Sol- och Energiportalen – aktuella nyheter och artiklar
inom solceller och hållbara energisystem
Powered by SolarVolt
Artikel
Bild: Ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekter samspelar vid förvaltning av fastigheter.
Sveriges fastighetsägare är viktiga aktörer för klimatsmart framtid
Uppdaterad 9 december 2021 | Skapad 9 december 2021
© Artikel skriven av Ulf Wengeler
Ämne: Solceller | Förnybart | Elomställning
De svenska fastighetsbolagen kan kraftigt reducera sina klimatavtryck, där återbruk av byggmaterial och inredningskomponenter utgör en viktig beståndsdel på vägen till ett mer cirkulärt samhälle. även användningen av delningstjänster och möjligheten till skalbara energilösningar är viktiga steg mot en hållbar framtid.
Framgångsrik klimatresa Den klimatresa som många fastighetsägare har varit nödvändig, men det finns fortfarande en stor förbättringspotential. För att det skall bli en framgångsrik klimatresa gäller det att fortsätta minska klimatpåverkan och öka takten i hållbarhetsarbetet. Fler nyheter i regelverket kan bidra till att fastighetsägarna skulle kunna bidra ännu mer.
Att bygga och förvalta fastigheter har under lång tid haft en stor klimatpåverkan, framförallt på 70- och 80-talet då oljeeldning var den primära källan för uppvärmning av fastigheter. På 90-talet började fjärrvärme byggas ut på allvar, samtidigt som olika typer av värmepumpar gjorde sitt intåg. Resultatet är uppenbart – från år 1990 fram tills 2014 hade utsläppen av växthusgaser från uppvärmning av bostäder och verksamhetslokaler minskat med nästan 90 procent, samtidigt som lokalytan som behöver värmas upp ökar betydligt. Förutom minskad klimatpåverkan och bidrar nya smarta energilösningar till ett ökat fastighetsvärde, men också en lägreenergikostnad för de enskilda hyresgästerna.
Agenda är vägen mot nationella mål Vi har både nationella miljömål och mål för fossilfrihet. Efter ett riksdagsbeslut har Sverige antagit målet den förnybara elproduktionen skall vara procent till år 2040. Redan år 2030 skall Sverige ha uppnått 50 procent effektivare energianvändning. Det finns också en rad globala mål för en hållbar utveckling genom Agenda 2030.
Många kommuner och städer har ambitiösa klimat- och miljömål och vill vara en föregångare när det kommer till hållbarhetsfrågor och hur de skall möta klimatutmaningar på lokal nivå. Men det räcker inte med ambitiösa miljöprogram och klimatmål – de måste vara realistiska och uppnåeliga också. Redan för mer än 10 år sedan tog många städer och kommuner fram både miljöprogram och klimatmål som skulle arbetas fram till år 2020. Många av programmen och målsättningar uppfylldes aldrig och i vissa fall uppnåddes inte ens tio procent av målen.
Förstärkta utvecklingsresurser för klimatet För alla kommande klimatmål och miljöprogram kan det konstateras att det för många fastighetsägare behöver göras om och göras rätt. Arbetet att uppnå de nationella målen för år 2030 och 2040 behöver intensifieras, både när det gäller energieffektivisering och effektreducering, som minskar både effektbristen i allmänna elnätet och likaväl uppvärmnings- och effektbehovet i renoverade och nyproducerade fastigheter. Utvecklingen av innovativa tekniklösningar, uppgradering av regelverket och affärsutvecklingen inom energi- och effekthantering behöver förstärkas för att fastigheter skall kunna bidra till ökad solelproduktion, mer energilagring och minskade effekttoppar.
Det behövs förenklade processer och ökad lönsamhet för att skapa incitament att investera i förnybar energi för egenförbrukning i fastigheter. Ett steg på vägen är den nya förordning som träder i kraft vid årsskiftet och som möjliggör att den producerade solelen i en fastighet kan överföras till en intilliggande fastighet via ett eget mikronät, utan att omfattas av ett byråkratiskt regelverk kring nätkoncessionen.
Digitalisering och återbruk inom fastighetsbranschen Redan idag finns nya affärsmodeller och digitala lösningar på plats, som är framtagna bostads- och lokalytor kan användas mer energieffektivt och bidra till effektreducering när olika funktioner kan användas mer flexibelt och spridas ut till olika tidpunkter. Stora steg har redan tagits på vägen till en mer cirkulär ekonomi inom fastighetsbranschen, men behöver premieras i ännu större omfattning. Fortfarande återbrukas för lite av byggmaterial och inredningar när fastigheter renoveras eller nya fastigheter uppförs. En stor potential finns också för energieffektivisering när nya delningstjänster tas i bruk.
Långsiktig fastighetsutveckling De flesta av dagens fastigheter kommer att finns kvar vid sekelskiftet. Att äga fastigheter är av naturliga skäl en långsiktig verksamhet, även när det omgivande samhället kraftigt utvecklats och förändrats. Idag vet vi förstås inte hur, men vi vet att stora förändringar kommer att ske de närmaste decennierna. Men vi vet att fastigheter utgör platser där människor bor, arbetar, trasas och lever en stor del av sina liv – både nu och i framtiden. Därför är långsiktiga strategier för fastighetsutvecklingen nödvändiga.
Hållbara värdeskapande strategier år 2030 Frågor om hållbarhet blir helt nödvändiga och avgörande – både när det gäller miljöhänsyn, social gemenskap och ekonomiska aspekter. Långsiktigt värdeskapande handlar om hållbarhet – bara så kan vi bygga upp ett samhälle som även våra barn kan vara stolta över. Både enskilt fastighetsägande och för samhället i stort är det viktigt att alla jobbar för en gemensam strävan mot en bättre framtid. Bara tillsammans kan vi klara omställningen.
Strävan mot gemensamma klimatmål Ett långsiktigt perspektiv på fastighetsägandet ger ett naturligt engagemang för att skapa trygga, säkra och levande kvarter och stadsdelar, med attraktiva bostäder och verksamhetslokaler. De nationella målen är verktygen för en gemensam strävan till ett ett bättre och mer hållbart företagande och fastighetsägande. Det gör att frågor kring sociala och trygghetsskapande åtgärder i både utsatta, men också nya stadsdelar, blir en lika naturlig del i hållbarhetsarbetet som frågor kring återbruk, delningstjänster, energi- och effektbesparing.
Det gör skillnad när fastighetsägare och företagare tillsammans med övriga medborgare samverkar för att uppnå gemensamma mål, t ex inom energihantering, boende, näringsverksamheter, samspel, integration och ömsesidig kommunikation. Att bygga upp nya bostadsområden och omforma befintliga stadsdelar betraktas som en långsiktigt värdeskapande process. Dialog mellan parter stärker både demokratiska och ekonomiska värden, samtidigt som förståelsen för vad som behöver göras för att uppnå målen för en energieffektiv och hållbar framtid. Därför är det av extra vikt att de fastighetsbolag som kommit längst i processen träder fram och visar vägen för alla andra fastighetsägare genom att berätta, kunskapslyfta och inspirera genom goda exempel för att underlätta för fler att genomföra nödvändiga åtgärder för att nå de uppställda nationella klimatmålen.
