Sol- och Energiportalen – aktuella nyheter och artiklar
inom solceller och hållbara energisystem
Powered by SolarVolt
Artikel
Bild: Utbyggnad av solenergi och andra förnybara energislag leder till en grönare framtid för Sverige.
Sverige och EU styr energimarknaden mot en mer hållbar framtid
Uppdaterad 1 oktober 2021 | Skapad 1 oktober 2021
© Artikel skriven av Ulf Wengeler
Ämne: Solceller | Förnybart | Energiomställning
Olika medel används för att styra vilka energislag som skall driva elproduktionen – både inom Sverige och EU. Exempelvis har vindkraft, solenergi och energi från biobränslen subventionerats och anpassats utefter tekniska, ekonomiska och politiska aspekter och behov. Idag läggs stora resurser på utveckling och kommersialisering av vätgas. Till exempel har EU har anslagit hundratals miljarder euro på nya energiprojekt där vätgas fyller en viktig funktion. Även i Sverige är stora satsningar planerade, bl a i norra Sverige där vätgas på sikt skall ersätta kol och koks för att reducera järnmalm till järn – en industri som står för tio procent av landets totala koldioxidutsläpp. Idén är att använda vätgas producerad av en stor mängd vindkraftverk som har byggs och förväntas byggas ut ytterligare de kommande åren.
Elcertifikatsystemet en katalysator Mest betydelsefullt för omställning till mer hållbart producerad energi är elcertifikatsystemet, som funnits sedan år 2003. Systemet kar bidragit till en kraftig utbyggnad av produktionskapaciteten av förnybar el i Sverige och Norge. Även användningen av biomassa i kraftvärmeverken ökade kraftigt efter att systemet infördes, och senare också vindkraften. Även solceller har kunna åtnjuta fördelarna av att omfattas av elcertifikatsystemet, särskilt som priserna för solceller sedan millennieskiftet sjunkit med 95%. Det har inneburit att solcellstekniken fått en rejäl skjuts framåt, med i princip en fördubbling av antal installerade kilowatt varannat år under de senaste 10 åren. Försäljningen av certifikaten har givit solcellsägarna många kronor i intäkter, som i sin tur bidragit till kortare återbetalningstider och större förtjänst.
Certifikaten har spelat ut sin roll Priserna på elcertifikaten har under de senaste åren sjunkit kraftigt och målet med elcertifikatsystemet har uppnåtts långt tidigare än förväntat. Numera spelar systemet en underordnat roll vad gäller att skapa incitament för utbyggnaden av förnybar energiproduktion.
Från subvention till marknadsanpassning Flera energislag behövde tidigare kraftiga subventioner för att skapa incitament för utbyggnad, men har nu blivit konkurrenskraftiga, så att de kan stå på egna ben utan subventioner. Däremot har havsbaserad vindkraft och storskalig solenergi är dock två exempel där lönsamheten inte riktigt nått tillräckliga nivåer för att klara sig själva. I takt med ökade elpriser och höjda effekttariffer kommer även dessa elproducerande energislag snart att bli lönsammare, vilket förväntas driva på utbyggnadstakten betydligt.
Reform för utsläppsrätter Framöver kommer också systemet för utsläppsrätter att spela en allt större roll, men det behöver göras vissa modifieringar i sin nuvarande form. Ett enormt överskott på utsläppsrätter har skapats på senare tid, men nu när systemet modifierats har också överskottet minskat med följd att priserna ökat kraftigt. Detta påverkar elpriset som nästa fördubblats sedan årsskiftet stigit kraftigt de senaste månaderna. Det ger i sin tur ett incitament till marknaden att öka investeringsviljan i mer förnybar elproduktion.
EU driver på för branschöverskridande utsläppsrätter Inom EU pågår diskussioner att även inkludera fler branscher i handeln med utsläppsrätter, till exempel sjöfarten. Ambitionen är att motivera till att använda andra mindre koldioxidintensiva energislag för att skapa klimatsmartare sjötransporter. Handeln med utsläppsrätter är på väg att bli ett internationellt heltäckande system, vilket högst sannolikt kommer vara avgörande för att nå de globalt omfattande klimatmålen.
Skatter ett omtvistat styrmedel Även skatter har en roll att spela i utbyggnaden, men dras med nackdelen att de är opinionskänsliga och beroende på politiska krafter i olika länder. Vilka energislag som gynnas i Sverige eller EU är oftast ganska lika, men det finns också väsentliga skillnader.
Bioenergi mindre populär inom EU I Sverige ges bioenergi ett stort utrymme, både inom forskning och utbyggnad av produktionsresurser, men är också ett omtvistad energislag. Inom EU är oenigheten om biokraftens roll för energiförsörjningen ännu större. Där finns förhållandevis liten förståelse för att bioenergin är en hållbar energiresurs. Framförallt har palmolja blivit kritiserat för att förorsaka miljöförstöring och ohållbara arbetssituationer för människor i de länder där den utvinns. I Sverige används huvudsakligen restprodukter från skog som avverkas. Vi har också en längre tradition av att bedriva mycket skogsbruk, vilket förstås påverkar vårt synsätt på detta energislag.
Vätgas framtidens energibärare Ett energislag som prioriteras inom hela EU är vätgas. Det finns starka intressen och en stor enighet att vilja befrämja den energitekniken. I fjol aviserade EU satsningar på vätgas på nära 5 000 miljarder kronor. Samtidigt lanserades en omfattande strategi för hur vätgastekniken skall användas i framtiden.
Delade kostnader driver utveckling För att uppnå hållbar energiproduktion krävs flera delmoment, där kostnadsdelning är en av flera drivande faktorer. Ju fler som delar på kostnaden, desto lättare blir det att genomföra förändringsarbete. Men det krävs mer än styrmedel för att driva utvecklingen framåt. Det finns förstås en poäng att ge ekonomisk stöd till omogna energitekniker för att åstadkomma kostnadsreduktion, men därefter är det klokt att låta den fortsatta utvecklingen till marknadens krafter.
Marknadens krafter påverkar framgången för förnybara energislag Utvecklingen kommer alltid att drivas av människors och företags vilja att gå före politiken. I Sverige kan sådana fenomen iakttagas, till exempel när det gäller frågan om nätkoncessioner och energigemenskaper, där flera företag utmanar politikens ramverk, i syfte kan tänja gränser och få politiken att justera regelverken. I Holland har dessa metoder nyligen givit effekt, där de nu godkänner energidelning i lokala elnät.
Europas elnät knyts närmare varandra En annan mer oförutsägbar effekt är de stigande elpriserna, som bland annat beror på elnätsmidjan i mellersta Sverige, där överföringskapaciteten mellan elproduktionen i norra Sverige och elbehovet i södra Sverige inte räcker till. Även utbyggnaden av överföringskapacitet för el till England och kontinenten är bidragande, vilket leder till att den nordiska elmarknaden knyts närmare till våra grannländers elmarknader, vilket leder till högre elpriser. När reservkraft behöver användas i form av fossil förbränning skapar det efterfrågan i handeln med utsläppsrätter, som ytterligare späder på elpriserna.
Uppsida för storskalig solenergi Stigande elpriser är förstås inte positivt, eftersom det driver på inflationen och driftskostnader, både för enskilda hushåll och tillverkningsindustrin. Uppsidan är att investeringen i solceller plötsligt blir ännu mer lönsam. För villaägare betyder det kortare återbetalningstid för solcellsanläggningen på taket, vilket också är effekten för företag och industrier med solcellsinstallationer på industritaket. Om elpriserna under överskådlig tid kommer att ligga på en högre prisnivå, så kommer det att skapa kraftfulla incitament för fler och större solcellsparker i Sverige.
