Sol- och Energiportalen – aktuella nyheter och artiklar
inom solceller och hållbara energisystem
Powered by SolarVolt


Artikel

Trenden går mot stigande elpriser

Bild:  Låga elpriser är ett minne blott, för nu kommer både energi-, effekt- och nätkostnader att öka.

Trenden går mot stigande elpriser

Långtidsprognoser för elprisutvecklingen pekar på ökande priser fram till år 2030, beroende på en successivt försvagad energibalans. År 2030 räknar analytiker med att den nordiska elmarknadens elpriser kommer att ligga upp till 50% över de senaste årens snittpriser. Volatiliteten kommer att fortsatt vara hög, i takt med att andelen förnybara energislag ökar. Glädjande är att solenergi har förmågan att dämpa volatiliteten för elpriser under sommarhalvåret – både för den enskilde fastighetsägaren med solceller på taket och tack vare elen från solcellsparker.

Energi i balans  Produktion, elanvändning och elnätets kapacitet skapar tillsammans en energibalans. Aktörer inom energimarknaden räknar med att Norden kommer att ha en positiv energibalans till och med år 2026. Däremot kommer elöverskottet att minska redan från i år. Enligt olika prognosmodeller kommer elpriset att sjunka något det närmaste året, för att sedan landa på i genomsnitt 40 öre per kWh. Därefter förväntas elpriset att successivt stiga igen. Anledningen till den fortsatta positiva energibalansen till och med år 2026 beror främst på en betydande ökning av förnybar el, till exempel från solenergi och vindkraft. Även ny finsk kärnkraft bidrar till en förbättrad energibalans i det svenska elsystemet.

Export av el  Andelen exporterad el ökar till följd av att NordLink (ledningen mellan Norge och Tyskland) och North Sea Link (ledningen mellan Norge och Storbritannien) är på väg att bli klara i år. NordLink-kabeln har en längd av 623 kilometer är ett stort och viktigt projekt för framtidens klimatneutrala energisystem. Likströmskabeln på 500 kV togs i drift under maj 2021 och har en kapacitet på 1 400 MW, varav 11,7 procent tas i bruk under år 2021. Kapaciteten ökar med ytterligare 11,7 procent per år tills den når 70 procent i slutet av år 2025, vilket är obligatoriskt enligt EU-lagstiftningen. Tills dess förväntas det tyska elnätet förstärkas med en helt ny kabelkorridor från norr till söder om 2 GW. Det innebär att den norska och svenska förnybara elen når ända ner till södra Tyskland.

Även North Sea Link är en kabel som förväntas öka energisäkerheten. Den utgörs av en HVDC-kabel (högspänd likström) med en ungefärlig kapacitet på 1 400 MW. Förbindelsen kommer att vara dubbelriktad och tillåter import och export av el mellan Storbritannien och Norge. Syftet med den 72 mil långa undervattenskabeln är att säkerställa leveransen av el mellan de två länderna och kabeln tas i kommersiell drift i år. Den beräknas leda till minskade CO2-utsläpp motsvarande 2,65 miljoner ton per år.

Kraftigt ökad elanvändning  Elanvändningen förutses att öka kraftigt i Norden de kommande tio åren, vilket till största delen beror på uppförandet av fler datacenter, ökad elektrifiering av industriprocesser, fler elbilar och befolkningsökning. Att bygga datacenter i de nordiska länderna är fördelaktigt på grund av vårt kyligare klimat och god tillgång till förnybar energi. Dessutom har Sverige en robust infrastruktur och relativt låga elpriser. Det är den kraftiga utbyggnaden av datacenter som beräknas svara för den största ökningen av elanvändningen. Från dagens nivåer kan vi räkna med en ökning med cirka 13 TWh av den totalt ökade elanvändningen med cirka 30 TWh fram till år 2030.

Skenande elpriser utan solenergi och vindkraft  De stigande elpriserna beror på ökad elanvändning tillsammans med en omfattande utbyggnad av det allmänna elnätet. Utan tillväxten av förnybara energislag skulle elpriset varit betydligt högre. Både vindkraften och solenergin har bidragit till att elpriserna inte skenat iväg.

Klimat- och energipolitik avgörande  Teknik- och prisutvecklingen på elmarknaden påverkar de energi- och klimatpolitiska målen. Vad gäller minskning av växthusutsläppen så har de nordiska länderna redan uppnått EU’s klimat- och energimål för år 2020. Styrmedel för att kunna uppnå dessa mål på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt är något som många europeiska länder försöker ta fram, men det skiljer mellan förutsättningarna för olika länder. Flera länder når inte målet för år 2020, utan fokuserar istället på målet för år 2030. Fossila bränslen utgör fortfarande en stor del av Europas energiproduktion. En ökad eldistribution mellan grannländerna för att vi tillsammans med övriga Europa skall lyckas nå våra klimatmål.

Nästan en tredjedel förnybar energi år 2030  EU-länderna beslutade i juni förra året att andelen förnybar energi i Europa skall ha ökat till 32 procent fram till år 2030. Det beslutades samtidigt att incitamenten för mikroproduktionen av el skall ökas, där främst solceller kommer att dämpa elanvändningen, eftersom en större andel av den producerade elen från solceller konsumeras direkt i fastigheten på vilken solcellsanläggningen är installerad. Enligt målbilden för Energimyndigheten kommer elproduktionen från solceller att uppgå till mellan fem och tio procent av elanvändningen år 2040.

Importbehov av el kalla vinterdagar  Möjligheterna att förse södra Sverige med tillräckligt mängd inhemskt producerad el, när låga vintertemperaturer driver upp elanvändningen, har minskat betydligt sedan två av kärnkraftverken vid Ringhals 2 avvecklades. Det gör Sverige importberoende, med risk att mycket av elen kommer att vara fossilt producerad. Även det fossilt oljeeldade kraftverket i Karlshamn kan komma att behöva tas i bruk.

Fler incitament för solenergi  Konsekvensen av att den planerbara elproduktion från kärnkraft avvecklas ökar andelen timmar med höga elpriser, eftersom effektreserver och elimport blir nödvändiga att utnyttjas. Fördelen är förstås att incitamenten för en utbyggnad av solenergi ökar, parallellt med satsningar på energieffektivisering, flexibla energitjänster och ökad lagringskapacitet.

Stora variationer av elpriset över dygnet  Den kraftiga expansionen av förnybara energislag innebär kraftigt volatila elpriser framöver, med stora variationer mellan dygnets timmar. Vid nederbörds- och snörika vintrar i norra Sverige och Norge kan det tidvis bli låga elpriser, vilket i kombination med mycket blåst pressar priserna till bottennivåer, medan låga vattennivåer och mindre vind på sommaren kan driva upp elpriserna. Om den kraftfulla utbyggnaden av solenergi fortsätter, så kommer det att ha en dämpande effekt på elprisernas volatilitet.

Den enskilde fastighetsägaren med solceller på taket kan glädja sig åt att alltid ha ett fast pris för den producerade solelen – under hela solcellsanläggningens livstid.


Kontakta oss   ▾

Sveriges mest kvalificerade solcellsleverantörer och leverantörer av hållbara energisystem

Alla publicerade artiklar för 2021

Sol- & EnergiGruppen

B L I   M E D L E M !
Vi hjälper dig att utveckla morgondagens energieffektiva och självförsörjande fastigheter! Ta del av ny kunskap, erfarenheter och framgångsfaktorer från energiföretag och erfarna fastighetsbolag via våra webbinarier, för att du som är fastighetsägare, solcellsprojektör eller elkonsult skall lyckas med fler sol- och energiprojekt – utan att behöva göra om andras misstag!
Läs mer om medlemskap i Sol- & EnergiGruppen!

Medlemskap

REGISTRERA DIG FÖR MEDLEMSKAP
I SOL- & ENERGIGRUPPEN!

Karta

HITTA TILL OSS

Vi på SolarVolt har våra lokaler i ett modernt kontorshotell – WeSpace – med all tänkbar service, support och teknik.

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
för ny kunskap, nyheter och artiklar
inom solceller och hållbara energisystem