde, så bidrog det till att minska våra inköp av el – och därmed minskade också statens intäkter från energiskatten. Samma resonemang borde vara rimligt att hävda för installation av solceller på större takytor.

10 000-tals fastigheter i fokusFastigheter som skulle dra nytta av att den nuvarande gränsen på 255 kW försvinner är flerfamiljshus, sjukhus, skolor, idrottshallar, kommersiella byggnader samt industriella fastigheter inom lager och logistik. Dessa fastigheter är ca 25 000 till antalet och har takytor större än 1 500 kvm, d v s en takyta som motsvarar 255 kW installerad effekt. Tillverkningsindustrin och jordbruket är undantagna, eftersom dessa verksamheter ofta redan har en mycket låg energiskatt (0,5 öre/kWh) vilket minskar incitamentet att installera solceller.

Regelförändring öppnar upp för fler solcellerDet finns även många fastighetsägare som anser att det inte är värt att installera en solcellsanläggning med endast 255 kW, eftersom det för många industriella fastigheter, lager- och logistikhallar m fl utgör en bråkdel av den underliggande verksamhetens elbehov. För dessa fastighetsägare kommer en regelförändring troligen att frigöra hela den tillgängliga takytan för solceller.

Stora takytor byggs i snabb taktUnder de senaste fem åren har den totala ytan för fastigheter ökat med 5%, medan de stora fastigheternas yta har ökat med 25%. Av dessa är många lager- och logistikhallar med förhållandevis stort elbehov. Om vi antar att takytorna följer samma procentsatser skulle solceller kunna täcka årsbehovet av el i dessa fastigheter, och därutöver generera överskottsel som framförallt större elförbrukare i södra och mellersta Sverige – där nätelen ofta är dyrare än i norra Sverige – skulle dra nytta av. Ett sådant scenario skulle sannolikt minska skillnaderna i priset på nätelen mellan olika delar av Sverige.

Sverige nära botten i den europeiska solliganI den absoluta majoriteten andra EU-länder finns inte denna storleksbegränsning för solcellsanläggningar. Länder som t ex Danmark, Lettland, Litauen, Nederländerna, Belgien, Tyskland, Österrike, Italien och Spanien har ingen storleksbegränsning alls. Frankrike har en storleksbegränsning på 1 MW innan egenanvänd solel belastas med energiskatt – d v s 4 gånger över Sveriges storleksbegränsning.

Solelpotentialen bidrar till målet 100% förnybar energiAtt realisera den förlorade solelpotentialen på 4 TWh per år innebär också att fastighetsägare kommer att kunna bidra med omkring 30 miljarder kronor för omställning till ett Sverige som försörjs med 100% förnybar energi – en potential som Sverige inte får missa på grund av ett trubbigt regelverk.


Artikel

Solceller och LED-belysning ger klimatsmart energibesparing

Bild:  LED-belysning med el från solceller ger hög energieffektivitet

Solceller och LED-belysning ger klimatsmart energibesparing

Lysdioden – där LED står för Light Emitting Diode – är en rysk uppfinning från mitten av 1920-talet, men det var först i början på 60-talet som den första lysdioden lanserades. Den emitterade rött ljus, men snart skapades även gröna dioder, och i början av 70-talet introducerades även gula och orange färger. Forskare startade under 80-talet jakten på den blå ljusdioden, eftersom den är en förutsättning för att kunna skapa vitt ljus. På 90-talet lyckades framtagningen av den blåa lysdioden, men det var först på 00-talet som den fick ett kommersiellt genombrott. Uppfinningen belönades med Nobelpriset i fysik år 2014.

Många användningsområden för LEDIdag finns lysdioder och LED-lampor i många olika färger, från infrarött ljus, vidare över de synliga färgerna, till ultraviolett. Även olika varianter av vitt ljus finns tillgängliga på marknaden – t ex kallt och varmt vitt ljus. Användningsområdena är många – allt från kommunikationsutrustning, elektronik och vitvaror – vidare till trafikljus, bil-, cykel- pch pannlampor, smarta telefoner, effektbelysning för scenbruk och informationsskyltar – samt för lampor och belysning.

LED en mångsidig belysningskällaFrån början var den vanligaste tillämpningen för lysdioder att fungera som indikatorlampor för olika elektriska apparater och i displayer. Snart introducerades nya, ljusstarkare ljusdioder och LED-lampor som kunde användas för belysningsändamål och som började ersätta de vanliga glödlamporna.

Fördelar med LEDDet finns många skäl till att ersätta lågenergilampor, kvicksilverlysrör och andra belysningskällor, och istället använda LED-lampor och LED-lysrör.

LED finns för många andra användningsområden, t ex känslig verksamhet där en ljuskälla av glas inte bör användas på grund av splitterrisk, eller högeffekts-LED som ger ett mycket högt ljusflöde, t ex för arenor, scener, utställningar, byggarbetsplatser och andra stor ytor.

LED ger hög ljuskvalitetMånga fastighetsägare till industrifastigheter och andra större kommersiella fastigheter har – efter investering i LED-belysning - upplevt en tydlig förbättring av både ljuskvalitet och en kostnadsreduktion. Inom industrin leder övergången till LED-baserad belysning oftast till effektivare avsyning och högre kvalitet på producerade produkter, eftersom annars osynliga defekter och felaktigheter upptäcks tack vare det klara och avslöjande LED-ljuset.

Solceller i kombination med LEDSolceller och LED har flera gemensamma egenskaper som kompletterar varandra på ett bra sätt:

    – Inga rörliga delar,
    – Robust konstruktion,
    – Resurs- och energieffektiva,
    – Effektiva tekniker för att möta klimathotet,
    – Bra energiprestanda i förhållande till priset,
    – Låga drifts- och underhållskostnader.

Solceller kan oftast möta hela fastighetens elbehov för belysning, när uteslutande LED-lampor och LED-lysrör används.

Spara solljus från dagen till LED-ljus på nattenDen lagringskapacitet som dagens batteri- och energilager erbjuder räcker oftast för att möta energibehovet för att driva belysningen i industriella fastigheter, lager- och logistikhallar, samt köpcentrum – t ex under kvällstid och för nödbelysning. Men för att energi- och batterilager skall bli ett kostnadseffektivt alternativ behöver energitätheten öka och priset minska med minst 40 - 50%.

En energismart kombinationSpara tid, pengar och bidra till en klimatsmartare värld genom att förena överlägsen energieffektiv LED-belysning med solcellers förnybara energiproduktion.


Artikel

Låt solceller ladda elbilen för bästa klimatnytta

Bild:  Att ladda elbilen med el från solceller ger dubbel klimatnytta – pressbild från BMW Group

Låt solceller ladda elbilen för bästa klimatnytta

Dagens elbilar får anses befriade från räckviddsångest. För några år sedan talades det om räckviddsångest när eldrivna bilar kom på tal. Sedan Tesla lanserade sin första elbil för den allmänna marknaden för 7 - 8 år sedan är det bevisat att elbilar inte längre ger fog för rädslan att räckvidden inte skall räcka till. Med laddström från solceller på villataket blir klimatnyttan ännu större och elbilen alltid fulltankad.

Många modeller att välja blandNumera har allt fler av de stora etablerade billtillverkarna gett sig in på elbilsmarknaden, och det finns många olika modeller av elbilar att välja bland. Utbudet är stort – från små elbilar för kortare sträckor inom närområdet – till stora SUV med goda lastmöjligheter och bra batterikapacitet. De flesta större elbilar klarar med god marginal räckvidden 300 km.

Borta bra men hemmaladdning bästIdag är problemet snarare den förhållandevis dyra snabbladdningen utmed våra större vägar. I bästa fall är priset mellan att köra på el eller att köra på bensin eller diesel lika dyrt – i sämsta fall dubbelt eller tredubbelt så dyrt. Exakta priser för milkostnaden är beroende på laddningseffekten och kvarvarande kapacitet i batteriet, men även elbilsladdaren och bilmodellen spelar roll.

Elen vid garageuppfarten billigastDet bästa argumentet att skaffa elbil är om laddningen i huvudsak kan ske hemma på garageuppfarten. Då kostar laddningen inte mer än 2 - 3 kronor milen. För en bensin- eller dieselbil hamnar priset för drivmedlet ofta kring det tredubbla.

Effektbrist utmed vägarna snart ett betydande problemEtt annat problem med den allt snabbare utbyggnaden av laddstationer med hög kapacitet är problemet med effektbristen i våra elnät. Det går helt enkelt inte att leverera fram tillräckligt med effekt på grund av att de regionala elnäten inte är dimensionerade för det ökade behovet av el i samhället.

Egna solceller och elbil en bra komboHär kan solceller göra gott för plånboken. Att ladda elbilen på hemmaplan ger ett extra plus i hushållskassan om småhuset eller villan också har solceller på taket, särskilt under sommarhalvåret när solcellerna producerar mycket överskottsel som annars skickas ut på elnätet, och där elbolagen betalar en förhållandevis låg ersättning, oftast endast det aktuella spotpriset på elmarknaden.

Låt hyresgäster ta del av solproducerad laddelÄven fastighetsbolag kan bidra till mer miljö- och klimatnytta genom att erbjuda laddmöjligheter, där en del av elen levereras från solcellerna på taket till fastigheten. Dessutom är laddarna prisvärda och kan ge betydligt lägre laddkostnader än de utmed våra större vägar.

Många fördelar med elbilDet finns förstås fler anledningar till att elbilen är ett bra miljöval:

Inte att förglömma – laddtiden är inte bara väntetid – den kan även nyttjas som kvalitetstid, t ex för en fika, bensträckare eller att jobba från bilen. Och hemma på garageuppfarten står den ju ändå parkerad – så varför inte passa på att ladda batterierna – med solel förstås!

Klimatsmartare batterier under utvecklingI takt med nya tekniska landvinningar blir utvinningen av sällsynta metaller, t ex litium och kobolt, ett allt mindre problem. Nya batteriteknologier är under utveckling, där mer vanliga förekommande metaller och andra ämnen kommer till användning. Därmed kan även dagens energiintensiva batteritillverkning reduceras betydligt.

Halva kostnaden – dubbla vinstenSammanfattningsvis – hemmaladdning med egna solceller ger dubbel klimat- och miljönytta, och åtminstone en halvering av drivmedelskostnaden för elbilar. En vinst är också att elbilen är på väg att lämna räckviddsångesten bakom sig.

Så när det är dags att skaffa elbil – passa på att också skaffa solceller till egna taket!


Artikel

Svenska elnätet lider av effektbrist

Bild:  Effektbristen är påtaglig på många hålli svenska elnätet

Svenska elnätet lider av effektbrist

Att elen i Sverige inte riktigt skulle räcka till har debatterats i media många gånger det senaste året. Många olika vokabulär används, t ex brist på el, otillräckligt med energi, effektbrist eller att elkapaciteten inte räcker till. Inte undra på att det blir missförstånd!

Att elen i Sverige inte riktigt skulle räcka till har debatterats i media många gånger det senaste året. Många olika vokabulär används, t ex brist på el, otillräckligt med energi, effektbrist eller att elkapaciteten inte räcker till. Inte undra på att det blir missförstånd!

Vad är problemet?Problemet är högst påtagligt, speciellt i vissa storstadsområden i Sverige. Men frågan är vad problemet egentligen är för något?

Ingen elbristEn frågetecken kan dock uteslutas direkt – någon elbrist är det definitivt inte fråga om. Den oron är obefogad, eftersom den svenska elproduktionen är mer än tillräcklig. Problemet ligger i att överföringskapaciteten i Sveriges elnät är otillräckligt.

Brister i svenska elnätetDet svenska stamnätet omfattar ledningar med en sammanlagd längd på ca 15 000 km. Det är dessa huvudledningar som distribuerar elen från elkraftverken – t ex från vind- och vattenkraftverken i norra delen av landet – till de stora förbrukarna i Mälarområdet och de södra delarna i landet. Dessa ledningar är flaskhalsen – det är för trångt – mer el får helt enkelt inte plats.

Mer bakgrundSverige har ett gammalt elnät där utbyggnaden startade för ganska precis 100 år sedan. Det tillhör ett av världens äldsta. Framförallt under 60-, 70- och 80-talet genomfördes omfattande investeringar och utbyggnader i stamnätet, i takt med att elförbrukningen ökade. Sedan kom 90-talet då energieffektiviseringen tog fart och beslutsfattarna antog att elförbrukningen skulle stagnera, både inom industrin och bland hushållen. Efter millennieskiftet lanserades bl a effektivare motorstyrningar, vilket bidrog till energieffektiviseringen inom industrin. Allt fler värmepumpar installerades i villor och bostadshus. På 10-talet introducerades den energieffektiva LED-belysningen, som bidrog till kraftfulla energibesparingar, både bland företag och de privata hushållen.

Dagens situationOch nu står vi i början av 20-talet, då elbilar och andra elektrifierade fordon och transportmedel fått ett rejält uppsving. Dessutom kräver den kraftigt expanderande digitaliseringen med många fler datahallar och digitala centers enorma mängder el – både för drift av miljoner med dataservers samt kylning av den värme de alstrar. Även själva internet kräver stora energimängder för att dataöverföringen mellan människor, företag, länder och kontinenter skall fungera.

Energieffektivisering räcker inteMen det har varit svårt förutse att dessa tekniska landvinningar också skulle bidra till fler tända lampor, fler tillämpningar med både små och stora motorer, mångdubbelt fler industrirobotar, och att den ökade användningen av datorer, smartphones och hemelektronik skulle kräva allt mer energi.

Mer el för hållbar tillväxtEn fortsatt hållbar tillväxt av vårt samhälle kräver fortsatt utbyggnad av elektrifieringen – framförallt med förnybar energi – för att samtidigt klara den pågående klimatomställningen. Därav följer att framtidens behov av allt mer el också kräver en fortsatt utbyggnad och förnyelse av elnäten.

Risk för inskränkningar i välfärdenFramförallt under vinterhalvåret när många elförbrukare har behov av stora elmängder, blir det som mest trångt i elnätet. Vind- och vattenkraftens producerade el från norra Sverige kommer inte fram till de stora elförbrukarna i södra delen av Sverige – det uppstår flaskhalsar. Framförallt är det svårt att leverera tillräckliga effektmängder till industrin. Konsekvensen blir att företag inte kan expandera i önskad takt.

Ny effektkrävande byggnationUtbyggnaden av nya industrier, datahallar och andra effektkrävande anläggningar begränsas. I bostadsbristens Sverige sker även en inbromsning av nybyggnationen, eftersom tillräcklig elkapacitet inte kan matas fram. Utbyggnaden av nya högkapacitativa laddstationer till elbilar och andra elektifierade fordon bromsas upp eftersom de kräver stora effektleveranser under laddtiden.

Nya lösningar möter effektbristenDet planeras för en expansiv utbyggnad av elnätet, men det kräver lång planering och genomförandetid, troligen bortåt ett decennium. Under mellantiden planeras för andra lösningar, där regeringen tillsammans med Svenska Kraftnät och andra regionnätsägare jobbar för att möta den akuta kapacitetsbristen. Bland annat kommer reservkraftverk att tas i bruk igen.

Ny effekthandelsplatsSvenska Kraftnät erbjuder nu en lösning för att möta behovet att kapa effekttoppar genom driftsättning av den nya temporära effekthandelsplatsen SWITCH. Den skall säkra tillgången på tillräcklig effekt, utan att försämra möjligheterna till hållbar tillväxt och en sund klimatomställning, under de närmaste åren. Anslutna elanvändare kan sänka sin förbrukning eller så kan elproduktionen höjas när nätägaren behöver det. Då används elnätet optimalt och vi kan undvika kapacitetsbrist. Projektet är ett samarbete inom EU och kommer växlas upp under de kommande åren.

Solceller en del av lösningenÄven utbyggnaden av solcellsparker, solceller på kommersiella fastigheter, bostadshus och privata villor erbjuder delvis en lösning på effektbristen, åtminstone om den producerade solelen kan förbrukas inom närområdet eller inom den egna fastigheten. Om så inte är möjligt kan det kräva utbyggnader av transformatorstationer och mellanledningar, som skulle innebära ytterligare kostnader för investeringar i elnätet. Högst troligt är att dessa merkostnader med bra och förutseende planering kan minimeras.

Nya och förbättrade stamnätSvenska Kraftnät planerar nu att fortsätta utbyggnaden av stamnätet i Skåne, som förväntas vara driftsatt år 2024. Utbyggnaden av stamnätet och regionnätet norr om Stockholm beräknas bli klart i etapper mellan åren 2024 och 2027. Det handlar om investeringar på 10-tals miljarder kronor i förbättringar av det svenska elnätet. Men i slutändan måste hela Sverige samverka för att lösa bristen på överföringskapacitet på lång sikt.


Artikel

Framtidens fastighetsförvaltning använder digital energistatistik

Bild:  Digital hantering av energistatistik en vinnare för alla

Framtidens fastighetsförvaltning använder digital energistatistik

Många av Sveriges fastighetsförvaltare sköter fortfarande energistatistik manuellt på papper eller via kalkylark i datorn. Den outnyttjade potentialen till energibesparing i fastigheter är stor. Enligt Förenta Nationerna kan befintlig teknik utnyttjas effektivare. Beräkningar visar att det finns möjligheter att tillgodogöra fastigheter mellan 35-75% i energibesparing genom att förvaltningen digitaliseras.

Mer automatiserad insamling av mätvärdenMätvärden från t ex el, vatten, värme och kyla kan sammanställas i form av energistatistik. Det kan ske på dags-, veckor- eller månadsnivå och är något som huvudparten av fastighetsbolagen gör idag. Från tidigare manuellt hantering kan numera allt fler mätvärden samlas in via automatiserade lösningar. Det minskar risken för mänskliga fel och misstag, samtidigt som det avlastar fastighetsförvaltarna.

Energieffektiv överblickAutomatiserad insamling av energistatistik ger bättre kontroll och överblick av exempelvis fastighetens energiförbrukning och och ger förbättrade möjligheter att påverka styrning, reglering och konsumtion i en energieffektivare riktning.

Solceller ger positivt energibidragFörnybar energi – t ex solceller – bidrar också till energistatistiken och ger ett positivt tillskott för ett bättre energiutnyttjande. De egenproducerade solelen kan dessutom bidra till laddning till de allt vanligt förekommande elbilarna och andra elektrifierade fordon.

Utnyttja befintlig teknikFastigheter och byggnader svarar globalt för 40% av energianvändningen, vilket innebär att en energibesparing på angivna 35-75% skulle ge en kraftfull reducering av energianvändningen – och detta med redan befintlig teknik – genom digitalisering av den ofta manuella insamlingen och hanteringen av energistatistik.

Nationella och globala initiativEn effektivisering av energianvändningen i fastigheter och byggnader, i kombination med en ökande andel förnybar energi, bidrar till minskade utsläpp av växthusgaser. Det finns starka krafter – både nationellt och inom EU – som verkar för allt fler nya förordningar och direktiv, samt ny lagstiftning inom området.

Sverige ligger i framkantTidigare nämnda 35-75% avser potentiell energibesparing på global nivå. Sverige har en hög energimedvetenhet och har gjort en hel del investeringar i bra system för hantering av energistatistik och energieffektivisering, så den potentiella nivån för energibesparingen får antas vara något mindre i vårt land.

Vissa fastighetsbolag sticker utRedan idag finns svenska fastighetsbolag som uppnår elbesparingar på upp till 80% i vissa fastighetsbestånd, vilket beror på intensiva satsningar på modern elteknik, långt gången fastighetsautomation och energisnål utrustning – alltså system som redan finns att tillgå på marknaden. Även investering i solceller är en del av förklaringen till hög inbesparingspotential på energisidan.

Bättre energiutnyttjande en konkurrensfördelFastighetsägare som redan nu kan erbjuda minskad energianvändning har en stark konkurrensfördel. På sikt kommer allt fler att upptäcka potentialen att arbeta med digitaliserad energistatistik för bättre energiutnyttjande. Det ger större korrekthet i investeringskalkyler, som inte längre bygger på uppskattningar, utan på den faktisk energianvändningen.

Digitaliserad energistatistik ger fördelar för allaResultatet är energibesparingar ger fastighetsägare mer klirr i kassan, bidrar till minskade energikostnader, högre fastighetsvärdering och nöjdare hyresgäster. På global nivå ger det bättre resursutnyttjande, mindre klimatbelastning och en friskare värld för oss alla.


Artikel

Varmare väder kan ger högre pris för överskottselen

Bild:  Varmare och soligare klimat gör solelen mer värdefull

Varmare väder kan ge högre pris för överskottselen

Denna sommar gör ett ordentligt avtryck i Sverige i år. Den ovanligt varma starten på sommaren väcker många frågor kring pågående klimatförändringar, samtidigt som vädret var lika omväxlande i stora delar av landet som vi alla minns en normal svensk sommar – d v s en solig och varm juni, en ganska ostadig juli, och en augusti som startat med ännu en solig månad med ett skönt sensommarväder.

Toppnotering på elprisetI juni hade vi en dag då alla de som bor i Götaland eller Svealand hade extremt höga elpriser. Spotpriset landade på som högst 84 öre/kWh, d v s tre gånger så högt som en vanlig dag. Det skapar förstås högtryck i diskussionerna om den svenska energimixen och hur vi kan möta det svenska elbehovet som förväntas öka kraftigt de närmaste 10-20 åren – där t ex datacenter och den elektrifierade transportsektorn är bidragane orsaker.

Solel extra värdefull sommartidVid varmt och soligt väder är det oftast stiljte eller så blåser det mycket lite, alltså faktorer som är en av anledningarna till de höga elpriserna. Under en solig dag ökar förstås andelen solproducerad el betydligt. Värdet av den producerade solelen är hög under soliga sommardagar när elbehovet är som störst. Dessa dagar är också priset på den köpta nätelen hög. Sammantaget bidrar detta till ett högt värde på den producerade solelen.

Dyr nätelPriset på den köpta nätelen var som högst ca 2 kr per kilowattimme, medan värdet för solel landar på ca 1 - 1,40 kr / kWh, beroende på om solcellerna finns på ett villatak, ett köpcenter eller ett industritak.

Bättre betalt för överskottselDe dryga 40 000 villor med solceller på taket, butikskedjan som investerat i solproducerad energi eller det tillverkande företaget som förser delar av sin maskinpark med solel, kunde mildra effekterna av det höga priset för nätel och istället sälja överskottselen till ett högre pris.

Vinnare i sommartidAlla villaägare kan producera solel och samtidigt bidra till ett klimatsmartare Sverige. Det skapar incitament att också kunna stå som vinnare när värmeböljan slår till och elpriserna från elbolagen slår i taket.

Fler solcellsparkerIncitamenten att bygga solcellsparker i Götaland, Svealand samt utmed kusten i Norrland ökar med ett varmare klimat och ett soligare väder. Nära kusten är solinstrålningen som högst. Även Gotland som är beroende av elförsörjningen från fastlandet – med historiskt lite svajig elförsörjning – skulle vinna på att anlägga solcellsparker.

Sol- och vindkraft kompletterar varandraProduktionsmönstren för sol- och vindkraft har olika profil, eftersom de sällan producerar större mängder el samtidigt. Solel produceras huvudsakligen på sommarhalvåret, medan vindelen i huvudsak produceras under vinterhalvåret. Det innebär att de både energislagen är bra komplement till varandra.

Balansering av förnybar energiSolceller och vindkraft har en utjämnande verkan på elsystemet. Tillsammans med den lättreglerade och balanserade vatten- och kärnkraften ger det ett redundant och stabil elförsörning i Sverige. Därtill kan läggas att betydande mängder överskottsel kan säljas på export.

Större andel solel i svenska energimixenMer solel behövs – både på villataken, köpcentren och på industriella fastigheter. Även många fler solcellsparker skulle kunna byggas. Om alla praktiskt tillgängliga tak- och markytor skulle nyttjas för solelproduktion kan 10 - 15% av Sveriges elbehov kunna täckas. En jämförelse – om halva Öland skulle förses med solceller skulle det rent teoretiskt kunna försörja hela Sverige med el – givet att den dagsproducerade solelen skulle kunna energilagras i batterier eller med vätgas.


Artikel

Solceller för kylning av fastigheter

Bild:  Varmare klimat ökar behovet för kylning av bostäder och fastigheter

Solceller för kylning av fastigheter

Det framtida klimatet med globalt stigande temperaturer innebär också att Sverige drabbas. Vi får vänja oss vid högre temperaturer och fler värmeböljor. För att hålla klimatförändringarnas effekter inom rimliga gränser måste koldioxidutsläppen och energianvändningen minska, samtidigt som andelen förnybart producerad el måste öka.

Höga energikrav för bostäder och fastigheterDen svenska strategin för energieffektivisering innebär att det ställs allt högre energikrav för bostäder och fastigheter. För lågenergihus och nära-nollenergibyggnader har risken ökat att få övertemperaturer inomhus, vilket leder till ett ökat behov av komfortkyla för att under sommarhalvåret få en god termisk komfort inomhus. Ett bra exempel på en lösning för produktion av komfortkyla är luft-luftvärmepumpen.

Fler värmeböljor ökar kylbehovetDen varmaste och torraste sommaren i historien hade Sverige 2018, enligt mätningar och analyser från SMHI. Den värmeböljan visade tydligt hur klimatförändringarna kommer att påverka samhället – inte bara vad gäller utomhustemperaturen – utan även behovet av komfortkyla inomhus.

Solceller för kylningFortsatta utsläpp av fossil kol till atmosfären gör att medeltemperaturen på jorden ökar, men arbetet att nå målet går trögt. Därför är det extra angeläget att effektivisera vår energianvändning och öka den decentraliserade produktionen av förnybar energi – t ex med solceller.

Högre temperaturer inomhusSedan flera decennier har kraven på minskad energianvändning för både företag och bostäder skärpts. De allt strängare kraven har gjort att utvecklingen gått mot småhus och fastigheter som förbrukar allt mindre energi – d v s lågenergihus och nära-nollenergibyggnader. Studier visar att det förekommer allt fler fall där lågenergihus och nära-nollenergibyggnader under sommarhalvåret drabbas av övertemperaturer inomhus.

Ökad risk för värmestressHöga inomhustemperaturer leder till dålig komfort för både boende i bostadshus och småhus, men även medarbetare i företagens fastigheter. Det kan leda till värmestress, speciellt för människor i riskzonen, t ex äldre och sjuka. Förhöjda temperaturer under en längre tid inomhus innebär även en risk för ökad dödlighet, enligt genomförda studier.

Boverket skärper energikravenBoverket har sedan 2017 ett nära-nollenergikrav för byggnader i Sverige. Snart är det dags för ytterligare skärpning av energikraven. År 2021 kommer Boverket att skärpa kraven på både själva byggnaden och den teknik som används för uppvärmning, tappvatten och komfortkyla. De högt ställda energikraven syftar till att minska energianvändningen i bostäder och fastigheter.

Studier belägger ökat kylbehovEnligt en studie genomförd i Sverige ökar kylbehovet för ett flerbostadshus med mellan ca 30 och ca 120%, där spannet beror på vilken ökning av inomhustemperatur som inscenieras. Ett allt varmare klimat leder sannolikt till en högre energianvändning i bostäder och fastigheter, allteftersom behovet av komfortkyla ökar.

Solproducerad komfortkyla är lösningenI framtiden kommer komfortkylsystem att bli lika vanligt som systemen för uppvärmning av bostäder idag. Troligen kommer även användningen av solceller för komfortkylning av bostäder och fastigheter att bli ett allt vanligare inslag i både villakvarteren, stadsmiljön och industriområdena.


Artikel

Ökad elektrifiering av Sverige

Bild:  Fler tillämpningar med stort elbehov kräver mer förnybar el

Ökad elektrifiering av Sverige

Prognoser visar att efterfrågan på el kommer att öka. Övergången till elektrifierade transporter väntas växa dramatiskt. Även industrin fortsätter att ställa om från fossila till förnybara bränslen, samtidigt som digitaliseringen kräver fler datacenter som förbrukar stora mängder energi. Hur stort elbehovet kommer att vara i framtiden är svårt att förutsäga, men prognoserna pekar på minst 50% de kommande 25-30 åren.

Effektivt resursutnyttjandeInom den svenska politiken finns nu en beslutsamhet att öka utbyggnaden av förnybar elproduktion, kombinerat med kraftfulla miljömål. Även inom näringslivet finns en övertygelse att skapa förändringar som skall leda till mer förnybar energi och effektivare utnyttjande av tillgängliga resurser.

Allt fler elförbrukareEnergieffektiviseringen som pågått under många år har gjort att elbehovet stagnerat, men nu har det tillkommit många nya tillämpningar av el, t ex elbilar och datacenter. Mycket pekar nu mot att elbehovet i samhället tar ordentlig fart.

Fler småskaliga elproducenterUtvecklingen till ett mer elektrifierat samhälle ställer förstås helt nya krav på vårt elsystem. Under lång tid har Sverige byggt ut kapaciteten för elproduktion genom storskaliga centrala anläggningar – t ex stora vattenkraftverk i Norrland, kärnkraftverk på ett fåtal platser i Götaland och Svealand, samt kraftvärmeverk i de större städerna.

Effektivare vind- och solkraftDagens allt mer högpresternade vindkraftverk och effektivare solceller öppnar möjligheter till en mer decentraliserad elproduktion, d v s en bredare mix av både storskaliga och småskaliga lösningar för elproduktion.

Snabb småskalig utbyggnadSmåskaliga solcellsanläggningar – men även vindkraften – har fördelen att snabbt kunna byggas ut, till skillnad mot vattenkraft eller kärnkraft som kräver många års prövningar av tillstånd, planering, konstruktion och byggnation. Med solceller kan varje villa- och fastighetsägare bidra till en snabbare omställning till förnybar energi, oftast med korta ledtider.

Jämnare fördelning av elproduktionDe stora elproducenterna och elnätsbolagen får nya framtida roller – från att tidigare bara ha transporterat el från de stora elkraftverken ut till både stora och små elförbrukare – till att elen numera kan gå i olika riktningar i morgondagens elsystem. Den småskaliga förnybara elproduktionen innebär också att flaskhalsarna i Sveriges elnät – t ex i Mälardalen och Skåne – avlastas tack vare en decentralisering av elproduktionen.

Närproducerad el säkrar elleveranserAllt detta måste fungera perfekt, oavsett om vinden blåser eller inte, eller om solen skiner eller inte. Till förverkligande av detta krävs fortsatt stora investeringar i elsystemen, vilket ökar komplexitetsgraden och behovet av redundans i elnäten. Samtidigt är alla överens att omställningen till mer närproducerad el är positiv – både för den enskilde och hela samhållet.


Artikel

Solproducerad el på export

Bild:  Solceller på taket till alla större ladugårdsbyggnader skulle ge betydande energivinster och mer el för export

Solproducerad el på export

Att anskaffa solceller till egna taket är att tänka ett steg längre – att tänka långsiktigt – att tänka på framtida generationer. En investering i framtidens förnybara energikällor bidrar till att tränga bort fossil energi från marknaden. Det är kanske svårt att föreställa sig för gemene man, men de egna solcellerna på taket hänger ihop med Europas elnät, det globala klimatet – och därmed hela vår framtid.

Eldistribution över landets gränserSveriges elnät är anslutet till Nordens övriga länder, men även till europeiska länder, t ex Baltikum, Tyskland och Polen. Så rent tekniskt finns egentligen inte någon "svensk el", utan elen flödar fritt över landsgränserna. Den riktning elen strömmar beror på var förbrukningen finns momentant, d v s det är tillgång och efterfrågan som styr vart elen är på väg. Även tillgänglig överföringskapacitet påverkar hur elen strömmar via Europas elledningar till de olika elförbrukarna.

Små solcellsanläggningar har stor inverkan på elsystemetÄven små lokala elproducenter ger stor verkan på elsystemet. Ett exempel är att om solen lyser över Europa och det är vindstilla över de nordiska länderna, just när den svenska industrin behöver som mest el, så kommer Sverige troligen att behöva importera el från de europeiska producenterna av solel. Statistiken visar dock att det oftast är tvärtom – det vill säga att Europa importerar överskottsel från Norden.

Allt större andel förnybar energiAv den el som produceras i Sverige så kommer ca hälften från förnybara energikällor, framförallt sol, vind och vatten. Den resterande halvan kommer i första hand från kärnkraft, som visserligen inte räknas som en förnybar energikälla, men som är fossilfri. En vanlig missuppfattning är att vår egenproducerade el inte påverkar miljön – vilket inte stämmer. Den el vi producerar i Sverige har en betydande miljöpåverkan, framförallt utanför Sveriges gränser. Ju mer el vi producerar, desto mer kan vi exportera till våra sydliga grannländer, som ofta har en elproduktion som till stora delar består av fossila bränslen. Därmed kan vår rena elproduktion bidra till att spara miljö utanför våra landsgränser.

Ren svenskproducerad solel påverkar hela EuropaVar och en av oss som investerar i solceller ger ett bidrag till en renare miljö – framförallt utanför Sveriges gränser. Solceller på taket innebär en investering i ett eget litet elkraftverk. Den egenproducerade förnybara solelen som förbrukas inom den egna villan eller fastigheten innebär att mindre el behöver produceras från kol, olja och gas i Europa. Om solcellerna dessutom producerar mer solel än vad villan eller fastigheten förbrukar, kan den försäljas till elbolaget. De säljer den i sin tur vidare till det europeiska elsystemet. På så vis kan varje ägare av en solcellsanläggning bidra till att tränga bort fossil energi från marknaden.

Egna solceller allt viktigare i framtidenDe flesta länder inom EU strävar efter att få en renare elproduktion, men eftersom mycket av elproduktionen i Europa fortfarande använder fossila bränslen, så har egna solceller en viktig miljöpåverkan. Även nedläggningar av svensk och tysk kärnkraftsproduktion påverkar tillgången på el i de europeiska elsystemen, vilket på sikt skall kompenseras med mer förnybar energi.

Stora variationer i elproduktionenDen svenska elproduktionen varierar mycket över tid. När det är höga flöden i den svenska vattenkraften och det samtidigt blåser rejält – vilket oftast är fallet på vintern och våren – har solceller mindre betydelse för elhandeln. Under senvåren, sommaren och tidig höst, när det blåser mindre och vattenmagasinen är mindre fyllda, har solceller en större betydelse för elhandeln.

Vattenkraften har flera fina egenskaper eftersom den kan regleras och användas även på vintern. Den fungerar som en effektiv balanskraft, vilket är särskilt viktigt med tanke på att andra förnybara energislag är beroende av solen eller vinden.

En pågående energirevolutionMen vi går trots allt mot en framtid där villaägare själva blir såväl producenter som försäljare av el – och ju fler som investerar i solceller, desto snabbare kan fossila bränslen fasas ut Solceller ingår inte bara i en energirevolution för det egna hushållet – utan för hela Sverige, Europa och det globala klimatet.


Artikel

Omtvistad energiskatt på el från solceller

Bild:  Solceller på taket till en hall vid en spansk flygplats.

Omtvistad energiskatt på el från solceller

Under år 2016 fick solproducerad el för första gången en plats i lagboken. Där står att både juridiska personer och privatpersoner som installerar solcellsanläggningar – och som tillsammmans understiger 255 kW installerad effekt – är helt befriade från energiskatt (35,3 öre/kWh exkl moms, 44,13 öre/kWh inkl moms för år 2020). Efter 1 juli 2017 gäller att fastighetsägare som är innehavare av flera mindre solcellsanläggningar som tillsammans överstiger 255 kW installerad effekt betalar sänkt energiskatt (0,5 öre/kWh) på egenkonsumerad solel. Dock gäller den sänkta energiskatten inte för enskilda solcellsanläggningar som överstiger 255 kW (vilket motsvarar ungefär 2 000 kvm).

Ifrågasatt energiskattEnergiskatten i Sverige har bl a som mål att få ner produktionen och konsumtionen av icke-hållbart framställd energi. Att beskatta fastighetsägare som själva investerar och egenförbrukar solel från större solcellsanläggningar i den egna fastigheten känns varken logiskt, konsekvent eller genomtänkt.

Energiskatt för solcellerEffektgränsen på 255 kW har sin grund i ett avtal om gemensam elcertifikatmarknad som Sverige har med Norge. Dock är det en begränsning som hindrar en effektiv omställning till förnybar energianvändning, vilket är fallet när energiskatt behöver betalas för egenkonsumerad solel för större solcellsanläggningar. Det innebär även att kapaciteten för solenergi inte utnyttjas till fullo, och samtidigt skapar onödiga merkostnader och ökad administration.

Minskad investeringsvilja för solcellerDenna effektbegränsning minskar tyvärr också incitamentet och motivationen bland fastighetsägare att installera större solcellsanläggningar, t ex på stora industritak, eller taken på lager- och logistikfastigheter, som ofta har takytor på 10 000-tals kvadratmeter. Därtill har den underliggade verksamheten ofta både stor elförbrukning och stort effektuttag.

Begränsningen drabbar även solcellsföretag som installerar solcellsanläggningar åt fastighetsbolag med större fastigheter i sina bestånd. Marknaden för dessa solcellsföretag skulle kunna ökas väsentligt och bidra till både fler arbetstillfällen och ökad tillväxt inom solcellsbranschen.

Reducerad energiskattDet skall tilläggas att vissa företag, till exempel tillverkande industrier, är nästan helt befriande från energiskatt (0,5 öre/kWh), vilket även gäller egenproducerad el från solcellsanläggningar över 255 kW. Med avskaffade av energiskatten för egenproducerad solel skulle de även slippa denna minimala energiskatt de betalar idag.

Incitament för fler solcellerInvesteringsviljan att installera större solcellsanläggningar på stora takytor finns. Ett avskaffande av energiskatten på egenförbrukad solenergi skulle leda till ökade investeringar i solenergianläggningar bland ägare av stora industriella fastigheter och därmed ge en betydande minskning av klimatpåverkan.

Befrämjande av förnybar energiAtt kunna installera solceller på hela den disponibla takytan – under förutsättning att den till största delen kan förbrukas i den underliggande verksamheten – skulle leda till ökade investeringar i större solcellsanläggningar Att använda mer egenproducerad el, och därmed minska behovet av köpt nätel, bör betraktas som en energieffektivisering på samma sätt som byte energisnålare LED-lampor gör det. Det är varken hållbart och miljöriktigt när en förbättring av fastigheters energiprestanda skall beskattas bara för att energiförbättringen blir för stor.

Ny lagstiftning hos EUMålsättningen för EU är att öka användningen av förnybar energi, t ex solenergi och vindkraft. De flesta fastighetsägare anser att Sverige bör avskaffa energiskatten för egenkonsumerad solenergi, t ex vid genomförande av de nya EU-direktiven, för att öka användningen av förnybar energi.

Branschföreningen Svensk Solenergi har inkommit med ett remissvar till Regeringen avseende Energimarknadsinspektionens rapport med förslag till ny EU-lagstiftning för att öka användning av förnybara energikällor. Där framgår önskemålet att energiskatten för egenproducerad egenanvänd energi bör avskaffas.


Rekommenderade partners – klicka eller scolla ner

Logo
Swede Energy är ett dotterbolag inom Soltech Energy (publ) och är branschledande inom stora solcellsanläggningar på takytor till industriella och kommersiella fastigheter. I drygt 30 år har de levererat lönsamma och hållbara energilösningar till kommersiella fastighetsbolag och industrier över hela Sverige. De tar helhetsansvar som med drifts- och serviceavtal ger fastighetsägaren problemfri och hållbar solelproduktion med hög lönsamhet under solcellsanläggningens hela livslängd.
Logo
Solkraft Sverige är ett dotterbolag inom Bravida och använder marknadens mest högkvalitativa solkomponenter. Alla installationer sker av högkvalificerade montörsteam, vilket ger högre energiutbyte, förlängd hållbarhet och garanterad service under solcellsanläggningarnas hela livslängd.
Logo
Logo
Logo
Logo
Logo

Artikel

Mer effekt från framtidens solceller

Bild:  Närbild som visar del av en solcellspanel baserad på half cell-teknik

Mer effekt från framtidens solceller

En traditionell solcellspanel består oftast av 60 eller 72 stycken celler och genererar effekter mellan 240 - 300 W, bl a beroende på om det är polykristallin eller monokristallin cellteknik. De bästa panelerna uppnår ca 300 W per solcellspanel. Eftersom varje enskild solcell bara kan alstra en liten mängd ström, seriekopplas solcellerna till solpaneler. Dessa består framförallt av glas som utgör ungefär två tredjedelar av solpanelens vikt. Därutöver har solcellspaneler en aluminiumram och en mindre mängd plast och kisel som huvudkomponenter. Tillkommer små kvantiteter av silver, koppar och bly. En solpanel som uppnått sin livslängd på ca 30 år kan återvinnas till nästan 100%.

Mer energi från solenNumera finns solcellspaneler där de enskilda solcellerna delas i två hälfter, vilket ökar effektiviteten upp till 10% och innebär i praktiken ett bättre utnyttjande av solenergin. Denna s k half cell-teknik kan också bidra till en snabbare energiomställning till mer förnybar energi. Målet att solens andel av svensk energiförsörjning skall utgöra ca 10% kan snabbare uppnås, bl a tack vare half cell-tekniken.

Mer lönsamhet för små takytorEn annan fördel med half cell-tekniken är att solelproduktionen kan maximeras på mindre takytor, t ex ett villatak, och göra investeringen ännu mera lönsam. Ytterligare ett plus med den nya tekniken är att solcellspanelerna är mindre känsliga för yttre påfrestningar, t ex snölaster och laster när installatörer och serviceteam går på panelerna.

Half cell-teknikenHalf cell-tekniken innebär att solcellerna halveras och fördelas i två sektioner, vilket innebär att en solcellspanel innehåller totalt 120 eller 144 celler istället för traditionella solpanelers 60 eller 72 celler. Varje sektion i solpanelen har seriekopplade solceller, medan de båda sektionerna parallellkopplas. Därigenom minskar resistansen och det går att få ut mer effekt från samma yta.

Mer effekt från mindre ytaDen genomsnittliga effekten för vanliga monokristallina sollcellspaneler ligger kring 300 W. Nya monokristallina solcellspaneler med half cell-teknik ger oftast en effekt på 300 - 370 W per solcellspanel. Det ger en ökning av solelsproduktionen med ca 10%. Eftersom solcellspanelerna har en förväntad livslängd på 30 år, innebär det att en normalkund kan producera ytterligare 30 000 kWh tack vare den nya tekniken. Det ger en inbesparing på ca 30 000 kronor.

Fler inbesparade kWhEn genomsnittlig installation på ett villatak omfattar ca 30 solcellspaneler med en effekt på 300 W. En sådan anläggning producerar ca 10 000 kWh per år, alltså ca 300 000 kWh underförväntad livslängd, ca 30 år. Med de nya half cell-solpanelerna kan produktionen ökas med cirka 10%, d v s ca 30 000 kWh på 30 år. Om antaget elpris inklusive skatter och avgifter är en krona per kWh betyder det en inbesparing på ca 30 000 kronor.

Innovativa solcellstillverkareBland tillverkare av solcellspaneler med half cell-teknik finns bl a kinesiska Longi, sydkoreanska LG och singaporianska REC (grundades i Norge redan 1996) – samtliga leverantörer till den svenska marknaden. Sedermera har både Longi och LG vidareutvecklat half cell-tekniken med egna innovationer för att höja verkningsgraden och energieffektiveten i deras solpaneler ytterligare.

Höga betyg i långtidstesterSamtliga tre solcellstillverkare har en gott anseende och är ledande inom forskning och utveckling av solceller. REC är kända för hög tillförlitlighet och bra prestanda, särskilt genom beprövade långtidstester under verkliga förhållanden i det hårda australiensiska klimatet. De var också det första företaget i världen som lanserade solcellspaneler baserade på half cell-teknik. De övriga två tillverkarna är också utmärkande genom hög kvalitet och goda resultat från oberoende testinstitut, t ex DNV GL, som årligen publicerar PV Module Reliability Scorecard med resultaten från genomförda långtidstester där de simulerar hur 30 års exponering till olika vädertyper och klimat påverkar stabilitet, tillförlitlighet och energieffektivitet hos solcellspaneler från olika solcellstillverkare.


Artikel

Platta tak effektiva för elproduktion med solceller

Bild:  Castellum bygger Nordens största solcellsanläggning i Göteborg

Platta tak effektiva för elproduktion med solceller

De flesta platta eller flacka takytor är väl lämpade för produktion av solenergi. Installationen görs enkelt och snabbt, eftersom solpanelerna inte behöver någon infästning. De fixeras genom ett s k ballastsystem av tyngande klossar. Det finns även fästen som kan svetsas fast i papp- eller bitumentaket. Samma metod används för PVC- och gummidukstak. Fördelen är lägre vikt, samtidigt som man – likt ballastsystemet – slipper takpenetrering med risk för fuktinträngning och vattenläckage.

Solceller för industritakEtt platt eller flackt stort industritak är optimalt för solelproduktion. För de flesta industrifastigheter är solceller en bra metod för att minska elkostnaderna. Den producerade solelen kan användas direkt i den underliggande verksamheten – till maskiner, processer, belysning, kyla och så vidare. Industriverksamheter har ofta även höga effekttoppar, speciellt när maskiner och produktion startas upp. Dessa effekttoppar kan solceller kapa, vilket bidrar till lägre effektavgifter – och ibland även ett billigare effektabonnemang. Ofta kan nästan all producerad solel egenförbrukas direkt av verksamheten i fastigheten.

Tak för solceller på lager- och logistikfastigheterLagerbyggnader och logistikfastigheter har ofta extra stora tak. Det sänker kostnaden per installerad kilowatt solceller. Dessa byggnader och fastigheter har ofta också ett större kylbehov – speciellt fryshallar och köpcentra. Det innebär en god anpassning av solelproduktionen till verksamhetens elförbrukning och elprofil.

Solpanelernas vädersteck och lutningFör högsta möjliga elproduktion från solceller bör solpaneler på lutande tak installeras i söderläge. Det ger hög elproduktion mitt på dagen, och något lägre under tidig förmiddag och sen eftermiddag. Om solpanelerna istället lutas åt öster och väster fördelas produktionen av solelen jämnare över dagen, utan någon tydlig effekttopp mitt på dagen. Även en mix av söderläge för en grupp av solpaneler, och öst-/västläge för en annan grupp solpaneler, kan för vissa fastigheter vara den bästa lösningen. I slutändan är det fastighetens elförbrukning och elprofil som avgör valet av väderstreck för solpanelerna.

Befrielse från energiskattGränsen för befrielse från energiskatt (eller snarare 0,5 öre/kWh) går vid 255 kW installerad effekt solceller, men för industrilokaler och serverhallar gäller inte denna gräns. På denna typ av fastigheter finns det därför ytterligare en anledning att bygga så stor solcellsanläggning som möjligt.

Sveriges största solelanläggningar på takRekorden har duggat tätt gällande stora solcellsanläggningar på tak. Solcellsanläggningen på Väla Centrum i Helsingborg byggdes år 2016 med en installerad effekt på 1,1 MW. År 2018 byggde nätapoteket Apotea.se en ny logistikpark i Morgongåva med 1,5 MW installerade solceller. Castellum får under sommaren 2020 en av Nordeuropas största solcellsanläggningar på en av sina nyaste logistikfastigheter – Hisingen Logistikpark – utanför Göteborg. En investering på 27 Mkr och som omfattar ca 30 000 kvm solceller med en årsproduktion på 3,3 GWh.

Om utbyggnadstakten fortskrider i samma omfattning är det fullt möjligt att 10% av elproduktionen i Sverige kommer från solenergi år 2030.

Hänsyn till skuggeffekter, regelverk och förordningarDet är inte bara vinkel, väderstreck och lutning på taket och dess solpaneler som spelar en roll vid beräkning av lönsamhet och effektivitet för en solcellsanläggning. Skuggande objekt, t ex ventilationsaggregat, takhuvar, närstående träd, flaggstänger, antenner och intilliggande byggnader, påverkar solelproduktionen betydligt. Därför är en skugganalys viktig, som tar hänsyn bäde till skuggors påverkan och utbredning under olika tider under dagen, men även vid olika årstider. Även regelverk och förordningar måste tas hänsyn till, så att den planerade solcellsanläggningen uppfyller gällande lagar, normer och krav.

Skillnader mellan liten och stor solcellsanläggningDet är stor skillnad mellan installation av solceller på en villa och solceller på en stor industriell fastighet. För bästa lösning bör specialiserade solcellskonsulter på erfarna solcellsföretag, med expertkompetens inom stora solcellsanläggningar, rådfrågas och anlitas för att uppnå bästa resultat.

Kunniga solcellskonsulter tar fram den allra mest lönsamma och effektiva solcellslösningen för varje given fastighet. De tittar på fastighetens förutsättningar och presenterar sedan ett optimerat förslag.


Artikel

Förslag till förenklat grönt avdrag för solceller till villa

Bild:  Gröna avdraget ger ett grönare Sverige

Förslag till förenklat grönt avdrag för solceller till villa

För snart en månad sedan presenterade regeringen sitt förslag om en skattereduktion för arbets- och materialkostnader vid installation av grön teknik, t ex solceller, lagring av egenproducerad solenergi och elbilsladdning. Skattereduktionen påminner om den som finns för rut- och rotavdrag, vilket innebär en skattelättnad som dras av från fakturan redan vid köpet.

Oberoende gröna stödpengarFördelen med ett grönt avdrag är att den blivande solcellsägaren inte längre är beroende av det statliga investeringsstödet, där stödmedlen varierat mellan åren och där handläggningstiden efter inlämnad ansökan ofta varit väldigt lång, ibland 1-2 år. En osäkerhetsfaktor har varit att stödmedlen inte alltid räckt till alla sökande.

Endast privatpersonerSkattereduktionen omfattar endast privatpersoner och föreslås uppgå till högst 50 000 kronor per person och beskattningsår. Beloppet täcker 15 procent för solceller samt 50 procent för lagring av egenproducerad solenergi och elbilsladdning – både för material och arbete. Det medger en solcellsanläggning upp till maximala cirkapriset 325 000 kr.

Liknar rot- och rutavdragDet gröna avdraget kommer att hanteras som dagens rot- och rutavdrag, vilket gör det enkelt och tryggt för villaägare, men även för solcellsföretagen som får en förenklad försäljningsprocess, när de kan hantera det gröna avdraget direkt på fakturan. En annan fördel är också att pengarna inte tar slut.

Utbyggnad med solcellerFör villaägare som vill bygga ut solcellsanläggningen efter några år, alternativt bygga ett Attefallshus eller komplettera villan med elbilsladdning, fungerar det utmärkt att använda det gröna avdraget även under kommande år. Det gröna avdraget gäller även för solvärme, under förutsättning att det installeras samtidigt med solceller och att solelproduktionen utgör minst 20% av anläggningens årliga energiproduktion.

Oklart kring nya villor och husDock är det fortfarande oklart om det gröna avdraget även kommer att gälla för nybyggda hus. Idag omfattas endast villor och småhus äldre än fem år av rätten till rotavdrag. I regeringens förslag framgår att reglerna för det gröna avdraget skall följa motsvarande som för investeringsstödet. Det kan tolkas att även nybyggda hus skall omfattas av det gröna avdraget. Även Solelkommissionen framhåller i remissvaret nödvändigheten att även nyare villor och småhus skall omfattas av det gröna avdraget.

Prisutvecklingen påverkar gröna avdragetRegeringen ger utrymme för att det gröna avdraget kan sänkas i framtiden, om prisutvecklingen på solceller och annan grön teknik medger det. Redan sänkningen från dagens 20% investeringsstöd till kommande 15% för gröna avdraget ger en betydande minskning av statens kostnader.

Föräldrars villa och småhusFör rot- och rutavdraget finns idag rätten att få avdrag gällande föräldrars hus, och motsvarande föreslås gälla även för solceller, lagring av egenproducerad solenergi och elbilsladdning. Även markbaserade solcellsanläggningar omfattas av det gröna avdraget, under förutsättning att den installeras på den egna tomten för villan eller småhuset, vilket medger en mindre solcellspark.


Artikel

Grönt avdrag ersätter investeringsstöd för solceller

Bild:  Helsvarta solceller på helsvart tak berättigar till grönt rotavdrag

Grönt avdrag ersätter investeringsstöd för solceller

Investeringsstödet infördes 2009 och var generöst, då sökanden kunde få mer än hälften av kostnaderna för installation av solcellanläggningen täckta genom stödet. Intresset för investeringsstödet – även kallat solcellsstödet – var stort redan från början och närmare 100 milj kr fördelades till sökanden. Investeringsstödet har sedan förlängts, stödnivåerna förändrats och mer pengar skjutits till efterhand.

Stopp för investeringsstödDen 11 juni publicerade regeringen i ett pressmeddelande att de stoppar för nya ansökningar till investeringsstödet för solceller från och med den 7 juli. Solelkommissionen och solelbranschen har sedan länge förordat en utfasning av investeringsstödet under ordnade former. Med en sådan framförhållning skapas en övergångsperiod till en solcellsmarknad som fungerar under marknadsmässiga villkor för fastighetsägare. De står för hälften av de solcellsanläggningar som installeras i Sverige idag.

Förslag till grönt avdragFör privatpersoner och villaägare har Finansdepartementet remitterat en promemoria med förslag om att införa ett grönt avdrag för privatpersoner som installerar grön teknik. Det gröna avdraget är ett solcellstöd som föreslås fungera på liknande sätt som rot- och rutavdraget. Det innebär att villaägaren omedelbart får del av skattelättnaden.

Grönt avdrag bara för villaägareTanken är att det gröna avdraget ersätter investeringsstödet från 2021. Det gröna avdraget gäller dock bara villaägare. Det innebär att företag, bostadsrättsföreningar, lantbruk, kommuner, bostadsbolag och regionernas fastigheter blir helt utan investeringsstöd.

Ännu få solceller på stora takÄnnu så länge är det bara en mycket liten andel av Sveriges fastighetsägare och bostadsrättsföreningar som utnyttjat sina takytor och installerat solcellsanläggningar. Ett investeringsstöd har dock varit en viktig förutsättning för att komma igång med utbyggnaden av solceller i Sverige. Att med så kort varsel stoppa investeringsstödet för solceller, när den varit ett katalysator för solcellsbyggnaden sedan 2009, verkar oövervägt.

Mer pengar i höstRegeringen garanterar dock att alla som färdigställer sin solcellsanläggning senast sista juni 2021 får del av investeringsstödet på oförändrad nivå. Det innebär att de kommer att skjuta till mer pengar i höstbudgeten.


Artikel

Investering i solceller till villa

Bild:  Polykristallina solceller på tegeltak

Investering i solceller till villa

Inför sommaren är det många som funderar att anskaffa solceller. Men det finns några frågor att ställa och fundera kring innan investering, speciellt som privatperson.

Några råd på vägenFörsta rådet är att ställa sig i kö för bidrag så snart tankar kring solceller börjar diksuteras i hushållet. Sedan mer än ett decennium anslår staten via Energimyndigheten årligen ett s k solcellsbidrag, vilket innebär att det finns ett antal miljoner kronor att ansöka om varje år. När pengarna är fördelade till bidragssökarna finns inga mer pengar att dela ut.

Därför är det viktigt att så snart som möjligt ansöka om solcellsbidraget, inte minst för att kön och hanteringstiden för ansökan är lång – såpass lång att Energimyndigheten och de regionala länsstyrelserna fått anställa mer personal för att hinna hantera alla ansökningar inom rimlig tid. Men räkna med 6-12 månaders väntetid. Och var inte orolig – bidraget betalas ut även om solcellsanläggningen redan är installerad och driftsatt när bidraget beviljas.

Några snabba fakta för solcellsbidragetDet är ett engångsbelopp som täcker upp till 20% av investeringskostnaden. Företag måste ansöka innan arbetet med installationen påbörjas, men privarpersoner, bostadsrättsföreningar m fl kan ansöka inom sex månader efter att installationen påbörjats. Bidraget betalas sedan ut i efterskott.

Ett alternativ är att välja ROT-avdrag med 9% av den totala investeringen för solcellsanläggningen. Fördelen med ROT-avdraget är att det dras av från fakturan från början. Beräkningen är baserad på att 20% av den totala investeringen är arbetskostnad (schablonbelopp). Sedan kan ROT-avdrag göras med 20% av arbetskostnaden, vilket alltså motsvarar 9% av den totala kostnaden.

Alternativa investeringarAndra rådet är att avgöra om annan energiinvestering är mer lönsam. Om skälet endast är att minska sina energikostnader kan andra energiåtgärder eventuellt vara mer lönsamma. Alternativa energiinvesteringar är att tilläggsisolera villan eller huset, eller skaffa ett nytt värmesystem. Solceller innebär en betydande investering med lång återbetalningstid, där tilläggsisolering eller en ny värmepump kan vara en bättre investering. Det finns energi- och klimatrådgivare i varje kommun, och de kan hjälpa till att vägleda i sådana frågor.

Bra att be om referenserTredje rådet är att begära referenser. Det finns många solcellsföretag på marknaden idag. De flesta av dem startade efter år 2015, vilket innebär att deras kunskap och erfarenhet är mycket begränsad. En del av solcellsmarkanden består av företag som bara har ett övergripande mål – att tjäna mesta möjliga pengar på kortast möjliga tid.

Listan över brister hos installerade solcellsanläggningar kan göras lång – dålig infästning av solpaneler, vattenskador från läckor via infästningar i taket, friliggande kablar mot takbeläggningen som kan orsaka brand, underpresterande solpaneler och underskattning av skuggningar på solpanelerna.

Kolla hemförsäkringenFjärde rådet är att kolla att hemförsäkringen även omfattar solcellsanläggning på taket och att den täcker den skada som uppstår om solcellerna börjar brinna eller blir stulna. Tills för något år sedan var reglerna för skadeersättning ganska oklara och många försäkringsbolag kunde inte ge entydiga svar, så det är definitivt ett råd att kolla upp med försäkringsbolaget.

Följ expertisenFemte rådet är att följa expertisens nätverk och bloggar. Inom nydanande teknik finns det alltid särskilt intresserade personer – s k tekniknördar – som varit pionjärer och ofta är ledande personer inom sitt teknikområde. En av dessa är Bertil Stridh, som är knuten till Mälardalens högskola. Han driver sedan många är ett blogg på nätet – Bengts villablogg. Där finns i stort sett svar på alla frågor, under förutsättning att tiden medger att leta i alla trådar.

Välj certifierad installatörEtt sista gott råd för en driftsäker solcellsanläggning med lång livslängd. Idag finns utbildningar för att bli certifierad solcellsinstallatör, med det finns inga regler att installatören måste vara certifierad. Därför vore krav på certifiering ett sätt att komma tillrätta med problemen.

Många problem kan redan idag undvikas genom att lägga några kronor på att låta en oberoende certifierad elinstallatör från en välrenommerad elfirma besiktiga solcellsanläggningen efter installationen – både infästningar och kablar på taket samt fram till växelriktaren. Även en besiktning strax innan installationsgarantin löper ut (oftast inom 5 år) är att rekommendera. Det är väl investerade pengar för att undvika framtida bekymmer.


Artikel

Optimala taklutningar för solceller

Bild:  Energirådgivningen i Stockholm – solkarta

Optimala taklutningar för solceller

Solen är en outsinlig energikälla som förser vår planet med 170 000 terawatt (TW) i sekunden. En terawatt är tusen miljarder watt (W). Måttenheten Watt anger effekten som är energimängd, d v s energi per tidsenhet. Av den solstrålning som träffar jorden reflekteras 23% av moln och atmosfär tillbaka ut i rymden, medan 23% absorberas av atmosfären. Den resterande andelen 54% når jordytan, varav 7% reflekteras ut igen.

Solen en underutnyttjad energikällaFöljaktligen absorberas 47% av den ursprungliga solenergin vid jordytan. Mänskligheten förbrukar ca 16 terawatt energi per sekund. Det innebär att jorden inom loppet av två timmar absorberar lika mycket energi från solen som hela världens befolkning använder under ett helt år.

Av Sveriges nätanslutna elproduktion utgör solenergi i dagsläge ca 0,4%. Kärnkraft och vattenkraft står för ca 80% av elproduktionen i Sverige.

Sverige självförsörsörjande på solelPotentialen för mer solproducerad elproduktion i Sverige är mycket stor. Ett exempel:

Om hela Ölands yta skulle täckas med solpaneler skulle det täcka hela Sveriges elbehov samt ge 33% överskottsel för export. Dock är det förstås ogörligt, eftersom solceller endast producerar solel när solen lyser. Nätter, molnliga dagar och vintertid ger begränsad eller ingen solel. Solceller måste alltså kombineras med andra energislag för stabil elförsörjning dygnet runt.

Andra faktorer som kan skapa problem vid solelproduktion är skuggor på taket – t ex från skorstenar, flaggstänger, antenner, ventilationsaggregat, takkupor, träd och andra byggnader i närområdet. Viktigt att beakta är att även små skuggor kan ge betydande problem p g a solpanelernas konstruktion och valet av växelriktarsystem. Även om en enkel skuggstudie genomförs vid en årstid, så kan skuggsituationen vara en annan vid en annan årstid när solen har ett annat läge på himlavalvet.

Suboptimal taklutning och väderstreck räckerEn allmänt förekommande missuppfattning bland fastighetsägare är tron att taket måste ha ett 100-procentigt optimalt läge för att det skall vara meningsfullt att installera solceller. Det hindrar många att ta steget och investera i solceller. Faktum är att det räcker med suboptimala förhållanden för att solceller skall ge bra energiutbyte. Några exempel:

Taklutningar för villorSydläge ger förstås det bästa energiutbytet, men sydväst och sydöst ger också bra energiutbyte, närmare bestämt ca 95% av vad ett perfekt sydläge skulle ge. Nackdelen med dessa väderstreck är att de ger en energitopp mitt på dagen, vilket inte är gynnsamt för villaägare eftersom energiförbrukningen vid denna tidpunkt är låg.

En villa med gaveln i sydläge och takytorna i väst- och östläge ger visserligen ett något lägre energiutbyte mitt på dagen – och totalt över hela dagen ca 80-85% jämfört med perfekt sydläge – men ger i gengäld ett jämnare energiflöde över en större del av dagen. En del av solenergin kan alltså användas av hushållet under morgon och kväll när energibehovet är större än mitt på dagen.

Fördelar för kommersiella fastigheterFör kontorsfastigheter, köpcentra och industriella fastigheter är situationen annorlunda. De förbrukar majoriteten av energin dagtid när verksamheter är igång i fastigheten. Stora energiförbrukare är belysning, ventilation och kylning, som med fördel kan drivas med energin från solen.

Taklutningar för större fastigheterNämnda fastigheter – men även lager- och logistikfastigheter – har oftast flacka eller platta takytor, vilket gör att solpanelerna inte monteras jämns med takytan, utan behöver vinklas upp till ca 12-18% lutning för att ge bästa effekt året om. Dessa oftast mycket stora takytor ger en större frihetsgrad vad gäller placeringen av solpaneler. Vissa block av solpaneler kan placeras i sydläge, medan andra kan placeras i öst-/västläge. Det ger en jämn effektkurva över större delen av dagen, som gör att en större andel av den producerade solenergin kan utnyttjas direkt av den underliggande verksamheten.

Tänk efter innan investeringStora kostsamma investeringar innebär både vinster och fallgropar att ha koll på innan beslut att anskaffa en förnybar och hållbar energikälla till fastigheten – oavsett om det gäller villan, bostadshuset, lantbruket eller den stora kommersiella fastigheten.

På hemsidan för Svensk Solenergi (SSE) – som är en branschförening med cirka 260 professionella medlemmar och som representerar såväl den svenska solenergibranschen som de forskningsinstitutioner som verkar inom solenergiområdet – finns länkar till ett 50-tal solkartor för svenska kommuner som anger lämpliga tak för installation av solceller.


Artikel

Solceller med hög verkningsgrad

Bild:  Solpaneler i tunnfilmssteknik, monokristallin och polykristallin kiselteknik

Solceller med hög verkningsgrad

Solceller har funnits sedan 1950-talet, där den först användes för elförsörjning till satelliter. Inte undra på eftersom tekniken var extremt dyr och inte kommersiellt tillgänglig. Sedan 1970-talet har solcellstekniken börjat användas i alltfler tillämpningar inom både industri och fritid, t ex fyrar, fritidsbåtar och fritidsstugor. Numera används de även för att ladda mobiltelefoner, surfplattor och bärbara datorer.

Olika solcellsteknikerDagens kiselbaserade solceller utgör ca 95% av kommersiellt tillgängliga solceller. Resterande andel utgörs av tunnfilmssolceller, som har många fördelar, t ex att den är väldigt materialsnål. Kiselceller är dock mer effektiva och erbjuds till ett lägre pris per installerad kilowatt och genererad kilowattimma.

Olika kiselcellerKiselceller finns i två varianter – monokristallina eller polykristallina kiselceller. Den förstnämnda består av en halvledarkristall med extremt hög renhetsgrad. Därför har den också en högre verkningsgrad – generellt ca 18 - 22%. Sistnämnda varianten består av flera halvledarkristaller, en hög renhetsgrad, är billigare att tillverka. Nackdelen är en något lägre verkningsgrad – ca 16 - 18%.

Tunn film av solcellerTunnfilm är sammanfattande begrepp för flera tekniker, där minsta gemensamma nämnare är de ytterst tunna skikt som utgör de aktiva materialen. Den kemiska föreningen kadmiumtellurid (CdTe) är vanligast förekommande, med ca 3% av den globala marknaden. Verkningsgraden för de bästa tunnfilmssolcellerna är strax över 20%.

Bättre verkningsgradVerkningsgraden behöver förklaras och är andelen elektrisk effekt som kan utvinnas från en solcell i förhållande till instrålad effekt från solen. Exempel – om en solcellspanel är specificerad till 270 W och verkningsgraden är 20% ger den under ideala förhållanden 54 W eleffekt. Den bestäms genom mätningar vid standardiserade testförhållanden. I slutändan finns många andra faktorer som påverkar den utvunna effekten, t ex solcellernas temperatur, åldringsprocesser m m. Under drift i verklig miljö påverkar även panelernas lutning och placering i väderstreck, ventilation, luftfuktighet, aerosoler i luften, skuggningar m m.

Livslängden är långDe flesta tillverkare av solceller erbjuder 25 års effektgaranti, vilket oftast betyder att solcellerna skall ge 80% av den ursprungliga effekten efter 25 års användning. Det är diskutabelt om denna garanti är av något värde, eftersom det är svårt att verifiera över tid. Antagligen är livslängden längre, där certifierade solcellspaneler antas ha en livslängd på minst 30 år.

Åldring och temperatur ger mindre effektÅldring sänker verkningsgraden första året med 0,5 - 1%, därefter med ca 0,3 - 0,5 procent per år. Den kvarvarande effekten efter 30 år är ca 80 - 85% under goda förhållanden. Solceller åldras i första hand av solens UV-strålning och höga temperaturer. Vårt nordiska klimat bidrar sannolikt att solceller i Sverige har längre livslängd än i varmare länder.

Långa garantierProduktgarantin är oftast 10 år och är mer trovärdig än nämnda effektgaranti, eftersom tidsperspektivet är överskådligt och att en defekt eller trasig solpanel är enklare att verifiera. Dock krävs att det genomförs mätningar, t ex via växelriktarens strängdetektering eller en soleffektmätare. Ännu enklare är solcellsanläggningar med s k effektoptimerare vid solpanelerna. Dessa skickar löpande driftstatus till växelriktaren, som i realtid via en webbportal eller app visar hur varje solpanel mår.


Artikel

Drift och underhåll av solcellsanläggningar

Bild:  Regelbunden service och löpande underhåll av solcellsanläggning

Drift och underhåll av solcellsanläggningar

En solcellsanläggning är beräknad att fungera under lång tid – oftast längre än 30 år. Men om den skall fungera optimalt kan anläggningsinnehavaren inte sitt med armarna i kors och tro att solcellsanläggningen sköter sig självt år efter år. Därför finns vissa riktlinjer att förhålla sig till som ägare av en solcellsanläggning.

Driftsansvar för solcellsanläggningenNär en solcellsanläggning är färdiginstallerad, driftsatt och överlämnad övergår driftsansvaret till beställaren. Det gäller även ansvaret för skötsel och underhåll av anläggningen. Oftast är förstås en solcellsanläggning helt självgående och erforderlig arbetsinsats liten – speciellt de första åren. Under minst 5 år gäller produktgarantier och installationsgarantier täcker ofta upp till 10 år. Men någon gång i halvåret bör även en annars mycket driftsäker solcellsanläggning få service och kontrolleras, så att den förblir både el- och personsäker, samt producerar utlovad mängd solenergi.

Goda råd för skötselI samband med driftsättning och överlåtelse av solcellsanläggningen medföljer skötselinstruktioner, som inte bör hamna i någon skrivbordslåda och glömmas bort, utan ingå i den översyn som även övriga fastigheten och dess driftsystem får med jämna mellanrum.

Beroende på solcellsanläggningens storlek kan kraven på drift och underhåll mellan anläggningar skilja sig något. Generellt kräver mindre solcellsanläggningar – och speciellt de där solpanelerna följer takets lutning – något mindre underhåll. Större solcellsanläggningar installerade på flacka eller platta tak ställer högre krav på drift, service och underhåll. Solpanelerna är mer utsatta för väderbetingelser, bl a eftersom panelens baksida lämnas mer oskyddad. Även kopplingslåder, kontakter och kablar är i större utsträckning utsatta för vädrets makter.

SkötselanvisningarVid överlämning av solcellsanläggningen ingå drifts- och skötselanvisningar från installatören. Även manualer och dokumentation från tillverkarna av solpaneler, växelriktare, montagesystem m m medföljer. Däri framgår vilka åtgärder som bör vidtagas vid olika tillfällen under anläggningens livstid.

ÖvervakningssystemDagens övervakningssystem för solceller är kompetenta och ger en bra översikt på hur solcellsanläggningen mår. Men många brister är svåra att utläsa för en vanlig lekman och solcellsägare. Därför krävs en utbildad och kunnig driftstekniker som löpande övervakar anläggningen och även kan koppla upp sig till de mer detaljerade data som döljer sig i hjärtat av solcellsanläggningen – växelriktaren.

De mer kompetenta övervakningssystemen för solceller lagrar data om anläggningens elproduktion, solinstrålning och temperatur. Därtill kommer information om hur mycket solel varje sträng av solceller producerar vid varje given tidpunkt. Med webbaserade användargränssnitt kan datan visualiseras, t ex via webbportal eller app. Med inbyggda larmsystem kan driftsteknikern förvarnas att något inte står rätt till.

Visuell inspektion viktigtFjärrövervakning kan dock aldrig ersätta en visuell besiktning, som på ett bättre sätt kan avgöra när begynnande defekter börjar utgöra ett allvarligt problem, som behöver åtgärdas i förebyggande syfte.

Solcellsägare skall inte förledas tro att en solcellsanläggning är helt underhållsfri. Det kan bli mycket kostsamt – dyrare ju fler år solcellsanläggningen står utan service och underhåll. Tillkommer förlusten genom sämre solelproduktion.


Artikel

Framtidens energisystem med solceller

Bild:  EU-projekt – "The future energy system – meeting complexity with flexibility"

Framtidens energisystem med solceller

De flesta verkar överens om att de globala utsläppen måste halveras fram tills år 2030. Det handlar i huvudsak om att ställa om energisystem runtom i världen. Naturskyddsföreningen har tagit fram en rapport som visar att det finns möjligheter till ett 100% förnybart och hållbart energisystem tills år 2040. Det är förstås en utmaning och kräver grundläggande förändringar.

Grundläggande förändringarEtt energisystem består av allt som producerar och förbrukar energi i ett samhälle, t ex produktion av el och fjärrvärme, hela transport- och industrisektorn, bostäder och servicetjänster. Den absoluta merparten av koldioxidutsläppen kan härledas till hur vi använder energi i samhället. Hela energisystemet måste förändras i grunden för att vi skall ha någon som helst chans att undvika katastrofala klimatförändringar.

All fossil energi behöver fasas utUr ett globalt perspektiv har ca 80% av energin vi använder fortfarande ett fossilt ursprung. Sverige har en betydligt lägre andel fossil energi – ca 30% – men vi har fortfarande en lång väg att vandra, även om vi har kommit längre än de flesta länder. För att kunna nå uppställda klimatmål behöver all fossil energi fasas ut snarast möjligt. Eftersom Sverige tillhör de rikare länderna finns möjligheten att kunna nå målet om fullständig utfasning av fossil energi tills år 2030! Om vi kan visa övriga världen att en snabb omställning blir vi ett föregångsland och föredöme för övriga världen.

Framtidens elsystem skilja sig från dagens på många sättVattenkraften tillför även i framtiden ungefär samma energimängder som idag, medan både sol- och vindkraften kommer öka tillförseln av förnybar el kraftigt. Kraftvärmen från bl a fjärrvärmeverk kommer minska något, eftersom biobränslen är en begränsad resurs. Det beräknas att vattenkraften tillför 68 TWh el och vindkraften 90 TWh, solelen 15 TWh, och kraftvärmen 3 TWh.

Fler resurser på gångDärutöver finns fler resurser som tillkommer de närmaste åren, t ex produktion av vätgas, batteri- och energilagring, samt en ökad flexibilitet i efterfrågan. Även mikroproducenter av exempelvis solel kommer att ha en större betydelse för elförsörjningen.

Men effektbrist kan uppstå. Att flexibelt kunna hantera energiresurserna är nyckeln till ett balanserat energisystem. Dagens elsystem är anpassat så att tillgång och efterfrågan alltid är i balans. Den alltmer väderberoende elproduktionen kräver att variationer i systemet hanteras på andra sätt, t ex med ny flexibel hantering av energiresurser. Förutom nämnda resurser kan import och export användas för balansera det förnybara elsystemet, varav vissa redan är tillgängliga i dag. Tillgängliga resurser överskrider redan idag det framtida behovet. I Sverige är effektbrist inte något problem fram tills år 2040.

Ett i grunden hållbart elsystem är en stor omställningDet krävs en ordentlig energieffektivisering inom alla samhällets sektorer fram tills år 2040. Framförallt gäller det bostäder och servicetjänster. Mer välisolerade bostäder och fastigheter och mer effektiv uppvärmning kommer att spela en betydande roll, där även mindre boytor och mer energieffektiva byggnader kan bidra till minskad energianvändning. Elförbrukningen kan minskas med ca 25% och för uppvärmning av bostäder samt servicetjänster är motsvarande siffra 30%. Det bidrar till angenämare inomhusklimat och lägre energikostnader. Smartare användning av el och värme kan ske genom automatisk styrning och energianvändning när priserna är som lägst. Ett exempel är värmepumpen som styrs så att den främst är igång när elpriset är som lägst. Med en anpassning av förbrukning efter energitillgången kan både energikostnaden och miljöpåverkan bli mindre – utan att det behöver inskränka på våra vardagliga liv.


Solcellsprojekt

Freezing Food – Nybro

Bild:  Freezing Food – Nybro

Freezing Food – Nybro

En nyckelfärdig solcellsanläggning från Soltechs dotterbolag, Swede Energy, har medfört att småländska Freezing Food kunnat göra stora ekonomiska besparingar samtidigt som företaget blivit grönare.

Solenergi håller maten frystFreezing Foods infrysningstunnlar kan hantera 45 ton mat per dygn. Detta slukar självklart mycket energi, hela 2 miljoner kWh per år. För att minska sin sårbarhet för stigande elpriser och reducera sitt beroende av ett allt trängre elnät, beslutade man sig för en solcellsanläggning från Swede Energy. Denna energikälla kompletteras dessutom med förnybar el från det lokala elnätet.

SoldataTyp av solcellsteknik:  Utanpåliggande solceller
Effekt:  253,8 kW
Kundens elbehov:  15%
Ort:  Nybro


Artikel

Anslutning av solceller till elnätet

Bild:  Enerquire – inquire the future of energy business

Anslutning av solceller till elnätet

De flesta solcellsanläggningar är anslutna till elnätet. I dessa tider med hotande corona-pandemi och hot från fientliga cyberattacker på samhällsviktiga funktioner – t ex elnätet – ökar också intresset för fristående, oberoende och lokala batterilager för lagring av billig elenergi – både för enskilda villor och större fastigheter.

Fristående solcellsanläggningarDock är kostnaderna för helt fristående solcellsanläggningar – oberoende av yttre eltillförsel – är ännu så länge väldigt höga i jämförelse med nätanslutna system. De större batterilager som installeras idag har som främsta uppgift att fungera som buffert och backup vid elbortfall eller driftstörningar i eldistributionen. Ett annat användningsområde är att jämna ut effekttoppar i elnätet.

Nattetid ingen solelNackdelen med solenergi är att solcellerna nattetid inte producerar någon solel alls – och under mulna dagar eller vintertid endast små energimängder.

Med batterilager kan effekttopparna dagtid planas ut, så att solel även kan stå för elförsörjningen när solcellerna inte är lika aktiva som när solen skiner. Det handlar det om att kunna leverera skördad solenergi även under dygnets mörka timmar.

Ökad egenanvändningFör hushåll i villor och andra mindre fastigheter kan batterilager öka egenanvändningen av producerad solel, t ex kvällstid när människor kommer hem från sina arbetsplatser. På natten kan el till billigare nattariffer tankas in i batterilagret, för att sedan användas dagtid. Solelen kan förstås även användas för laddning av hushållets elbil.

Sprid ut solelenStörre fastigheter, lager- och logistikbyggnader har ofta verksamhet från tidig morgon till sen kväll. Där gäller att samla in så mycket solenergi som möjligt under dagtid, för att via batterilager sprida ut den insamlade solelen över större delen av dygnet. Många företag inom denna sektor använder eldrivna truckar som med fördel kan laddas med solel.

För industrier hjälper solceller och batterilager – förutom att bidra med förnybar energi – också till att jämna ut toppeffekterna som uppstår när verksamheten drar igång tidigt på morgonen. Andra industrier har effekttoppar även vid andra tidpunkter under dagen.

255 kW hindrar utbyggnadOm 100% förnyelsebar elproduktion skall kunna uppnås måste energiskattegränsen för anläggningar större än 255 kW avskaffas. Idag hindras utbyggnaden av 1 000-tals solcellsanläggningar till större industrifastigheter, lager- och logistikbyggnader med stora takytor och stora elbehov från att bygga större än 255 kW, eftersom de annars blir belagda med full energiskatt.

Att behöva betala energiskatt för solel som fastighetsägaren producerat och använder i den egna fastigheten är svårbegripligt. För fastighetsägare till mindre fastigheter gör det ingen skillnad, eftersom solcellsanläggningarna nästan alltid är mycket mindre än 255 kW.

Hushåll i villor, bostadsrättsföreningar och flerfamiljshus skulle med framtidens billigare batterilager kunna nå en bra bit till ett oberoende från nätel, utan anslutning till elnätet.


Artikel

Smarta elmätare för solceller

Bild:  Smart elmätare från Landis+Gyr E360

Smarta elmätare för solceller

Hösten 2018 tog regeringen beslut om krav på nya funktioner i elmätarna. Det handlar om sju nya funktionskrav, som även står angivna i regeringens förordning (1999:716) som börjar gälla 2025. Energimarknadsinspektionens rapport Ei R2017:08 som föreslagit de nya reglerna, ger en god översikt och varje krav är utförligt beskrivet. De handlar i huvudsak om mätning, beräkning och rapportering av överförd el.

Nya funktionskravFunktionskraven för framtidens elmätare är bl a att för varje fas kunna mäta spänning, ström, aktiv energi samt aktiv och reaktiv effekt för uttag och inmatning av el, t ex från en solcellsanläggning. Ett inbyggt användargränssnitt skall stödja av en öppen standard som möjliggör avläsning av mätdata på plats samt på distans, i nära realtid, inklusive uppgifter om elavbrott. Mängden överförd energi per kvart eller timme. Elnätbolagen skall kunna uppgradera och ändra inställningar i elmätaren på distans, och även kunna spänningssätta och frånkoppla elanläggningar på distans.

Motivet att införa nästa generations smarta elmätare i Sverige är att kundens roll skall stärkas och elmarknaden stimuleras. Fastighetsägare får bättre verktyg för att vara aktiva på elmarknaden, samtidigt som elmätarna tryggar en säkrare drift av elnäten.

Miljoner elmätare ska bytas utDet är en stor mängd elmätare som behöver ersättas, vilket i de flesta fall handlar om att de gamla elektroniska elmätarna närmar sig slutet av sin tekniska livslängd. Uppskattningsvis handlar det om 5,4 miljoner elmätare i Sverige. Kostnaden är beräknad till minst 10 miljarder kronor. Samtidigt får elnätbolagen bättre förutsättningar för att övervaka och hantera lågspänningsnätet i realtid.

Vissa befarar att de nya reglerna på vissa punkter redan är föråldrade och ser hellre krav på typ av data och information, istället för mätning på vissa tidsintervall.

Smarta funktioner med solcellerSmarta elmätare är förberedda att kunna hantera mikroproduktion, t ex från solceller. Det innebär att fastighetsägaren både kan ta emot el från nätet, men också kan mata ut och försälja överskottsel från solcellerna på elnätet. Kunden kan både läsa av solelproduktionen och elförbrukningen i fastigheten i nära realtid.

Snabbare åtgärder vid elavbrottMed dagens äldre elmätare kan elbolagen inte se om enskilda kunder har elavbrott, utan endast i vilket område elavbrottet skett. Med smarta elmätare kan elbolagen på distans avläsa om delet ligger hos den enskilda kunden eller om det är fler drabbade. Riktade insatser gör att elavbrottet kan återställas snabbare.

Smart kommunikationMånga smarta elmätare har också ny modern kommunikationsteknik inbyggd, t ex NB IoT – Narrowband Internet of Things – som bygger på överföring av små datamängder via 4G-nätet. Det innebär att dataöverföringen från elmätare inte längre behöver anslutning till det fasta bredbandet, utan kommunicerar helt trådlöst.


Solcellsprojekt

E59 Parkeringshus – Region Sörmland – Nyköping

Bild:  E59 Parkeringshus – Region Sörmland – Nyköping

E59 Parkeringshus – Region Sörmland – Nyköping

Politiskt inflytande bidrar till flera större satsningar inom solenergi för offentlig sektor.

Grön energi till parkerade bilarProjektet innefattar 180 kW solceller från vår tyska samarbetspartner Q-Cells och är placerade på taket av ett parkeringshus. Ytan där solcellerna numera producerar grön energi hade enbart funktionen väderskydd.

SoldataTyp av solcellsteknik:  Utanpåliggande solceller
Effekt:  180 kW
CO2-besparing:  5 648 kg/år
Fabrikat på solceller:  Q-Cells
Ort:  Nyköping


Artikel

Spaniens solcellsparker betydligt större än i Sverige

Bild:  Solinstrålningen i Europa

Spaniens solcellsparker betydligt större än i Sverige

Trots att Spanien är en av Europas mest solsäkra länder är antalet installerade solpaneler per invånare betydligt lägre än i Sverige. Det kan tyckas märkligt, dels med tanke på den höga solinstrålning som Spanien har – dels på grund av det höga elpriset. Bilden ovan visar den totala solinstrålningen över Europa, där det tydligt framgår att länder söder om Alperna har betydligt fler soltimmar än norra och mellersta Europa.

FöregångslandSpanien förstod tidigt den stora potential som finns inom solenergi. Framförallt var solfångare populära att installera för att minska energikostnader till följd av höga gaspriser under 80-talet.

Hög avkastning på solelMed en ny socialistisk regering i början av 2000-talet lagstiftades om 8% avkastning på solcellsanläggningar. Många solcellsparker anlades och driftsattes. Investerare lockades till denna riskfria investering med hög avkastning. Efter finanskrisen valde den dåvarande regeringen att upphäva lagen om den garanterade avkastningen, med hänvisning till EU's hårda besparingskrav.

SolskattUnder år 2012 infördes en solskatt som innebar att ägare till solcellsanläggningar skulle betala en straffskatt för sina solceller. Argumentet vra att solcellsägare belastade elnätet – jämför med Sverige där elnätsbolaget betalar solcellsägare för att solceller effektiviserar elnätet. Denna solskatt upphävdes under 2018, vilket nu har gjort det lönsamt att skaffa solceller i Spanien igen. Numera är det ekonomiska incitamentet för anskaffande av solceller ungefär som på andra stora solcellsmarknader i Europa.

Mindre byråkrati – högre efterfråganNu har Spaniens regering gjort regelverket ännu mindre byråkratiskt för installation av solceller. Följden är en enorm efterfrågan på solceller, både från privatpersoner och företagsägare. Solpanelsinstallatörer vittnar om en tidigare efterfrågan på bara några få förfrågningar om dagen, som numera stigit upp till 10-tals per dag.

Det avbyråkratiserade regelverket och införandet av regellättnader har lockat många fler att dra nytta av egenproducerad solel. Den kraftigt ökade efterfrågan har även inneburit att priser för installationsarbetet sjunkit kraftigt. Det rapporterar Spaniens största morgontidning El País.

Ny generationSpaniens solcellsunion (Unef) talar om om den nya solcellsgenerationen, d v s en stor andel av befolkningen kommer nu att växa upp med att förnybar energi står för merparten av elproduktionen i landet.

Förra året tillkom totalt 235 MWh som en följd av att nya solcellsanläggningar kopplades in på det spanska elnätet. I år uppskattar energiindustrin att se en total ökning på omkring 400 MWh förnybar solenergi.

Växande branschPriset för installationer av solcellsanläggningar uppges ha fallit med ca 80% under de senaste 10 åren. Även efterfrågan på service har på senare tid den senaste tiden ökat markant, med inte mindre än 140 procent.


Artikel

Solcellernas lutning, väderstreck och skuggning påverkar elproduktionen

Bild:  Projektrapport – Främjande av solelproduktion i Örebro kommun

Solcellernas lutning, väderstreck och skuggning påverkar elproduktionen

Solelproduktionen är direkt beroende av solinstrålningen, vilket förstås innebär att det produceras mest solel under sommarhalvåret. Men produktionen av solel varierar också över dagen, över året och även mellan olika år. Dessutom spelar det en stor roll var i landet solcellsanläggningen är installerad.

Påverkande faktorerAndra faktorer som påverkar elproduktionen är relaterade till själva solcellsanläggningen, t ex solcellernas lutning, väderstreck, orientering och skuggning. Även nedsmutsning och snö kan påverka produktionen av solel.

Solcellers elproduktionEnergiutbytet från en solcellsanläggning anges i antal kWh per år, som i sin tur beror på antalet installerade kW solpaneler. Fler kW medger ett högre effektuttag från solcellerna. Ett förenklat nyckeltal är att varje kW installerad toppeffekt ger cirka 750-1 000 kWh per år, beroende på plats i Sverige. Utmed kusterna finns de bästa förutsättningarna för god solelproduktion, medan inlandet ger mindre elproduktion.

Intressant att notera är att svenska västkusten i stort sett ger samma energiutbyte från solen som storstäderna i norra och mellersta Europa, t ex Berlin, Paris och London.

Olika lutning påverkar elproduktionenDen bästa effekten per kvadratmeter takyta ger solpaneler placerade på lutande tak, medan flacka eller platta takytor ger 20 - 50% sämre utbyte per kvadratmeter takyta. För maximal solelproduktion bör solcellerna ha en lutning på ca 45 grader, vara riktade mot söder och helst inte skuggas av träd, skorstenar, ventilationshuvar, flaggstänger eller andra byggnader.

Däremot har skillnader i solpanelernas lutning, väderstreck och orientering mindre betydelse, d v s elproduktion försämras inte avsevärt vid mindre avvikelser från optimalt läge. Hur avvikelser påverkar elproduktionen framgår av bilden ovan, som anger hur den årliga solinstrålningen varierar i förhållande till solpanelernas lutning, väderstreck och orientering på en takyta i Sverige.

Solcellernas väderstreck, orientering och lutning påverkar elproduktionenOm utgångspunkten för referensen är ett industriellt tak med ca 5% taklutning mot söder är energiutbytet 930 kWh / kW installerad effekt solpaneler. Om solpanelerna istället lutas upp 45 grader mot horisontalplanet och är riktade rakt mot söder, så ökar den instrålade solenergin med nästan 18%. På en vertikal yta – t ex en husvägg – riktad rakt mot öster eller väster minskar den instrålade solenergin till ca 65 procent av den energi som träffar solpanelerna på ett industriellt tak i exemplet ovan.

Olika typer av växelriktareÄven växelriktare har en stor inverkan på hur effektivt en solcellsanläggning omvandlar den instrålade solenergin till elektrisk ström. Den vanligaste typen är s k strängväxelriktare där solpaneler seriekopplas i en eller flera strängar, som sedan ansluts till växelriktaren.

Mycket elektronik på taketAndra växelriktare är utrustade med s k effektoptimerare vid varje solpanel – alternativ parkopplade till vardera två solpaneler – som hjälper till att maximera solpanelernas effektivitet och minska den negativa inverkan av skuggade solpaneler på taket. Nackdelen är att mycket elektronik blir exponerad för väder, vind, fuktighet – och framförallt – överspänningar från åskoväder. Om effektoptimerarnas elektronik klarar utmaningen kan endast framtiden utvisa.

Mikroväxelriktare ger hög säkerhetDet finns även s k mikroväxelriktare som också är effektiva att kompensera för delskuggning av solpaneler. Däremot är mikroväxelriktarna ofta dyrare och inte alltid ekonomiskt motiverbara om det inte föreligger särskilt stora utmaningar med skuggbildningar på taket.

En stor fördel är dock att mikroväxelriktare levererar växelspänning från taket ner till elcentralen, vilket med hänsyn till säkerhetsaspekter är att föredra. Den högspända likström de förstnämnda alternativen levererar ner till elcentralen är livsfarlig och kräver hög grad av omsorg vid ledningsdragning på taket och att kopplingsboxar och kontaktdon är väl skyddade och vattentäta – inte bara vid installationen – utan även under hela solcellsanläggningens livstid (oftast mer än 30 år). Problematiken med att ha mycket elektronik på taket kvarstår dock.


Solcellsprojekt

Vasakronan – Uppsala

Bild:  Vasakronan – Uppsala

Vasakronan – Uppsala

Vasakronan får tak och solceller i en och samma renovering – med ett ShingEl soltak.

ShingEl takpannorPrecis som många andra fastigheter byggda runt 60-talet var det dags för en av Vasakronans fastigheter i Uppsala att få nytt tak. För att tänka hållbart och långsiktigt valde de att inte välja ännu ett plåttak, utan ett av våra tak med integrerade solceller – ShingEl.

Med ett centralt läge tillkommer höga avgifter för tillstånd och avspärrningar, vilket gör en större takrenovering dyr. Ett tak med ShingEl gav Vasakronan både ett heltäckande tak och en solcellsanläggning i samma renovering, vilket förkortade deras byggtid och tillät en bättre investering. I längden kommer det resultera i en snabbare återbetalningstid för deras nya energiproducerande tak.

SoldataTyp av solcellsteknik:  ShingEl takpannor
Effekt:  41,8 kW
Kundens elbehov:  25%
CO2-besparing:  1 255 kg/år
Ort:  Uppsala


Artikel

Solceller globalt snabbast växande förnybara energikälla

Bild:  Solcellspark 27,6 MW i Waianae, Oahu, Hawaii

Solceller globalt snabbast växande förnybara energikälla

I början av 2000-talet var solceller ännu en ganska obetydlig energikälla i världen. Numera är solceller den snabbast växande förnybara energikällan ur ett globalt perspektiv. Framförallt Kina och Indien satsar på gigantiska solcellsparker, men även Arabvärlden och USA ligger inte långt efter. I många länder är dagens solel det billigaste energislaget när ny elproduktion planeras och byggs.

Enorm solcellspark i KinaI Tengger-öknen i norra Kina ligger en av världens största solcellsparker. Den installerade effekten 1 500 MW på en markyta på mer än 43 kvadratkilometer. Kinas mål är att 20 procent av elproduktionen skall vara baserad på solenergi år 2030.

Indien på frammarschSolcellsparker är på stark frammarsch i Indien, där den nationella solplanen anger att parkerna i första hand skall byggas i ökenliknande områden och nära motorvägar, d v s på markytor som inte används till jordbruk eller annan odling, eller på andra glest befolkade platser. Nackdelen är att det kräver en stor utbyggnad av infrastruktur för elöverföring.

Emiraten nära tätpositionÄven Förenade Arabemiraten satsar stort på enorma solcellsanläggningar, varav den största har 3,2 miljoner paneler med en installerad effekt på 1 200 MW. Det räcker för att försörja en stad med 90 000 invånare med förnybar solel.

På köpet bidrar anläggningen med flera fördelar – den hindrar öknen att breda ut sig – skuggan från solpanelerna låter växter gro och binda jorden – och solelen driver ett droppbevattningssystem.

Chile har optimala förutsättningarChile är ett annat land som har optimala förutsättningar för solel. Utbyggnadstakten är hög. I en av världens torraste öknar, Atacamaöknen, har det på många platser inte regnat på 100-tals år. Med stark solstrålning och förhållandevis låga temperaturer på grund av hög höjd skapas perfekta förutsättningar. Solceller producerar el mycket effektivare vid låga temperaturer. En temperatursänkning på 10 grader ger nästan 5% bättre energiutbyte.

Även bland Chiles offentliga byggnader märks utbygganden av solcellsanläggningar tydligt – där förutom självaste presidentpalatset – även 100-tals offentliga byggnader täcks med solpaneler. Intressant är att tillväxten inom solenergi skett helt utan subventioner. Däremot har regeringen givit marknaden tydliga spelregler, som bidragit till en optimism och tillförlitlighet bland marknadens aktörer.

StordriftfördelarDet senaste 10 årens kraftigt sjunkande priset på solceller – som dock håller på att plana ut – har förstås varit en pådrivande kraft bakom utbyggnaden av storskaliga solcellsparker. Men även kostnadseffektiviteten vid investeringar i elöverföring, drift, underhåll och övervakning är betydligt gynnsammare. Ett annat argument är att stora solcellsprojekt ger förenklingar i tillståndsprocessen, i jämförelse med utbyggnad i samma takt för många mindre solcellsprojekt.

Solpaneler på hus och fastigheterÄven marknaden för solpaneler på vanliga hustak och industriella fastigheter förväntas växa starkt i många länder i världen. Marknadspotentialen är till och med större än för solcellsparker. Den största fördelen är att solelen produceras där den förbrukas, d v s i det underliggande huset eller fastigheten. Det blir lättare att integrera distribuerad elproduktion, när solpanelerna sitter på hushållens tak. Det tar heller ingen extra markyta i anspråk.

Ökat incitament för energilagerInom marknadssegmentet för takbaserade solcellsanläggningar är även betalningsviljan för energilager större än i solparker – dels för att nätelen ofta är dyr – men även för att nätelens tillgänglighet och distribution i många länder inte är tillförlitlig.


Artikel

Stort utbud av solpaneler och växelriktare

Bild:  Energimyndigheten.se

Stort utbud av solpaneler och växelriktare

Solenergin utgör knappt 1% av Sveriges energiproduktion, men har en stor potential att komplettera annan eneriproduktion i Sverige. Energin från solen gynnar inte bara klimatet, utan är också en bra ekonomisk investering. Men alla har inte tillräcklig kunskap kring tekniska, ekonomiska och miljömässiga aspekterna som är förknippade med solceller.

Användning av solelenVanligast är solcellsanläggningar som är anslutna till elnätet. Den solel som produceras på taket kan användas direkt i fastigheten. När solen inte lyser tillräckligt – t ex på vintern, mulna dagar eller nattetid – matas köpt nätel in till fastigheten. Om solelproduktionen istället överstiger fastighetens elbehov kommer överskottselen att skickas ut på elnätet och försäljas till ett elhandelsbolag.

Försäljning av solelenVanligast är solcellsanläggningar som är anslutna till elnätet. Den solel som produceras på taket kan användas direkt i fastigheten. När solen inte lyser tillräckligt – t ex på vintern, mulna dagar eller nattetid – matas köpt nätel in till fastigheten. Om solelproduktionen istället överstiger fastighetens elbehov kommer överskottselen att skickas ut på elnätet och försäljas till ett elhandelsbolag.

Fastigheten och dess solcellsanläggning är ansluten till elnätet som ägs av ett elnätsbolag, som också bidrar med några ören per producerad kWh överskottsel, eftersom distributionen av el i deras elnät effektiviseras tack vare lokalt producerad solel.

Om mängden överskottsel är stor kan elnätsbolaget komplettera det befintliga uttagsabonnemanget med ett inmatningsabonnemang. Därefter kan överskottselen försäljas till valfri elhandelsbolag, som oftast har ett krav att fastighetens behov av nätel köps från dem.

Solcellsanläggningens komponenterDe huvudsakliga komponenterna i en solcellsanläggning är ganska lika, oavsett om det rör sig om en villaanläggning, en anläggning på ett stort industritak, eller en solcellspark.

Solcellsanläggningens funktionI korthet utgörs de ingående komponenterna av ett antal solcellspaneler och montagesystem (1), en eller flera växelriktare (2), elcentral (3), strömbrytare både på likströms- och växelströmssidan, energimätare och säkringar (5).

Solpanelerna är placerade på taket, väggen eller marken, och hålls på plats av ett montagesystem. Från solpanelerna löper kablar som distribuerar likström till växelriktaren, som oftast är placerad i närheten av fastighetens elcentral. Växelriktarens uppgift är att omvandla likströmen till växelström för att kunna distribuera solelen till fastighetens elförbrukare (4). Överskottselen är också växelström som måste ligga i fas med frekvensen i svenska elnätet – 50 Hz (6).

SäkerhetStrömbrytare på likströmssidan är viktigt, inte minst av säkerhetsskäl. Om räddningstjänsten behöver rycka ut på grund av brand vill de inte utsättas för 100-tals volt likspänning, som kan utgöra livsfara för brandmännen. Strömbrytare på växelströmssidan (AC) – d v s mellan växelriktaren och fastighetens elmätare – skall alltid slås av så att nätanslutningen (AC) till växelriktaren bryts, innan DC-anslutningen (DC) till panelerna bryts. Bra att veta är att DC-anslutningen aldrig varken skall slås på eller av när växelriktaren är ansluten till elnätet (AC).


Solcellsprojekt

Parkeringshus i Vallastaden – Linköping

Bild:  Parkeringshus i Vallastaden – Linköping

Parkeringshus i Vallastaden – Linköping

Den hållbara stadsdelen får färg och solenergi.

Färgglada solceller på fasadMed en vision om en stadsdel för både människa och natur är det inte så konstigt att vi fick förfrågan att förse ett stort parkeringshus i Vallastaden med vår energiproducerande fasad – Soltech Facade.

Parkeringshuset har laddstolpar för över 300 elbilar, samtidigt som det är hem till både återvinningscentral och bredbandshub. Allt detta under ett och samma tak kräver mycket energi. Våra solceller gör det möjligt för byggnaden att sänka driftkostnaderna och bli mer självförsörjande. Men vårt uppdrag var också att skapa en fasad som kommunicerar Vallastadens vision om en stadsdel i framkant.

Resultatet blev en semitransparent fasad i olika färger som på dagen reflekterar det härliga solljuset och på natten lyser upp med hjälp av lampor – allt medan integrerade solceller producerar förnybar energi året runt.

SoldataTyp av solcellsteknik:  Facade semitransparenta solceller
Effekt:  25 kW
CO2-besparing:  750 kg/år
Ort:  Linköping


Artikel

Antalet solcellsanläggningar till villor ökar kraftigt

Bild:  Martin Ek

Antalet solcellsanläggningar till villor ökar kraftigt

Under 2019 ökade antalet nätanslutna solcellsanläggningar med närmare 19 000. Idag finns totalt 44 000 nätanslutna anläggningar fördelade över hela Sverige. Det är en ökning med närmare 19 000 solcellsanläggningar. Även den installerade effekten har ökat rejält till 698 MW ‐ en ökning med 287 MW. Det motsvarar ca 70 procent fler installerade MW jämfört med föregående år, enligt Solkompaniet som hämtat statistik från Energimyndigheten.

Flest under 20 kW Störst andel av 2019 års nyinstallerade solcellsanläggningar är under 20 kW – vilket motsvarar ytan på större villatak. Sedan statistiken började är det inte längre anläggningar i storleksklassen 20 - 1 000 kW som är störst, utan istället har de mindre solcellsanläggningarna tagit över ledarrollen.

Mer småskaligt Att småskaliga mikroproducenter ökar kraftigt, innebär att allt fler fastigheter kommer att kunna försörja fastigheten med egenproducerad solel från det egna taket. Villaägare kan dra nytta av skattereduktionen som utgår med 60 öre per kilowattimma, dock maximalt 18 000 kr per år.

Energimyndighetens indelningDet är Energimyndigheten som fördelar solcellsanläggningar i tre kategorier – dels anläggningar mindre än 20 kW, sedan 20 kW till 1 000 kW och slutligen över 1 000 kW.

Stora men även små kommuner Kommuner med största andelen installerad effekt är större storstadskommuner, t ex Stockholm Göteborg, Uppsala och Linköping, som alla hade en installerad effekt på över 15 MW vid senaste årsskiftet. Även fortsättningsvis är det i första hand storstadskommuner som växer mest.

Minst 6 MW per kommun installerade Göteborg, Uppsala och Västerås under 2019. Även mindre kommuner gör stora satsningar på solel. Exempel är kommunen Sjöbo där den installerade effekten ökat med 6 MW. Andra små kommuner som installerat vardera 1 MW är Herrljunga och Gnosjö. Det är nu endast en kommun som i slutet av förra året saknade solcellsanläggningar. I jämförelse kan nämnas att det 2016 var tio kommuner utan solcellsanläggningar.


Artikel

Förnybar elproduktion ökar kraftigt

Förnybar elproduktion ökar kraftigt

En fördubbling av vindkraftens elproduktion är att vänta de närmaste två åren – från 2018 års 17 TWh till 38 TWh år 2022. Denna ökning beror på den kraftiga utbyggnad som planeras de närmaste åren.Även prognosen för elproduktion från solel är större än tidigare bedömningar, från 2018 års 0,4 TWh till 1,7 TWh 2022, vilket är en snabbare ökning än vad det tidigare har bedömts.

Minskad energianvändningDen totala energianvändningen i Sverige minskar dock, enligt Energimyndighetens kortsiktsprognos. Minskningen bedömns bli ca 5% och går ner till ca 525 TWh mellan åren 2019 och 2022. Främsta orsaken är att kärnkraftens andel av energiproduktionen minskar. Det medför samtidigt även stora minskningar av energiförluster i samband med kärnkraftens elproduktion.

Corona-pandemin runtom i världen kommer troligen att påverka prognosen inom olika branscher, vilket Energimyndigheten inte tagit hänsyn till i den kortsiktiga prognosen. Huvudsyftet med korttidsprognosen är att ge underlag till Finansdepartementets årliga prognoser över skatteintäkter. Den ger en bild över energianvändningen de närmaste 4 åren, men skall inte användas för bedömningar över effektläget i Sverige.

Minskning av fossila bränslen till el och fjärrvärmeFör bränslen som används för att producera el och fjärrvärme väntas den fossila andel minska, särskild kol som väntas går ner till noll inom några år. Däremot ökar användningen av biobränsle. För det totala energisystemet har kol fortfarande en stor betydelse, framför allt inom stålindustrin.

Branschernas olika energianvändningFör bostäder och service är en minskning med 0,5 TWh prognostiserad, vilket betyder 145 TWh för år 2022. El- och fjärrvärmeanvändningen stiger något, men eldningsoljor och fasta biobränslen går ner något under de närmaste åren.

Industrisektorns energianvändning ligger ganska stilla kring drygt 140 TWh under flera år framåt. Biobränsle ökar med ca 1 TWh, vilket är en större ökning än övriga energislag inom industrin.

Den totala energianvändningen för transporter ökar, framförallt utrikes transporter. Biodrivmedel står för den största ökningen, ca 1 TWh för perioden. Det är framförallt nya direktiv för högre inblandning av biodrivmedel i bensin och diesel, vilket Energimyndigheten raporterar om på hemsidan.


Artikel

Mer förnybar el kräver moderna batterilager

Mer förnybar el kräver moderna batterilager

Batterier för elbunkring i var mans hus. Det är en vision som inte är så avlägsen som man kunde tro. I takt med utbyggnaden av förnybar el från sol och vind ökar behovet av energilagring. Nu utvecklas nya typer av batterier – några i sig själva färnybara.

Andelen förnybar el ökar i världen Det är främst förnybar el producerad med sol-, vind- och vattenkraft som ökar mest. Det är också ett centralt mål i många länders energipolitik. Men el från sol- och vindkraft produceras och konsumeras i stunden och inte alltid när den behövs. Därför ökar behovet av att kunna lagra elenergin från en dag till en annan, eller ännu längre tid. Och därmed behöver teknikerna för ellagring utvecklas.

Störst kapacitet att lagra energi på den globala marknaden har dock vattenkraften. I pumpvattenkraftverk lagras vatten i dammar för senare omvandling till el. Andra storskaliga lagringstekniker är power-to-gas, tryckluft och svänghjul (se ruta), men som komplement behövs energilagring i form av batterier. Inte minst för begränsade utrymmen.

Förnybart producerad el lagras i förnybara batterier Forskningen går framåt för små, bärbara batterier som går enkelt att återvinna – och till och med är ätbara. Dessa ofta små och tunna batterier kan inte lagra så mycket energi, men kan ändå få en viktig roll i exempelvis medicinsk teknik och bärbar utrustning. Batterierna kan driva termometrar och LED-lampor eller sättas in i förpackningar och leksaker.

Viktiga målsättningar i utvecklingen är att batterierna blir billiga att tillverka och görs av material som det finns gott om på jorden, alltså inga sällsynta metaller. Batterierna ska helst också gå att återvinna helt eller delvis.

Algbatteriet, utvecklat vid Ångströmlaboratoriet vid Uppsala universitet, är ett böjbart pappersbatteri bestående av cellulosa från en grönalg (grönslick) och en ledande polymer som kan utvinnas från kärnan i en majskolv.

– Om vi tänker långsiktigt så behöver vi stenhårda satsningar nu på hållbara material och att bygga kompetens kring material som det finns mycket av, säger Maria Strömme, professor i nanoteknologi, som leder forskargruppen vid Ångströmlaboratoriet.

Ännu så länge är litium-jonbatterier den bästa tillgängliga teknik för ellagring, eftersom dessa kan lagra mycket energi i en liten volym, enligt batteriforskaren Kristina Edström, professor i oorganisk kemi vid Ångströmslaboratoriet i Uppsala.

Ur ett ekonomiskt perspektiv finns det mycket att vinna på nya batterilager. Marknadspotentialen för batterier och andra lagringstekniker kommer att öka med minst 300 gigawatt (effekt) fram till år 2030, enligt prognoser från bland andra konsultbolaget Boston Consulting Group.


Artikel

Kraftfulla batterilager med litium-jon-teknik

Kraftfulla batterilager med litium-jon-teknik

Ett rejält kliv framåt togs nyligen av energibolaget Southern California Edison som förra hösten investerade i ett batterisystem med effekten 20 MW – det motsvarar 80 MWh el. Det blir därmed ett av de största lagren i världen med litium-jonbatterier.

Batterier som back-upNär batterisystemet är fulladdat förväntas det kunna lagra energi för 2 500 hushåll under en dag. Det ska användas som back-up för elkunder i Kalifornien, och blev nödvändigt sedan en lagringsanläggning för naturgas stängts efter en stor läcka.

Batterilager i smarta städerI så kallade smarta städer kommer backup-lagring av el i byggnader att bli vanligt. Det passar bra i kombination med exempelvis solceller. Prognoser från bl a konsultbolaget Boston Consulting Group visar att behovet för lagringstekniker kommer att öka med minst 300 GW fram till år 2030. I så kallade smarta städer kommer backup-lagring av el i byggnader att bli vanligt. Det passar bra i kombination med exempelvis solceller.

Batterier för hushållÄven batterilager för ellagring åt hushåll kommer att bli vanligare även i Norden, trots låga elpriser, spår många experter, t ex Kristina Edström, känd batteriforskare och professor i oorganisk kemi vid Ångströmslaboratoriet i Uppsala.

Enligt Power Circle – den svenska elkraftsbranschens intresseorganisation – behövs ganska små batterier för att jämna ut effektbehovet i fastigheter. För flerbostadshus räcker det med batteristorlekar mellan 0,8 till 1,3 kWh per lägenhet för att effekttopparna skall minska med uppemot 40 procent. För villor med fjärr- eller bergvärme krävs batterier med lagringskapacitet mellan 4 och 9 kWh för att uppnå samma minskning.


Artikel

Klimatkrisen befrämjar innovationer

Bild:  Ren luft en sidonytta i klimatkrisen

Klimatkrisen befrämjar innovationer

Ekonomiska medel för att stoppa coronapandemin verkar inte ha några gränser, men för att hindra närmare 800 000 europeiska medborgare från att mista livet på grund av luftföroreningar varje år görs ganska lite.

Kostsamma åtgärderPandemier och luftföroreningar är oroväckande, men i klimatfrågan står väldigt mycket mer på spel. Klimatmålen verkar svåra att efterleva, än mindre att uppnå. Där sker långt mindre än inom smittbekämpningen, men mer än inom strävanden att begränsa luftföroreningarna. Ett hinder är förstås kostnaden.

I en ny studie som Mikael Karlsson gjort tillsammans med Eva Alfredsson och Nils Westling, publicerad i tidskriften Climate Policy, sammanställer de forskningen om klimatåtgärdernas sidonyttor. Sidonyttor är de fördelar som följer av klimatåtgärder – t ex nya innovationer – utöver att kostnader för klimatförändringar undviks.

Klimatkris ger många sidonyttorEn välkänd sidonytta är att många klimatåtgärder minskar utsläppen av luftföroreningar. Eftersom 4 miljoner människor dör av förorenad luft varje år, kan förstås stora sidonyttor uppstå. Flera studier visar att nyttan av god luftkvalitet i termer av pengar faktiskt kan vara större än kostnaden för åtgärder i fråga. En studie visar att vinsten av friskare luft i Indien är större policykostnaden. Policy för 1,5-gradersmålet ger nettovinster jämfört med 2-gradersmålet. I vissa scenarier gäller detta även för Kina och EU.

Frisk luft undantagetTrots att klimatåtgärder befrämjar innovationer och ger ekonomisk nytta även i närtid, så visar studien att denna kunskap sällan läggs med i klimatpolitiska beräkningar. När Miljömålsberedningen förberedde klimatlagen – som samtliga partier röstade igenom – var underlaget gediget. Men vinsten av friskare luft ingick inte i beräkningen av åtgärdskostnader. Förslagen framstod därför som dyrare än vad de i själva verket var. Sidonyttor tas nästan aldrig hänsyn till i kommunal klimatpolitik. Åtgärder verkar därför dyrare än de är, vilket leder till suboptimala beslut.

Hellre skörda än bördaI relation till den fulla bilden av sidonyttor blir problematiken större. Klimatåtgärder ger fler fördelar än friskare luft. Om alla skulle följa råden för en hälsosam diet kunde den globala dödligheten minska med mellan 6 och 10 procent. Utsläppen av klimatgaser skulle kunna minskas med mellan 29 och 70 procent till och med år 2050. Den ekonomiska nyttan vore enorm. Andra sidonyttor är ökad fysisk aktivitet om privatbilismen minskade. Produktiviteten skulle öka om kol lagras i jordbruksmark. Energisäkerheten skulle förbättras med mer förnybar energi.

Sidonyttor ger vinsterMånga klimatåtgärder är kostsamma, men om sidonyttorna är större borde begreppet bördefördelning kunna ersättas av skördefördelning. Det är därför som klimatkrisen – i motsats till många andra stora kriser – också kan erbjuda stora möjligheter. Kriserna i världen verkar aldrig ta slut, men genom att ta tillvara på dem blir vi också mer innovativa och bättre rustade gentemot andra stora utmaningar. Låt oss tillsammans anta utmaningen!