Sol- och Energiportalen
Alla publicerade artiklar under år 2021
Powered by SolarVolt


Artikel

Slopa energiskatt på egenanvänd solel

Bild:  Logicenters satsar på utbyggnad av fler och större solcellsanläggningar på lager- och logistikbyggnader.

Slopa energiskatt på egenanvänd solel

Effektgränsen på 255 kW – och som 1 juli 2021 höjs till 500 kW – borde tas bort helt för egenanvänd solproducerad el. Över denna gräns utgår energiskatt, vilket troligen är den lag som mest hämmar den svenska utbyggnaden av solceller.

Energiskatten hämmar solcellsutbyggnaden  Den som installerar en solcellsanläggning på minst 255 kW måste alltså betala energiskatt på den solel som egenanvänds i fastigheten, till vilken anläggningen är ansluten, enligt Lagen (1994:1776) om skatt på energi. Denna energiskatt har en hämmande effekt på den svenska solcellsmarknaden.

Flera av Sveriges största fastighetsbolag har under flera år investerat i solcellsanläggningar upp till 255 kW, men hade i genomsnitt kunnat bygga ut med närmare 50% fler installerade kilowatt om effektgränsen inte funnits. Det blir helt enkelt inte lönsamt att bygga ut större på grund av energiskatten på egenanvänd el.

Snabbare väg till helt förnybar elproduktion  Om det svenska målet om 100% förnyelsebar elproduktion år 2040 skall kunna uppnås i enlighet med Energiöverenskommelsen år 2016, bör lagarna om energiskatt utformas för att accelerera utbyggnaden av solceller, och inte bromsa in densamma. Det är svårt för fastighetsägare att med normalt logiskt tänkande förstå varför solelproduktionen från det egna taket – där solelen används och förbrukas i den egna fastigheten – skall energibeskattas.

Solproducerad egenförbrukad el har ju aldrig passerat elmätaren och följaktligen aldrig nått ut till den allmänna elmarknaden. På motsvarande sätt finns ju ingen beskattning på egenproducerad och egenanvänd solvärme eller vedeldning – och heller inte för egenodlade äpplen eller morötter. Konsekvensen med nuvarande lag blir således att alla lämpliga takytor för solcellsinstallationer med passande elbehov i fastigheternas underliggande verksamheter, inte utnyttjas av villiga fastighetsinnehavare.

Alla tjänar på energiskattebefriad egenanvänd solel  Att slopa energiskatten på egenanvänd el skulle inte påverka statens finanser på ett avgörande sätt. Antag att 1 TWh solel producerades i Sverige ett givet år som antas utgöra egenanvänd solel från solcellsanläggningar större än 255 kW, så skulle det med dagens nivå på energiskatt motsvara i storleksordningen 350 miljoner kr i skatteintäkter från den egenanvända och energibeskattade solelen. När en fastighetsägare (= juridisk person) innehar solcellsanläggningar som tillsammans har en installerad effekt på över 255 kW, så utgår 0,5 öre / kWh i energiskatt. Det kan tyckas vara små pengar, men orsakar istället till en enorm administrativ börda, både för energiskattebetalaren och för staten. Med motsvarande jämförelse ovan ger det endast 5 miljoner kr. Högst troligt överstiger de administrativa kostnaderna med råge skatteintäkterna.

Energiskatten ger klirr i statens kassa  Punktbeskattning av el är ingen naturlag. Den infördes år 1951, men oklart varför det infördes en skatt på el överhuvudtaget. Gissningsvis gjordes det av rent fiskala skäl. Statens intäkter för energiskatt på el var 24,8 miljarder kr under år 2018 enligt Ekonomifakta.

Anledningen att ha kvar energibeskattningen för egenanvänd solel – i skenet av resonemanget ovan – är svår att förstå. Energiskatten på all egenanvänd solel borde slopas helt. Det skulle gynna utbyggnaden av solcellsanläggningar, skapa fler arbetsplatser och öka decentraliseringen av elproduktionen. Dessutom skulle det bidra till att mildra effektbristen i svenska elnätet. Kort sagt – många faktorer som ger positiva ekonomiska följdeffekter.

Från effektgränsen 255 kW till 500 kW  Ett lagförslag som regeringen aviserade i budgetpropositionen i september 2020, och som vinner laga kraft den1 juli 2021, är att effektgränsen för energiskattebefrielse för egenproducerad el höjs från 255 kW till 500 kW. Det är förstås ett steg i rätt riktning. Det betyder att alla fastighetsägare som är innehavare av solcellsanläggningar med 255 kW installerad effekt, kan börja fundera på en expansion av anläggningarna.

Avkastningen från solceller ökar  Den starka utvecklingen inom solcellsteknologin och allt lägre investeringskostnader bidrar till att solceller ger en allt bättre avkastning, framförallt i södra Sverige. Finansieringen för investeringar i solceller följer i stort samma mönster som för utbyggnaden av vindkraften. Under de närmaste åren planeras ett flertal solelparker med 100-tals MW installerad effekt.

Fortsatt hög energiskattebetingad administration  Av någon märklig anledning anger den svenska regeringen inte något skäl till att helt slopa energiskatteskyldigheten för de som har många solcellsanläggningar understigande 500 kW, men där den totalt installerade effekten överstiger 500 kW. Regeringen tar istället bort nuvarande energiskatt på 0,5 öre per kWh. Denna åtgärd får självfallet minimal ekonomisk betydelse, men konsekvensen av att energiskatteskyldigheten finns kvar blir att administrativa hanteringen som följer av att vara skattskyldig också finns kvar. Det är ett problem för alla fastighetsägare med många elabonnemang under samma juridiska person (= samma organisationsnummer) eftersom energiskatteskyldigheten även gäller inköpt nätel. Det innebär att stora fastighetsbolag, kommunala bostadsbolag, kommuner och regioner med 1 000-tals elabonnemang hör till dem som berörs av fortsatt administrativ börda.

Ljusning i sikte för energiskattebefrielse  Sammanfattningsvis – energiskatteskyldigheten för de med många mindre solcellsanläggningar, men som sammanräknat har en installerad effekt på mer än 500 kW, finns kvar, men sätts ned från 0,5 öre per kWh till noll. Det innebär att det administrativa arbetet – som är den stora stötestenen med 1 000-tals timmar av onödigt skrivbordsarbete – finns kvar för de fastighetsägare med många solcellsanläggningar. Branschorganisationer och kommisioner kommer att fortsätta arbeta för att effektgränsen på 500 kW skall tas bort helt, så att all egenproducerad solel blir befriad från energiskatt. Innan dess blir de stora fastighetsbolagen, alla kommunala bostadsbolag och kommuner med mängder av elabonnemang inte nöjda.


Artikel

Goda förutsättningar för mer solceller i Sverige

Bild:  Sverige ligger på nordliga breddgrader, men medger förvånansvärt bra förutsättningar för solcellsanläggningar, framförallt i södra Sverige.

Goda förutsättningar för mer solceller i Sverige

Sverige är ett land som ligger på nordliga breddgrader, men har trots sitt geografiska läge förvånansvärt bra förutsättningar för produktion av solel. Solcellsanläggningar i både Götaland och Svealand kan producera lika många kilowattimmar som motsvarande anläggningar i Tyskland eller norra Frankrike. Anledningen är bl a förekomsten av mer dis och molnlighet på kontinenten, och att Sverige har ett kyligare klimat som ökar verkningsgraden hos solceller.

Utmärkta förutsättningar för solceller i Sverige  En grundläggande förutsättning för att solceller skall producera solel är förstås att solen skiner från en klarblå himmel, men det produceras även solel när det är halvklart väder, eller till och med vid mulet väder, dock med reducerad energiutbyte. Regniga somrar kompenseras ofta av klart och fint väder under andra månader under sommarhalvåret. Även vinterhalvårets månader mars och oktober kan ge en hel del solproducerad el, tack vare kallare temperaturer som ökar effektiviteten i solcellerna, samt reflektioner av solljus från eventuell snö.

Ljusenergi omvandlas till el  Jämfört med t ex vatten- och vindkraft så har solceller inga rörliga delar, utan de omvandlar ljusenergi direkt till el. Solcellerna utnyttjar kisel, som är en s k halvledare, som tar upp ljusets energi och sätter fart på elektronerna. Positiva och negativa laddningar drivs åt varsitt håll i solcellen, så att en elektrisk spänning uppstår mellan cellens fram- och baksida. Denna spänning utnyttjas sedan för att producera solel.

Politiken gynnar solceller  Från politiskt håll är ambitionen att öka elproduktionen från solceller, vilket inte minst olika subventioner från statliga myndigheter visat under årens lopp. Energimyndigheten har gjort beräkningar och tagit fram en strategi som förutspår att solelproduktionen kan öka upp till 14 TWh / år. Vattenfall har gjort en beräkning som visar att globalstrålningen i Sverige ger förutsättningar för landets alla villor att kunna producera upp till 11,7 miljarder kWh per år om de hade haft solceller på taken. Det skulle med marginal räcka för att förse alla fastigheter i Stockholm, Östergötland och Halland med energi för ett helt år.

Solenergins ökande konkurrenskraft  Solcellsteknologin driver utvecklingen framåt i snabb takt och leder bl a till allt bättre verkningsgrad, billigare material, mindre materialåtgång och förbättrade miljöegenskaper. Den globala efterfrågan på solpaneler har mångdubblats de senaste tio åren, vilket ger skalfördelar i tillverkningsprocessen. Det har gynnat prisbilden på solpaneler, med en kostnadsreduktion på ca 80% under motsvarande tidsperiod. Det har också ökat lönsamheten, särskilt för stora takplacerade solcellsanläggningar och markplacerade solcellsparker.

Många megawatt att spara  Därutöver gynnas småskalig elproduktion, t ex från solceller, av reducerad inmatningsavgift till elnätet enligt Ellagen (1997:857) om produktionsanläggninger som understiger 1 500 kW.

Många fördelar för småhus- och villaägare  För småhus- och villaägare finns sedan 1 januari 2021 ett grönt ROT-avdrag för solceller på 15% som dras av direkt på fakturan vid inköp av en solcellsanläggning, vilket inkluderar både material och arbetskostnad, upp till en taknivå på 50 000 kronor per person och år. Det gröna ROT-avdraget kan användas på nytt varje år, vilket öppnar för möjligheten att successivt bygga ut solcellsanläggningen eller användas för att komplettera med laddmöjligheter för elbil och batterilösningar för lagring av solelen. ROT-avdraget för elbilsladdare och batterilager uppgår till 50% av investeringen, med material och arbetskostnad inkluderad, upp till tidigare nämnda taknivå, inklusive solceller.

Småhus- och villaägare har även fördelen att dra nytta av en skattereduktion på 60 öre för varje såld kWh, som dras av på inkomstskatten. Därutöver kan överskottselen från solcellerna försäljas – d v s den solel som inte förbrukas i småhuset eller villan – och som matas ut på allmänna elnätet.

Avkastningen från solceller ökar  Den starka utvecklingen inom solcellsteknologin och allt lägre investeringskostnader bidrar till att solceller ger en allt bättre avkastning, framförallt i södra Sverige. Finansieringen för investeringar i solceller följer i stort samma mönster som för utbyggnaden av vindkraften. Under de närmaste åren planeras ett flertal solelparker med 100-tals MW installerad effekt.

Hög volatilitet för vind- och solenergi  Volatiliteten i elproduktionen från vindkraften är stor – men också ganska betydande för solceller. Till exempel producerar de ingen el nattetid och mycket begränsat vintertid. Därutöver inträffar förstås oundvikligen scenarier, där det kan vara solsken från klarblå himmel över en stor markbaserad solcellsanläggning ena stunden – med maximal solelproduktion – för att i nästa stund reduceras till en bråkdel när solen går i moln. Det ställer krav på att det samtidigt finns balanskrafter i elnätet. Därför är vattenkraftens snabba reglermöjligheter en förutsättning, och i framtiden kan batterilager och aggregerade energitjänster fylla en viktig reglerfunktion.

Solceller kompletterar elsystemet sommartid  Solceller har goda förutsättningar att komplettera elproduktionen från både vatten- och vindkraft, vars elproduktion är mest gynnsam under vinterhalvåret när elbehovet är som störst. medan solceller producerar mest el under sommarhalvåret. Redan idag kan solceller bidra till att spara vattenkraftens vattenmagasin, som följaktligen inte behöver utnyttjas i samma omfattning på sommaren, utan vattnet kan sparas till vintern.

Sammantaget så finns i Sverige goda förutsättningar för en fortsatt kraftfull expansion på solcellsmarknaden, såväl för takbaserade som markbaserade solcellsanläggningar, även om det är en lång väg kvar tills vi når upp till de utbyggnadsnivåer som våra grannländer Danmark och Tyskland lyckats uppnå.


Artikel

Snyggt med solceller integrerade i taket

Bild:  Soltech's takinbyggda solceller ger ofta ett ökat estetiskt värde, eftersom solcellerna blir en naturlig del av husets eller byggnadens design.

Snyggt med solceller integrerade i taket

Att integrera solceller i taket innebär att de blir en integrerad del av taket, och lämpar sig bäst för vanliga vinklade tak på villor och bostadshus. Utanpåliggande solceller fungerar optimalt på stora platta tak.

Ett tak med takmonterade solceller  Det finns olika tillvägagångssätt att installera solceller på taket. Vanligast är installera utanpåliggande solpaneler, d v s de monteras ovanpå den befintliga takbeläggningen – oavsett om taket utgörs av takpannor, takplåt, takpapp eller gummiduk.

Ett soltak med integrerade solceller  Möjligheten finns också att integrera solcellerna i taket, d v s att solcellerna blir en integrerad del av taket. Vanliga benämningar är takintegrerade solceller, takpannor med inbyggda solceller, soltak eller solcellstak. När solceller integreras i taket ligger de i samma nivå som den normala takbeklädnaden hade gjort. De takintegrerade solcellerna ersätter därmed hela eller delar av den befintliga takbeklädnaden. Förutom infällda solpaneler finns det även takpannor som har solcellerna inbyggda i själva takmaterialet. De kan antingen bestå av kristallint kisel (högre verkningsgrad) eller vara av så kallad tunnfilmstyp (något lägre verkningsgrad).

Solpaneler i jämförelse med solcellspannor  Ett tak med integrerade solceller kan i huvudsak läggas på två sätt. Den ena varianten är normala solpaneler, men som monteras med ett specialframtaget montagesystem. Därmed kommer solcellerna att ligga i nivå med resten av taket och bildar på så vis hela takytan. Den andra varianten är mindre solpaneler – ofta i glas eller ett keramiskt material – alternativt vågformade soltakpannor som utgör hela soltaket. Mindre solpaneler har fördelen att de kan läggas runt diverse hindrande objekt på taket, t ex takkupor, ventilationsaggregat, skorstenar m m. Nackdelen är att de kräver fler kontakter och mer kabeldragning på taket, men som kompenseras av att kablar och kontaktdon ligger mer skyddade under soltakpannorna.

Flera fördelar med takintegrerade solceller  Med integrerade solceller på taket blir det estetiskt mer tilltalande och en integrerad del av taket, vilket kan ge ett mer stilrent utseende. Takintegrerade solceller passar utmärkt vid nybyggnation av villor och småhus, eller vid nyproduktion av större flerfamiljshus eller bostadshus. Det är en kostnadseffektiv solcellslösning där solcellstaket både utgör själva takbeläggningen och samtidigt producerar solel till huset eller fastigheten, och därmed betalar av investeringen för varje år som går – något som ett vanligt tak utan solceller inte kan erbjuda.

Solceller vid takbyte eller takrenovering  Om huset eller fastigheten är i behov av takbyte eller takomläggning är det extra vettigt att ta med solcellstak i beräkningen – av samma skäl som vid byggnation eller produktion av nya villor, småhus, större flerfamiljshus, bostadshus eller andra typer av fastigheter. Bra är att först reda ut om det finns takhinder – t ex takkupor, ventilationsaggregat och skorstenar – för att i nästa steg göra en teknisk och ekonomisk kalkyl för investeringen. På några års sikt kommer de takintegrerade solcellerna att vara det lönsammare alternativet, eftersom solcellstaket inte bara är en takbeklädnad, utan även en vinstgenerator tack vare produktionen av förnybar solel.

En del menar att integrerade soltak inte är ett fördelaktigt alternativ, med argument som mindre kylning, tveksam driftsäkerhet och svagare lönsamhet, men dessa argument håller inte längre. Idag är driftsäkerheten minst lika hög som för utanpåliggande solpaneler – framförallt tack vare att kablar, kontakter och kopplingsboxar ligger mer skyddade för vädrets makter under solcellstaket. Även kylningen är numera god, vilket uppnås genom luftspalter under soltaket.

Vinklade tak eller platta tak  Takintegrerade solceller är bäst lämpade för vanliga vinklade tak på villor och bostadshus, medan utanpåliggande takmonterade solpaneler fungerar utmärkt på alla typer av tak, och med bästa möjliga avkastning på stora platta takytor, t ex industritak, tak på lagerhallar och logistikbyggnader.

Att lägga ett integrerat soltak är något dyrare än att installera solpaneler ovanpå befintlig takbeläggning. Men om ett gammalt vinklat tak ändå måste bytas eller läggas om, så är takintegrering av solceller oftast det mer fördelaktiga alternativet, eftersom det avbetalar sig självt – och snabbare ju mer solen lyser.

Montage och fukttäthet i fokus  Något att ha i beaktande för solcellsintegrerade tak är montagesystemet, som måste uppfylla extra höga krav på avrinning och fukttäthet. Eftersom solcellerna utgör själva takmaterialet måste det också hålla lika tätt mot fukt och regn som ett tak med traditionell takbeklädnad. Det rekommenderas att de takintegrerade solcellerna kan kylas genom att luftspalter tillåter en kylande luftgenomströmning på baksidan av solcellerna.

Bygglov för solceller på taket  För integrerade solcellstak behövs bygglov, men däremot oftast inte för utanpåliggande solpaneler, under förutsättning att de följer takets lutning eller husets eller byggnadens form. Om huset eller byggnaden är K-märkt krävs alltid ett bygglov. Ett råd är att även om ett bygglov normalt sett inte krävs, så finns det tillfällen där en anmälan kan vara berättigad. Det kan exempelvis vara om den planerade solcellsanläggningen berör husets eller byggnadens bärande konstruktion eller påverkar brandskyddet i byggnaden på ett betydande sätt.

Anledningen till att takintegrerade solceller är bygglovspliktiga inom detaljplanerat område är att huset eller byggnaden byter taktäckningsmaterial (enligt uppgifter på Boverkets hemsida) vilket inte är fallet med utanpåliggande solpaneler, även om de täcker och gör delar av befintligt taktäckningsmaterial osynligt.

Förhöjd estetisk upplevelse med soltak  Takinbyggda solceller ger ofta ett högre estetiskt värde, eftersom solcellerna blir en naturlig del av husets eller byggnadens design. Bedömare i branschen menar att solceller också ger en värdeökning på fastigheten. Solcellsbranchen utvecklas i rask takt och det presenteras allt fler lösningar – inte bara takintegrerade solceller – utan även solceller integrerade i fasader. Även fönsterglas kan numera generera solel och erbjuds i många olika färger och former. På längre sikt förespås marknaden kunna erbjuda många olika typer av byggnadsmaterial med inbyggda solceller.


Artikel

Solceller bidrar till energieffektiva fastigheter

Bild:  Fastighetsbolagen jobbar intensivt med energieffektivisering, där en av framgångsfaktorerna är investering i solceller.

Solceller bidrar till energieffektiva fastigheter

Många fastighetsbolag jobbar intensivt med energieffektivisering av sina fastighetsbestånd. Frågan är vilka framgångsfaktorerna är när fastigheter skall energieffektiviseras?

Svenska fastighetsbolag i högsta hållbarhetsligan  Flera av Sveriges fastighetsbolag kommer högt i ranking bland de mest hållbara fastighetsbolagen i Europa, t ex i den internationella hållbarhetsundersökningen GRESB, Global Real Estate Sustainability Benchmark.

En del av hållbarhetsarbetet handlar om gröna hyresavtal och att miljöcertifiera fastigheter, bl a genom att minska energiförbrukningen, där fastighetsbolagen nu tar nästa steg med målsättningen att deras verksamheter skall vara helt klimatneutrala år 2030.

Motiverade medarbetare viktiga för hållbarhetsarbetet  För att lyckas sänka energiförbrukningen är oftast en kombination av flera samverkande faktorer. Till en början måste det råda en samsyn kring frågor om energieffektiviserings- och hållbarhetsfrågor, där första steget givetvis är att företagsledningen är helt eniga med resten av organisationen om vikten av ett effektivt hållbarhetsarbete. Det är viktigt för att kunna skapa förutsättningar för hela organisationen att sträva mot samma mål.

En motiverad, uthållig och väldefinierad strategi, motiverade medarbetare och ett långsiktigt hållbar vision är nyckeln till framgång, med elmål som ger för varje år som går ger lite mer återbäring i energihushållningskassan.

Långsiktigt arbete en framgångsfaktor  Att arbeta med en strävan att minska energianvändningen i fastighetsbestånden under endast ett fåtal år är inte meningsfullt, utan denna strävan måste finnas inbyggd i organisationen alltid – varje dag under hela året.

Det är uthålligheten i hållbarhetsarbetet som är framgångsfaktorn. Utan den är det svårt att genomföra arbetet med energieffektiviseringen på ett lyckosamt sätt. Naturligtvis måste också resurser avsättas för att ge bränsle till arbetet med hållbarheten.

Flera faktorer viktiga för en lägre energiräkning  Fortlöpande drift och underhåll är alltid viktigt för att energiräkningen inte skall skena iväg. Därutöver finns tre huvudsakliga faktorer som spelar en avgörande roll för en lyckad energieffektivisering:

Kontrollera löpande energianvändningen  Den första faktorn är mätning och uppföljning av energianvändningen i fastigheterna. Utan kontroll på när, var och hur mycket energi som används, är det svårt att få någon vettig energieffektivisering gjord överhuvudtaget. Att ha en bra, noggrann och regelbunden uppföljning är A och O. Då finns alltid beredskap att agera snabbt och effektivt om avvikelser uppstår.

Få medarbetare på energitåget  Den andra faktorn är motiverade och kompetenta medarbetare, som behöver vidareutbildas i ämnen kring energieffektivisering. I samband med anställning bör kandidater väljas med god kompetens inom energiområdet. Även kunskapen och kompetensen hos inhyrda energikonsulter och teknikleverantörer spelar en viktig roll.

Energiinvesteringar en lönsam affärsmöjlighet  Den tredje faktorn är att undvika betrakta energiinvesteringar som en kostnad. De skall alltid ses som en lönsam affärsmöjlighet. Ett tips är att låta en energikonsult att ta fram en LCC-räknare som kan beräkna livscykelkostnaden (Life Cycle Cost) för olika förslag till energiinvesteringar. Det skall vara enkelt att lägga in aktuella parametrar när ett energimässigt problemområde har identifierats – eller som snarare skall betraktas som en ny affärsmöjlighet.

Lönsamma solceller  Ett exempel är investering i solcellsanläggningar. En LCC-räknare kommer snabbt visa att solceller för de flesta lutande och platta tak är en god investering, med mycket låga kostnader för service och underhåll. Om investeringskostnaden divideras med antal producerade kilowattimmar under solcellsanläggningens livstid blir resultatet priset per kWh för solelen, som skall ställas mot förväntat insparat elpris för den köpta nätelen.

Energibesparande LED-belysning  Ett annat exempel är t ex lysrörsdrivna belysningsarmaturer som överlevt bäst-före-datum, och som behöver en energiteknisk översyn. Med LCC-räknaren blir det enkelt för involverade medarbetare att räkna ut om investeringen blir en ekonomiskt god affär. Då blir det plötsligt uppenbart för både företagsledningen och övriga organisationen att ta ställning i investeringsfrågor.

Rätt mängd luft och vid rätt tillfälle  Ett tredje exempel är anpassning av luftflöden till den faktiska användningen av fastigheters lokalar. Att luft skickas runt i lokaler där ingen befinner sig är ett stort slöseri med energiresurser. Det skapar också missnöje bland hyresgäster och anställda – helt i onödan. Därför bör ventilationen och temperaturen på ventilationsluften anpassas till både närvaro av människor i aktuella lokaler.

Rätt upplevelse av inomhusklimatet  Även ventilationsluftens användningsområden bör tas i beaktande. Om hyresgäster och anställda kan påverka upplevelsen av inomhusklimatet, så är mycket vunnet. Exempel är att anpassa klädsel och rörlighet. Att stå och jobba ger större känsla av värme än vid sittande arbete. En extra tröja kan ge en angenämare och varmare upplevelse.

Rätt temperatur på rätt plats  Att tänka rätt temperatur på rätt plats sparar många kilowattimmar. Det accepteras av de flesta med ca 20 grader i kontorslokaler, och 1-2 grader lägre temperatur i industri-, lager- och logistikbyggnader, medan det troligen räcker med 15 grader eller lägre i garageutrymmen. I trapphus kan också temperaturen hållas på en lägre nivå. Det kan bli en positiv upplevelse att komma från ett kallare trapphus till ett varmare kontor.

Solceller ger komfortabel kyla  Med pågående klimatförändringar kommer också problem med för höga inomhustemperaturer sommartid. Där har solceller en stor roll att spela, eftersom de både kan bidra till stora mängder förnybar energi – t ex till fastighetens ventilation och belysning – för att under varma sommardagar istället bidra till driften av kylaggregat för komfortkyla till fastigheters lokaler.


Artikel

Värmepumpar och solceller kapar effekttoppar

Bild:  Värmepumpen multiplicerar effekten från solcellerna och är därför en riktigt smart kombination.

Värmepumpar och solceller kapar effekttoppar

Dagens värmepumpar är huvudsakligen temperaturstyrda, d v s utifrån aktuell ute- och innetemperatur. Tekniken har funnits i årtionden och knappast anpassats till dagens elbehov, där alltfler energiförbrukare blir uppkopplade via internet. Även bristen på tillgänglig effekt ökar behovet till förändringar inom driften av värmepumpar.

Uppkopplade värmepumparPå några olika håll finns projekt som syftar till att kapa effekttoppar, där fler parametrar än inne- och utetemperatur används för att optimera värmepumpars drift. Bland annat har försök gjorts att internetansluta värmepumpar för att fånga upp fastighetens egenskaper och information om aktuellt väder och väderprognoser. Informationen samlas in på en dataserver, som beräknar aktuella värden, transformerar dessa till en algoritm. Dessa omvandlas till instruktioner som skickas tillbaka för styrning av värmepumpen, så att fastigheten förses med den önskade temperaturen.

Dessa samlade energidata ser till att värmepumpen förbereds på kommande vädersituationer. Därmed kan värmepumpar i fastigheter effektstyras och även anpassas till rådande situation gällande elområdets elförsörjning och effektbehov.

Fler parametrar styr driften av värmepumpenFör den enskilda fastigheten handlar det att förbereda huruvida det blir mycket solinstrålning, blåst, mängden och typen av nederbörd m m. Det kan uppstå mycket specifika situationer beroende på fastighet, där t ex storlek på fönsterytor i söderläge ger en betydligt större mängd värmande solinstrålning, jämfört med en fastighet som har gavel och få fönster mot söder. För det förstnämnda exemplet är det slöseri med energi att instruera värmepumpen att dra upp effekten på morgonen, när det ändå skall bli sol från klarblå himmel under hela dagen, som värmer fastigheten via fönstren. Då är det bättre att låta värmepumpen gå på sparlåga och låta solen göra jobbet.

Låt solceller driva värmepumpenNär solen skiner är det förstås extra fördelaktigt att låta solceller på taket driva värmepumpen. En investering i värmepump sänker uppvärmningskostnaderna med upp till 70%, samtidigt som den ger en mer hållbar fastighet med minskat koldioxidavtryck. För luftvärmepumpar är investeringskostnaden låg, vilket ger en kort återbetalningstid – oftast mellan 3 - 5 år. En annan fördel är förstås att kombinationen solceller och värmepump kapar effekttoppar ännu effektivare.

Solceller + värmepump är effektoptimaltAtt kombinera solceller och värmepump är både lönsamt och ett bra miljöval. De två förnybara energikällorna solen och – beroende på val av värmepump – bergvärmen, jordvärmen eller uteluften, ger en hållbar energilösning för uppvärmning eller kylning av fastigheten. Med solceller på taket går det alltså alltså få ut mer av solelen som produceras på taket, genom att låta den solproducerade elen driva en värmepump. 1 kWh egenproducerad solel från solceller ger upp till 5 kWh värme eller 5 kWh kyla med en luftvärmepump. Värmepumpen multiplicerar effekten från solcellerna och är därför ett riktigt smart sätt att använda i kombination.

Solceller ger kylande effektSkulle det bli för varmt – t ex på sommaren – kan värmepumpen även användas för luftkonditionering och kylning av fastigheten. Det gör de allt högre sommartemperaturerna som följer i spåren av klimatförändringarna mer behagliga – åtminstone inomhus.

Fjärrstyrning av effektförbrukareVinsten för fastighetsägaren är att stora mängder energi kan sparas in. På köpet fås ett jämnare och behagligare inomhusklimat. För elbolaget och Svenska Kraftnät betyder det möjligheter att fjärrstyra energiförbrukare med lägre prioritet när behov finns att skydda elnätet från oacceptabelt höga effekttoppar. Sådana scenarier kommer troligen att inträffa oftare i framtiden på grund av att förnybara energikällor är väderberoende. Om det vintertid uppstår ett väderläge med lite vind och obetydlig solinstrålning, samtidigt som det uppstår en köldknäpp, blir det besvärligt att hantera effekttoppar. Även sommartid kan det uppstå liknande situationer, inte minst när klimatförändringar ökar behovet av kylning i både villor och större fastigheter.

Många megawatt att sparaBeräkningar visar att om ca 400 smarta värmepumpar kopplas upp mot internet och det uppstår en effekttopp som kraftigt belastar elnätet, så kan effektbehovet hos anslutna värmepumpar dras ned med ungefär 1 MW. Det innebär att den totala effekttoppen på elnätet kan sänkas till en mer hanterbar nivå när belastningen är som störst. Det minskar effektuttaget i de lokala elnäten, som sprider sig vidare till överliggande nät.

Effekthantering kommer elförbrukare tillgodoElnätsbolagen abonnerar på effektuttag från överliggande nät, t ex Vattenfalls regionnät. Priset på effekten baseras på det momentana effektuttaget – d v s ju större effektbehovet är i det lokala elnätet, desto högre blir priset som skall betalas till nätägaren av det överliggande regionnätet. Därför är det av stor betydelse att aktivt jobba med effekthanteringen för elnätsbolagen – särskilt de kundägda – eftersom det i sista ändan kommer elkunderna tillgodo. Om toppeffekten kan hållas nere, så blir förstås taxan och tarifferna för elnätsavgifterna lägre.

Högre priser för effektI framtiden kommer det att bli allt viktigare att kunna styra effektuttaget – inte bara från värmepumpar – utan också från andra elförbrukare. Idag talas det fortfarande mest om energibesparing som räknas i sparade kilowattimmar (kWh) – medan det redan nu börjar talas allt oftare om effektbesparing – som räknas i kilowatt (kW) uttagen effekt. Det är effektuttaget per elanslutningspunkt, d v s där elmätaren sitter i villa eller fastigheten, som kommer att inte bara energidebiteras, utan även effektdebiteras, särsklit med tanke på att det ökande antalet elbilar och laddhybrider kommer att öka trycket på elnätet högst betydligt.

Mindre kapacitetsbrist med smarta värmepumparSmarta värmepumpar har en påverkan kring i vilken utsträckning elnäten behöver byggas ut. Om tekniken utnyttjas på rätt sätt, så finns idag inga kapacitetsproblem i det svenska elsystemet. Det handlar snarare om att den infrastruktur som redan finns underutnyttjas. Det finns en uppenbar teknisk potential för flexibilitet i det svenska elsystemet, vilket också framgår irapporten "Trångt i elnäten – ett hinder för omställning och tillväxt?" skriven av Mats Wang-Hansen på konsultföretaget Pöyry.

Starka incitament att låta algoritmer styra värmepumpenOm potentialen skall kunna realiseras behöver en marknad växa fram, som skapas av att tillräckligt starka incitament ges till elkonsumenter att ändra sina elbehov och mönster för elförbrukningen. Det krävs att en större andel av elkonsumenterna är villiga att låta algoritmer ta över styrningen av värmepumparna. Med en extra förtjänst till elkonsumenterna går det förstås lättare att få värmepumpsägarna att medverka i att överlåta till elbolagen att styra driften av värmepumparna.

Effekttoppar pareras med effekttarifferSvårigheten ligger i att el än så länge är en billig energiresurs för privata elkonsumenter. Trängseln i elnätet är en utmaning – på samma sätt som trafikstockningar är det på vägarna. Med trängselskatter kan effekterna vid rusningstid mildras en aning. Samma gäller för effekttopparna i elnäten, där elnätsbolagen tenderar att införa förändringar av elnätsavgiften, och istället införa effekttariffer.

Efterfrågeflexibiliteten för effekt i gigawattområdetPotentialen för efterfrågeflexibilitet för effekt i Sverige gällande villor med vattenburen värme är beräknat till 3 -5 GW, och om lägenheter och andra fastigheters behov av värme och kyla läggs till, ännu lite högre. Med rätt styrmedel, modern teknik och bra incitament finns stora möjligheter att utnyttja den befintliga kapaciteten i de svenska elnätet ett tag till, vilket minskar behovet av en snabb utbyggnadstakt.


Artikel

Närproducerad el med solceller

Bild:  Det underlättar att ha närproducerad el som energibärare för att uppnå energibalans

Närproducerad el med solceller

Förnybara energikällor, t ex vattenkraft, vindkraft, solkraft och biobränslen ökar i betydelse, medan fossila energikällor, t ex kol och olja har en allt mindre betydelse i dagens Sverige, framförallt inom värme- och elproduktion. Idag är 98% av elproduktionen och över 90% av värmeproduktionen i Sverige fossilfri.

Energibäraren en avgörande faktorDet föreligger dock en väsentlig skillnad i hur den producerade energin transporteras, d v s vilken energibärare som nyttjas för att förflytta energin från platsen för energiproduktionen till platsen för energiförbrukningen. Exempelvis omvandlas vattenkraft, vindkraft och solkraft till el, medan biobränsle omvandlas till både el och fjärrvärme. Elen distribueras via elnätet och värmeenergin distribueras via rörsysten – från energiproducenterna till energiförbrukarna.

En viktig skillnad mellan energitransport via elnätet och genom rörsystem är att elen har små distributionsförluster, särskilt om den är närproducerad. medan värmeenergi som transporteras via rör uppvisar betydligt större energiförluster.

Primärenergitalen styr investeringarOlika energibärare har olika primärenergital, d v s ett tal som enligt svenska regler beskriver en byggnads energiprestanda, och som beräknas genom att multiplicera byggnadens energianvändning med viktningsfaktorer, beroende på de energibärare som används för energidistributionen. Elburen energi har ett primärenergital på 1,8. Fjärrvärme produceras nästan alltid med koldioxidutsläpp, undantaget fjärrvärme producerad med värmepumpar. Stora energiförluster vid energitransporten i rör innebär att denna energiform får ett primärenergital på 0,7.

Många anser att elförbrukare missgynnas och att fjärrvärmeförbrukare gynnas. Det kan innebära obalans, när det kan visa sig vara bättre att behålla energiförbrukande utrustning som visserligen förbrukar mer energi, men förbrukar energi som anses tillhöra den mer gynnsamma.

Frågan är varför det kunde blir såhär? Det kan också ifrågasättas om vi kan nå våra klimatmål med dessa förutsättningar, där rörburen energi fortfarande gynnas, men när elburen energi egentligen borde gynnas ännu mer.


Artikeln fortsätter nedan!


Rekommenderade partners

Företagspartner 1

Företagspartner 2

Företagspartner 3

Företagspartner 4

Företagspartner 5

Företagspartner 6

Företagspartner 7

Företagspartner 8

Företagspartner 9

Företagspartner 10

Företagspartner 11

Företagspartner 12

Företagspartner 13

Företagspartner 14

Företagspartner 15


Fortsättning av artikel

Förnybar el en helt koldioxidfri energibärareElburen förnybar energi som transporteras via elnätet är den enda energibäraren som kan produceras med helt koldioxidfria energikällor – d v s el från sol, vind och vatten – och med minsta möjliga energiförluster.

Fjärrvärme allt dyrareIdag produceras fjärrvärme övervägande genom sopförbränning och biobränslen. När EU's regler om pappers- och plaståtervinning vinner laga kraft år 2025 kan sopförbränning bli en dyr historia, eftersom mycket av det brännbara materialet faktiskt består av både plast- och pappersavfall. Dessutom kommer regelverket inom EU att skärpas ytterligare i framtiden.

Ökade kostnader för fjärrvärmeÄven priset på utsläppsrätter har ökat, vilket minskar lönsamheten för sopförbränning. Men kan inte andelen biobränsle ökas för att kompensera den allt dyrare sopförbränningen? Jovisst, men en stor andel av råvaran till biobränslet kommer att behövas för att tillverka bränsle till flygresandet och till den tunga trafiken på landsvägar och till sjöss. Det innebär ökade priser på råvaran till biobränslen.

El är den effektivaste energibärarenDet vi behöver är energibärare med låga förluster. Alla rörbundna energibärare har i det närmaste konstant höga energiförluster – och det gäller särskilt för fjärrvärme. Byggnader som byggs nu förbrukar mycket lite energi under sommarhalvåret – och i framtiden ännu mindre – vilket innebär ett slöseri med resurser om dessa byggnader skall försörjas med fjärrvärme. Det betyder att en stor del av energin går förlorad genom förluster i rörsystemet.

Förnybart producerad el är lönsamtAtt använda rätt energibärare blir allt viktigare. Det självklara valet är el, med små förluster som bara sker när elen används. Elöverskottet i Sverige är redan idag betydande och kommer att öka ännu mycket mer, med tanke på alla de landbaserade och havsbaserade vindkraftverk som är planerade att byggas de närmaste åren. Vi kan räkna med en fördubbling av installerad effekt inom bara några år. Samma gäller för solproducerad el – både för takbaserade och markbaserade solcellsanläggningar.

Utbyggnaden av förnybar energi i Sverige ger också möjligheter att förse våra fossilberoende grannländer söder om oss med mer förnybar energi. Det ger samtidigt ökade exportintäkter.

Mer el, mindre effekt och fler eltekniska lösningarElpriset kommer i framtiden sannolikt att sjunka, men också bli betydligt mer volantilt, med längre perioder av extremt låga elpriser, men även kortare stunder då elpriset kan rusa till flera kronor per kilowattimma på grund av effektbrist orsakat av kapacitetsbrist i det svenska elnätet. Tekniska lösningar som kan råda bot och minska volantiliten och effektbristen är i sikte, men kan dröja några år innan de är redo att möta verkligheten.

Modernisera byggnaders energisystemUnder mellantiden är det dags att utnyttja tillfället att modernisera energisystemet i våra byggnader, istället för att klamra sig kvar i ett föråldrat rörbundet energisystem med höga koldioxidutsläpp, stora energiförluster och en högst osäker framtid. Där har solceller en stor roll att spela – särskilt som solelen kan närproduceras för kortast möjliga väg mellan solelproducent och solelförbrukare.


Artikel

Solceller med batterilager – eller fossil reservkraft

Bild:  Den röda linjen visar att Sverige har ett växande elöverskott, d v s exporterar alltmer el till grannländerna

Solceller med batterilager – eller fossil reservkraft

Det har länge funnits en europeiskt elhandel, där Sverige både har importerat och exporterat el. Skillnaden är att vi sedan år 2012 stadigt byggt upp ett elöverskott. Det visar att den svenska elmarknaden fungerar väl och går i rätt riktning!

Kylan en utmaning för svenska elsystemetUnder februari månad gjorde kylan och de väldigt låga temperaturerna i större delen av Sverige att diskussionerna gick varma huruvida den inhemskt producerade elen skulle räcka till, eller om nöden skulle kräva import av fossilt producerad el från Europa.

Fossil el från Sveriges reservkraftverkInte nog med det – det blev till och med så att vårt eget fossildrivna oljeeldade reservkraftverk – Karlshamnsverket – under perioder fick stå i beredskapsläge (betyder tomgångsdrift) för att snabbt kunna försättas i full drift vid behov. Inom bara ett decennium hade troligen ett kraftfullt batterilager på samma plats – laddat med solel – kunnat ersätta den fossila oljeeldningen.

Obalans och effektbristResultatet av köldknäppen ledde till obalanser i elsystemet med åtföljande effektbrist, framförallt i södra Sverige. Inte ens kärnkraft från Ringhals 1 kunde bidra med effekt – den anläggningen blev ju nedlagd ett par månader tidigare. Vissa industrier fick stänga produktionen när elpriset rusade mot närmare 2 kr per kilowattimma. Det blev helt enkelt för dyrt att hålla produktionen igång – men hjälpte också elnätet till bättre balans.

Elnätsmidjan stryper elöverföringenÄven i somras var elnätet extremt hårt belastat. Som oftast fanns den tillgängliga elen i överflöd i Norrland, medan det var Svealand och Götaland som hade de största energi- och effektbehoven.

Ännu en gång var det överföringskapaciteten från norra till södra Sverige som var flaskhalsen – d v s elnätsmidjan i mellersta Sverige ströp flödet av förnybart producerad el till de mest behövande delarna i landet.

Produktion av fossil el även sommaren 2020Det oljeeldade Karlshamnsverket ingår i effektreserven och aktiveras vanligen bara vintertid, när det föreligger risk för kapacitetsbrist. Effektreserven upphandlas vintertid, men under sommaren kan Karlshamnsverket producera el på helt kommersiella grunder, vilket gjordes i juni 2020. Fram tills september samma år användes sannolikt Karlshamnsverket för att tillgängliggöra reaktiv och aktiv effekt, och distribuerade även el när spotpriset låg på närmare 90 öre per kilowattimma.

Kärnkraften fick rycka in till undsättningSvenska Kraftnät fick även teckna bilaterala avtal med andra elproducenter, däribland även kärnkraft från numera nedlagda Ringhals 1. De svenska kärnkraftverken matade ut upp till ca 3 638 MWh/h på elnätet, medan de solproducerade elleveranserna uppgick till 414 MWh/h, enligt en rapport från Sweco ("Ansträngda timmar i elsystemet 2020").

Solceller kan bidra att lösa upp effektknutarDessa siffror visar att den solproducerade elen faktiskt svarade för ganska imponerande 17%, under de ca 20 timmar i förra sommaren när elen var som dyrast och närmast kunde betraktas som bristvara i södra Sverige. Som mest bidrog solelen under år 2020 som mest med 3,8% av den totala elproduktionen i Sverige.

Batterier för lagring av billig solelIstället för att importera fossil el från Europa eller behöva starta upp oljeeldade inhemska kraftreserver, så kan på sikt allt prisvärdare batterier och batterilager hjälpa till att för några timmar eller upp till ett par dygn per år – när kapaciteten i den svenska elförsörjningen slår i taket – leverera batterilagrad förnybart producerad el.

Batterilager en effektresursBatterilagring – gärna med el från solceller – kan alltså hjälpa till att lösa utmaningen under ansträngda situationer framöver, när både elbrist och effektbrist slår till. Det visar bl a en batterianläggning som ABB driftsatte redan år 2011 i Hemsby i Norfolk, England, som kan leverera upp till 50 MW och lagra upp till 200 kWh. Även start-up-företaget Scottish Power installerade år 2020 ett batterilager, också med kapaciteten 50 MW, som batterilagrar vindenergi från den intilliggande vindkraftparken Whitelee med effekten 539 MW. Ett batterilager, levererat av Tesla år 2020, finns i Hornsdale, Australien, och levererar upp till 150 MW och lagrar 193,5 MWh. Det finns fler internationella exempel som visar hur stora batterilager kan användas för framgångsrik balansering av elnätet.

Att förstärka elnätet är angeläget, men det tar närmare ett decennium att bygga ut överföringskapaciteten. Både antalet solcellsanläggningar och batterikapaciteten växer snabbt och kan hjälpa till att utjämna obalanser och upprätthålla stabiliteten i det svenska elnätet – vilket minskar koldioxidutsläppen, till gagn för närmiljön och det globala klimatet.


Kontakta oss   ▾

Sveriges mest kvalificerade solcellsleverantörer och leverantörer av hållbara energisystem

Artikel

Förse all nyproduktion med solceller

Bild:  Brynseng skole i Norge har fasadintegrerade solceller – ett alternativ till takmonterade solceller vid nybyggnation

Förse all nyproduktion med solceller

Nyproducerade hus omfattas av särskilda krav på energieffektivitet. När solceller installeras i nya hus och byggnader, så bidrar det markant till att uppfylla kraven på energieffektivitet. Dock är det bara den solproducerade elen som används momentant för att förse huset eller byggnaden med fastighetsel – d v s elen som driver pumpar, fläktar, styr- och reglersystem, fast belysning i allmänna utrymmen m m – som får tillgodoräknas i kravet.

Särskilda krav på energieffektivitet i nybyggda husFör byggnader som har fjärrvärme till uppvärmning kan en solcellsanläggning reducera energianvändningen med 3 - 5 kWh per kvm och år i förhållande till byggreglernas krav. För byggnader med bergvärme är motsvarande schablonmässiga värde 6 - 8 kWh per kvm per år.

Det finns däremot inget hinder att den solproducerade elen används till att förse lägenheterna med hushållsel – eller varför inte solel till laddstolpar som förser elbilar och laddhybrider med förnybart producerad solenergi – vilket ger en god inbesparingseffekt eftersom mindre nätel behöver köpas in. Det kräver dock att hela huset eller byggnaden har ett gemensamt abonnemang för all inkommande el, samt att de separata elabonnemangen för varje enskild lägenhet slopas.

Individuella mätare per lägenhetEtt alternativ är förstås att varje lägenhet får individuell mätning (IMD) av den egna förbrukningen av producerad solel – vilket också kan gälla för byggnadens egna laddstolpar vid p-platserna – men det blir förstås lite krångligare.

Utnyttja takytor effektivareI befintliga byggnader är den inkommande nätelens anslutningspunkt viktig, d v s den punkt där solcellsanläggningen är ansluten. Om ett gemensamt elabonnemang inte finns för all inkommande nätel, kan den producerade solelen bara utnyttjas till byggnadens gemensamma el. Möjligheten att ha ett gemensamt elabonnemang kan dock begränsas av regler på elmarknaden, vilket innebär att varje hyresgäst och lägenhetsinnehavare har rätt att välja eget elabonnemang, och även byta till annat elabonnemang. Vid uppförande av nyproducerade byggnader finns bättre förutsättningar att planera hur elanslutningar och elabonnemang skall planeras och projekteras.

Liten extrakostnad för solcellerVid nybyggnation är investeringen i en solcellsanläggning oftast en marginell extrakostnad. Även att samordna investeringen i solceller vid större byggprojekt underlättas betydligt, i jämförelse med en separat enskild investering. I nyuppförda hus finns det också större möjligheter att använda byggnadsintegrerade solceller, vilket betyder att solcellerna blir en del av byggnads-, fasad- eller takmaterialet. Det kan reducera kostnaden för egen solelproduktion i byggnaden, och därmed också ersätta kostnader för en del av byggmaterialen för det yttre klimatskalet.

Tidig planering för solceller minimerar senare problemFör befintliga tak måste hänsyn tas till takhållfastheten samt att takbeläggningen är i gott skick, för att undvika framtida problem med t ex takläckage och underhåll. Det blir helt enkelt besvärligt att underhålla och renovera ett tak som är fullt med solpaneler. Det är något som kan undvikas när solceller planeras in redan i projekteringsfasen för ett byggprojekt och all nybyggnation.

Skuggbildning kan undvikasEn annan utmaning vid installation av solcellsanläggningar på befintliga tak är att hitta lämpliga placeringar för solpanelerna. Hänsyn måste tas till hindrande takobjekt – inte bara rent fysiskt – utan även till hur dessa påverkar skuggbilden på taket. Planering för skuggbildningar är en viktig förutsättning för att investeringen i solceller skall bli så lönsam som möjligt. Ventilationsaggregat, rökluckor, takkupor och takfönster påverkar i stor utsträckning hur solpaneler placeras och installeras på taket. Även antenner, mobilmaster, skorstenar, ventilationsrör och stolpar har stor inverkan på solelproduktionen.

Nyproduktion ger effektivare solelproduktionAlla dessa problemställningar kan undvikas vid samtidig planering och projektering för solceller vid nyproduktion. Exempelvis kan ventilationsaggregat och annan takplacerad teknikutrustning placeras på takets norra del, så att resten av takytan blir fri från skuggbildande objekt, Detsamma gäller för t ex rökluckor och mobilmaster, som också med fördel kan förläggas till de takytor som vetter mot nordvästligt, nordostligt eller nordligt väderstreck.

Naturligtvis skall Sveriges befintliga takytor i så hög utsträckning som möjligt utnyttjas för produktion av förnybar el från solelen, men den takeffektivaste solelproduktionen fås vid nyproduktion av byggnader. Då kan hänsyn tas till solceller redan i planeringsstadiet, vilket ger bättre utnyttjande av takytorna för solpanelerna. För många fastighetsbolag och större fastighetsägare är det redan en självklarhet att solcellsanläggningar alltid finns med vid planering av nya hus och byggnader – med det borde vara en självklarhet – rentav kanske obligatoriskt – för många fler fastighetsägare.


Artikel

Energieffektiv elektrifiering av fastigheter

Bild:  Den ökade elektrifieringen kräver redundanta system och mer balanskraft

Energieffektiv elektrifiering av fastigheter

På bara fem år har den svenska solcellsmarknaden utvecklats enormt. På den tiden var investeringsviljan ganska trevande och samtalen med fastighetsägare handlade om kostnader, nivå på dåvarande solcellsstödet, återbetalningstider och om viljan att våga investera i en första pilotanläggning.

Solceller en del av fastighetssystemenIdag är inställningen till solceller en helt annan. Numera handlar frågorna i samtalen snarare om hur solcellsanläggningarna kan integreras i fastighetssystemen, hur hur uppföljningen av digitaliseringen skall se ut, och hur snabbt utrullningen av fler solcellsanläggningar i fastighetsbestånden skall ske.

Att investera i solceller är inte längre förenad med en upplevd ekonomisk risk, utan är nu en naturlig del i utvecklingen av energieffektiva och mer elekrifierade fastighetsbestånd. För många fastighetsbolag och större fastighetsägare ingår solceller numera alltid när nya fastigheter planeras för byggnation.

Solceller eller annan energieffektivisering först?Även för befintliga fastigheter finns en hög investeringsvilja – även om gamla takkonstruktioner och till åren komna takbeläggningar kan fördröja utbyggnadstakten. Andra faktorer som påverkar viljan att investera är när fastighetsägare ställs inför valet att satsa på egenproducerad el från solceller, eller istället skall lägga krutet på andra energieffektiviserande åtgärder, t ex ny ventilation, byte till led-belysning, eller nya automations- och fastighetssystem.

Numera anses solceller även bidra till höjning av fastighetsvärdet, eftersom en solcellsanläggning minskar driftskostnaden under lång tid framöver. Det finns tillräckligt med takytor som har fria sydöst- sydväst och söderlägen – utan störande takobjekt – för att dessa skall kunna ge nuvarande och framtida fastighetsägare en betydande bidrag till mer förnybar energi – inte bara för den egna fastigheten, utan även en andel till det allmänna elnätet.

Solel till elbilarSolceller har också förmågan att förse laddinfrastruktur för elbilar med förnybar energi. Medan solceller ännu så länge inte är obligatoriska vid nyproduktion, så är laddstationer och laddstolpar på väg att bli det – inte enligt regelverket, utan för att bostadsrättsinnehavare och hyresgäster kräver det.

För några år sedan startade solcellsboomen – nu börjar elbilsboomen – i takt med den snart exploderande elbilsmarknaden. De flesta bilägare har redan provkört en elbil hos bilhandlaren, grannen eller arbetskollegan, och suget efter en egen elbil ökar dramatiskt. Då gäller det för fastighetsägaren att kunna möta deras förväntningar på säker och stabil elbilsladdning kommer de att ordna det på annat sätt.

Elbilsladdning omgärdat av många affärsmodellerTekniken kring laddel är välutvecklad och ganska standardiserad, men de frågor som fastighetsägaren behöver ta ställning till handlar om affärslösningar – t ex möjligheter till outsourcing, betallösningar och laddkapacitet – där fastighetens elnät och säkrings- och effektabonnemang har en avgörande betydelse.

Att ladda elbilar med el som är producerad av solceller på det egna taket är förstås en oslagbar kombination. Men för att den lösningen skall bli riktigt energieffektiv krävs både möjligheten att lagra överskottselen, fasbalansera fastighetens elnät och styra alla energiflöden och effektuttag.

Batterier på frammarschEnergi- och batterilagring är också på väg att bli ett ekonomiskt intressant alternativ för många fastigheter, där tekniken gör stora framsteg, samtidigt som pristrenden är fallande. Solceller kan kapa effekttoppar under dagtid – särskilt när solen skiner – medan batterier kan kapa effekttoppar nattetid. Med batterilager kan också billigare el tankas nattetid och öka egenanvändningen av solel, eftersom den överskottsel som en solcellsanläggning oftast producerar, inte behöver skickas ut på det allmänna elnätet.

Elnätsmidjan ökar behovet av mer balanskraftEtt annat användningsområde för energi- och batterilager är att balansera elnätet, särskilt i ett läge där den minskande andelen kärnkraft i södra Sverige måste kompenseras med vatten- och vindenergi från norra Sverige, i ett läge där kapaciteten i mellersta Sveriges elnätsmidja är begränsad, åtminstone på kort sikt.

Med ett energi- och batterilager finns alltså extra intäkter att tjäna, där ersättningen räknas både i levererad effekt och energi. Denna s k flexibilitetsmarknad innebär att stå till förfogande med elproduktion eller elkapacitet från energi- och batterilager. För elanvändaren handlar det om att avstå eller minska elförbrukningen.

Elektrifieringen sätter regelverket på provFör att klara de första stegen för energieffektiv elektrifiering av fastigheter finns flera utmärkta elstyrsystem som vidareutvecklas i rask takt, bl a ett prisbelönat svenskt system. Nu gäller det för fastighetsägare att hoppa på tåget, vässa och vidareutveckla sin organisation, och tillsätta rätt resurser för att klara omställningen till mer elektrifiering av fastigheter – helst innan regelverket hinner ikapp.

Vi kan räkna med att solcellsboomen och elbilsboomen snart kommer att övergå i en boom för elektrifiering av Sveriges bestånd av fastigheter.


Artikel

Takrenovering och samtidig installation av solceller

Bild:  Takbyte innan installation av solceller ger synergieffekter

Takrenovering och samtidig installation av solceller

Många fastigheter byggdes under 60- och 70-talets miljonprogram, men som nu står inför omfattande behov av renovering och energieffektivisering. Det förväntas också många takrenoveringar och takbyten, vilket öppnar upp för nya möjligheter till samtidig installation av solceller.

Miljonprogrammets takrenoveringarSvenska forskare har inom ramen för E2B2's projekt "Miljontak - takrenovering med solceller" från år 2017 undersökt vilka förutsättningar som finns för att i samband med förestående takrenoveringar förse miljonprogrammets många bostadshus och bostadskomplex med solceller. Representanter för bostadsföretag, entreprenörer, solcellsföretag och arkitekter har i samråd tagit fram en modell, med förslag att bostadshusens platta tak ersätts med låglutande sadeltak eller upphöjt pulpettak, som sedan täcks med solceller.

Prefabricerade soltakTack vare att installationen av solceller kan ske på en prefabricerad takstomme, kan takintegrerade solceller och underliggande tilläggsisolering utgöra takbeläggning. Det sparar kostnaden för separat material till takbeläggning, t ex takpannor eller takplåt.

Perfekt taklutning för solcellerDet innebär möjlighet att utnyttja de platta takens goda solelspotential. Under det nya låglutande taket skapas också ett vindsutrymme, som kan utnyttjas för tekniska installationer, t ex växelriktare och energistyrsystem för anslutning till fastighetens elbilsladdning eller framtida batterilager.

Förkortad tidsåtgång för takrenoveringPrefabriceringen av taken möjliggör förkortade ledtider, med resultatet att installations-och renoveringsarbeten går betydligt snabbare. Det minskar även behovet av väderskydd under tiden för takrenoveringen. Genomförda beräkningar visar att totalkostnaden för takrenoveringen inte behöver öka – utan tvärtom – livstidskostnaden minskar.

Förbättrad energibalansVid traditionell takrenovering färdigställs renoveringsarbetet, varefter den efterföljande solcellsinstallationen genomförs. För en genomsnittlig fastighet inom miljonprogrammet beräknades takintegrerade solceller år 2017 kunna bidra med 25 - 30 kWh per kvm och år till fastighetens energibalans. Med dagens effektivare solceller kan ytterligare en handfull kilowattimar kunna adderas.

Först takbyte – sedan solcellerÄven om fastighetsägaren beslutar att först lägga traditionell takbeläggning, varpå sedan normala utanpåliggande solpaneler installeras, så finns ekonomiska vinster att hämta. För en totalentreprenad kan takläggare först lägga ett nytt tätskikt, med genomföringar för solpanelfästen och kabelgenomföringar, komplett inklusive material- och tätskiktsgaranti. Därefter genomför solcellsinstallatörerna monteringen av solpaneler, inklusive installationsgaranti. Det ger bästa förutsättningar för en säker och problemfri drift av solcellsanläggningen.

Lägre kostnad för byggställningarVid samtidig takrenovering och solcellsinstallation behöver byggställningar bara resas och nedmonteras vid ett tillfälle, vilket sparar en hel del pengar. Även tiden för planering och projektering minskar, samtidigt som informationsutbytet mellan takläggare och solcellsmontörer underlättas. Det minskar risken för att fel och missförstånd skall uppstå.

Dagens billigare solceller med högre verkningsgradProjektet genomfördes år 2017, men är måhända än mer aktuellt idag. Både traditionella takmonterade solpaneler och takintegrerade solceller har vidareutvecklats och håller numera en mycket hög kvalitet, samtidigt som verkningsgraden ökat ytterligare. Det innebär att ännu mer energi och effekt kan utvinnas per kvadratmeter. Installationen har blivit smidigare och driften har förenklats tack vare bra funktioner för visualisering, datainsamling, statistik och rapporter. Numera finns även möjligheter att ansluta växelriktarna till övergripande fastighetssystem, för god överblick och helhetssyn på energiproduktion och energianvändning inom enskilda fastigheter eller hela fastighetsbestånd.

Det är viktigt att få fastighetsägare att fokusera på helhetslösningar, där solceller utgör en viktig komponent i fastigheters totala energibalans – både som förnybara energiproducenter och energieffektiva effektsparande energianvändare.


Artikel

Allt lönsammare med solceller till företag

Bild:  Solceller på stora platta takytor har den bästa lönsamheten med högst avkastning

Allt lönsammare med solceller till företag

Det är lönsamt för företag att installera solceller. Redan år 2017 genomförde Energimyndigheten en undersökning, där tio företag med egna solcellsanläggningar fick ingå i studien. Alla intervjuade företag gjorde bedömningen att deras solcellsanläggningar har en god lönsamhet. Nu är det fyra år sedan undersökningen genomfördes, men med tanke på att priset för en solcellsanläggning sjunkit med ytterligare ca 15 - 20% sedan dess, så solcellsanläggningar som byggs på företagens takytor idag är ännu mer lönsamma.

Solceller på företagens tak ger många fördelarIdag kan de flesta fastighetsägare räkna med att en investering i solcellsanläggning på industriella fastigheters platta takytor är avbetald inom 7 - 10 år. En fördel som blivit uppenbar för företagen efter en tids drift är att solcellsanläggningen kan kapa de högsta effekttopparna, som annars ger upphov till höga effektkostnader. Det ger dem full kontroll över effektuttaget och ger företagen möjligheter att anpassa produktion och processer i verksamheten efter effektkurvan under dagen.

Positiva företagare med solelAv de tio intervjuade företagen hade sex företag installerat solceller på taket och fyra hade byggt solcellsparker. Samtliga menar att solceller är en bra affär med god lönsamhet för fler tillverkningsindustrier, även om de ofta redan har en kraftig reduktion av energiskatten – de betalar i regel 0,5 öre per kWh.

Takplacerade solceller slår markplacerade i lönsamhetResultatet från undersökningen visar att solcellsanläggningar som byggs för att elförsörja den egna fastigheten med solel är mer lönsamma än solcellsparker. Företagen med solceller på deras stora platta tak egenförbrukade ca 90% av elproduktionen inom fastigheten.

Egenanvänd av solel lönsammastDe företag som investerade i egna solcellsparker och som säljer solelen till ett elbolag, får oftast bara betalt för aktuellt spotpris samt ytterligare några ören för elcertifikat, ursprungsgarantier, nätnytta m m. Med lite tur kan ersättningen i bästa fall uppgå till 60 öre per kilowattimme. En solcellsanläggning på det egna taket ersätter el från nätet, samtidigt som nätavgiften och en del av effektuttaget kan sparas in, vilket kan värderas upp till ca 1,30 kr per kilowattimme.

Solceller på mark kan elförsörja intillliggande byggnadDe båda scenarierna ger olika utveckling av lönsamheten. Däremot får en solcellspark som elförsörjer en intilliggande byggnad – och som ingår i samma fastighet – ungefär samma förutsättningar för god avkastning som den takplacerade solcellsanläggningen. Även om undersökningen omfattade ett begränsat antal intervjuade företag, så är resultaten att betrakta som relevanta, inte minst för att resultaten var rensade från subventioner.

Sjunkande fast elpris från egen solelIntressant är att de flesta företag uppgav att solcellsanläggningarna är lönsamma även utan dåtidens subventioner och bidrag. Det tyder på att solcellernas konkurrenskraft och lönsamhet blir alltmer tydlig. För dagens situation betyder det ännu bättre lönsamhet tack vare sjunkande priser för större solcellsanläggningar till företag, samtidigt som elpriset bedöms öka och fluktuera mer under kommande år, särskilt i södra Sverige där effektbristen är påtaglig.

Installation av solceller på mark billigastInvesteringskostnaden för solcellsanläggningar på stora platta tak ligger i regel under 8 000 kronor per installerad kilowatt. De faktorer som kan påverka kostnaden för investeringen är takhållfasthet, arbetsförhållanden, logistik och infrastruktur för elnät. För solcellsparker ligger investeringskostnaden något lägre – och lägst för solcellsparker som installeras på stenfri mark i närheten till befintlig infrastruktur för elnät och befintliga vägar.

Priset per producerad kilowattimma understiger numera 30 öre för solcellsanläggningar på stora platta tak och för solcellsparker som elförsörjer intillliggande fastigheter, vilket innebär en besparing på ca 1 kr / kWh jämfört med priset för inköp av nätdel – givet resonemanget ovan.


Artikel

Nätkoncessionen begränsar utbyggnaden av solceller

Bild:  Lättnader i koncessionsplikten som tillåter flytt av solel mellan byggnader skulle öka incitamentet för mer egenproducerad solel

Nätkoncessionen begränsar utbyggnaden av solceller

Välbekant för de flesta är att egenproducerad småskalig solel – d v s med en installerad effekt under 255 kW – och efter 1 juli innevarande år under 500 kW – är befriad från energiskatt. Förutsättningen är att den egenproducerade solelen används direkt i byggnaden, alltså innanför anslutningspunkten till det allmänna elnätet.

Koncessionsplikten för egenproducerad solelDet koncessionspliktiga allmänna elnätet får inte användas för att distribuera solelen mellan en fastighetsägares olika fastigheter, utan att den blir belagd med energiskatt. Denna regel gäller trots att den egenproducerade elen inte säljs till något elbolag eller annan enskild elförbrukare. Det innebär således att det inte är möjligt att installera solceller på sommarstugan, för att sedan använda elen i lägenheten i stan, utan att den flyttade egenproducerade solelen blir belagd med energiskatt. Det är inte heller möjligt för en fastighetsägare att producera solel på taket på en solig byggnad med goda produktionsbetingelser för solel, för att sedan använda den i en skuggad byggnad inom samma fastighetsbolag eller juridiska person, utan att energiskatteplikten utlöses.

Undantag från koncessionspliktigt elnätVissa typer av starkströmsledningar är dock undantagna från koncessionsplikten, och kallas i sådana fall för icke koncessionspliktiga nät, IKN. Undantagen gör att fastighetsägaren, om vissa förutsättningar är uppfyllda, kan inneha en egen starkströmsledning och använda denna för att flytta solel utan att mata in den på det allmänna koncessionspliktiga elnätet. Sådana starkströmsledningar får byggas inom exempelvis ett industriområde, en galoppbana, ett sjukhus eller från huvudbyggnad till komplementbyggnad, t ex en tvättstuga (listan på undantag är lång). Men undantaget gäller inte bostadsfastigheter. Det innebär att ett sjukhus kan installera solceller på en solig byggnad, och sedan dra en ledning för att flytta elen till en annan byggnad inom fastigheten, men att ägare av flerbostadshus inte kan göra samma sak.

Nätkoncessionen begränsar utbygganden av solcellerFör många solcellsaktörer och större fastighetsägare innebär regeln begränsningar i utbygganden av solcellsanläggningar. Det allmänna elnätet bör kunna användas för att flytta egenproducerad solel mellan sina egna fastigheter, utan att det utlöser energiskatt. Denna rättighet skall förstås enbart gälla den solel som täcker egenförbrukningen och som produceras av småskaliga solcellsanläggningar på mindre än 255 kW (500 kW).

Det finns förslag från bl a Solelkommisionen att bilda lokala energigemenskaper och virtuella elnät, som möjliggör förflyttning av egenproducerad solel mellan egna byggnader, utan att det utlöser energiskatt, vare sig ett fastighetsbolag äger ett helt industriområde eller om en enskild fastighetsägare är innehavare av ett flerbostadshus. Undantag för nätkoncession bör även gälla inom flerbostadsfastigheter.

Förslag förenklar flytt av solelKort sagt – fastighetsägare som vill flytta överskott av egenproducerad solel mellan egna fastigheter, borde få göra detta, vilket även den statliga Nätkoncessionsutredningen kommit fram till i ett slutbetänkande. Förslaget skulle öka produktionen av solel ganska rejält den dag det beslutas om möjligheten att flytta egenproducerad solel mellan egna fastigheten. Nätkoncessionens utredning förslår även att fastighetsägare som producerar egen förnybar el och har ett överskott av solel skall kunna flytta elen för att täcka elunderskott i andra fastigheter, utan att behöva nätkoncession.

Hellre ändrat regelverk är fler fysiska elkablarDet känns tveksamt om det är samhällsekonomiskt rimligt att dra nya fysiska starkströmskablar mellan byggnader för att lösa problematiken med överskottselen. Mer logiskt är att istället lösa den administrativa knuten och möjliggöra en förflyttning av den icke egenanvända solelen via det befintliga elnätet till andra fastigheter i det egna fastighetsbeståndet.

Att lättare kunna flytta förnybar och fossilfri el mellan fastigheter vore mycket positivt. Ett anpassat undantag från koncessionsplikten skulle innebära att fler fastighetsägare kommer att investera i egna solcellsanläggningar. Det möjliggör också möjligheten att effektivisera styrning och användning av el mellan fastigheter. Ett förverkligande av förslaget bidrar till fler smarta fastigheter och till målet att Sverige skall kunna bli fossilfritt ännu snabbare.


Artikel

Lantbruk är effektiva solelproducenter

Bild:  Lantbrukare är extra medvetna om vikten att satsa på förnybar energi för kommande generationers skull, där solceller kan bidra till lägre driftskostnader.

Lantbruk är effektiva solelproducenter

Lantbruk har goda förutsättningar att installera kostnadseffektiva solcellsanläggningar med hög solelproduktion, framförallt tack vare stora takytor på ladugårdar och ladugårdstak, som oftast är belagda med takplåt. De brukar också vara ganska lättillgängliga, där eventuella byggnadställningar vid installationen inte är lika störande som när solcellsanläggningar skall uppföras i stadsmiljö eller på ett industriområde.

Lantbrukets solceller ger hög avkastning  De stora takytorna på ladugårdar, stall och ekonomibyggnader ger också skalfördelar, eftersom en större solcellsanläggning blir en mer prisvärd investering än t ex solceller till en villa. Det betyder också att återbetalningstiden förkortas och avkastningen blir större.

Fast elpris i många år  Om lantbrukets stora takytor med ladugårdstak som ligger i söderläge, ger det extra många elproducerade kilowattimmar per installerad kilowatt – kWh / kWp. Även ekonomiskt är det mer gynnsamt med lägre pris mer installerad kilowatt – kr / Wp. Påverkan från prishöjningar för den köpta nätelen blir också mindre, vilket innebär att pengar kan sparas redan från första dagen efter installationen av solcellsanläggningen, vilket syns direkt i lantbrukets resultaträkning.

Solenergi för kommande generationer  Ägare till lantbruk är medvetna om betydelsen att sänka driftskostnaderrna. Dagens marginaler är små och för att ha en så ekonomiskt lönsam verksamhet som möjligt är varje sparad krona viktig. Samtidigt är lantbrukare och extra medvetna om vikten av att satsa på förnybar energi för kommande generationers skull. Intresset för solceller ökar starkt bland lantbrukare.

Hög egenanvändning av solel  Genom att investera i en solcellsanläggning till lantbruket minskar elräkningen och ökar lönsamheten. Samtidigt utnyttjas lantbrukets fördelar att den högsta elförbrukningen är dagtid, när maskiner, mjölkanläggningar, foderpressar och annan eldriven utrustning kräver mycket el. Det är också tidpunkten på dygnet när solpanelerna på ladugårdstaket producerar som mest solel. Därför passar lantbrukets förutsättningar bra för installation av solcellsanläggningar.

Solceller till många av lantbrukets byggnader  Förutom ladugårdstaket har lantbruk ofta många och stora byggnader, där det är förhållandevis lätt att montera solceller på taken. Det kan vara maskinhallen, verkstaden eller foderbyggnaden. Elen som produceras från solpaneler på dessa byggnader kan användas direkt i verksamheten. Det är fastighetens elbehov som är avgörande för storleken av solcellsanläggningen.

Dimensionera solceller efter elbehovet  Att investera i solceller inom lantbruket är ett bra sätt att sänka verksamhetens driftskostnader, samtidigt som investeringen ger god avkastning – ofta 7 - 12% – under många år framöver. Viktigt är dock att dimensionera solcellsanläggningen efter elförbrukningen, samt hur den fördelas under dygnet och mellan årstider.

Biobränslen kompletterar solceller  Solceller är inte bara en bra ekonomisk investering, utan även bra för miljön – och förstås för lantgårdens framtid. Solenergi förnyas varje sekund, till skillnad från förnybara biobränslen som förnyas i mångåriga cykler, eftersom koldioxiden först måste infångas av växtligheten innan den kan förbrännas igen. Men biobränslen är naturligtvis mångt mycket bättre än att använda fossila bränslen – men det vet förstås varje lantbrukare redan!

Solenergibonden är framtidens lantbrukare  Alla ägare av lantbruk har möjlighet att investera i solceller. Det innebär problemfri och klimatsmart energiförsörjning, som ger ett fast elpris per kilowattimma för den mest förnybara energin som existerar. Använd den 100% förnybara solenergin som skördas direkt från egna ladugårdstaket till att ladda elbilen eller laddhybriden. Även batteri- och energilager blir ekonomiskt allt intressantare, tack vare ökade elpriser, större skillnader med dag och nattariffer och allt billigare solcellsteknik. Så komplettera lantbruket med solceller för ett ökat oberoende från elbolagens nätel.


Artikel

Skalfördelar med solceller till företag

Bild:  Solceller till företag ger bra möjligheter till skalbarhet, i takt med att effektgränsen höjs

Skalfördelar med solceller till företag

Solcellsboomen fortsätter i såväl Sverige som internationellt. I denna snabba tillväxt blir företag och fastighetsägare i allt större utsträckning intresserade att satsa på lönsamma solceller och andra klimatsmarta energisystem. Det ger besparingar både i antal inköpta kilowattimmar, reducerade koldioxidutsläpp och minskad användning av fossila bränslen. Solceller ger företaget minskade elkostnader, men bidrar också till en bättre miljö.

Stora solcellsanläggningar ger skalfördelarFöretag har ofta stora platta takytor som är väl lämpade för solceller. Stora anläggningar erbjuder skalfördelar gentemot mindre, eftersom det är billigare per installerad kilowatt att bygga storskaliga solcellsanläggningar än mindre. Är taket låglutande – d v s med lutning mindre än 5 grader – förenklar det installationen av solceller och gör den ännu mer prisvärd. Det betyder också att återbetalningstiden förkortas och avkastningen blir större.

Platta tak med marginell lutning har goda förutsättningar för installation av kostnadseffektiva solcellsanläggningar med hög elproduktion. Om dessa stora takytor ligger i söderläge blir elproduktionen från solcellerna extra gynnsam, med fler producerade kilowattimmar per installerad kilowatt – kWh / kWp. Det ger en avkastning som omedelbart syns i resultaträkningen.

Immunitet mot elprishöjningarGenom att investera i en solcellsanläggning till företagets fastighet minskar elräkningen, eftersom en stor andel av den el som solcellerna producerar egenkonsumeras av den underliggande verksamheten. Företaget blir delvis immun mot framtida prisökningar på nätelen, tack vare att solcellsanläggningen producerar solel till ett fast pris per kWh. Beräkningen är enkel – dividera den förväntade elproduktionen i kilowattimmar under 30 år med investeringskostnaden – d v s priset för den komplett installerade solcellsanläggningen.

Solceller ger god avkastningAtt investera i solceller är ett bra sätt att sänka företagets driftskostnader, samtidigt som investeringen ger god avkastning – oftast i spannet 7 - 12% – under solcellsanläggningens hela livslängd. En rekommendation är att dimensionera solcellsanläggningen efter företagets elförbrukning, så att andelen egenkonsumerad solel blir så stor som möjligt. Överskottselen – d v s den andel av elen som inte förbrukas inom fastigheten – har ett betydligt mindre värde än den solel som faktiskt förbrukas av företaget i fastigheten.

Överskottselen köper elbolagenSolcellsanläggningar producerar nästan alltid en viss andel överskottsel – d v s den producerade solelen som överstiger fastighetens elbehov och därmed inte kan förbrukas i fastigheten. Det gäller t ex på sommaren med stor solinstrålning, men med ett mindre elbehov på grund av att företagets bemanning och verksamhet är reducerad. Ersättningen för överskottselen som elhandelsbolagen betalar motsvarar i stort elmarknadens spotpris, plus några ören extra för ursprungsgarantier, elcertifikat m m. Elnätsbolagen – d v s ägarna av elnäten – betalar ytterligare några ören per inmatad kWh överskottel som s k nätnytta. Det beror på att lokalt producerad el ger mindre förluster i elnäten. Kort sagt – de få ören i extra intjäning vid försäljning av överskottselen motiverar inte allena en investering i solceller.

Lönsam och problemfri drift i många årAlla företag med stora platta takytor har möjlighet att investera i solceller. Hänsyn bör förstås tas till fastighetens elbehov, energiförbrukning och effektuttag, samt takets hållfasthet och bärighet. Om dessa parametrar ger ett positivt utslag, är det ingen tvekan att rekommendera investering i en solcellsanläggning. Det innebär problemfri och klimatsmart energiförsörjning till företaget i fastigheten, som ger ett fast pris per kilowattimma för den mest förnybara energin som existerar. Solenergi förnyas varje sekund, till skillnad från förnybara biobränslen som förnyas i mångåriga cykler, eftersom koldioxiden först måste infångas av växtligheten innan den kan förbrännas igen.

Ett annat starkt argument för företag att investera i solceller är att effektgränsen för att bli befriad för energiskatt på egenkonsumerad el fr o m 1 juli 2021 höjs från 255 kW till 500 kW. Upp till denna gräns är all egenkonsumerad solel befriad från energiskatt. En solcellsanläggning på 500 kW på platt tak ger i södra Sverige en solelproduktion på ca 450 - 500 000 kWh per år.

Stärk varumärket och erbjud laddel från solceller på egna taketAnvänd den 100% förnybara solenergin som skördas direkt från företagets egna tak till att erbjuda elbilsladdning – oavsett om det handlar om de anställda eller kunders elbilar eller laddhybrider. Besökare kan erbjudas laddmöjligheter under besökstiden eller i samband med gemensamma affärsmöten. Ge dem möjligheten att ladda elbilen eller laddhybriden, för att kunna ta sig vidare till nästa kund eller hem utan att behöva utnyttja dyra laddare utmed de stora vägarna. Även batteri- och energilager blir ekonomiskt allt intressantare, tack vare ökade elpriser, större skillnader med dag- och nattariffer och allt billigare solcellsteknik. Så komplettera gärna med extra solpaneler för nästan helt kostnadsfri laddel!

Håll koll på solinstrålningenEtt tips – en soleffektmätare är en god försäkring vid investering i solceller till företaget. Det säkerställer att solcellsanläggningen i varje ögonblick producerar rätt mängd solel. Om oturen är framme kan små avvikelser ge betydande effektförluster på längre sikt. Exempel på orsaker till försämring av energiutbytet är skuggbildningar från träd som växer, ventilationskåpor, skorstenar, rör, flaggstänger, fågelspillning m m. De negativa effekterna av skuggor kan ofta variera beroende på årstid och är därför inte alltid uppenbara vid tillfället för installationen.


Artikel

Fler solcellsparker minskar risken för effektbrist

Bild:  Solcellsparker en allt vanligare syn i det svenska förnybara energilandskapet

Fler solcellsparker minskar risken för effektbrist

Under 10-talet startade Sveriges utbyggnad av solcellsparker, men den riktigt expansiva utvecklingen skedde under förra året. Flera riktigt stora solcellsparker på mer än 10 MW installerad effekt byggdes, och prognos för de närmaste åren kommer sannolikt mångdubbelt större solcellsparker att byggas.

Mindre kärnkraft ökar risken för effektbristDet har troligen inte undgått någon att två kärnreaktorer vid Ringhals nu är tagna ur drift. Från 20% före stängningen av senaste Ringhals-reaktorn – som bidragit med ca 6 TWh per år – så bidrar Ringhals nu med endast till 12% av Sveriges elproduktion. Det innebär att effektbristen i södra Sverige blir än mer akut. Där kan fler solcellsparker bidra till att minska effekterna av effektbristen. Enligt beräkningar kan några få procent av Sveriges markytor – som inte används för skogsbruk eller livsmedelsförsörjning – producera mer än 10 TWh förnybar solel i den södra hälften av Sverige.

Stopp för elcertifikatRiksdagen beslutade i höstas om en stoppregel för elcertifikatsystemet. Beslutet innebär att elcertifikatsystemet avslutas vid utgången av år 2035. Riksdagsbeslutet innebär att nya förnybara elproduktionsanläggningar, varaktiga produktionsökningar och vissa ombyggnader som genomförts eller tagits i drift efter utgången av år 2021 inte får tilldelas elcertifikat.

Avgörande är dock att det har kommit in tillräckligt med ny förnybar elproduktion i systemet innan stoppdatumet träder i kraft. Annars kommer datumet att flyttas fram. Om produktionsanläggningar driftsätts före stoppdatum, och som uppfyller kraven för att tilldelas elcertifikat, kan de godkännas fram till och med år 2035. Tilldelning av elcertifikat sker då under återstående tid och som längst till utgången av år 2035.

Stoppregeln innebär att den extra ersättning som elcertifikaten kunde ge för solelproducenter i stort sett försvinner. Även investeringsstödet för mindre solcellsparker försvinner. Det minskar förstås den ekonomiska och politiska osäkerheten när endast elpriset bestämmer utfallet i kalkylerna.

Snabb utveckling för solcellsparkerAtt elcertifikatsystemet tas bort innebär att utvecklingen mot stora solcellsparker går snabbare, för nu krävs stordriftsfördelar för att möjliggöra investeringar. Osäkerheten ligger nu istället på frågeställningar kring etableringstillstånd och tillstånd för anslutningen till elnätet. För en positiv utveckling för nya investeringar i solcellsparker krävs effektivare och snabbare hantering av ärenden inom både regional och rikstäckande planering.

Uppskalning av svensk solenergiSolceller på villor är knappast skalbara, men för lantbrukets byggnader och kommersiella fastigheter finns en viss skalbarhet. För solcellsparker är skalbarheten betydligt större, och de är inte enbart förbehållna ekonomiskt starka investerare. Både privatpersoner, lantbrukare, bostads- och andelsföreningar, samt mindre och större fastighetsägare, kan bidra till en uppskalning av andelen solel i det svenska elnätet – oavsett om det gäller små markytor eller stora markområden.

Lagstöd för mindre solcellsparkerMindre solcellsanläggningar upp till 1,5 MW installerad effekt kan anslutas till elnätet och endast vara förpliktigat att betala anslutningsavgiften – d v s undantagna att betala den årliga abonnemangsavgiften för nätanslutningen. Det är en gammal lag som skulle befrämja utbyggnaden av mindre vattenkraftverk och omfattade senare även utbyggnaden av de första mindre vindkraftverken.

För utbyggnaden av solcellsparker är denna lag mycket användbar och befrämjar den fortsatta utbyggnaden av mindre solcellsparker. Energimarknadsinspektionen kommer under innevarande år att utreda hur undantaget skall hanteras framöver, och ett förslag kan redan komma innan sommaren.

Solcellsparker motverkar effektbristenInnan diskussionerna kring effektbristen tog fart på allvar, så har Sverige haft förhållandevis små prisskillnader mellan de fyra olika elområdena. 2020 är året då skillnaderna mellan elpriser i norra och södra Sverige blev påtagligt stora. Upp till närmare 80% dyrare för elabonnenter i Malmö jämfört med Luleå, och nästan 50% mellan elabonnenter i Stockholm i jämförelse med Luleå.

Överbelastade elnätAlltsammans har två grundläggande orsaker – dels stängning av två av fyra Ringhals-reaktorer – dels att elnäten som distribuerar elen från vatten- och vindkraften i norra Sverige till de elintensiva förbrukarna är underdimensionerade när alltfler vindkraftverk byggs.

Ökade elpriser ger incitament för fler solcellsparkerIncitamenten och det ekonomiska värdet för utbyggnaden av solcellsparker ökar i takt med de allt större skillnaderna i elpriser mellan norra och södra Sverige. Det borde även öka intresset bland myndigheter och politiker att öka samhället intresse av fler både mindre och större solcellsparker i de södra delarna av landet.

Det är dags att sätta måttstocken för hur mycket solproducerad el vi skall sträva efter för både det nya innevarande och nästa årtionde. Långsiktiga politiska spelregler skulle underlätta för alla parter att kunna planera för en soligare framtid med mer förnybart producerad solel – på alla typer av tak och inte minst på svårutnyttjade markytor.


Artikel

Att tänka på inför installation av solceller

Bild:  Solcellsanläggningars komplexa uppbyggnad kräver noggrannhet vid installation – grafik GreenMatch

Att tänka på inför installation av solceller

Allt fler solceller blir synliga på taken till villor, bostadshus, kontorsbyggnader och offentliga byggnader. Även på de stora platta takytorna till industrifastigheter, lager- och logistikhallar ökar antalet installerade solcellsanläggningar, men de är oftast inte synbara från gatunivå.

Mer solel – mindre nätelAnledningen till anskaffandet av solceller är vanligen för att bidra till mer egenproducerad förnybar energi, vilket innebär att mindre nätel behöver köpas in, som oftast inte är helt förnybart producerad. Att investera i solceller är också ett sätt att visa ett miljöengagemang – och inte minst – att det på lång sikt är en lönsam investering.

Solceller på taketBegreppet solceller syftar till de solproducerande cellerna som finns inbyggda under glaset hos varje solpanel. Dessa solpaneler byggs sedan samman till en komplett solcellsanläggning. För en villaanläggning krävs bara några 10-tal solpaneler, men på ett större industritak kan antalet solpaneler räknas i tusental, och för solcellsparker i tiotusental.

Solceller på fasad eller markSolpaneler installeras normalt sett på fastighetens tak, men kan också monteras på fasader. Finns ingen fastighet tillhands kan solpanelerna också placeras på en markbaserad ställning och byggas ut till stora heltäckande solcellsparker.

Tekniken bakom solelNär solens strålar träffar solcellerna i en solpanel uppstår elektrisk spänning mellan framsidan och baksidan av solcellen. Dras en ledning från solcellen till en elförbrukare alstras en ström i form av likström. Men för att den solproducerade elen skall kunna användas i t ex en fastighet, behöver solpanelen kopplas till en s k växelriktare som omvandlar likström till växelström. Växelriktaren ansluts sedan till elmätaren, varifrån den producerade elen fördelas mellan fastighetens egna elnät (för egenförbrukning) och det allmänna elnätet (för överskottselen).

Elektriska installationer kräver noggrannhet, omsorg och varsamhet vid installationen, inte minst för en solcellsanläggning som skall fungera i minst 25 år – och helst utan driftsavbrott. Därför är valet av solcellsinstallatör mycket viktigt, så rekommendationen är att inhämta rekommendationer från tidigare installationer.

Solenergi för den teknisk okunnigeDet krävs förstås en hel del teknik och kunskap för att kunna installera en solcellsanläggning som producerar solel, men när den väl är installerad på taket och driftsklar för produktion av solel, så krävs ingen teknisk kunskap alls. Solcellsanläggningen sköter solelproduktionen helt på egen hand och helt utan rörliga delar. Det gör att behovet av service och underhåll nästan är försumbart. Kort sagt – det enkelt, tryggt och säkert att skaffa solceller. Dessutom lönsamt – samt att en väl fungerande solcellsanläggning höjer värdet på fastigheten.

Fungerar solceller under moln och snö?Solceller producerar mest energi på sommarhalvåret, men de fungerar också när det är molnigt och när det indirekta solljuset från en blå himmel träffar solcellerna. Även under en tunnare snötäcke kan solceller fortsätta producera el – dock betydligt mindre än vid direkt solljus under en sommardag.

Under de 9 ljusaste månaderna producerar en solcellsanläggning vid våra breddgrader nästan 90% av årsproduktionen solenergi. Under de 3 mörkaste månaderna produceras endast ca 10% av årsproduktionen solenergi.

Säkerheten på taket i fokusDet är av yttersta vikt att infästningen av solpanelerna på taket sker enligt gällande föreskrifter och instruktioner. Varken egendom eller människor får riskera att komma till skada p g a brister i solcellsanläggningens infästningar i taket. Redan i planeringsskedet – d v s innan installationen sker – måste takhållfasthet och takbärighet för fastigheten undersökas, så att det kan säkerställas att takkonstruktionen klarar den extra viktbelastning som en solcellanläggning utgör. Därtill måste hänsyn tas till vindbelastning och eventuella snölaster – beroende på var i landet installationen sker.

Infästningsmetoder av solpanelerMonteringen av solpaneler sker i regel på bärskenor av aluminium. Beroende på taktyp används godkända takfästen som inte påverkar tätskiktet. På vinklade tak krävs fysisk infästning i bärande takläkt eller takstomme under tätskikt och takbeläggning. På flacka eller platta tak finns flera metoder för icke-penetrering av tätskiktet – oftast takpapp eller gummiduk. Ett vanligt sätt är att tynga ner solpaneler och bärskenor med ballastklossar, som förhindrar att solcellsanläggningen rubbas, t ex vid stark vindpåverkan. Det ökar dock den totala vikten på taket och är ofta inte praktiskt tillämpbar på äldre industritak eller byggnader med otillräcklig takbärighet / takhållfasthet.

En alternativ infästningsmetod för flacka / platta tak är att vulka fast takfästen direkt i takmaterialet, t ex genom en rektangulär bit takpapp som placeras ovanpå takfästet och sedan värms fast i takets takpapp. För gummiduk är tillvägagångssättet lika, d v s en rektangulär bit gummiduk vulkas fast i takets gummiduk, med takfästet emellan. Både beskriva metoder ger en mycket stark infästning som inte heller ökar vikten och därmed takbelastningen.

Underhållsfria solpanelerEn solcellsanläggning behöver nästan ingen service eller underhåll, tack vare frånvaron av rörliga delar. De fel och brister som möjligen kan uppstå under en solcellsanläggnings livstid är oftast av elektrisk art – t ex kontaktfel mellan solceller i en solpanel eller i kopplingar och kopplingsboxar, UV-baserad erodering och slitage i kablar m m. Därför är det viktigt att elinstallationen sker av elinstallatörer med lång erfarenhet.

Inget behov av rengöringSolpanelerna behöver ej heller rengöras, eftersom regnvatten sköljer undan de flesta partiklar och annan smuts som ansamlas på panelernas glasytor. Det kan förstås inte undvikas att löv, damm, pollen, fågelspillning och alger fastnar på solpanelerna, men den lilla förbättring av verkningsgraden som rengöring skulle kunna ge uppgår till ca 1 - 2%, alltså i praktiken försumbart. Däremot är en översyn av solcellsanläggningen att rekommendera någon gång om året – inte minst för att bevaka gällande produkt- och installationsgarantier.

På flacka eller platta tak är solpaneler oftast ganska måttligt vinklade, så det kan vara en bra é att kontrollera så att inga ansamlingar av löv eller annat skräp sker i fickor mellan raderna av solpaneler.

I Sverige regnar och snöar det tillräckligt ofta för att göra en rengöring av solpanelera överflödig. Naturen gör jobbet. Men om behovet av rengöring av solpanelerna ändå skulle uppstå, så finns några goda råd:

Observera att kranvatten kan lämna efter sig kalkbeläggningar på solpanelens yta.

Solpaneler lagrar ingen solelUnder dygnets ljusa timmar producerar solceller energi – när det blir mörkt slutar energiproduktionen från solcellerna. Det finns alltså ingen möjlighet att spara den solproducerade elen som inte används i solpanelen. Däremot kan en solcellsanläggning kompletteras med batterilager, där överskottselen från dagens produktion kan lagras, för att sedan förbrukas när det blivit mörkt ute. Överskottselen kan förstås även försäljas till ett elbolag, som i sin tur säljer elen vidare till andra elhandelskunder.

Solceller ökar fastighetsvärdetMäklare har redan sett trenden, men numera finns tillräckligt många fastigheter med solceller på taket för att kunna säkerställa att de höjer fastigheters värde. Det visar bl a en studie från SLU - Sveriges lantbruksuniversitet. En solcellsanläggning gör fastigheten mer attraktivt vid försäljning och sänker fastighetens driftskostnader. Det räknas in i kalkylen vid försäljning av fastigheten. Läs mer om hur solceller ökar husets värde!

Övervakning ger full kontrollÖvervakning i realtid gör att solcellsanläggningen alltid är uppkopplad, som ger larm om avvikelser skulle ske. Den fulla kontrollen medger en app till mobilen, surfplattan eller datorn, som växelriktartillverkaren tillhandahåller. Det ger möjligheter att jämföra historiska data med aktuella uppgifter om hur mycket solel som produceras under valfri tidsperiod – exempelvis mellan förra och innevarande år, eller förra sommaren och kommande sommar. Allt som behövs är att ladda ner appen för den växelriktare som valts till solcellsanläggningen, varefter insamling av data sker automatiskt i bakgrunden.


Artikel

Elpriset slår historiska rekord

Bild:  2020 års historiskt låga elpriser har förbytts till betydligt högre elpriser i början på nya året 2021. Grafik från elbörsen Nordpool och Elen.nu

Elpriset slår historiska rekord

Det går snabbt mellan ytterligheter när det gäller elpriset. Under förra året var snittpriset 11 öre per kWh, vilket är de lägsta elpriset under ett år på elbörsen någonsin. Nu har det gått ett par veckor in på det nya året och elpriserna slår rekord igen – fast åt motsatt håll. Under förrförra veckan var elpriset över 75 öre / kWh, vilket är det högsta dygnspriset sedan år 2016. I förra veckan var högsta pris nästan 70 öre / kWh, och gårdagens elpris låg kring 45 öre / kWh.

Plötsligt stigande elpriserSammantaget innebär det en drastisk förändring från förra årets elpriser. Bakgrunden är först och främst att inledningen på det nya året har bjudit på betydligt kallare och torrare väder. Det innebär mindre tillgång på el från vattenkraften, vilket ger snabbt stigande elpriser.

Mycket vatten bidrar till lägre elpriserSent i höstas var vattenmagasinen – tack vare intensiv nederbörd – så gott som fulla. Det gjorde att vattenkraftsproducenterna fick öppna slussarna rejält för att inte riskera överfulla magasin. Nu när nederbördsmängderna minskat och vattenmängden i magasinen är normaliserade får de bättre betalt för den levererade elen.

Samtidigt tenderar elbehovet att öka snabbt – dels för att kylan bidrar till mer elanvändning för uppvärmning av bostäder och fastigheter – dels för att energibesparande ledigheter över jul och nyår nu är över. Människor återvänder till sina arbetsplatser och skolor, i kombination med att den energiintensiva industrin drar igång sina verksamheter igen.

Stora prisvariationer inom SverigeUnder år 2020 var visserligen snittpriset på el lågt, men elpriset varierade kraftigt mellan olika landsändar. I norra Sverige – där elförbrukarna har nära till elproduktionen från vind- och vattenkraft – var elpriserna betydligt lägre än i södra Sverige som har större elbehov. Anledningen är den begränsade överföringskapaciteten mellan norra och södra Sverige.

Även om medelpriset på elbörsen var extremt lågt under förra året så varierade prisbilden kraftigt mellan olika delar av landet, där kunderna i södra Sverige fått betala ett betydligt högre pris till följd av begränsad överföringskapacitet. Just nu skiljer sig dock inte elpriset nämnvärt mellan de olika elprisområdena, vilket framgår av grafiken ovan. Det kan dock förändras snabbt.

En del av kärnkraften försvannVid årsskiftet lades elproduktionen vid en av reaktorerna vid Ringhals kärnkraftanläggning ner för gott, vilket innebär att de nu bara levererar ca 60% av kapaciteten från förra året. Följaktligen kommer södra Sverige – som har det största elbehovet i landet – nu att ha tillgång till ännu mindre produktionskapacitet av nödvändig el. Det innebär en ännu större belastning på ett redan överfullt högspänningsnät, som knappt längre klarar att elförsörja de södra delarna av landet. Återstår att importera smutsig fossilbemängd el från våra sydliga grannländer, eller starta upp egna fossildriva reservkraftverk, när elbehovet är som störst.

Nordlink förbinder Norden med EuropaMellan Norge och Tyskland finns elförbindelsen Nordlink, som sedan ett par veckor har en högre överföringskapacitet, vilket också är bidragande till högre elpriser. Både elimporten och elexporten mellan våra nordiska länder och övriga Europa kommer därmed att öka. Den högre kapaciteten ger också en intimare koppling till de kontinentala elpriserna. På sikt kan det leda till högre elpriser i Norden. Vi får en smutsigare el vid import och bidrar med renare el vid export.

Högtryck ger mindre vindUnder de senaste veckorna har ett högtryck dominerat väderleken i Norden, vilket gör att vindkraften ger mindre tillskott av el. Då ökar risken för att fossila kraftslag måste fylla tomrummet för att tillfredställa rådande elbehov. Det ökar förstås elpriset och bidrar tyvärr också till mer koldioxid i atmosfären.

Trenden för elpriset från nätet är stigandeElprisernas volatilitet – d v s prisrörlighet – visar att ägare av solcellsanläggningar kan räkna med ännu bättre lönsamhet och avkastning i framtiden. Elpriset för solproducerad el från egna taket är fast under hela solcellsanläggningens livstid – till skillnad från köpt nätel. Visserligen varierar snittpriserna för nätel mellan olika år, men trenden enligt resonemanget ovan är snarare att elpriserna kommer att öka under de närmaste åren, vilket gör solcellsägare till vinnare på elmarknaden.


Artikel

Höjd energiskatt och ökade nätavgifter på el

Bild:  Både energiskatt och nätavgifter tenderar att öka i framtiden

Höjd energiskatt och ökade nätavgifter på el

Den totala elkostnaden består av flera delar – spotpriset på elen, elhandelsavgiften, elnätsavgiften, elöverföringsavgiften samt energiskatten och andra avgifter till staten – d v s avgifter som solcellsägare slipper för den egenproducerade solelen.

Geografisk bundenhet till elnätetSpotpris och elhandelsavgiften kan elabonnenter och fastighetsägare påverka genom att välja elhandelsbolag. Men elnätsavgiften, elöverföringsavgiften, energiskatten och andra avgifter till staten, går inte att påverka eftersom fastigheter är geografiskt bundna till elnätsägaren.

Elnätsägarnas monopolUnder 10-talet har Energimarknadsinspektionen (Ei) och elnätsägarna haft tvister och olika syn på nivån för elnätsavgifterna. Ei har menat att elnätsbolagen tar ut oskäligt höga elnätsavgifter, mot bakgrund av att hela Sverige är beroende av elnätet, med olika elnätsägare i olika delar av landet, som har monopol för sina respektive geografiska områden. Med andra ord så finns ingen konkurrens på elnätsmarknaden.

Fritt fram att höja nätavgifterFörvaltningsrätten avgjorde målet och domen vann laga kraft år 2018. Elnätsbolagen fick då höja kalkylräntan med 5,83% istället för föreslagna 4,53%. Det innebär att elnätsbolagens avkastning i ett slag ökade med hela 28%. Det innebar i praktiken att landets största elnätsägare – E.ON, Vattenfall och Ellevio – tilläts höja elnätsavgifterna med ca 8 miljarder kronor mer än Energimarknadsinspektionen första beslut.

Nya höjningar av skatter och avgifterNu har ett nytt år börjat och många elnätsbolagen aviserar åter höjningar av både elnätsavgiften och elöverföringsavgiften – olika mycket beroende på vilket elnätsbolag det gäller. De företag som drabbas mest av dessa höjningar av elnätsavgifter är fastighetsägare och andra elabonnenter med hög elförbrukning och stora effektuttag, d v s de som har höga säkrings- och effektabonnemang. Mindre fastighetsägare påverkas förstås i mindre omfattning, särskilt om effektuttagen är begränsade.

Alla drabbas dock av Riksdagens beslut att höja energiskatten – från 2020 års 35,3 öre/kWh exkl moms (44,13 öre/kWh inkl moms) till 35,6 öre/kWh exkl moms (44,50 öre/kWh inkl moms) för år 2021. Energiskatten höjs nästan varje år. Elnätsföretagen fakturerar energiskatten och redovisar den, för att sedan skicka vidare pengarna till Skatteverket. Det handlar visserligen inte om någon dramatisk höjning, men över många år och med ränta-på-ränta-effekt blir det till slut avsevära pengar.

Energiskatten år 2011 var 28,30 öre/kWh exkl moms (35,38 öre/kWh inkl moms). I jämförelse med årets energiskattehöjning så innebär det att energiskatten under de senaste 10 åren har ökat med drygt 8 öre per kWh exkl moms eller med närmare 26 procent.

Solcellsägare vinner vid varje höjningDe som märker minst av alla dessa avgiftshöjningar är naturligtvis de som är minst beroende av elnätet, vilket speciellt gäller landets alla solcellsägare. För varje egenproducerad kilowattimma slipper fastighetsägare med solceller betala den rörliga elöverföringsavgiften. Den fasta elnätsavgiften kan också reduceras i de fall där fastighetsägare investerar i batterilager och innovativa energisystem, t ex med fasbalansering, vilket innebär att de i vissa fall kan sänka sina elnätsabonnemang till lägre amperetal.

En helhetsleverantör inom solceller är Soltech Energy. De är specialister både inom utanpåliggande och takintegrerade solceller, och kan hjälpa till att öka egenanvändningen av solproducerad el, samtidigt som kostnaderna för energiskatter och nätavgifter kan minskas i motsvarande grad.

Investering i solceller nu ett ännu lönsammare alternativNär fastighetsägare använder solelen från fastighetens tak ger det en inbesparing för hela paletten av kostnader – spotpriset på elen, elhandelsavgiften, elöverföringsavgiften samt energiskatten och andra avgifter till staten. Elnätsavgiften är fortfarande en stor del av den totala elkostnaden, men kan som sagt också reduceras med kommande innovativa energitekniker, t ex batterilager och innovativa energisystem för fasbalansering.

Egenproducerad solel befriat från skatter och avgifterFastighetsägare som installerat en solcellsanläggning på fastigheten drabbas inte alls av ökade avgifter och skatter när de använder egenproducerad solel – åtminstone inte upp till 255 kW (fr o m 1 juli 500 kW) installerad effekt per elanslutningspunkt. Under lång tid har dessa fakta också varit argument för att motivera fastighetsägare att investera i solceller, eftersom den egenproducerade solelen kan förbrukas direkt i fastigheten och därmed minska andelen köpt nätel.

Solcellsföretaget Swede Energy är specialister inom stora solcellsanläggningar på förträdesvis flacka och platta takytor, med installerade effekter inom intervallet 100 kW upp till 5 MW. De har hjälpt många fastighetsägare till lönsammare drift av fastigheter, tack vare storskaliga solcellslösningar på taken till industri-, lager- och logistikfastigheter.

Fler solceller minskar beroendet av köpt nätelNärproducerad el är lokalt framställd och oberoende av elnätet och dess distribution av el. Dock kan en fastighet oftast inte enbart försörjas med solel, utan det behövs nästan alltid en andel köpt nätel. Beroende på fastighetens elbehov under olika tidpunkter på dagen, månaden eller året, så kan solceller bidra till en avsevärd besparing – inte bara i mängden nätel som inte behöver köpas in – utan även för möjligheten till en reducering av avgifter till elnätsägarna.

Solceller mer lönsamma än någonsinDärför blir fastighetsägares investering i solceller nu ett ännu mer lönsamt alternativ – och med framtida batterilager kan fastighetsägare i högre utsträckning ta kontroll och på ett effektivare sätt styra elanvändningen.


Artikel

År 2020 – ett händelserikt år för solceller

Bild:  Retrospektiv betraktelse av ett händelserikt år som banar väg för fler solceller

År 2020 – ett händelserikt år för solceller

Det gångna året var ett år som kommer att bli ihågkommet av många händelserika skäl. Ingen har kunnat undgå att pandemin slog ner som en virusbomb, med breda ekonomiska, samhälleliga och tragiska effekter. Märkligt nog har solcellsmarknaden världen över tagit mindre skada än många andra branscher, företag och verksamheter. Tvärtom, så har mängder av positiva händelser kännetecknat utvecklingen av den svenska solcellsmarknaden.

Ny effektgräns för solcellerEn positiv regelförändring trädde i kraft, men först lite bakgrund. Inom de flesta EU-länder som tidigare haft effektgränser är principen numera att all egenanvänd solel är energiskattebefriad. Spanien genomförde en lagändring år 2019 och Österrike år 2020. Undantaget är Finland som har en effektgräns på 1 MW installerad effekt.

Sverige lade ett höjde effektgränsen i somras för energiskattebefriad egenproducerad solel från 255 kW till 500 kW – som träder i kraft vid halvårsskiftet år 2021. Den nya effektgränsen snabbar på möjligheten att uppnå målet en långsiktigt hållbar utveckling för solel. I jämförelse med de stora EU-länderna och våra nordiska grannländer ligger Sverige tyvärr fortsatt i bottenligan inom EU. Men Sverige är definitivt på rätt väg, vilket förstås är glädjande.

Solceller för fler takEnligt beräkningar innebär effekthöjningen att ytterligare ca 15 000 större fastigheter kan förses med nya eller utbyggda solcellsanläggningar, och kunna bidra med ytterligare ett par miljarder förnybart producerade kilowattimmar.

Alla svenskar kan bidra med solcellerSolproducerad el från egna taket må även i framtiden endast utgöra en mindre andel av den totala energiproduktionen i Sverige, men detta energislag har en unik fördel. Alla svenskar kan vara delaktiga och skapa förutsättningar för omställningen till ett helt förnybart energisamhälle – oavsett om det gäller det egna villataket, taket på bostadsföreningens hus eller hyreshuset där fastighetsägaren kan påverkas till att installera solceller. Även solceller på våra arbetsplatsers tak skulle kunna bidra med många miljoner kilowattimmar förnybar solel.

Batterier ökar andelen egenförbrukad solelPå flera håll där större solcellsanläggningar installerats har även större batterilager ingått. Allt fler av de stora fastighetsbolagen har insett fördelarna att kombinera solceller med batterilager – dels för att jämna ut eluttaget av den egenproducerade solelen över en större del av dagen, dels att kunna styra effektbehovet och därmed minska dyra effektavgifter.

Batterilager möjliggör också medverkan till ö-drift vid strömavbrott för samhällskritiska verksamheter, samt understöd till frekvensreglering av elnätet, med ersättning per kWh respektive kW. Det förkortar payoff-tiden för batterilagret och gör avsevärd samhällsnytta, med tanke på den utbredda effektbristen i svenska elnätet.

Grönt avdrag minskar byråkratin för villaägareUnder mer än ett decennium har det funnits ett investeringsstöd med ansökan till Länsstyrelserna och utbetalning via Energimyndigheten – som alla fastighetsägare kunnat söka. Det avslutades i somras, men öronmärkta pengar i budgeten för år 2021 kommer att fortsätta utbetalas till de som står i kön fram tills halvårsskiftet i år. Dessa pengar räcker inte till alla, men uppskattningsvis till hälften av de privatpersoner och företag som står i kön. Investeringsstödet har dock sänkts till 10% av kostnaden för hela solcellsinvesteringen.

Nytt grönt ROT-avdrag för villaägareVillaägare – som redan är bekanta med rotavdrag sedan många år – kan istället utnyttja det gröna avdraget, med start i januari i år. Det nya gröna rotavdraget fungerar på samma smidiga sätt, vilket innebär flera fördelar. Inga separata ansökningar behöver längre inlämnas, och därmed försvinner såväl kötiden och osäkerheten om ansökan kommer att beviljas eller inte.

Det gröna avdraget fungerar lika smidigt som det vanliga rutavdraget, d v s avdraget görs direkt på fakturan. Av den totala investeringen inklusive arbetskostnad kommer 15% att dras av från solcellsleverantörens faktura. Om batterilager eller elbilsladdare installeras kommer 50% att dras av direkt från fakturan. Återstår en schablon som Skatteverket behöver ta fram för maximal belopp för vilket avdraget skall gälla.

Många fler villaägare kan bli solcellsägareI Sverige produceras förnybar solel på ca 50 000 villatak, men 100 000-tals fler villor har goda möjligheter att skörda solel från sina tak. Det kommer att ge en ansenlig mängd ny solproducerad el. Med framtida batterilager kommer Sveriges samlade villor att kunna minska uttaget av köpt nätdel, som istället kan användas för mer effektkrävande behov.

En annan positiv effekt med det gröna avdraget är alla nya arbetstillfällen som kommer att skapas, vilket ger skatteintäkter som i sin tur minskar statens utgifter för rotavdraget.

Slopat investeringsstödDen grupp fastighetsägare som kortsiktigt kan komma i kläm är bostadsrättsföreningar och andra mindre fastighetsägare, som planerat installera solcellsanläggningar och räknat in investeringsstödet i kalkylen, men som plötsligt står utan finansiellt stöd. Nästan alla större fastighetsägare har dock varit medvetna om att investeringsstödet skulle fasas ut, även om det till slut blev en hastig avveckling av stödet.

För alla villaägare, och andra större och mindre fastighetsägare har solceller blivit billigare under det gångna året, och ligger nu på en prisnivå där payoff-tiden för många solcellsanläggningar ligger under 10 år. När anläggningen väl är återbetalt producerar den i det närmaste kostnadsfri förnybar solel under ytterligare ca 20 år.

Solcellsparker på frammarschUnder 10-talet startade Sveriges utbyggnad av solcellsparker, men den riktigt expansiva utvecklingen skedde under förra året. Flera solcellsparker på mer än 10 MW installerad effekt byggdes, och prognosen för de närmaste åren kommer sannolikt att revideras, när mångdubbelt större solcellsparker planerar att byggas.

Fler mindre solcellsparker kan lindra effektbristenÄven mindre solcellsparker under 1,5 MW kommer troligen att få ett uppsving, om Energimarknadsinspektionen under innevarande år ger positivt besked att de fortsättningsvis skall vara undantagna från den årliga abonnemangsavgiften för nätanslutningen. Fler solcellsparker i södra Sverige skulle också bidra till att mildra effekterna av kapacitetsbristen.

Eftersträvansvärt är fortsatt långsiktiga politiska spelregler, som skulle underlätta planeringen för en jämnare geografisk fördelning mellan förnybar elproduktion och där elförbrukningen äger rum.


Företag inom hållbara energisystem – håll pekaren över logo eller klicka

Logo
Swede Energy är ett dotterbolag inom Soltech Energy (publ) och är branschledande inom stora solcellsanläggningar på takytor till industriella och kommersiella fastigheter. I drygt 30 år har de levererat lönsamma och hållbara energilösningar till kommersiella fastighetsbolag och industrier över hela Sverige. De tar helhetsansvar som med drifts- och serviceavtal ger fastighetsägaren problemfri och hållbar solelproduktion med hög lönsamhet under solcellsanläggningens hela livslängd.
Logo
Solkraft Sverige är ett dotterbolag inom Bravida och använder marknadens mest högkvalitativa solkomponenter. Alla installationer sker av högkvalificerade montörsteam, vilket ger högre energiutbyte, förlängd hållbarhet och garanterad service under solcellsanläggningarnas hela livslängd.
Logo
Logo
Logo
Logo
Logo