Artikel ▾
Bild: Många faktorer påverkar elpriset, men räkna med stigande elkostnader när både el-, effekt- och nätpriser ökar.
Uppdaterad 8 augusti 2024 | Skapad 1 november 2021
© Artikel skriven av Ulf Wengeler
Ämne: Framtidens energisystem | Våra analyser 2024 | Elpriser / Elnätskostnader
Långtidsprognoser för elprisutvecklingen pekar på ökande priser fram till år 2030, beroende på en successivt försvagad energibalans, framförallt i södra Sverige (SE4). När ledningskapaciteten så småningom förstärks med renoverade och nya stamnät och regionala elnät kommer rådande differenser mellan elområdena att jämnas ut och röra sig nedåt och landa närmare ett lägre systempris beräknat för ett normalår. Sveriges södra elområde SE4 kommer oftare bli högprisområde.
Svängiga elpriser År 2030 räknar analytiker med att den nordiska elmarknadens elpriser kommer att ligga upp till 50 % över de senaste årens snittpriser. Volatiliteten kommer att fortsatt vara hög, i takt med att andelen förnybara energislag ökar. Glädjande är att de förnybara energislagen sol- och vindkraft ger billig el, men tyvärr har förmågan att öka volatiliteten för elpriser. Under sommarhalvåret står solkraften och allt större solcellsparker för svängiga elpriser, medan vindkraften under vinterhalvåret bidrar till kraftiga upp- och nedgångar av elpriset – vilket dock inte drabbar enskilda fastighetsägaren med solceller och batterilager lika hårt.
Energi i balans Produktion, elanvändning och elnätets kapacitet skapar tillsammans en energibalans. Aktörer inom energimarknaden räknar med att Norden kommer att ha en positiv energibalans till och med år 2026. Däremot kommer elöverskottet att minska redan från i år. Enligt olika prognosmodeller kommer elpriset att sjunka något de närmaste åren, för att sedan landa på i genomsnitt 80 öre per kWh. Därefter förväntas elpriset att successivt stiga igen, framförallt på grund av ökad digitalisering samt den ökade elektrifieringen inom transport- och industrisektorn. Anledningen till den fortsatta positiva energibalansen till och med år 2030 beror främst på en betydande ökning av förnybar el, till exempel från solenergi och vindkraft. Även ny finsk kärnkraft bidrar till en förbättrad energibalans i det svenska elsystemet.
Export av el Andelen exporterad el ökar till följd av att NordLink (ledningen mellan Norge och Tyskland) och North Sea Link (ledningen mellan Norge och Storbritannien) är på väg att bli klara i år. NordLink-kabeln har en längd av 623 kilometer är ett stort och viktigt projekt för framtidens klimatneutrala energisystem. Likströmskabeln på 500 kV togs i drift under maj 2021 och har en kapacitet på 1 400 MW. Kapaciteten ökar med ytterligare 11,7 procent per år tills den når 70 procent i slutet av år 2025, vilket är obligatoriskt enligt EU-lagstiftningen. Tills dess förväntas det tyska elnätet förstärkas med en helt ny kabelkorridor från norr till söder om 2 GW. Det innebär att den norska och svenska förnybara elen når ända ner till södra Tyskland.
Även North Sea Link är en kabel som förväntas öka energisäkerheten. Den utgörs av en HVDC-kabel (högspänd likström) med en ungefärlig kapacitet på 1 400 MW. Förbindelsen kommer att vara dubbelriktad och tillåter import och export av el mellan Storbritannien och Norge. Syftet med den 72 mil långa undervattenskabeln är att säkerställa leveransen av el mellan de två länderna och kabeln tas i kommersiell drift i år. Den beräknas leda till minskade CO2-utsläpp motsvarande 2,65 miljoner ton per år.
Kraftigt ökad elanvändning Elanvändningen förutses att öka kraftigt i Norden de kommande tio åren, vilket till största delen beror på uppförandet av fler datacenter, ökad elektrifiering av industriprocesser, fler eldrivna fordon och befolkningsökning. Att bygga datacenter i de nordiska länderna är fördelaktigt på grund av vårt kyligare klimat och god tillgång till förnybar energi. Dessutom har Sverige en robust infrastruktur och relativt låga elpriser. Det är den kraftiga utbyggnaden av datacenter som beräknas svara för den största ökningen av elanvändningen. Från dagens nivåer kan vi räkna med en ökning med cirka 13 TWh av den totalt ökade elanvändningen med cirka 30 TWh fram till år 2030.
Skenande elpriser utan solenergi och vindkraft De stigande elpriserna beror på ökad elanvändning tillsammans med en omfattande utbyggnad av det allmänna elnätet. Utan tillväxten av förnybara energislag skulle elpriset varit betydligt högre. Både vindkraften och solenergin har bidragit till att elpriserna inte skenat iväg.
Artikeln fortsätter nedan!
Rekommenderade partners ▾
Fortsättning av artikel ▾
Klimat- och energipolitik avgörande Teknik- och prisutvecklingen på elmarknaden påverkar de energi- och klimatpolitiska målen. Vad gäller minskning av växthusutsläppen så har de nordiska länderna redan uppnått EU’s klimat- och energimål för år 2020. Styrmedel för att kunna uppnå dessa mål på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt är något som många europeiska länder försöker ta fram, men det skiljer mellan förutsättningarna för olika länder. Flera länder når inte målet för år 2020, utan fokuserar istället på målet för år 2030. Fossila bränslen utgör fortfarande en stor del av Europas energiproduktion. En ökad eldistribution mellan grannländerna för att vi tillsammans med övriga Europa skall lyckas nå våra klimatmål.
Nästan en tredjedel förnybar energi år 2030 EU-länderna beslutade i juni förra året att andelen förnybar energi i Europa skall ha ökat till 32 procent fram till år 2030. Det beslutades samtidigt att incitamenten för mikroproduktionen av el skall ökas, där främst solceller kommer att dämpa elanvändningen, eftersom en större andel av den producerade elen från solceller konsumeras direkt i fastigheten på vilken solcellsanläggningen är installerad. Enligt målbilden för Energimyndigheten kommer elproduktionen från solceller att uppgå till mellan fem och tio procent av elanvändningen år 2040.
Importbehov av el kalla vinterdagar Möjligheterna att förse södra Sverige med tillräckligt mängd inhemskt producerad el, när låga vintertemperaturer driver upp elanvändningen, har minskat betydligt sedan två av kärnkraftverken vid Ringhals 2 avvecklades. Det gör Sverige importberoende, med risk att mycket av elen kommer att vara fossilt producerad. Även det fossilt oljeeldade kraftverket i Karlshamn kan komma att behöva tas i bruk.
Fler incitament för solenergi Konsekvensen av att den planerbara elproduktion från kärnkraft avvecklas ökar andelen timmar med höga elpriser, eftersom effektreserver och elimport blir nödvändiga att utnyttjas. Fördelen är förstås att incitamenten för en utbyggnad av solenergi ökar, parallellt med satsningar på energieffektivisering, flexibla energitjänster och ökad lagringskapacitet.
Stora variationer av elpriset över dygnet Den kraftiga expansionen av förnybara energislag innebär kraftigt volatila elpriser framöver, med stora variationer mellan dygnets timmar. Vid nederbörds- och snörika vintrar i norra Sverige och Norge kan det tidvis bli låga elpriser, vilket i kombination med mycket blåst pressar priserna till bottennivåer, medan låga vattennivåer och mindre vind på sommaren kan driva upp elpriserna. Om den kraftfulla utbyggnaden av solenergi fortsätter, så kommer det att ha en dämpande effekt på elprisernas volatilitet.
Den enskilde fastighetsägaren med solceller på taket kan glädja sig åt att alltid ha ett fast pris för den producerade solelen – under hela solcellsanläggningens livstid.
Våra rekommendationer På sidan Sol- och EnergiGuiden rekommenderar vi företag och leverantörer som vi anser har kapacitet och kvalitet att bidra till lönsamma solceller, batterilager, elbilsladdning, värmepumpar och andra innovativa och hållbara energisystem till företag och fastighetsbolag. De uppfyller enligt vår bedömning följande kriterier:
- Bra ägarstruktur,
- Ekonomi i balans,
- Goda tillväxtprognoser,
- Rimliga chanser att kunna leverera service under projektens livstid,
- Mångårig kunskap, kompetens och erfarenhet inom sina respektive energiområden,
- Många lyckade installationer, implementeringar och projekt hos nöjda kunder.
Ta del av våra rekommenderade leverantörer här ▸
Kontakta oss för mer information ▾
Tillbaka till artikeln ▴
