Sol- och Energiportalen
Alla publicerade artiklar under år 2021
Powered by SolarVolt


Artikel

Energieffektivisera fastigheter med gröna lån och solceller

Bild:  Att energieffektivisera fastigheter med gröna lån och solceller på taket tillhör framtiden.

Energieffektivisera fastigheter med gröna lån och solceller

Allt pekar på att energieffektiva fastigheter med solceller på taket är framtiden. Från EU's budget anslås mer medel än någonsin för klimat- och miljöbefrämjande åtgärder. Gröna lån till fastigheter är ett bra alternativ att få finansiering för miljö- och klimatriktade investeringar. Dock ställs tuffa krav på att medlen skall användas till åtgärder som bidrar till förbättrad miljö och minskad klimatpåverkan.

Hög energiförbrukning ger tappade värden  Redan nu tenderar energi- och effektförbrukande fastigheter att tappa i värde. I Nederländerna måste till exempel kontorsbyggnader uppnå energiklass C till år 2023, annars får de inte hyras ut. Från och med år 2030 planeras en höjning av kraven till klass A. Storbritannien och New York arbetar med liknande förslag. Att ignorera och inte vidtaga åtgärder för energieffektivisering kan för många fastigheter innebära en ordentlig reduktion av deras värde.

Kriterierna ställer dessutom högre krav på redan gjorda investeringar än vad som föreslås ställas på nybyggnation eller större renoveringar. De uppställda kraven för befintliga fastigheter är så höga att det i vissa fall kan leda till rivningar av byggnader som inte når upp till klass A, för att istället ge plats för nybyggnationer.

Högre krav på energieffektivisering för fastighetsägare  Energieffektivisering av fastigheter – som både innefattar minskad energiförbrukning och tillförsel av mer förnybar energi, till exempel via solceller – kan alltså bli avgörande för att överhuvudtaget få bedriva uthyrning av bostäder och lokaler i framtiden. Sverige har kommit förhållandevis långt inom området, men givet att liknande krav skulle införas så skulle det krävas mer av fastighetsägare, till exempel när det gäller att tillföra fastigheter mer förnybar energi från solceller på taket.

Hyresgäster mer energimedvetna  Om inte lagar och förordningar ställer högre krav så kommer högst sannolikt hyresgästerna att göra det, i takt med att de blir mer klimat- och miljömedvetna. Att hyra ut bostäder och lokaler i energi- och effektförbrukande fastigheter – och utan solceller – kommer att bli svårare och de kommer i framtiden även att anses utgöra en finansiell risk för investerare.

Risk för strandade fastighetstillgångar  Redan idag anses fastigheter som är kostsamma i drift vara en sämre investering och värdet på dem kommer högst troligt att gå ner. Internationella banker har till och med ett ord för detta – stranded assets – eller strandade tillgångar på svenska. Vinnare på fastighetsmarknaden kommer att vara de investerare som satsat på energisnåla fastigheter med egen förnybar elproduktion.

Större andel gröna lån i framtiden  EU's nya gröna taxonomi – d v s klassificering och indelning i gröna sektorer och marknader – gör det nu enklare för banker att identifiera och jämföra miljö- och klimatmässigt hållbara investeringar. Därför har den gröna utlåningen ökat kraftigt under de senaste åren, och den största andelen har lånats ut till fastighetssektorn. Hållbarhet kommer alltså att hamna i fokus på finansmarknaden – och skapa nya vinnare och förlorare.

Sverige behöver komma ikapp  Få svenska fastigheter skulle bedömas som gröna enligt taxonomin, vilket skulle göra det svårare för fastighetsägare att beviljas just den gröna finansieringen som taxonomin var avsedd att förenkla – vilket i sin tur leder till färre hållbara investeringar. I vissa europeiska länder motsvarar Klass A ungefär 15 procent av befintliga fastigheter, medan klass A i Sverige kan utgöra så lite som 1 - 2 procent av fastighetsbeståndet.

Kraven på redan gjorda investeringar är högre än vad som föreslås ställas på nybyggnation eller större renoveringar. De krav som kommer att ställas på befintliga fastigheter är så höga att det i värsta fall kan skapa incitament att riva fastigheter som inte uppnår klass A, och istället tvingar fram nybyggnation.

Förberedelser för framtidens finansiering av fastigheter  Att matcha klassificeringen kan för många verksamheter bli skillnaden mellan att få eller bli utan investeringar. EU har målsättningen att alla fastigheter i Europa till år 2050 skall vara nära nog energineutrala fastigheter. Det innebär att de skall bidra med nästan lika mycket förnybar energi som de förbrukar. Bankernas roll blir att skapa förutsättningar för fastighetsägare att ställa om och förbereda sig för en energihushållande framtid. Därför behöver fastighetsägare redan nu utveckla hållbarhetsstrategier, så att banker och investerare kan göra relevanta fastighetsvärderingar.

Energieffektivisering förutsättning för gröna lån  Oavsett hur taxonomins energikrav utformas, så kommer energieffektivisering och förnybar energitillförsel att bli förutsättningar för gröna lån. Svenska banker står redan i startgroparna och ställer redan krav på energianvändning i fastigheter och vilka nivåer som krävs för att lånevillkoren för gröna lån skall uppfyllas.

Banker och kreditinstitut ställer gröna krav  Handelsbanken kräver 15 procent lägre energiförbrukning än kravet enligt Boverkets byggregler, eller minst 30 procent lägre energiförbrukning för renoverade byggnader. Låntagaren måste löpande rapportera fastighetens energi- och vattenförbrukning samt fördelning mellan olika energislag för finansierade projekt.

SEB och Nordea har som krav att minst 25 procent bättre energieffektivitet måste uppnås, än vad Boverket kräver enligt deras byggregler för nya fastigheter.

SBAB kan emittera gröna obligationer för kvalificerade fastigheter, men då krävs att de är certifierade, innehar energiklass A-B alternativt har genomfört betydande energiförbättringar.

Kommuninvest är ett kommunalägt kreditmarknadsbolag och ställer krav att nya fastigheter skall uppfylla minst 15 procent mindre energianvändning än de byggregler som gäller för flerfamiljshus enligt Boverket, och 20 procent lägre användning av energi för lokaler. För befintliga fastigheter skall åtgärder energieffektivisering vid renovering leda till 30 procent minskad energiförbrukning.

Komplicerade tariffer tillhör den nya verklighetenProduktionen av förnybar energi från exempelvis vindkraft varierar kraftigt efter väder och vind. Därför behöver elhandlare balansera tillgång och efterfrågan, ofta med mycket volatil prissättning som metod. Många elhandlare har redan idag ett pris på energi som varierar från timme till timme, eller kanske kvart till kvart. Vi går mot en framtid där nya tariffer för energi- och effektuttag kommer att bli vanligare, dyrare och troligtvis mer invecklade.

Solceller bidrar till eget balansansvar  För att kunna hålla nere elkostnaderna och få en jämnare prisbild för el- och effektbehovet i fastigheter behöver fastighetsägare ta ett eget balansansvar och bli bättre på att styra energianvändningen. Då blir egen produktion av förnybar solenergi som kompletteras med energilager en del av lösningen.

Framtidens fastighetsbestånd kommer att bestå av fastigheter som producerar energi med solceller och som samtidigt är sparsamma med sin energianvändning. Det kommer också att finnas fastigheter som förbrukar mycket energi, utan att ta hänsyn till tillgången av energi och effekt i elnätet. Att energi- och effektförbruka utan att ta hänsyn till rådande energisituation kommer att vara en dyr attityd i framtiden – både direkt på energiräkningen och indirekt när det gäller finansiering av fastigheter.


Artikel

Solceller ger värdeökning för villor, bostäder och fastigheter

Bild:  Solceller ökar sannolikt även kommersiella fastighetens värde, eftersom de ger många års egenproducerad prisvärd solel.

Solceller ger värdeökning för villor, bostäder och fastigheter

Svenska fastighetsägare är positivt inställda till att installera solceller på taket. Bland villaägare uppger nästan var femte husägare i Sverige att de planerar att skaffa solceller under innevarande år, enligt en nyligen genomförd Sifo-undersökning som gjordes på uppdrag av Ecster. Solceller ger även möjligheter till god avkastning och därmed en sannolikt högre framtida värdering av fastigheter.

Solceller och fastighetsvärde  Nästan 66 000 solcellsanläggningar finns installerade enligt den senaste statistiken från Energimyndigheten. Det är knappt 50 procent mer i jämförelse med förra året. Intresset är fortsatt mycket högt och var femte husägare, 19 procent, uppger i en Sifo-undersökning från i våras och som genomfördes på uppdrag av Ecster att de planerar att skaffa solceller under 2021. Pris och lönsamhet är avgörande faktorer för att motivera investering i solceller. Frågan många fastighetsägare ställer sig är om installerade solceller också påverkar försäljningspriset på fastigheter.

Påverkar solceller värdet på fastigheter?  Att skaffa solceller till villor, bostadshus och kommersiella fastigheter har blivit både enklare och mer ekonomiskt lönsamt. Men om en försäljning av fastigheten är nära förestående, t ex inom några år, så funderar fastighetsägaren förstås om solceller på taket ger en värdeökning på fastigheten.

Solceller tenderar att höja fastighetspriser  Enligt fastighetsmäklare kan solceller öka fastighetens värde, eftersom de ger många års egenproducerad solel och sänker mängden inköpt nätel i motsvarande grad. Dessutom genererar överskottselen – d v s den solel som inte kan förbrukas i fastigheten – en intäkt. Enligt en opinionsundersökning som genomfördes av Novus år 2018 kan drygt 70 procent av svenska befolkningen tänka sig att betala ett högre pris för en bostad med installerade solceller. I Kalifornien ger solceller en generell ökning av fastighetens värde som överstiger investeringskostnaden.

En intressant jämförelse är fastigheter som har bergvärmepump installerad. Den sänker förstås driftskostnaden i fastigheten, men ger också en värdehöjning, vilket de flesta tillfrågade fastighetsmäklare bekräftar. De anser att en motsvarande utveckling är att förvänta för solceller, oavsett storlek på fastigheten.

Låg driftskostnad ökar fastigheters värde  Med lägre driftskostnad är fastighetsspekulanter beredda att betala mer för att få förvärva fastigheter och ändå få lägre totala driftskostnader, särskilt med tanke på dagens låga räntekostnader. Priset på inköpt nätel är mycket volatila till följd av att andelen el från förnybar elproduktion ökar. Det tenderar att under perioder ge mycket höga elpriser. En framtida fastighetsspekulant kommer i allt större utsträckning att ta höjd för sådana scenarior. De kommer i högre utsträckning att ta installerade solceller på fastigheter i beaktande för att få bättre kontroll på framtida driftskostnader.

God ekonomi med bergvärme och solceller  Intjäningsförmågan för en solcellsanläggning är i huvudsak beroende av två faktorer; dels energiförbrukningen i fastigheten, dels storleken på den installerade solcellsanläggningen. I Sverige är energiförbrukningen förhållandevis hög i villor och bostadshus, eftersom uppvärmning delvis sker genom användande av el, t ex genom en värmepump. Om värmepumparna drivs med solel blir insparingspotentialen ännu större. För solceller ligger intjäningen i huvudsak i sänkta elkostnader, men även i ersättning för den överskottsel som matas ut på allmänna elnätet och säljs till elhandelsbolag.

Klimatsmart med luftkonditionering och solceller  Även det ökade intresset för miljö- och klimatrelaterade frågor gör att solceller i högre grad kommer att öka värdet på fastigheten. I spåren av allt högre temperaturer sommartid i Sverige kommer fler fastighetsägare att installera luftkonditionering för att sänka inomhustemperaturen. Behovet av kylning är också ett argument till att priset på fastigheter med installerade solceller kommer att öka framöver.

Unga fastighetsägare står för en ny klimatsmart livsstil  För den yngre delen av Sveriges befolkning har bostaden blivit en allt större del av den personliga identiteten, vilket inte minst alla heminredningsprogram och bostadsinriktade webbsidor vittnar om. Då kan solceller locka en köpstark målgrupp som identifierar sig med en samtida och miljövänlig livsstil. Även intresset för modern teknik spelar en roll när det kommer till funderingar kring solceller. Att därutöver fundera på möjligheten att lagra energi med smarta energisystem och styra elbehovet inom fastigheten, t ex till batterilager och elbilsladdning när elpriset är lågt.

Fastighetsmäklare står inför behovet av ett kunskapslyft  Att få ner driftkostnaden med solceller är intressant och får absolut en marknadspåverkan, enligt många bedömare inom både energi- och fastighetsbranschen. Även miljöaspekten blir allt viktigare för fastighetsköpare, vilket återspeglar sig i energieffektiva materialval, modern energiteknik och skärpta miljöcertifieringar. Det är en trend som växer och blir starkare framöver. Solceller blir allt vanligare och det kommer att ställa nya krav på fastighetsägare, men även på fastighetsmäklare, som behöver öka kunskapen för att kunna sälja in fördelarna med solceller och smarta energisystem vid försäljning av fastigheter.


Artikel

Solceller och batterilager för reducering av effekttoppar

Bild:  Solceller i kombination med batterilager och smarta energisystem möjliggör reducering av effekttoppar i fastigheter.

Solceller och batterilager för reducering av effekttoppar

Effekttoppar som uppstår när stora elförbrukare kopplas in står endast för en begränsad del av energibehovet, men kan ändå medföra betydande kostnader för fastighetsägare. Intresset för reducering av effekttoppar i fastigheter har successivt ökat bland många fastighetsägare. De efterfrågar i allt högre utsträckning både kostnadsbesparande energilösningar och möjligheter att minska klimatpåverkan för den el som förbrukas i deras fastigheter.

Incitament för reducering av effekttoppar  Det pågår en utveckling för att öka incitamenten för fastighetsägare att reducera effekttoppar, inte minst med tanke på att utformningen för elnätspriser i allt högre grad fokuserar på effekt. Intresset för nya affärsmodeller kring efterfrågeflexibilitet är stort bland både fastighetsägare och nätägare.

Ökad flexibilitet i elanvändningen  De senaste åren har visat att det finns en uppenbar risk för effektbrist i elnäten, särskilt i Mälardalen och i södra Sverige. Det har ökat behovet av incitament för att minska effektbehovet i bland annat fastigheter. En pådrivande faktor för utvecklingen av affärsmodeller för effektreducering är elbolagens prismodeller, som speglar deras tilltagande svårigheter att tillhandahålla tillräckligt med effektkapacitet.

Faktorer för fungerande efterfrågeflexibilitet  Satsningar på efterfrågeflexibilitet bör i första hand göras för de elförbrukare som har störst potential på området. För att en sådan utveckling skall kunna bli verklighet krävs förändringar och satsningar på ett flertal områden:

Elbolagens roll för effektbalansen  Vissa tjänster inom efterfrågeflexibilitet hamnar av naturliga skäl på marknadens aktörer, men de är nästan alltid beroende av elbolagen för att hantera ansluten utrustning och få tillgång till mätdata. Elbolagen är den aktör som har den samlade bilden på effektbalansen i det lokala elnätet, samt dess behov och möjligheter. Elbolagen är också den aktör som framförallt kan initiera större användning av efterfrågeflexibilitet. Det är redan märkbart, till exempel genom skillnader i prissättningen av el mellan dagtid och nattetid.

Säkringsabonnemang  För fastighetsägare med säkringsabonnemang är nyttan att reducera effektuttag ganska måttliga, eftersom en minskning av effektbehovet skulle kräva omfattande åtgärder för att påverka säkringens storlek och därmed kostnaden för nätanslutningen. Det är först när effektuttaget närmar sig gränsen till en lägre säkringsklass som kostnaden kan sänkas genom byte till en lägre säkringsstorlek.

Byte till energi- och effektbesparande utrustning  En effektvakt kan för vissa fastigheter vara tillräckligt för att indikera när gränsen för maximalt effektuttag är uppnått. Ett alternativ är en översyn av effektkrävande komponenter, till exempel fläktar, pumpar, tvättmaskiner, torkskåp, torkutrustning m m, som kan bytas ut till energi- och effektsnålare komponenter. Det skulle ge tydliga kostnadsbesparingar, eftersom både effektbehovet och energianvändningen kan sänkas.

Effektabonnemang  För fastighetsägare med effektabonnemang kan identifiering av utrustning som genererar effekttoppar vara en lönsam väg att gå. Effektabonnemang mäter det maximala effektuttaget på timbasis, vilket innebär att längre varaktighet av effekttoppar leder till högre elkostnader. Att försöka styra bort toppeffekter är oftast ganska svårt, men mycket är vunnet om utrustning kan identifieras som orsakar dessa effekttoppar. Då finns också potential att sänka elkostnaderna, till exempel genom att byta ut äldre energislukande utrustning till nya energi- och effektsnålare motsvarigheter.

Solceller och batterilager kapar effekttoppar  Att investera i energi- och effektsnåla komponenter och utrustning till fastigheter, och samtidigt överväga installation av solcellsanläggning, är ett effektivt sätt att kapa effekttoppar och spara in behovet av köpt nätel. Med solceller, batterilager och smart energistyrning är det möjligt att reducera både energi- och effektbehovet i fastigheter. Det innebär möjligheter att styra och anpassa elbehovet, till exempel genom att koppla in större elförbrukare när solcellerna på taket producerar som mest solel, eller koppla ifrån dem när fastighetens elbehov är mindre.

Solceller minskar risken för effektbrist  Att kapa effekttoppar med solceller är dessutom klimatsmart. Den el som distribueras via elnätet säljs på en öppen marknad, där elproduktionen kontinuerligt anpassas till efterfrågan på el. Det aktuella elbehovet avgör från vilka energikällor som elen hämtas. Ökar elanvändningen innebär det att produktionen av el måste ökas, vilket ofta leder till ett högre elpris. Med solceller på taket minskar fastighetens behov av köpt nätel, vilket innebär en minskning av både elbehov och effektuttag. Det sparar energikostnader i fastigheter och minskar samtidigt risken för effektbrist i det svenska elnätet.


Artikel

Vätgas och solceller en del av framtidens energiförsörjning

Bild:  Elektrolytisk process för omvandling av vatten till vätgas med hjälp av solceller.

Vätgas och solceller en del av framtidens energiförsörjning

Världen har upplevt en lång period av stabilitet och trygghet gällande energiförsörjningen. Energin kommer från den mark vi står på, varifrån de fossila energislagen olja, kol, naturgas och uran kan utvinnas. Även förnybara energislag har funnits genom århundraden, till exempel torv och trä. Dagens energi utvinner vi istället från förnybara energislag, t ex elektricitet från sol- och vindenergi, men som inte alltid kan överföras direkt till elförbrukaren, utan det kan behövas en energibärare för att transportera den lagrade energin till elförbrukaren.

Lagring av energi i vätgas  Vätgas är en energibärare precis som elektricitet. Det betyder att vätgas inte är någon primär energikälla, men som kan användas för att lagra, transportera och tillhandahålla energi. Flexibiliteten är stor eftersom vätgas kan produceras ur alla typer av energikällor, t ex solenergi. Vid förbränning är restprodukten vatten, till skillnad från fossila bränslen eller biobränslen, som avger växthusgasen koldioxid.

Den globala uppvärmningen accelererar  Sedan 50-talet har forskare kunnat observera en fortlöpande temperaturökning i atmosfären och varnat för konsekenserna. Det är dock först de senaste två årtiondena som varningarna övergått till att bli alarmerande, när glaciärer och permafrost smälter i allt snabbare takt. Idag står det utom tvivel att det är människan som är orsaken till den globala temperaturökningen. Växthusgaserna koldioxid och metan får solinstrålningen att i högre grad stanna kvar i atmosfären.

Enligt många forskare har vi redan passerat gränsen för att backa tillbaka och återställa koldioxidhalten i atmosfären till förindustriell tid. För mycket koldioxid finns bundet i bland annat världshaven för att kunna återställa balansen. Inte ens om vi skulle stoppa all fossil förbränning idag, så skulle koldioxidhalten fortsätta att öka i atmosfären under ett par årtionden.

Nya energilösningar över nationsgränser  Om vi vill begränsa den globala temperaturökningen behöver nya energilösningar tas fram. Utmaningen är att minska utsläppen av koldioxid och samtidigt säkerställa ekonomiskt välstånd. En annan utmaning är att förena världens länder och lösa klimatfrågorna tillsammans, och inte enbart inom varje lands egna gränser. Majoriteten av världens länder har inte Sveriges gynnsamma förutsättningar, med de fossilfria energislagen solenergi, vattenkraft, vindkraft, kärnkraft och biokraftvärme.

Obegränsad energi från solen  Att använda solen som energikälla är möjligt i majoriteten av världens länder, inte minst i den fattigare delen av världen. Solceller är en teknik som är enkel att installera, har inga rörliga delar, kräver minimalt underhåll och behöver sällan tillstånd. I många länder som idag är beroende av exportintäkter från olja och naturgas, kan vägen till en fossilfri värld lösas genom att bygga upp produktionskapacitet för solproducerad el. Problemet ligger i de stora energiförluster som uppstår när solelen skall överföras till exempelvis Europa.

Priset för vätgas sjunker  En lösning är att framställa och lagra vätgas med hjälp av solceller. Det är en tillgänglig teknik, men fortfarande ganska dyr produktionsmetod. Konsultföretaget Bloomberg New Energy Finance gjorde i april 2020 en bedömning där framställningen av vätgas beräknades kosta ca 20 svenska kronor per kilo år 2030, vilket inkluderar produktion, distribution och lagring. Priset skall jämföras med ca 10 svenska kronor per kilo för naturgas.

Vätgasens egenskaper  Det finns en hel del intressanta fakta om vätgas, vars egenskaper med fördel kan förenas med solceller för vätgasproduktion:

Däremot är vätgasen explosiv när den blandas med syre i ett begränsat utrymme. Därför är vätgas klassat som brandfarlig och skall hanteras därefter.

Många omvandlingssteg ger sämre verkninsggrad  Nackdelar som är förknippade med vätgas är att omvandlingsprocessen från t ex solel till vätgasproduktion och därefter komprimering för lagring i tuber genererar omvandlingsförluster. Vid storskalig framställning i länder och regioner med hög solinstrålning behöver teknikens sämre verkningsgrad inte ha någon avgörande betydelse. Ett problem är att vätgasens molekyler är så små att de tränger igenom de flesta material. Det ställer höga krav på lagringstekniken. En lösning är att blanda upp vätgasen i metanol, vilket minskar risken för läckage.

Väder- och årstidsberoende elproduktion kan vändas till fördel  Solcells- och vindkraftsanläggningar i Sverige är både årstids- och väderberoende. Under sommarhalvåret är risken att solceller producerar mer el än vad som förbrukas inom landet, vilket innebär ett elöverskott som är svårt att utnyttja. Våra grannländer, till exempel Tyskland och Danmark, har samma problematik. Under vinterhalvåret är förhållandet det motsatta, när vindkraften under perioder producerar mer el än det aktuella elbehovet.

Överskottselen lämplig för vätgasproduktion  Dock behöver överskottselen inte gå förlorad, utan kan med fördel användas för produktion av vätgas. Den kan lagras och konverteras till el när det råder effektbrist, något som blivit allt påtagligare i södra Sverige efter att två kärnkraftsreaktorer vid Ringhals lagts ner de senaste två åren. För vätgasdrivna el- och kraftvärmeverk i Sverige kan den spillvärme som bildas vid elgenerering användas till fjärrvärmenätet, vilket sammantaget kan ge uppemot 95 procent verkningsgrad. För vätgasdrivna bilar kan spillvärmen utnyttjas till att värma kupén.

Industrin står inför ett energiskifte  Framställning av vätgas genom sol- och vindkraft är intressant, både för lokal och storskalig produktion. Vätgas kommer sannolikt att bli en allt viktigare energibärare för att säkra både el- och effektbehovet för industrin. Sverige har goda möjligheter att byta kol och koks vid stålproduktionen i norra Sverige till vätgas. Ett ton stål orsakar utsläpp av nästan två ton koldioxid, så en övergång till vätgasbaserad stålproduktion skulle ge en kraftig reduktion av koldioxidutsläpp i Sverige.


Artikel

Ny statistik för utbyggnad av solceller i Sverige

Bild:  Olika scenarier för utbyggnad av solceller beroende på prognosmodell.

Ny statistik för utbyggnad av solceller i Sverige

Antalet nätanslutna solcellsanläggningar fortsätter att öka. Den installerade effekten har nu passerat 1 GW (= 1 000 MW) vilket är en ökning med nästan 400 MW för året 2020. Numera har alla Sveriges kommuner åtminstone en nätansluten solcellsanläggning. Det visar ny statistik från Energimyndigheten.

Ny statistik för solceller  Sedan flera år publicerar Energimyndigheten ny officiell statistik över nätanslutna solcellsanläggningar. En nyhet för årets statistik är data för installerad effekt per capita och per kvadratkilometer, vilket redovisas både på nationell och på regional nivå.

Kraftig ökning av antalet solcellsanläggningar  Under år 2020 installerades det nästan 22 000 nätanslutna solcellsanläggningar i Sverige, med närmare 400 MW i installerad effekt. Om alla data summeras till och med utgången av år 2020 fanns det nästan 66 000 nätanslutna solcellsanläggningar, vilket skall jämföras med knappt 44 000 för år 2019. Totalt installerades 1 090 MW, vilket i jämförelse med år 2019 motsvarar en ökning med 56 procent (698 MW).

Snabb utbyggnad av solceller  Siffrorna nedan ger en uppfattning hur snabbt utbyggnaden av solceller varit i Sverige:

Lovande framtida utveckling  Om vi antar en ökninggstakt med ca 50 procent även för kommande år får vi följande siffror:

Solenergi en allt större andel av Sveriges elproduktion  Den installerade effekten på drygt 1 GW motsvarar ca 0,8 procent av Sveriges totala elproduktion, vilken för år 2020 uppgick till 159 TWh. Om antagandet för ökninggstakten för solceller kommande år skulle bli verklighet och Sveriges elproduktion fortsätter ligga kring 160 TWh per år, så kommer solenergins andel av Sveriges totala elproduktion att landa kring 4 procent.

Med dagens totala installerade effekt av solceller skulle en kommun med ca 125 000 invånare kunna försörjas med 100 procent solproducerad el från Sveriges alla solcellsanläggningar. Om varje hushåll i Sverige skulle köra tvättmaskinen på 60 grader varannan dag under ett år, så motsvarar det samma mängd el.

Sveriges andra stad på förstaplats  Göteborgs kommun har en installerad effekt nästan 40 MW, vilket är nästan 4 procent av den totala effekten för Sverige. De ligger därmed i topp om mest installerad effekt bland svenska kommuner. Göteborg installerade med 17,2 MW också mest solceller under år 2020. Strängnäs kommun utmärker sig genom en ökning med 344 procent mer installerad effekt än föregående år, vilket motsvarar 14,5 MW.

Prognos för för kommande solceller  Energimyndigheten publicerar två gånger per år en kortsiktsprognos för Sveriges energianvändning och energitillförsel. Prognosen innehåller numera också solenergi. Fram tills år 2024 kommer solenergi att svara för cirka 60 procent av den totala produktionsökningen av förnybar energi.

Det antas även att priserna på solpaneler kommer att fortsätta sjunka, dock inte i samma snabba takt som under 10-talet. Prissänkningar förväntas till 15 - 25 procent de kommande fyra åren. Det kommer förstås att bidra till att ännu fler privatpersoner och företag kommer att investera i solceller.

Fortsatt kraftig utbyggnadstakt  Prognosen för solceller till privata fastigheter är en fördubbling till år 2024. Den visar också att det kommer att finnas totalt 100 000 solcellsanläggningar installerade, jämfört med dagens ca 66 000 solcellsanläggningar i slutet av år 2020. Även antalet solcellsparker fortsätter att öka, där flera kommer att ligga inom effektområdet 10 MW installerad effekt eller högre.

Om antalet solcellsanläggningar ökar i samma takt som tidigare år, så förespås solceller att fram till år 2022 bidra med ca 1,7 TWh / år, vilket skall jämföras med 0,7 TWh för år 2019.

Många samverkande faktorer för positiv utveckling  Priset på solcellsanläggningar har förstås haft en stor betydelse för att fler valt att installera solceller än vad tidigare prognoser visat. En avgörande faktor är också att kravet på bygglov för villainstallationer har avskaffats, och att regelverket för övriga solcellsinstallationer gjorts gynnsammare.

Regelverk underlättar utbyggnaden  Från och med 1 januari i år erhåller villaägare ett grönt avdrag på 15 procent för den totala investeringen i solceller. För större fastighetsägare ändras effektgränsen för energiskatt fr o m 1 juli i år från 255 kW till 500 kW, vilket kommer att motivera fler fastighetsägare att fortsätta investera och bygga ut sina redan befintliga solcellsanläggningar.

Allt bättre avkastning från solceller  Lönsamheten är kanske den mest avgörande faktorn för en fortsatt stabil ökningstakt för antalet solcellsanläggningar. Med en livslängd på dryga 30 år och en återbetalningstid som sjunkit till strax över 10 år för villainstallationer och strax under 10 år större solcellsanläggningar på flacka eller platta tak, blir solceller ett allt intressantare alternativ för investering i förnybar energi och för en hållbar miljöstrategi.


Artikel

Solcellsfasader till alla typer av byggnader

Bild:  Strandkajen i Örnsköldsvik med solcellsfasader, med en unik utformning av byggnaden med solcellsfasad.

Solcellsfasader till alla typer av byggnader

Att producera solel förknippas vanligtvis med rektangulära svarta solpaneler, monterade på taken till villor, bostadshus och och kommersiella fastigheter. Vinklade tak i söderläge där solstrålningen är som starkast ger den bästa skörden av solproducerad el. Men även svagt sluttande och platta takytorger en bra och effektiv solelproduktion genom att solpanelerna vinklas upp för att effektivare ta vara på solinstrålningen. Men i och med att hela byggnaders klimatskal – det vill säga även väggar, fönster och dörrar – spelar en avgörande roll för att minska energibehovet, har en ny form av energilösning växt fram, nämligen solcellsfasader.

Högteknologiska solfasadelement  Marknaden för fasadmonterade solpaneler växer. Många fastighetsägare, arkitekter, projektörer och byggare har upptäckt att inte bara solceller på taket, utan även på fasader, kan vara ett användbart sätt för att komplettera solcellerna på taket. Om de har lämpliga egenskaper och är dekorativt utformade kan de integreras och ge byggnaden ett arkitektoniskt värde, och samtidigt leverera upp till 50 procent mer energi än om solpaneler avsedda för takmontage monteras på väggen, enligt Fraunhofer Center for Silicon Photovoltaics CSP i Halle.

Solceller integrerade i byggelement  I samarbete med HTWK Leipzig och TU Dresden utvecklade Fraunhofer CSP-forskare också lämpliga alternativ för att integrera solcellselement i betongfasader – närmare bestämt i fasader gjorda av kolbetong, ett material som utvecklats av ett konsortium på mer än 150 partners i "C3 – Carbon Concrete Composite"-projekt. Betongens hållfasthet tillhandahålles av kolfibrer – och inte av armeringsstål. På Fraunhofer CSP analyserades hur solcellselement bäst kan monteras på dessa typer av kolbetongfasader, det vill säga hur denna nya betongtyp kan kombineras med produktion av solenergi. För detta ändamål utformade forskarna tre olika koncept och metoder för att integrera solcellelementen i delar av fasaden. Solcellselementen kan antingen inkluderas direkt vid gjutning av betongsektionerna, alternativt lamineras på den gjutna betongytan eller förbindas till betongplattor. Det tredje konceptet är att fästa asolcellselementen på betongplattorna med hjälp av tappfästen eller skruvanslutningar, vilket skulle underlätta demontering för service, underhåll eller reparationer.

Utmaningar i tillverkningen av solbyggelement  En stor utmaning är att säkerställa att tillverkningsmetoden som används för att framställa betongsektionerna är kompatibel med solcellselementens dimensioner och erforderliga toleranser. En lovande metod är att förse de gjutna betongsektionerna med en fördjupning som är perfekt dimensionerad för att rymma ett solcellselement. Betongsektionerna behöver inte vara platta, utan kan ha dekorativa former, med önskad orientering med avseende på solinstrålning och den övergripande arkitektoniska utformningen. Det bör beaktas att solcellselementen inte är fästa där betongen är särskilt tunn eller där kolfibrerna är placerade, eftersom det skulle försämra konstruktionens hållfasthet. Projektet som slutfördes under år 2020 har varit framgångsrikt och många lärdomar har vunnits.

Marknadsintroduktion av solbyggelement med lång livslängd  Fraunhofer-experterna vil nu – i samarbete med två företagspartners – ta fram marknadsanpassade lösningar för att integrera solcellselement i prefabricerade betongplattor. Frågan de vill få besvarad är lösningens långtidseffekter och förväntade livslängd. Bland aktuella tester är att till exempel beräkna hur betongen och fästpunkten för solcellselementet värms upp vid höga temperaturer, påverkan vi olika väderförhållanden, eller för vilka vind- och tryckbelastningar solcellselementen kan utsättas för.

Växande marknad för solcellsfasader  Solelproducerande fasadelement har numera tagit sig hela vägen ut på marknaden, med leverantörer som både utvecklar, tillverkar och marknadsför energiproducerande, underhållsfria fasader. Över ett antal år återbetalar fasadelementen med integrerade solceller hela investeringen, både ur ekonomisk och miljömässig synpunkt. Fasadsystemen är i regel utvecklade så att de är flexibla och kan användas på alla typer av byggnader, både vid nybyggnation och vid renovering av fasader. Solfasadsystemen tillverkas nästan uteslutande med el från sol-, vind- och vattenkraft. Solfasadelementen kan skräddarsys och ger arkitekterna stor designfrihet i förhållande till geometri, storlek och färg. Det betyder att kunden får stor frihet och kan bestämma fasadlösningens utformning, t ex design, dimensioner, färg och struktur. Tack vare att solcellsfasaden både fungerar som klimatskal och levererar egenproducerad solel ger god avkastning – både ekonomiskt och miljömässigt.

Sverige ett av föregångsländerna inom solcellsfasader  Även i Sverige pågår både utveckling och marknadsföring av solelproducerande fasadelement. Med energiproducerande fasader blir varje kvadratmeter vägg en lönsam investering för byggnaders och klimatets framtid. Både tak- och fasadmonterade kan ingå i byggnaders klimatskal och ersätter tegel, plåt, trä eller puts helt och hållet. Med integrerade solceller i hela fasaden, från marken ändå upp till taket, kan solens förnybara energi tillvaratas på bästa möjliga sätt.

Solelproducerande klimatskal från vision till verklighet  En byggnads klimatskal är ett stort och viktigt val inför varje byggnadsprojekt – oavsett om det gäller ny- till- eller ombyggnadsprojekt. Med energiproducerande fasader blir varje kvadratmeter vägg en lönsam investering för alla byggnaders framtid. Med ett stort urval av färg, mönster och semitransparens kan visionen om framtidens klimatsmarta byggnad förverkligas – både arkitektoniskt, klimatmässigt och ur ett energieffektivt perspektiv.

Svenskt projekt med solcellsfasader  Solenergiföretaget Soltech Sales & Support är initiativtagare till att förse upprustningsprojektet Strandkajen i Örnsköldsvik med solcellsfasader, där de hjälpte till att ta fram en unik utformning av byggnaden med en solcellsfasad, som inte bara skulle bidra med solproducerad el, utan även bidra med ett arkitektoniskt värde. Resultatet är ett mycket lyckat projekt, där byggnaden blivit den centrala mittpunkten och mötesplatsen i staden. Byggnaden sprider en anda om framtidens möjligheter, innovationskraft och god design. Fasaden är klädd med 418 svarta solpaneler är 85 W och 72 semitransparenta solpaneler är 40 W. Produktionen av solel är beräknad till ca 22 000 kWh / år. Installationen av solpanelerna genomfördes i december 2019, med driftsättning i början av år 2020.


Artikel

Full laddning till elbilen från solceller på taket

Bild:  Med allt fler nyregistreringar av elbilar öppnas goda förutsättningar att tanka dem med solceller på egna taket (grafik från Bil Sweden).

Full laddning till elbilen från solceller på taket

Den kraftiga tillväxten inom elbilar och laddhybrider fortsätter. Redan nu är var tredje försåld bil i Sverige en elbil eller laddhybrid. Elbilar och laddhybrider vinner alltmer terräng, men de är inte några nya uppfinningar. Redan år 1900 lanserade Ferdinand Porsche en hybridbil med en förbränningsmotor som drev två elmotorer som i sin tur drev framhjulen. De dominerade vägarna i USA fram till runt år 1915.

Elbilens historia  År 1971 kördes den första bilen på månen med el och ungefär vid denna tid började det även lanseras golfbilar som drevs av el. I början av 1990-talet krävde Kalifornien att biltillverkarna skulle erbjuda en viss andel Zero Emission Vehicles. Det ledde till en rad nya modeller av elbilar.

Svenska Nutek genomförde i början av 1990-talet en elbilsupphandling i Sverige. Många av dessa elbilar rullar faktiskt fortfarande på våra vägar.

Elbilen och laddhybrider under 2000-talet  I början av 2000-talet ökade intresset för elbilar i takt med en allt intensivare klimatdebatt. Hybridtekniken började lanseras igen. Lätta och energitäta litiumjonbatterier utvecklades inom hemelektroniken och lämpade sig även för elbilar och laddhybrider. År 2005 korades för första gången en laddhybrid till Årets Bil och år 2010 premierades en renodlad elbil med samma titel.

Fler nyregistrerade laddbara bilar än fossildrivna bilar  År 2020 blev ett mycket starkt tillväxtår för elbilar i Sverige, enligt statistik från Bil Sweden. Av alla nyregistrerade bilar var 9,6 procent rena elbilar och 22,6 procent laddhybrider, vilket skall jämföras med år 2019 där motsvarande siffror var 4,4 respektive 7 procent.

Även december månad 2020 slogs rekord – nära 20 procent av registreringarna var elbilar och för laddhybriderna låg motsvarande siffra på strax över 30 procent. Sammantaget utgör laddbara bilar en betydligt större andel än av nyregistreringarna bensin- och dieselbilarna, som tillsammans stod för dryga 40 procent.

Svenskt EU-rekord i antal nyregistrerade laddbara bilar  Idag utmärker sig Sverige med högst andel laddbara bilar bland nyregistreringar inom EU, och låg på plats 3 i Europa under 2020 års nio första månader, enligt Bil Sweden. Den mest sålda elbilen under 2020 var VW ID.3. Trots att de första leveranserna inte kom igång förrän i september 2020 nyregistrerades strax över 4 000 exemplar innan årets slut, varav drygt 2 500 bara under december månad. Det är första gången som en elbil är den enskilt mest registrerade bilen under en månad.

Solceller som laddar elbilar och laddhybrider  För solceller innebär den starka tillväxten av elbilar och laddhybrider goda nyheter. Att installera solceller på taket, som med överskottselen laddar ett energilager och som under natten laddar elbilen, ger synergier. När familjen på morgonen skall till skola och jobb är elbilen eller laddhybriden fulladdad tack vare solcellerna på taket. Energilagret innehåller ett laddbart batteri som kan laddas med den solel som hushållet inte använder. Så kombinationen solceller, elbilen och energilagrets laddbara batteri är en riktigt bra och klimatsmart kombination.

Hemmaladdning från solceller på villatak  Idag satsar allt fler villaägare på både solceller och laddlösning för elbil hemma i form av en laddbox, som ju bara är ytterligare ett uttag i huset från vilken solelen kan tankas ut. Men att både installera solceller och köpa elbil är förstås en stor ekonomisk investering. Det råder dock inga tvivel om att investeringen ger god ekonomisk avkastning redan efter några år.

Undvik fallgropar – syna solcellsleverantörernaAllt fler ledande solcellsföretag erbjuder numera kompletta lösningar – t ex solcellsanläggningar, laddbara energilager, elbilsladdning och smart elteknik – till företag, privata fastighetsbolag och villaägare. För att lyckas med denna typ av övergripande och kompletta lösningar krävs mer än att montera solpaneler och dra kablar från taket ner till växelriktare och elmätare. Den kompetens som krävs innebär en gedigen kunskap och erfarenhet – inte minst från installations- och entreprenadområdet.

Välj solcellsleverantör med kunskap om entreprenad  Där brister oftast kunskapen hos mindre solcellsföretag, som varken har ett bredare installationskunnande eller erfarenhet från stora entreprenader. Därför blir det allt viktigare att syna en solcellsleverantör i sömmarna och säkerställa att erforderlig kunskap och kompetens finns när det gäller totalentreprenader, där både solceller, elbilsladdare, batterilager och smart energiteknik ingår.

Goda referenserFörutom kunskapen är förstås goda referenser en plusfaktor, vilket hjälper till att välja den bästa leverantören av de mest klimatsmarta och prisvärda kombinationen av solcellsteknik, laddlösningar och elbilar.


Artikel

Allt fler villa- och småhusägare planerar solceller

Bild:  Nästan en femtedel av svenska villa- och småhusägare planerar för solcellsanläggningar, och antalet installerade solceller ökade med nära 50 % jämfört med året innan.

Allt fler villa- och småhusägare planerar solceller

Intresset för solceller bland svenska villa- och småhusägare ökar. Energimyndigheten presenterade i mars 2021 ny statistik som redovisar närmare 66 000 installerade solcellsanläggningar under förra året. Det är en ökning med nära 50 % jämfört med förra året.

Intresset för solceller ökar  Nästan en femtedel av villa- och småhusägare i Sverige uppger att de planerar att skaffa solceller under år 2021. Miljö, klimat och hållbarhet är viktiga argument, men även den ekonomiska aspekten är viktig, enligt en Sifo-undersökning från februari i år, som gjorts på uppdrag av Ecster.

Ekonomiska incitament driver installationstakten  Om alla husägare som planerar solceller skulle förverkliga sina planer, så skulle alla svenska villor och småhus vara försedda med solceller på taket om ca 5 år. Nu finns för de flesta en ekonomisk verklighet att förhålla sig till och många planer på solceller förskjuts därför på framtiden. Sedan årsskiftet finns ett nytt grönt ROT-avdrag på 15 % av totalkostnaden för solceller, som kan ge ett ordentligt lyft. Det kan få antalet solcellsinstallationer för de kommande åren att skjuta i höjden.

Priset för solceller av stor betydelse  Störst betydelse för att omsätta planer på att anskaffa solceller till en beställning är priset. Om priset stämmer är 11 % beredda att öppna plånboken, medan 4 % anser att miljö- och klimatskäl är de avgörande faktorn, och 4 % gäller även de som önskar lägre elkostnader framöver.

Ökat intresse att bli självförsörjande  Utvecklingen för solceller i Sverige ser lovande ut för de närmaste åren. Det finns en vilja och ett intresse bland svenska småhus- och villaägare att egenproducera solel. Att bli självförsörjande på grön energi från solen är ett starkt argument för många, även om inte alla som har planerar för solceller kommer att göra investeringen redan i år.

Många soltimmar i södra Sverige  Bland många finns fortfarande en föreställning att Sverige har för få soltimmar för att solceller skall vara lönsamt, men den felaktiga föreställningen håller på att försvinna. Faktum är att solinstrålningen i mellersta och södra Sverige är lika stark som norra Tyskland; Benelux-länderna och norra Frankrike. Det är först söder om Alperna som solinstrålningen blir väsentligt större.

Hög ekonomisk tröskel fortfarande ett hinder  Nästan en fjärdedel som inte planerar att skaffa solceller är den främsta anledningen att investeringskostnaden är för hög, medan 15 % menar att återbetalningstiden för investeringen är för lång.

Grönt ROT-avdrag underlättar  Det är tydligt att den ekonomiska aspekten är viktig. Därför är det nya gröna ROT-avdraget – som finns sedan årsskiftet – välkommet eftersom det innebär att 15 % av den totala kostnaden dras av direkt på fakturan från solcellsleverantören. För många kommer avdraget att vara den avgörande faktorn för investering i solceller till det egna taket.

Med sjunkande priser på solcellsanläggningar, effektivare solpaneler och ökade elpriser kommer lönsamheten att bli ännu bättre. Redan idag går det att nå en återbetalningstid som understiger 10 år, förutsatt att småhuset eller villan är av normal typ med en normal elkonsumtion.


Artikel

Solceller till flerbostadshus missgynnas

Bild:  Andelen flerbostadshus med solceller på taket skulle öka om regelverket vore i takt med tiden.

Solceller till flerbostadshus missgynnas

Varför sätts det inte upp fler solceller på flerbostadshus? Statistik visar att andelen flerbostadshus med solceller på taket inte växer lika snabbt som för andra fastighetstyper. Orsaken kan sannolikt hänföras till ett regelverk som inte är i takt med tiden, men det handlar också om något sämre lönsamhet med solceller på denna typ av fastigheter.

Solelproduktion när huset när färre är hemma  Alla fastigheter för boende – oavsett om det gäller villor, flerfamiljshus eller bostadshus – har det grundläggande problemet att elproduktionen från solcellerna på taket inte ligger i fas med elbehovet i fastigheten. Under dagtid när solcellerna genererar som mest solel är betydligt färre hemma, än vad som är fallet på morgonen, kvällen och nattetid. Det är bara i dessa coronatider som fler personer vistas i bostaden under dagtid.

Överskottsel gör också klimatnytta  Om solbelysta delar av taket på villor, flerfamiljshus eller bostadshus täcks med maximalt antal solpaneler, så kommer en stor del av elproduktionen att behöva säljas som överskottsel till elhandelsbolaget. För klimatet gör solcellerna förstås samma nytta ändå, eftersom varje solpanel sparar in ca 3 ton koldioxid under en livstidscykel – men lönsamheten blir sämre eftersom elöverskottet inte betingar samma värde som köpt nätel.

Skattereduktion för villaägare  För många år sedan tillsatte regeringen den så kallade nettodebiteringsutredningen. Den resulterade fr o m januari 2015 i ett system som ger mindre fastighetsägare en skattereduktion på 60 öre per kWh för den försålda överskottselen. Skattereduktionen gäller egen solelproduktion, som i en och samma anslutningspunkt både matar in förnybar solel och tar ut inköpt nätel, och har en säkring om högst 100 ampere i anslutningspunkten. Denna mikroproduktion av egen solel skall förstås vara anmäld till elnätsbolaget. Underlaget för skattereduktionen får inte överstiga 30 000 kWh per år, vare sig per person, företag eller per anslutningspunkt, och inte överstiga mängden inköpt nätel.

Flerbostadshus blev bortglömda  Problemet är därmed löst för villaägare – men flerbostadshusen blev bortglömda. Regelverket innehåller ett antal begränsningar, som gör skattereduktionen nästintill verkningslös för denna typ av fastigheter. Ett exempel är effektgränsen 255 kW – som fr o m juli 2021 ökas till 500 kW – men som innebär att bostads- och fastighetsbolag som är innehavare av flera solcellsanläggningar drabbas av en särskilt energiskattedeklaration varje månad, där all egenproducerad och inköpt nätel skall redovisas för hela fastighetsbeståndet. Det skapar onödigt mycket administrativt arbete – helt i onödan. Risken är att många fastighetsägare därför avstår från att installera fler solcellsanläggning. För stort administrativt krångel helt enkelt.

Högt värde på egenförbrukad solel  För regeringen finns en hel del hemläxor kvar att göra för att skapa ett rättvist regelverk för alla fastighetsägare – oavsett om det gäller villaägare eller bostads- och fastighetsbolag med många fastigheter i beståndet.

Men ingen svärta utan ljuspunkter – att få sämre betalt för överskottselen kompenseras med bra inbesparingseffekt för den solproducerade elen. I runda tal är det inbesparade värdet av nätel som inte behöver köpas in ungefär dubbelt så högt, som värdet av den överskottsel elhandelsbolaget köper från solcellsägaren.

Solceller till flerbostadshus kan ge god ekonomi  Många fastighetsägare gör tankefelet att vilja begränsa solcellsanläggningens storlek för att endast täcka det grundläggande elbehovet. En rekommendation är att istället göra en kalkyl för några olika storlekar på solcellsanläggningar och beräkna hur lönsamheten påverkas. För en större solcellsanläggning sjunker andelen egenanvänd solel, men samtidigt sjunker också priset per installerad kilowatt. Lönsamheten är god med en egenanvändning av solel kring 50 procent, men även 25% ger oftast en avkastning runt 4% utöver inflationen. Om denna kalkyl är acceptabel för blivande solcellsägare, så finns goda skäl att låta solpanelerna täcka hela taket.

Stor klimatnytta med solceller  En sak är säker – klimatnyttan blir bara bättre ju större solcellsanläggningen är, eftersom varje kilowattimme som matas in på allmänna elnätet minskar produktionen av fossilt producerad nätel.


Artikel

Villaägare med solceller kompenseras

Bild:  Villaägare som under förra året gick miste om det hastigt indragna solcellsstödet, kompenseras nu med ett extra tillskott i regeringens vårbudget.

Villaägare med solceller kompenseras

Stora förändringar av regelverken för solceller kännetecknar förra året – och fortsätter i år – samtidigt som utbyggnaden av solcellsparker ökar markant. Men fortfarande återstår mycket förändringsarbete för att få utbyggnaden av framförallt stora solcellsanläggningar att ta ordentlig fart.

Villaägare med solceller får kompensation  En glädjande nyhet för alla ca 9 000 villaägare som installerade solceller på sina villatak under förra året är att de nu blir kompenserade för solcellsstödet de gick miste om. Anledningen var att investeringsbidraget för solceller hastigt drogs in och avvecklades, i takt med att avsatta stödpengar var på väg att ta slut. De kommer nu att kompenseras för den oväntade förlusten. Därför avsätter regeringen nu 260 miljoner kronor till dessa ca 9 000 solcellsägarna som har installerat solceller på sina villatak, men aldrig fick solcellsstödet utbetalt.

Glappet mellan två stödsystem skapade förvirring  Denna grupp fastighetsägare har kommit i kläm mellan två olika gröna stödsystem för solcellsinstallationer. När pengarna tog slut i det tidigare systemet förra sommaren, valde regeringen att inte skjuta till nya pengar för de som då ansökte om investeringsbidrag för resterande del av året. Beskedet kom som en överraskning, eftersom staten tidigare alltid skjutit till mer pengar när de tagit slut under tidigare år.

260 miljoner i extrastöd  Många villaägare har varit besvikna, men samtidigt har informationen från statligt håll varit tydlig att ingen är garanterad solcellsstöd, eftersom investeringsbidraget var ett rambegränsat stöd. Men för några veckor sedan meddelade regeringen att de i sin vårbudget beslutat att lägga till 260 miljoner kronor, vilket i genomsnitt ger varje drabbad villaägare ett tillskott med drygt 25 000 kronor i kassan.

Nytt grönt RUT-avdrag  År 2021 innebär fler förändringar av regelverken för solel i Sverige. Investeringsbidraget som funnits i under drygt 10 års tid, men nu slipper villaägare att ansöka om solcellsstöd och förlita sig på regeringens välvilja att tillskjuta och bevilja medel, vilket oftast varit förknippat med långa handläggningstider hos Energimyndigheten. Villaägare kan nu beställa en solcellsanläggning och få ett grönt RUT-avdrag direkt avdraget på fakturan. Nivån på det nya gröna avdraget är 15 procent på den totala investeringen, inklusive material och arbetskostnader.

Effektgränsen höjs från 255 kW till 500 kW  För större fastighetsägare finns inget investeringsbidrag att ansöka om längre. De får istället effektgränsen för energiskattebefrielse höjd från 255 kW installerad effekt till den nya effektgränsen 500 kW, vilket gäller fr o m 1 juli 2021. Men det lär dröja ännu en tid innan effektgränsen tas bort helt. Inom EU är det bara Finland och Sverige som har denna typ av effektgräns.

Andelsägd solel utreds fortfarande  För andelsägda solcellsanläggningar finns fortfarande inga svar till den utredning som startades år 2017 och som fortfarande utreder frågan om en breddning av skattereduktionen till de som bor i lägenhet. Än så länge är det bara villaägande hushåll som kan investera i solceller, medan lägenhetsinnehavare inte kan bidra till en välbehövlig utbyggnad av solcellsbaserad el i Sverige.

Allt fler solcellsparker  För större fastighetsägare finns inget investeringsbidrag att ansöka om längre. De får istället effektgränsen för energiskattebefrielse höjd från 255 kW installerad effekt till den nya effektgränsen 500 kW, vilket gäller fr o m 1 juli 2021. Men det lär dröja ännu en tid innan effektgränsen tas bort helt. Inom EU är det bara Finland och Sverige som har denna typ av effektgräns.

Nationell strategi för solcellsparker efterlyses  Intresset för solcellsparker ökade under år 2020 – och fortsätter öka under år 2021 – men utvecklingen är fortfarande i startgroparna, trots att Sverige har bra förutsättningar med god tillgång till markytor och mycket bra solinstrålning, framförallt utmed kusterna. Solcellsparker kan med fördel byggas i södra och mellersta Sverige, där det idag råder stor brist på elproduktion som kan motverka effektbristen i elnätet. Det har till följd att elpriserna skjuter i höjden och blir mer volatila.


Artikel

Solenergi på stark frammarsch i USA

Bild:  USA är tillbaka på spelplanen som en globalt drivande kraft i utbyggnaden av solcellanläggningar.

Solenergi på stark frammarsch i USA

Flera år av klimatförnekelse från ett av världens ledande länder är över. Efter att Joe Biden blev installerad som president tidigare i år, är USA tillbaka på spelplanen som en av de drivande krafterna i utvecklingen av en hållbar värld. USA har gjort ett återinträde i Parisavtalet, vilket förstås är en viktig markör. Den förre presidenten, som inte tog klimathotet på största allvar, gav åtminstone världen en läxa som ledde till att andra länder insåg att de måste göra desto mer aktivt klimatarbete. Därför måste nu risken att världen lutar sig tillbaka och förlitar sig på att USA skall lösa världens klimatproblem elimineras.

USA och EU proaktiva aktör inom klimatområdet  Det gäller nu att inte förblindas av vackra ord och symbolhandlingar från Joe Biden eller andra av världens politiker, utan ta stora kliv framåt inom energi- och klimatområdet. Faktum kvarstår att USA står inför stora utmaningar. För landets väg framåt påverkar oss alla, eftersom klimatförändringarna och miljöförstörelsen inte ser några gränser. USA har under decennier haft på sig den globala ledartröjan – framförallt av politiska orsaker – med nu är det dags att landet blir en globalt ledande och proaktiv aktör inom klimatområdet. Tillsammans med EU kan de bli en viktig aktör för att fler länder ska anta ambitiösa nationella planer för att minska klimatutsläppen.

Fossil energi dominerande energikälla i USA  Energimixen i USA består till ca 80 procent av fossila bränslen. Endast ca 11% av den totala energiproduktionen kommer från förnybara källor, medan den elbaserade energin till ca 17% är förnybar. Fossil elproduktion står för ca 38% av de amerikanska koldioxidutsläppen, vilket är den främsta orsaken till den globala klimatförändringen. Första steget mot fossilfrihet är att minska stöd och subventioner till den fossila energibranschen. Där kan Sverige vara ett viktigt föregångsland för USA och många andra i utvecklingen till mer grön energiproduktion.

Geografiska förutsättningar ger fler gröna jobb  USA har naturliga fördelar och förutsättningar för att bygga ut den förnybara energin kraftigt. 40 procent av befolkningen bor längs öst- och västkusten, som lämpar sig för en kraftig utbyggnad av vindkraften. I de södra delstaterna är antalet soltimmar per år väldigt högt, men solen som energikälla är långt ifrån dess potential.

Det gäller också att politiker och allmänhet i alla länder förstår att grön teknik inte slukar existerande jobb, utan skapar nya gröna jobb – inom landet. Grön teknik kan också bli en viktig exportvara, som kan minska utsläppen i andra länder.

Stora solcellsprojekt under uppförande  Många solcellsprojekt är förverkligade eller står inför uppförande. Ett exempel är den av Invenergy // https://theplugin.co/2020/11/18/invenergy-announces-1-3-gw-series-of-solar-projects-in-texas/ // uppförda solcellsparken Samson Solar Energy Center i Texas, som fullt utbyggt år 2023 kommer att ha en installerad effekt på 1 310 MW – långt större än Sveriges alla solcellsparker tillsammans. Samson Solar Energy Center meddelar att de redan har en rad storkunder, t ex AT&T, Google, Honda och McDonalds. I jämförelse kan den förse närmare 300 000 hushåll med solel.

Redan under den förre presidentens mandatperiod gav Vita huset klartecken för ett av de största solenergiprojekten i USA – The Gemini Solar Project – som byggs på nästa 3 000 hektar federalt ägd mark i Nevada-öknen. Den totalt installerade effekten kommer att uppgå till 690 MW. När solcellsparken är klar förväntas den generera el motsvarande behovet för 260 000 hushåll. Ett energilager lagrar energi som kan användas när solen inte lyser. Även lokala stammar av landets ursprungsbefolkning medverkar i beslutsprocessen, som sker i flera steg.

Stor potential till mer förnybar energi i USA  USA har kapacitet att täcka ca 80 procent av landets elbehov med hjälp av förnybar energi från solceller och vindkraft, påstår forskare vid University of California, California Institute of Technology; och Carnegie Institution for Science. För att täcka de övriga 20 procenten skulle det vara nödvändigt att lagra flera veckor av elkapacitet i energilager, främst för att kompensera för naturliga fluktuationer som kännetecknar dessa två förnybara energiresurser, menar projektledare inom forskargruppen.

Att uppnå 100 procent förnybar energi möjligt  Tillförlitlighet i eldistributionen är viktig – inte bara i Sverige – utan även i USA. Om 80 procent av elbehovet skall komma från solceller och vindkraft behöver det byggas antingen ett kontinentalt täckande kraftnät eller energilager som kan spara 12 timmars kapacitet av landets totala elbehov. En sådan expansion av kraftöverföring eller lagringskapacitet av förnybart producerad el skulle innebära betydande, men inte orimligt stora investeringar.

Utbyggnad av kraftnät och energilager  Kostnadsuppskattningar för ett nytt kraftnät kan begränsas till 100 miljarder dollar. Att bygga energilager – med dagens priser på batterier – kostar enligt projektledarna i forskarteamet uppskattningsvis ca en miljard dollar. Med tanke på att USA lägger 400 miljarder dollar på att minska spridningen av coronaviruset – alla andra coronarelaterade kostnader oräknade – är det med andra ord ett realistiskt antagande att USA har potential att bli helt självförsörjande gällande elförsörjning som till 100 procent kommer från solceller, vindkraft och energilager.

Andra former av energilagring – t ex genom pumpning av vatten till vattendammar för att i nästa steg låta vattenkraftverk producera el – är förstås ett alternativ, men eftersom USA har mycket vatten i öst, men få höjdskillnader, medan det är tvärtom i väst, är denna annars lockande metod knappast aktuell för en större utbyggnad.

Amerikanska solcellsföretag tar global tätpositionUSA tog redan på 50-talet täten i både utveckling och användning av solceller, t ex inom rymdtekniken, och de är fortfarande ledande inom utveckling av nya solcellsteknologier. Ett exempel är amerikanska företaget Sunpower, som varit pionjärer inom solcellstekniken sedan årtionden och fortfarande levererar högeffektiva solceller till rymdindustrin. Deras solpaneler för den kommersiella marknaden, har en verkningsgrad på ca 23%.

Sverige en stark aktör inom solenergiSverige kan bidra med mycket kunskap inom det förnybara energiområdet, t ex när det gäller byggnadsintegrerade solceller (BIPV) och smarta energilösningar, där flera solcellsföretag innehar tätpositioner på marknaden. Även företag som utvecklar solceller som förser produkter med egen elförsörjning via integrerade solceller, är på väg att nå marknaden. På marknaden för solceller som bygger på tunnfilmsteknik, har Sverige ett företag som utvecklar och bygger erforderlig produktionsutrustning, som exporteras till många länder.

Inom området för smart energistyrning finns världsledande svenska företag, där smart teknik tar hand om solelen och distribuerar den mellan elförbrukare, t ex elbilsladdare, och energilager. Dessa system bidrar inte bara till energi- och effektoptimering av fastigheter – utan till hela samhällets behov av energi-, effekt- och frekvensreglering i Sveriges och andra länders kraftnät.


Artikel

Underlätta ökad egenanvändning av solel

Bild:  Ökad egenanvändning av solel höjer lönsamheten, inte minst för solcellsanläggningar på flerfamiljhus.

Underlätta ökad egenanvändning av solel

Vi befinner oss i en omfattande utbyggnad av solceller i Sverige. Solcellsmarknaden har också vuxit kraftigt under flera år. Potentialen att utnyttja solenergi i Sverige är mycket stor, och har solceller goda förutsättningar att utgöra ett betydande bidrag till den nationella elmixen. En ökad egenanvändning av solel motverkar problem som är relaterade till den förnybara energins varierande elproduktion, t ex att elnätet kan överbelastas.

Stort intresse för egenproduktion av solel  Intresset för att egenproducera el med solceller, både bland privatpersoner och fastighetsägare, har ökat betydligt. Visserligen har investeringsstödet successivt reducerats, och avskaffas helt under innevarande år. Det kompenseras av att priset på solpaneler sjunkit kraftigt de senaste åren. För privatpersoner finns numera ett grönt ROT-avdrag på 15 procent av den totala investeringen i solceller, inklusive arbetskostnad, som dras direkt från fakturan vid köptillfället.

Ökad egenanvändning av solel höjer lönsamheten  Det finns också andra ekonomiska incitament, som innebär möjligheter till ännu bättre avkastning från solcellsanläggningar. Det gäller framförallt att öka egenanvändningen av solel, inte minst för större solcellsanläggningar, men även för mindre anläggningar, t ex solceller på flerfamiljshus. Efterfrågan på ökad kunskap finns inom branschen och även bland potentiella solcellsköpare. Där behöver upplysningar om nya produkter och tjänster, som underlättar en kostnadseffektiv ökad egenanvändning av solel, påskyndas och effektiviseras så att de når ut bredare till målgruppen.

Lägre värde för överskottselen från solceller  På flerbostadshus kan solceller ofta installeras kostnadseffektivt, men precis som för villor och småhus uppstår i vanligen ett betydande överskott av el under soliga dagar. Detta försämrar lönsamheten eftersom ersättningen vid försäljning av solproducerad överskottsel är betydligt lägre än de insparade kostnaderna för den nätel som annars måste köpas från elhandelsbolaget.

Skattereduktion för överskottsel  År 2015 infördes ett statligt stödsystem med skattereduktion för överskottsel från solcellsanläggningar, anpassat för småhus och mindre bostadsrättsföreningar, men som inte fungerar för stora flerbostadshus och inte heller för bostads- och fastighetsbolag.

Solceller skall fungera för alla typer av fastigheter  Det finns ett behov att hitta vägar runt problematiken kring överskottselen. I första hand handlar det om att dimensionera solcellsanläggningar, så att de matchar elbehovet i fastigheten, framförallt elprofilen betraktat ur ett tidspespektiv per dygn. Det är ju mindre lönsamt om solelen produceras under tider på dygnet när elanvändningen i fastigheten är låg. I andra hand handlar det om att genom administrativa åtgärder eller regeländringar gynna solelproduktionen på alla typer av fastigheter, om taken har rätt förutsättningar för solelproduktion.

Metoder för ökad lönsamhet för solceller  Det finns åtminstone tre åtgärder som fastighetsägare kan använda för att öka egenanvändningen av solel:

Även från statligt håll finns möjligheter att vidareutveckla förordningar och regelverk kring skattereduktion och nätkoncession:

Det borde vara självklart att alla i Sverige får samma möjlighet att producera förnybar energi till lika ekonomiska villkor, oavsett om det gäller boende i villa eller i lägenhet.


Artikel

Slopa energiskatt på egenanvänd solel

Bild:  Logicenters satsar på utbyggnad av fler och större solcellsanläggningar på lager- och logistikbyggnader.

Slopa energiskatt på egenanvänd solel

Effektgränsen på 255 kW – och som 1 juli 2021 höjs till 500 kW – borde tas bort helt för egenanvänd solproducerad el. Över denna gräns utgår energiskatt, vilket troligen är den lag som mest hämmar den svenska utbyggnaden av solceller.

Energiskatten hämmar solcellsutbyggnaden  Den som installerar en solcellsanläggning på minst 255 kW måste alltså betala energiskatt på den solel som egenanvänds i fastigheten, till vilken anläggningen är ansluten, enligt Lagen (1994:1776) om skatt på energi. Denna energiskatt har en hämmande effekt på den svenska solcellsmarknaden.

Flera av Sveriges största fastighetsbolag har under flera år investerat i solcellsanläggningar upp till 255 kW, men hade i genomsnitt kunnat bygga ut med närmare 50 procent fler installerade kilowatt om effektgränsen inte funnits. Det blir helt enkelt inte lönsamt att bygga ut större på grund av energiskatten på egenanvänd el.

Snabbare väg till helt förnybar elproduktion  Om det svenska målet om 100 procent förnyelsebar elproduktion år 2040 skall kunna uppnås i enlighet med Energiöverenskommelsen år 2016, bör lagarna om energiskatt utformas för att accelerera utbyggnaden av solceller, och inte bromsa in densamma. Det är svårt för fastighetsägare att med normalt logiskt tänkande förstå varför solelproduktionen från det egna taket – där solelen används och förbrukas i den egna fastigheten – skall energibeskattas.

Solproducerad egenförbrukad el har ju aldrig passerat elmätaren och följaktligen aldrig nått ut till den allmänna elmarknaden. På motsvarande sätt finns ju ingen beskattning på egenproducerad och egenanvänd solvärme eller vedeldning – och heller inte för egenodlade äpplen eller morötter. Konsekvensen med nuvarande lag blir således att alla lämpliga takytor för solcellsinstallationer med passande elbehov i fastigheternas underliggande verksamheter, inte utnyttjas av villiga fastighetsinnehavare.

Alla tjänar på energiskattebefriad egenanvänd solel  Att slopa energiskatten på egenanvänd el skulle inte påverka statens finanser på ett avgörande sätt. Antag att 1 TWh solel producerades i Sverige ett givet år som antas utgöra egenanvänd solel från solcellsanläggningar större än 255 kW, så skulle det med dagens nivå på energiskatt motsvara i storleksordningen 350 miljoner kr i skatteintäkter från den egenanvända och energibeskattade solelen. När en fastighetsägare (= juridisk person) innehar solcellsanläggningar som tillsammans har en installerad effekt på över 255 kW, så utgår 0,5 öre / kWh i energiskatt. Det kan tyckas vara små pengar, men orsakar istället till en enorm administrativ börda, både för energiskattebetalaren och för staten. Med motsvarande jämförelse ovan ger det endast 5 miljoner kr. Högst troligt överstiger de administrativa kostnaderna med råge skatteintäkterna.

Energiskatten ger klirr i statens kassa  Punktbeskattning av el är ingen naturlag. Den infördes år 1951, men oklart varför det infördes en skatt på el överhuvudtaget. Gissningsvis gjordes det av rent fiskala skäl. Statens intäkter för energiskatt på el var 24,8 miljarder kr under år 2018 enligt Ekonomifakta.

Anledningen att ha kvar energibeskattningen för egenanvänd solel – i skenet av resonemanget ovan – är svår att förstå. Energiskatten på all egenanvänd solel borde slopas helt. Det skulle gynna utbyggnaden av solcellsanläggningar, skapa fler arbetsplatser och öka decentraliseringen av elproduktionen. Dessutom skulle det bidra till att mildra effektbristen i svenska elnätet. Kort sagt – många faktorer som ger positiva ekonomiska följdeffekter.

Från effektgränsen 255 kW till 500 kW  Ett lagförslag som regeringen aviserade i budgetpropositionen i september 2020, och som vinner laga kraft den1 juli 2021, är att effektgränsen för energiskattebefrielse för egenproducerad el höjs från 255 kW till 500 kW. Det är förstås ett steg i rätt riktning. Det betyder att alla fastighetsägare som är innehavare av solcellsanläggningar med 255 kW installerad effekt, kan börja fundera på en expansion av anläggningarna.

Avkastningen från solceller ökar  Den starka utvecklingen inom solcellsteknologin och allt lägre investeringskostnader bidrar till att solceller ger en allt bättre avkastning, framförallt i södra Sverige. Finansieringen för investeringar i solceller följer i stort samma mönster som för utbyggnaden av vindkraften. Under de närmaste åren planeras ett flertal solelparker med 100-tals MW installerad effekt.

Fortsatt hög energiskattebetingad administration  Av någon märklig anledning anger den svenska regeringen inte något skäl till att helt slopa energiskatteskyldigheten för de som har många solcellsanläggningar understigande 500 kW, men där den totalt installerade effekten överstiger 500 kW. Regeringen tar istället bort nuvarande energiskatt på 0,5 öre per kWh. Denna åtgärd får självfallet minimal ekonomisk betydelse, men konsekvensen av att energiskatteskyldigheten finns kvar blir att administrativa hanteringen som följer av att vara skattskyldig också finns kvar. Det är ett problem för alla fastighetsägare med många elabonnemang under samma juridiska person (= samma organisationsnummer) eftersom energiskatteskyldigheten även gäller inköpt nätel. Det innebär att stora fastighetsbolag, kommunala bostadsbolag, kommuner och regioner med 1 000-tals elabonnemang hör till dem som berörs av fortsatt administrativ börda.

Ljusning i sikte för energiskattebefrielse  Sammanfattningsvis – energiskatteskyldigheten för de med många mindre solcellsanläggningar, men som sammanräknat har en installerad effekt på mer än 500 kW, finns kvar, men sätts ned från 0,5 öre per kWh till noll. Det innebär att det administrativa arbetet – som är den stora stötestenen med 1 000-tals timmar av onödigt skrivbordsarbete – finns kvar för de fastighetsägare med många solcellsanläggningar. Branschorganisationer och kommisioner kommer att fortsätta arbeta för att effektgränsen på 500 kW skall tas bort helt, så att all egenproducerad solel blir befriad från energiskatt. Innan dess blir de stora fastighetsbolagen, alla kommunala bostadsbolag och kommuner med mängder av elabonnemang inte nöjda.


Artikel

Goda förutsättningar för mer solceller i Sverige

Bild:  Sverige ligger på nordliga breddgrader, men medger förvånansvärt bra förutsättningar för solcellsanläggningar, framförallt i södra Sverige.

Goda förutsättningar för mer solceller i Sverige

Sverige är ett land som ligger på nordliga breddgrader, men har trots sitt geografiska läge förvånansvärt bra förutsättningar för produktion av solel. Solcellsanläggningar i både Götaland och Svealand kan producera lika många kilowattimmar som motsvarande anläggningar i Tyskland eller norra Frankrike. Anledningen är bl a förekomsten av mer dis och molnlighet på kontinenten, och att Sverige har ett kyligare klimat som ökar verkningsgraden hos solceller.

Utmärkta förutsättningar för solceller i Sverige  En grundläggande förutsättning för att solceller skall producera solel är förstås att solen skiner från en klarblå himmel, men det produceras även solel när det är halvklart väder, eller till och med vid mulet väder, dock med reducerad energiutbyte. Regniga somrar kompenseras ofta av klart och fint väder under andra månader under sommarhalvåret. Även vinterhalvårets månader mars och oktober kan ge en hel del solproducerad el, tack vare kallare temperaturer som ökar effektiviteten i solcellerna, samt reflektioner av solljus från eventuell snö.

Ljusenergi omvandlas till el  Jämfört med t ex vatten- och vindkraft så har solceller inga rörliga delar, utan de omvandlar ljusenergi direkt till el. Solcellerna utnyttjar kisel, som är en s k halvledare, som tar upp ljusets energi och sätter fart på elektronerna. Positiva och negativa laddningar drivs åt varsitt håll i solcellen, så att en elektrisk spänning uppstår mellan cellens fram- och baksida. Denna spänning utnyttjas sedan för att producera solel.

Politiken gynnar solceller  Från politiskt håll är ambitionen att öka elproduktionen från solceller, vilket inte minst olika subventioner från statliga myndigheter visat under årens lopp. Energimyndigheten har gjort beräkningar och tagit fram en strategi som förutspår att solelproduktionen kan öka upp till 14 TWh / år. Vattenfall har gjort en beräkning som visar att globalstrålningen i Sverige ger förutsättningar för landets alla villor att kunna producera upp till 11,7 miljarder kWh per år om de hade haft solceller på taken. Det skulle med marginal räcka för att förse alla fastigheter i Stockholm, Östergötland och Halland med energi för ett helt år.

Solenergins ökande konkurrenskraft  Solcellsteknologin driver utvecklingen framåt i snabb takt och leder bl a till allt bättre verkningsgrad, billigare material, mindre materialåtgång och förbättrade miljöegenskaper. Den globala efterfrågan på solpaneler har mångdubblats de senaste tio åren, vilket ger skalfördelar i tillverkningsprocessen. Det har gynnat prisbilden på solpaneler, med en kostnadsreduktion på ca 80 procent under motsvarande tidsperiod. Det har också ökat lönsamheten, särskilt för stora takplacerade solcellsanläggningar och markplacerade solcellsparker.

Många megawatt att spara  Därutöver gynnas småskalig elproduktion, t ex från solceller, av reducerad inmatningsavgift till elnätet enligt Ellagen (1997:857) om produktionsanläggninger som understiger 1 500 kW.

Många fördelar för småhus- och villaägare  För småhus- och villaägare finns sedan 1 januari 2021 ett grönt ROT-avdrag för solceller på 15 procent som dras av direkt på fakturan vid inköp av en solcellsanläggning, vilket inkluderar både material och arbetskostnad, upp till en taknivå på 50 000 kronor per person och år. Det gröna ROT-avdraget kan användas på nytt varje år, vilket öppnar för möjligheten att successivt bygga ut solcellsanläggningen eller användas för att komplettera med laddmöjligheter för elbil och batterilösningar för lagring av solelen. ROT-avdraget för elbilsladdare och batterilager uppgår till 50 procent av investeringen, med material och arbetskostnad inkluderad, upp till tidigare nämnda taknivå, inklusive solceller.

Småhus- och villaägare har även fördelen att dra nytta av en skattereduktion på 60 öre för varje såld kWh, som dras av på inkomstskatten. Därutöver kan överskottselen från solcellerna försäljas – d v s den solel som inte förbrukas i småhuset eller villan – och som matas ut på allmänna elnätet.

Avkastningen från solceller ökar  Den starka utvecklingen inom solcellsteknologin och allt lägre investeringskostnader bidrar till att solceller ger en allt bättre avkastning, framförallt i södra Sverige. Finansieringen för investeringar i solceller följer i stort samma mönster som för utbyggnaden av vindkraften. Under de närmaste åren planeras ett flertal solelparker med 100-tals MW installerad effekt.

Hög volatilitet för vind- och solenergi  Volatiliteten i elproduktionen från vindkraften är stor – men också ganska betydande för solceller. Till exempel producerar de ingen el nattetid och mycket begränsat vintertid. Därutöver inträffar förstås oundvikligen scenarier, där det kan vara solsken från klarblå himmel över en stor markbaserad solcellsanläggning ena stunden – med maximal solelproduktion – för att i nästa stund reduceras till en bråkdel när solen går i moln. Det ställer krav på att det samtidigt finns balanskrafter i elnätet. Därför är vattenkraftens snabba reglermöjligheter en förutsättning, och i framtiden kan batterilager och aggregerade energitjänster fylla en viktig reglerfunktion.

Solceller kompletterar elsystemet sommartid  Solceller har goda förutsättningar att komplettera elproduktionen från både vatten- och vindkraft, vars elproduktion är mest gynnsam under vinterhalvåret när elbehovet är som störst. medan solceller producerar mest el under sommarhalvåret. Redan idag kan solceller bidra till att spara vattenkraftens vattenmagasin, som följaktligen inte behöver utnyttjas i samma omfattning på sommaren, utan vattnet kan sparas till vintern.

Sammantaget så finns i Sverige goda förutsättningar för en fortsatt kraftfull expansion på solcellsmarknaden, såväl för takbaserade som markbaserade solcellsanläggningar, även om det är en lång väg kvar tills vi når upp till de utbyggnadsnivåer som våra grannländer Danmark och Tyskland lyckats uppnå.


Artikel

Snyggt med solceller integrerade i taket

Bild:  Soltech's takinbyggda solceller ger ofta ett ökat estetiskt värde, eftersom solcellerna blir en naturlig del av husets eller byggnadens design.

Snyggt med solceller integrerade i taket

Att integrera solceller i taket innebär att de blir en integrerad del av taket, och lämpar sig bäst för vanliga vinklade tak på villor och bostadshus. Utanpåliggande solceller fungerar optimalt på stora platta tak.

Ett tak med takmonterade solceller  Det finns olika tillvägagångssätt att installera solceller på taket. Vanligast är installera utanpåliggande solpaneler, d v s de monteras ovanpå den befintliga takbeläggningen – oavsett om taket utgörs av takpannor, takplåt, takpapp eller gummiduk.

Ett soltak med integrerade solceller  Möjligheten finns också att integrera solcellerna i taket, d v s att solcellerna blir en integrerad del av taket. Vanliga benämningar är takintegrerade solceller, takpannor med inbyggda solceller, soltak eller solcellstak. När solceller integreras i taket ligger de i samma nivå som den normala takbeklädnaden hade gjort. De takintegrerade solcellerna ersätter därmed hela eller delar av den befintliga takbeklädnaden. Förutom infällda solpaneler finns det även takpannor som har solcellerna inbyggda i själva takmaterialet. De kan antingen bestå av kristallint kisel (högre verkningsgrad) eller vara av så kallad tunnfilmstyp (något lägre verkningsgrad).

Solpaneler i jämförelse med solcellspannor  Ett tak med integrerade solceller kan i huvudsak läggas på två sätt. Den ena varianten är normala solpaneler, men som monteras med ett specialframtaget montagesystem. Därmed kommer solcellerna att ligga i nivå med resten av taket och bildar på så vis hela takytan. Den andra varianten är mindre solpaneler – ofta i glas eller ett keramiskt material – alternativt vågformade soltakpannor som utgör hela soltaket. Mindre solpaneler har fördelen att de kan läggas runt diverse hindrande objekt på taket, t ex takkupor, ventilationsaggregat, skorstenar m m. Nackdelen är att de kräver fler kontakter och mer kabeldragning på taket, men som kompenseras av att kablar och kontaktdon ligger mer skyddade under soltakpannorna.

Flera fördelar med takintegrerade solceller  Med integrerade solceller på taket blir det estetiskt mer tilltalande och en integrerad del av taket, vilket kan ge ett mer stilrent utseende. Takintegrerade solceller passar utmärkt vid nybyggnation av villor och småhus, eller vid nyproduktion av större flerfamiljshus eller bostadshus. Det är en kostnadseffektiv solcellslösning där solcellstaket både utgör själva takbeläggningen och samtidigt producerar solel till huset eller fastigheten, och därmed betalar av investeringen för varje år som går – något som ett vanligt tak utan solceller inte kan erbjuda.

Solceller vid takbyte eller takrenovering  Om huset eller fastigheten är i behov av takbyte eller takomläggning är det extra vettigt att ta med solcellstak i beräkningen – av samma skäl som vid byggnation eller produktion av nya villor, småhus, större flerfamiljshus, bostadshus eller andra typer av fastigheter. Bra är att först reda ut om det finns takhinder – t ex takkupor, ventilationsaggregat och skorstenar – för att i nästa steg göra en teknisk och ekonomisk kalkyl för investeringen. På några års sikt kommer de takintegrerade solcellerna att vara det lönsammare alternativet, eftersom solcellstaket inte bara är en takbeklädnad, utan även en vinstgenerator tack vare produktionen av förnybar solel.

En del menar att integrerade soltak inte är ett fördelaktigt alternativ, med argument som mindre kylning, tveksam driftsäkerhet och svagare lönsamhet, men dessa argument håller inte längre. Idag är driftsäkerheten minst lika hög som för utanpåliggande solpaneler – framförallt tack vare att kablar, kontakter och kopplingsboxar ligger mer skyddade för vädrets makter under solcellstaket. Även kylningen är numera god, vilket uppnås genom luftspalter under soltaket.

Vinklade tak eller platta tak  Takintegrerade solceller är bäst lämpade för vanliga vinklade tak på villor och bostadshus, medan utanpåliggande takmonterade solpaneler fungerar utmärkt på alla typer av tak, och med bästa möjliga avkastning på stora platta takytor, t ex industritak, tak på lagerhallar och logistikbyggnader.

Att lägga ett integrerat soltak är något dyrare än att installera solpaneler ovanpå befintlig takbeläggning. Men om ett gammalt vinklat tak ändå måste bytas eller läggas om, så är takintegrering av solceller oftast det mer fördelaktiga alternativet, eftersom det avbetalar sig självt – och snabbare ju mer solen lyser.

Montage och fukttäthet i fokus  Något att ha i beaktande för solcellsintegrerade tak är montagesystemet, som måste uppfylla extra höga krav på avrinning och fukttäthet. Eftersom solcellerna utgör själva takmaterialet måste det också hålla lika tätt mot fukt och regn som ett tak med traditionell takbeklädnad. Det rekommenderas att de takintegrerade solcellerna kan kylas genom att luftspalter tillåter en kylande luftgenomströmning på baksidan av solcellerna.

Bygglov för solceller på taket  För integrerade solcellstak behövs bygglov, men däremot oftast inte för utanpåliggande solpaneler, under förutsättning att de följer takets lutning eller husets eller byggnadens form. Om huset eller byggnaden är K-märkt krävs alltid ett bygglov. Ett råd är att även om ett bygglov normalt sett inte krävs, så finns det tillfällen där en anmälan kan vara berättigad. Det kan exempelvis vara om den planerade solcellsanläggningen berör husets eller byggnadens bärande konstruktion eller påverkar brandskyddet i byggnaden på ett betydande sätt.

Anledningen till att takintegrerade solceller är bygglovspliktiga inom detaljplanerat område är att huset eller byggnaden byter taktäckningsmaterial (enligt uppgifter på Boverkets hemsida) vilket inte är fallet med utanpåliggande solpaneler, även om de täcker och gör delar av befintligt taktäckningsmaterial osynligt.

Förhöjd estetisk upplevelse med soltak  Takinbyggda solceller ger ofta ett högre estetiskt värde, eftersom solcellerna blir en naturlig del av husets eller byggnadens design. Bedömare i branschen menar att solceller också ger en värdeökning på fastigheten. Solcellsbranchen utvecklas i rask takt och det presenteras allt fler lösningar – inte bara takintegrerade solceller – utan även solceller integrerade i fasader. Även fönsterglas kan numera generera solel och erbjuds i många olika färger och former. På längre sikt förespås marknaden kunna erbjuda många olika typer av byggnadsmaterial med inbyggda solceller.


Artikel

Solceller bidrar till energieffektiva fastigheter

Bild:  Fastighetsbolagen jobbar intensivt med energieffektivisering, där en av framgångsfaktorerna är investering i solceller.

Solceller bidrar till energieffektiva fastigheter

Många fastighetsbolag jobbar intensivt med energieffektivisering av sina fastighetsbestånd. Frågan är vilka framgångsfaktorerna är när fastigheter skall energieffektiviseras?

Svenska fastighetsbolag i högsta hållbarhetsligan  Flera av Sveriges fastighetsbolag kommer högt i ranking bland de mest hållbara fastighetsbolagen i Europa, t ex i den internationella hållbarhetsundersökningen GRESB, Global Real Estate Sustainability Benchmark.

En del av hållbarhetsarbetet handlar om gröna hyresavtal och att miljöcertifiera fastigheter, bl a genom att minska energiförbrukningen, där fastighetsbolagen nu tar nästa steg med målsättningen att deras verksamheter skall vara helt klimatneutrala år 2030.

Motiverade medarbetare viktiga för hållbarhetsarbetet  För att lyckas sänka energiförbrukningen är oftast en kombination av flera samverkande faktorer. Till en början måste det råda en samsyn kring frågor om energieffektiviserings- och hållbarhetsfrågor, där första steget givetvis är att företagsledningen är helt eniga med resten av organisationen om vikten av ett effektivt hållbarhetsarbete. Det är viktigt för att kunna skapa förutsättningar för hela organisationen att sträva mot samma mål.

En motiverad, uthållig och väldefinierad strategi, motiverade medarbetare och ett långsiktigt hållbar vision är nyckeln till framgång, med elmål som ger för varje år som går ger lite mer återbäring i energihushållningskassan.

Långsiktigt arbete en framgångsfaktor  Att arbeta med en strävan att minska energianvändningen i fastighetsbestånden under endast ett fåtal år är inte meningsfullt, utan denna strävan måste finnas inbyggd i organisationen alltid – varje dag under hela året.

Det är uthålligheten i hållbarhetsarbetet som är framgångsfaktorn. Utan den är det svårt att genomföra arbetet med energieffektiviseringen på ett lyckosamt sätt. Naturligtvis måste också resurser avsättas för att ge bränsle till arbetet med hållbarheten.

Flera faktorer viktiga för en lägre energiräkning  Fortlöpande drift och underhåll är alltid viktigt för att energiräkningen inte skall skena iväg. Därutöver finns tre huvudsakliga faktorer som spelar en avgörande roll för en lyckad energieffektivisering:

Kontrollera löpande energianvändningen  Den första faktorn är mätning och uppföljning av energianvändningen i fastigheterna. Utan kontroll på när, var och hur mycket energi som används, är det svårt att få någon vettig energieffektivisering gjord överhuvudtaget. Att ha en bra, noggrann och regelbunden uppföljning är A och O. Då finns alltid beredskap att agera snabbt och effektivt om avvikelser uppstår.

Få medarbetare på energitåget  Den andra faktorn är motiverade och kompetenta medarbetare, som behöver vidareutbildas i ämnen kring energieffektivisering. I samband med anställning bör kandidater väljas med god kompetens inom energiområdet. Även kunskapen och kompetensen hos inhyrda energikonsulter och teknikleverantörer spelar en viktig roll.

Energiinvesteringar en lönsam affärsmöjlighet  Den tredje faktorn är att undvika betrakta energiinvesteringar som en kostnad. De skall alltid ses som en lönsam affärsmöjlighet. Ett tips är att låta en energikonsult att ta fram en LCC-räknare som kan beräkna livscykelkostnaden (Life Cycle Cost) för olika förslag till energiinvesteringar. Det skall vara enkelt att lägga in aktuella parametrar när ett energimässigt problemområde har identifierats – eller som snarare skall betraktas som en ny affärsmöjlighet.

Lönsamma solceller  Ett exempel är investering i solcellsanläggningar. En LCC-räknare kommer snabbt visa att solceller för de flesta lutande och platta tak är en god investering, med mycket låga kostnader för service och underhåll. Om investeringskostnaden divideras med antal producerade kilowattimmar under solcellsanläggningens livstid blir resultatet priset per kWh för solelen, som skall ställas mot förväntat insparat elpris för den köpta nätelen.

Energibesparande LED-belysning  Ett annat exempel är t ex lysrörsdrivna belysningsarmaturer som överlevt bäst-före-datum, och som behöver en energiteknisk översyn. Med LCC-räknaren blir det enkelt för involverade medarbetare att räkna ut om investeringen blir en ekonomiskt god affär. Då blir det plötsligt uppenbart för både företagsledningen och övriga organisationen att ta ställning i investeringsfrågor.

Rätt mängd luft och vid rätt tillfälle  Ett tredje exempel är anpassning av luftflöden till den faktiska användningen av fastigheters lokalar. Att luft skickas runt i lokaler där ingen befinner sig är ett stort slöseri med energiresurser. Det skapar också missnöje bland hyresgäster och anställda – helt i onödan. Därför bör ventilationen och temperaturen på ventilationsluften anpassas till både närvaro av människor i aktuella lokaler.

Rätt upplevelse av inomhusklimatet  Även ventilationsluftens användningsområden bör tas i beaktande. Om hyresgäster och anställda kan påverka upplevelsen av inomhusklimatet, så är mycket vunnet. Exempel är att anpassa klädsel och rörlighet. Att stå och jobba ger större känsla av värme än vid sittande arbete. En extra tröja kan ge en angenämare och varmare upplevelse.

Rätt temperatur på rätt plats  Att tänka rätt temperatur på rätt plats sparar många kilowattimmar. Det accepteras av de flesta med ca 20 grader i kontorslokaler, och 1-2 grader lägre temperatur i industri-, lager- och logistikbyggnader, medan det troligen räcker med 15 grader eller lägre i garageutrymmen. I trapphus kan också temperaturen hållas på en lägre nivå. Det kan bli en positiv upplevelse att komma från ett kallare trapphus till ett varmare kontor.

Solceller ger komfortabel kyla  Med pågående klimatförändringar kommer också problem med för höga inomhustemperaturer sommartid. Där har solceller en stor roll att spela, eftersom de både kan bidra till stora mängder förnybar energi – t ex till fastighetens ventilation och belysning – för att under varma sommardagar istället bidra till driften av kylaggregat för komfortkyla till fastigheters lokaler.


Artikel

Värmepumpar och solceller kapar effekttoppar

Bild:  Värmepumpen multiplicerar effekten från solcellerna och är därför en riktigt smart kombination.

Värmepumpar och solceller kapar effekttoppar

Dagens värmepumpar är huvudsakligen temperaturstyrda, d v s utifrån aktuell ute- och innetemperatur. Tekniken har funnits i årtionden och knappast anpassats till dagens elbehov, där alltfler energiförbrukare blir uppkopplade via internet. Även bristen på tillgänglig effekt ökar behovet till förändringar inom driften av värmepumpar.

Uppkopplade värmepumparPå några olika håll finns projekt som syftar till att kapa effekttoppar, där fler parametrar än inne- och utetemperatur används för att optimera värmepumpars drift. Bland annat har försök gjorts att internetansluta värmepumpar för att fånga upp fastighetens egenskaper och information om aktuellt väder och väderprognoser. Informationen samlas in på en dataserver, som beräknar aktuella värden, transformerar dessa till en algoritm. Dessa omvandlas till instruktioner som skickas tillbaka för styrning av värmepumpen, så att fastigheten förses med den önskade temperaturen.

Dessa samlade energidata ser till att värmepumpen förbereds på kommande vädersituationer. Därmed kan värmepumpar i fastigheter effektstyras och även anpassas till rådande situation gällande elområdets elförsörjning och effektbehov.

Fler parametrar styr driften av värmepumpenFör den enskilda fastigheten handlar det att förbereda huruvida det blir mycket solinstrålning, blåst, mängden och typen av nederbörd m m. Det kan uppstå mycket specifika situationer beroende på fastighet, där t ex storlek på fönsterytor i söderläge ger en betydligt större mängd värmande solinstrålning, jämfört med en fastighet som har gavel och få fönster mot söder. För det förstnämnda exemplet är det slöseri med energi att instruera värmepumpen att dra upp effekten på morgonen, när det ändå skall bli sol från klarblå himmel under hela dagen, som värmer fastigheten via fönstren. Då är det bättre att låta värmepumpen gå på sparlåga och låta solen göra jobbet.

Låt solceller driva värmepumpenNär solen skiner är det förstås extra fördelaktigt att låta solceller på taket driva värmepumpen. En investering i värmepump sänker uppvärmningskostnaderna med upp till 70 procent, samtidigt som den ger en mer hållbar fastighet med minskat koldioxidavtryck. För luftvärmepumpar är investeringskostnaden låg, vilket ger en kort återbetalningstid – oftast mellan 3 - 5 år. En annan fördel är förstås att kombinationen solceller och värmepump kapar effekttoppar ännu effektivare.

Solceller + värmepump är effektoptimaltAtt kombinera solceller och värmepump är både lönsamt och ett bra miljöval. De två förnybara energikällorna solen och – beroende på val av värmepump – bergvärmen, jordvärmen eller uteluften, ger en hållbar energilösning för uppvärmning eller kylning av fastigheten. Med solceller på taket går det alltså alltså få ut mer av solelen som produceras på taket, genom att låta den solproducerade elen driva en värmepump. 1 kWh egenproducerad solel från solceller ger upp till 5 kWh värme eller 5 kWh kyla med en luftvärmepump. Värmepumpen multiplicerar effekten från solcellerna och är därför ett riktigt smart sätt att använda i kombination.

Solceller ger kylande effektSkulle det bli för varmt – t ex på sommaren – kan värmepumpen även användas för luftkonditionering och kylning av fastigheten. Det gör de allt högre sommartemperaturerna som följer i spåren av klimatförändringarna mer behagliga – åtminstone inomhus.

Fjärrstyrning av effektförbrukareVinsten för fastighetsägaren är att stora mängder energi kan sparas in. På köpet fås ett jämnare och behagligare inomhusklimat. För elbolaget och Svenska Kraftnät betyder det möjligheter att fjärrstyra energiförbrukare med lägre prioritet när behov finns att skydda elnätet från oacceptabelt höga effekttoppar. Sådana scenarier kommer troligen att inträffa oftare i framtiden på grund av att förnybara energikällor är väderberoende. Om det vintertid uppstår ett väderläge med lite vind och obetydlig solinstrålning, samtidigt som det uppstår en köldknäpp, blir det besvärligt att hantera effekttoppar. Även sommartid kan det uppstå liknande situationer, inte minst när klimatförändringar ökar behovet av kylning i både villor och större fastigheter.

Många megawatt att sparaBeräkningar visar att om ca 400 smarta värmepumpar kopplas upp mot internet och det uppstår en effekttopp som kraftigt belastar elnätet, så kan effektbehovet hos anslutna värmepumpar dras ned med ungefär 1 MW. Det innebär att den totala effekttoppen på elnätet kan sänkas till en mer hanterbar nivå när belastningen är som störst. Det minskar effektuttaget i de lokala elnäten, som sprider sig vidare till överliggande nät.

Effekthantering kommer elförbrukare tillgodoElnätsbolagen abonnerar på effektuttag från överliggande nät, t ex Vattenfalls regionnät. Priset på effekten baseras på det momentana effektuttaget – d v s ju större effektbehovet är i det lokala elnätet, desto högre blir priset som skall betalas till nätägaren av det överliggande regionnätet. Därför är det av stor betydelse att aktivt jobba med effekthanteringen för elnätsbolagen – särskilt de kundägda – eftersom det i sista ändan kommer elkunderna tillgodo. Om toppeffekten kan hållas nere, så blir förstås taxan och tarifferna för elnätsavgifterna lägre.

Högre priser för effektI framtiden kommer det att bli allt viktigare att kunna styra effektuttaget – inte bara från värmepumpar – utan också från andra elförbrukare. Idag talas det fortfarande mest om energibesparing som räknas i sparade kilowattimmar (kWh) – medan det redan nu börjar talas allt oftare om effektbesparing – som räknas i kilowatt (kW) uttagen effekt. Det är effektuttaget per elanslutningspunkt, d v s där elmätaren sitter i villa eller fastigheten, som kommer att inte bara energidebiteras, utan även effektdebiteras, särsklit med tanke på att det ökande antalet elbilar och laddhybrider kommer att öka trycket på elnätet högst betydligt.

Mindre kapacitetsbrist med smarta värmepumparSmarta värmepumpar har en påverkan kring i vilken utsträckning elnäten behöver byggas ut. Om tekniken utnyttjas på rätt sätt, så finns idag inga kapacitetsproblem i det svenska elsystemet. Det handlar snarare om att den infrastruktur som redan finns underutnyttjas. Det finns en uppenbar teknisk potential för flexibilitet i det svenska elsystemet, vilket också framgår irapporten "Trångt i elnäten – ett hinder för omställning och tillväxt?" skriven av Mats Wang-Hansen på konsultföretaget Pöyry.

Starka incitament att låta algoritmer styra värmepumpenOm potentialen skall kunna realiseras behöver en marknad växa fram, som skapas av att tillräckligt starka incitament ges till elkonsumenter att ändra sina elbehov och mönster för elförbrukningen. Det krävs att en större andel av elkonsumenterna är villiga att låta algoritmer ta över styrningen av värmepumparna. Med en extra förtjänst till elkonsumenterna går det förstås lättare att få värmepumpsägarna att medverka i att överlåta till elbolagen att styra driften av värmepumparna.

Effekttoppar pareras med effekttarifferSvårigheten ligger i att el än så länge är en billig energiresurs för privata elkonsumenter. Trängseln i elnätet är en utmaning – på samma sätt som trafikstockningar är det på vägarna. Med trängselskatter kan effekterna vid rusningstid mildras en aning. Samma gäller för effekttopparna i elnäten, där elnätsbolagen tenderar att införa förändringar av elnätsavgiften, och istället införa effekttariffer.

Efterfrågeflexibiliteten för effekt i gigawattområdetPotentialen för efterfrågeflexibilitet för effekt i Sverige gällande villor med vattenburen värme är beräknat till 3 -5 GW, och om lägenheter och andra fastigheters behov av värme och kyla läggs till, ännu lite högre. Med rätt styrmedel, modern teknik och bra incitament finns stora möjligheter att utnyttja den befintliga kapaciteten i de svenska elnätet ett tag till, vilket minskar behovet av en snabb utbyggnadstakt.


Artikel

Närproducerad el med solceller

Bild:  Det underlättar att ha närproducerad el som energibärare för att uppnå energibalans

Närproducerad el med solceller

Förnybara energikällor, t ex vattenkraft, vindkraft, solkraft och biobränslen ökar i betydelse, medan fossila energikällor, t ex kol och olja har en allt mindre betydelse i dagens Sverige, framförallt inom värme- och elproduktion. Idag är 98% av elproduktionen och över 90 procent av värmeproduktionen i Sverige fossilfri.

Energibäraren en avgörande faktorDet föreligger dock en väsentlig skillnad i hur den producerade energin transporteras, d v s vilken energibärare som nyttjas för att förflytta energin från platsen för energiproduktionen till platsen för energiförbrukningen. Exempelvis omvandlas vattenkraft, vindkraft och solkraft till el, medan biobränsle omvandlas till både el och fjärrvärme. Elen distribueras via elnätet och värmeenergin distribueras via rörsysten – från energiproducenterna till energiförbrukarna.

En viktig skillnad mellan energitransport via elnätet och genom rörsystem är att elen har små distributionsförluster, särskilt om den är närproducerad. medan värmeenergi som transporteras via rör uppvisar betydligt större energiförluster.

Primärenergitalen styr investeringarOlika energibärare har olika primärenergital, d v s ett tal som enligt svenska regler beskriver en byggnads energiprestanda, och som beräknas genom att multiplicera byggnadens energianvändning med viktningsfaktorer, beroende på de energibärare som används för energidistributionen. Elburen energi har ett primärenergital på 1,8. Fjärrvärme produceras nästan alltid med koldioxidutsläpp, undantaget fjärrvärme producerad med värmepumpar. Stora energiförluster vid energitransporten i rör innebär att denna energiform får ett primärenergital på 0,7.

Många anser att elförbrukare missgynnas och att fjärrvärmeförbrukare gynnas. Det kan innebära obalans, när det kan visa sig vara bättre att behålla energiförbrukande utrustning som visserligen förbrukar mer energi, men förbrukar energi som anses tillhöra den mer gynnsamma.

Frågan är varför det kunde blir såhär? Det kan också ifrågasättas om vi kan nå våra klimatmål med dessa förutsättningar, där rörburen energi fortfarande gynnas, men när elburen energi egentligen borde gynnas ännu mer.


Artikeln fortsätter nedan!


Rekommenderade partners

Företagspartner 1

Företagspartner 2

Företagspartner 3

Företagspartner 4

Företagspartner 5

Företagspartner 6

Företagspartner 7

Företagspartner 8

Företagspartner 9

Företagspartner 10

Företagspartner 11

Företagspartner 12

Företagspartner 13

Företagspartner 14

Företagspartner 15


Fortsättning av artikel

Förnybar el en helt koldioxidfri energibärareElburen förnybar energi som transporteras via elnätet är den enda energibäraren som kan produceras med helt koldioxidfria energikällor – d v s el från sol, vind och vatten – och med minsta möjliga energiförluster.

Fjärrvärme allt dyrareIdag produceras fjärrvärme övervägande genom sopförbränning och biobränslen. När EU's regler om pappers- och plaståtervinning vinner laga kraft år 2025 kan sopförbränning bli en dyr historia, eftersom mycket av det brännbara materialet faktiskt består av både plast- och pappersavfall. Dessutom kommer regelverket inom EU att skärpas ytterligare i framtiden.

Ökade kostnader för fjärrvärmeÄven priset på utsläppsrätter har ökat, vilket minskar lönsamheten för sopförbränning. Men kan inte andelen biobränsle ökas för att kompensera den allt dyrare sopförbränningen? Jovisst, men en stor andel av råvaran till biobränslet kommer att behövas för att tillverka bränsle till flygresandet och till den tunga trafiken på landsvägar och till sjöss. Det innebär ökade priser på råvaran till biobränslen.

El är den effektivaste energibärarenDet vi behöver är energibärare med låga förluster. Alla rörbundna energibärare har i det närmaste konstant höga energiförluster – och det gäller särskilt för fjärrvärme. Byggnader som byggs nu förbrukar mycket lite energi under sommarhalvåret – och i framtiden ännu mindre – vilket innebär ett slöseri med resurser om dessa byggnader skall försörjas med fjärrvärme. Det betyder att en stor del av energin går förlorad genom förluster i rörsystemet.

Förnybart producerad el är lönsamtAtt använda rätt energibärare blir allt viktigare. Det självklara valet är el, med små förluster som bara sker när elen används. Elöverskottet i Sverige är redan idag betydande och kommer att öka ännu mycket mer, med tanke på alla de landbaserade och havsbaserade vindkraftverk som är planerade att byggas de närmaste åren. Vi kan räkna med en fördubbling av installerad effekt inom bara några år. Samma gäller för solproducerad el – både för takbaserade och markbaserade solcellsanläggningar.

Utbyggnaden av förnybar energi i Sverige ger också möjligheter att förse våra fossilberoende grannländer söder om oss med mer förnybar energi. Det ger samtidigt ökade exportintäkter.

Mer el, mindre effekt och fler eltekniska lösningarElpriset kommer i framtiden sannolikt att sjunka, men också bli betydligt mer volantilt, med längre perioder av extremt låga elpriser, men även kortare stunder då elpriset kan rusa till flera kronor per kilowattimma på grund av effektbrist orsakat av kapacitetsbrist i det svenska elnätet. Tekniska lösningar som kan råda bot och minska volantiliten och effektbristen är i sikte, men kan dröja några år innan de är redo att möta verkligheten.

Modernisera byggnaders energisystemUnder mellantiden är det dags att utnyttja tillfället att modernisera energisystemet i våra byggnader, istället för att klamra sig kvar i ett föråldrat rörbundet energisystem med höga koldioxidutsläpp, stora energiförluster och en högst osäker framtid. Där har solceller en stor roll att spela – särskilt som solelen kan närproduceras för kortast möjliga väg mellan solelproducent och solelförbrukare.


Artikel

Solceller med batterilager – eller fossil reservkraft

Bild:  Den röda linjen visar att Sverige har ett växande elöverskott, d v s exporterar alltmer el till grannländerna

Solceller med batterilager – eller fossil reservkraft

Det har länge funnits en europeiskt elhandel, där Sverige både har importerat och exporterat el. Skillnaden är att vi sedan år 2012 stadigt byggt upp ett elöverskott. Det visar att den svenska elmarknaden fungerar väl och går i rätt riktning!

Kylan en utmaning för svenska elsystemetUnder februari månad gjorde kylan och de väldigt låga temperaturerna i större delen av Sverige att diskussionerna gick varma huruvida den inhemskt producerade elen skulle räcka till, eller om nöden skulle kräva import av fossilt producerad el från Europa.

Fossil el från Sveriges reservkraftverkInte nog med det – det blev till och med så att vårt eget fossildrivna oljeeldade reservkraftverk – Karlshamnsverket – under perioder fick stå i beredskapsläge (betyder tomgångsdrift) för att snabbt kunna försättas i full drift vid behov. Inom bara ett decennium hade troligen ett kraftfullt batterilager på samma plats – laddat med solel – kunnat ersätta den fossila oljeeldningen.

Obalans och effektbristResultatet av köldknäppen ledde till obalanser i elsystemet med åtföljande effektbrist, framförallt i södra Sverige. Inte ens kärnkraft från Ringhals 1 kunde bidra med effekt – den anläggningen blev ju nedlagd ett par månader tidigare. Vissa industrier fick stänga produktionen när elpriset rusade mot närmare 2 kr per kilowattimma. Det blev helt enkelt för dyrt att hålla produktionen igång – men hjälpte också elnätet till bättre balans.

Elnätsmidjan stryper elöverföringenÄven i somras var elnätet extremt hårt belastat. Som oftast fanns den tillgängliga elen i överflöd i Norrland, medan det var Svealand och Götaland som hade de största energi- och effektbehoven.

Ännu en gång var det överföringskapaciteten från norra till södra Sverige som var flaskhalsen – d v s elnätsmidjan i mellersta Sverige ströp flödet av förnybart producerad el till de mest behövande delarna i landet.

Produktion av fossil el även sommaren 2020Det oljeeldade Karlshamnsverket ingår i effektreserven och aktiveras vanligen bara vintertid, när det föreligger risk för kapacitetsbrist. Effektreserven upphandlas vintertid, men under sommaren kan Karlshamnsverket producera el på helt kommersiella grunder, vilket gjordes i juni 2020. Fram tills september samma år användes sannolikt Karlshamnsverket för att tillgängliggöra reaktiv och aktiv effekt, och distribuerade även el när spotpriset låg på närmare 90 öre per kilowattimma.

Kärnkraften fick rycka in till undsättningSvenska Kraftnät fick även teckna bilaterala avtal med andra elproducenter, däribland även kärnkraft från numera nedlagda Ringhals 1. De svenska kärnkraftverken matade ut upp till ca 3 638 MWh/h på elnätet, medan de solproducerade elleveranserna uppgick till 414 MWh/h, enligt en rapport från Sweco ("Ansträngda timmar i elsystemet 2020").

Solceller kan bidra att lösa upp effektknutarDessa siffror visar att den solproducerade elen faktiskt svarade för ganska imponerande 17%, under de ca 20 timmar i förra sommaren när elen var som dyrast och närmast kunde betraktas som bristvara i södra Sverige. Som mest bidrog solelen under år 2020 som mest med 3,8% av den totala elproduktionen i Sverige.

Batterier för lagring av billig solelIstället för att importera fossil el från Europa eller behöva starta upp oljeeldade inhemska kraftreserver, så kan på sikt allt prisvärdare batterier och batterilager hjälpa till att för några timmar eller upp till ett par dygn per år – när kapaciteten i den svenska elförsörjningen slår i taket – leverera batterilagrad förnybart producerad el.

Batterilager en effektresursBatterilagring – gärna med el från solceller – kan alltså hjälpa till att lösa utmaningen under ansträngda situationer framöver, när både elbrist och effektbrist slår till. Det visar bl a en batterianläggning som ABB driftsatte redan år 2011 i Hemsby i Norfolk, England, som kan leverera upp till 50 MW och lagra upp till 200 kWh. Även start-up-företaget Scottish Power installerade år 2020 ett batterilager, också med kapaciteten 50 MW, som batterilagrar vindenergi från den intilliggande vindkraftparken Whitelee med effekten 539 MW. Ett batterilager, levererat av Tesla år 2020, finns i Hornsdale, Australien, och levererar upp till 150 MW och lagrar 193,5 MWh. Det finns fler internationella exempel som visar hur stora batterilager kan användas för framgångsrik balansering av elnätet.

Att förstärka elnätet är angeläget, men det tar närmare ett decennium att bygga ut överföringskapaciteten. Både antalet solcellsanläggningar och batterikapaciteten växer snabbt och kan hjälpa till att utjämna obalanser och upprätthålla stabiliteten i det svenska elnätet – vilket minskar koldioxidutsläppen, till gagn för närmiljön och det globala klimatet.


Kontakta oss   ▾

Sveriges mest kvalificerade solcellsleverantörer och leverantörer av hållbara energisystem

Artikel

Förse all nyproduktion med solceller

Bild:  Brynseng skole i Norge har fasadintegrerade solceller – ett alternativ till takmonterade solceller vid nybyggnation

Förse all nyproduktion med solceller

Nyproducerade hus omfattas av särskilda krav på energieffektivitet. När solceller installeras i nya hus och byggnader, så bidrar det markant till att uppfylla kraven på energieffektivitet. Dock är det bara den solproducerade elen som används momentant för att förse huset eller byggnaden med fastighetsel – d v s elen som driver pumpar, fläktar, styr- och reglersystem, fast belysning i allmänna utrymmen m m – som får tillgodoräknas i kravet.

Särskilda krav på energieffektivitet i nybyggda husFör byggnader som har fjärrvärme till uppvärmning kan en solcellsanläggning reducera energianvändningen med 3 - 5 kWh per kvm och år i förhållande till byggreglernas krav. För byggnader med bergvärme är motsvarande schablonmässiga värde 6 - 8 kWh per kvm per år.

Det finns däremot inget hinder att den solproducerade elen används till att förse lägenheterna med hushållsel – eller varför inte solel till laddstolpar som förser elbilar och laddhybrider med förnybart producerad solenergi – vilket ger en god inbesparingseffekt eftersom mindre nätel behöver köpas in. Det kräver dock att hela huset eller byggnaden har ett gemensamt abonnemang för all inkommande el, samt att de separata elabonnemangen för varje enskild lägenhet slopas.

Individuella mätare per lägenhetEtt alternativ är förstås att varje lägenhet får individuell mätning (IMD) av den egna förbrukningen av producerad solel – vilket också kan gälla för byggnadens egna laddstolpar vid p-platserna – men det blir förstås lite krångligare.

Utnyttja takytor effektivareI befintliga byggnader är den inkommande nätelens anslutningspunkt viktig, d v s den punkt där solcellsanläggningen är ansluten. Om ett gemensamt elabonnemang inte finns för all inkommande nätel, kan den producerade solelen bara utnyttjas till byggnadens gemensamma el. Möjligheten att ha ett gemensamt elabonnemang kan dock begränsas av regler på elmarknaden, vilket innebär att varje hyresgäst och lägenhetsinnehavare har rätt att välja eget elabonnemang, och även byta till annat elabonnemang. Vid uppförande av nyproducerade byggnader finns bättre förutsättningar att planera hur elanslutningar och elabonnemang skall planeras och projekteras.

Liten extrakostnad för solcellerVid nybyggnation är investeringen i en solcellsanläggning oftast en marginell extrakostnad. Även att samordna investeringen i solceller vid större byggprojekt underlättas betydligt, i jämförelse med en separat enskild investering. I nyuppförda hus finns det också större möjligheter att använda byggnadsintegrerade solceller, vilket betyder att solcellerna blir en del av byggnads-, fasad- eller takmaterialet. Det kan reducera kostnaden för egen solelproduktion i byggnaden, och därmed också ersätta kostnader för en del av byggmaterialen för det yttre klimatskalet.

Tidig planering för solceller minimerar senare problemFör befintliga tak måste hänsyn tas till takhållfastheten samt att takbeläggningen är i gott skick, för att undvika framtida problem med t ex takläckage och underhåll. Det blir helt enkelt besvärligt att underhålla och renovera ett tak som är fullt med solpaneler. Det är något som kan undvikas när solceller planeras in redan i projekteringsfasen för ett byggprojekt och all nybyggnation.

Skuggbildning kan undvikasEn annan utmaning vid installation av solcellsanläggningar på befintliga tak är att hitta lämpliga placeringar för solpanelerna. Hänsyn måste tas till hindrande takobjekt – inte bara rent fysiskt – utan även till hur dessa påverkar skuggbilden på taket. Planering för skuggbildningar är en viktig förutsättning för att investeringen i solceller skall bli så lönsam som möjligt. Ventilationsaggregat, rökluckor, takkupor och takfönster påverkar i stor utsträckning hur solpaneler placeras och installeras på taket. Även antenner, mobilmaster, skorstenar, ventilationsrör och stolpar har stor inverkan på solelproduktionen.

Nyproduktion ger effektivare solelproduktionAlla dessa problemställningar kan undvikas vid samtidig planering och projektering för solceller vid nyproduktion. Exempelvis kan ventilationsaggregat och annan takplacerad teknikutrustning placeras på takets norra del, så att resten av takytan blir fri från skuggbildande objekt, Detsamma gäller för t ex rökluckor och mobilmaster, som också med fördel kan förläggas till de takytor som vetter mot nordvästligt, nordostligt eller nordligt väderstreck.

Naturligtvis skall Sveriges befintliga takytor i så hög utsträckning som möjligt utnyttjas för produktion av förnybar el från solelen, men den takeffektivaste solelproduktionen fås vid nyproduktion av byggnader. Då kan hänsyn tas till solceller redan i planeringsstadiet, vilket ger bättre utnyttjande av takytorna för solpanelerna. För många fastighetsbolag och större fastighetsägare är det redan en självklarhet att solcellsanläggningar alltid finns med vid planering av nya hus och byggnader – med det borde vara en självklarhet – rentav kanske obligatoriskt – för många fler fastighetsägare.


Artikel

Energieffektiv elektrifiering av fastigheter

Bild:  Den ökade elektrifieringen kräver redundanta system och mer balanskraft

Energieffektiv elektrifiering av fastigheter

På bara fem år har den svenska solcellsmarknaden utvecklats enormt. På den tiden var investeringsviljan ganska trevande och samtalen med fastighetsägare handlade om kostnader, nivå på dåvarande solcellsstödet, återbetalningstider och om viljan att våga investera i en första pilotanläggning.

Solceller en del av fastighetssystemenIdag är inställningen till solceller en helt annan. Numera handlar frågorna i samtalen snarare om hur solcellsanläggningarna kan integreras i fastighetssystemen, hur hur uppföljningen av digitaliseringen skall se ut, och hur snabbt utrullningen av fler solcellsanläggningar i fastighetsbestånden skall ske.

Att investera i solceller är inte längre förenad med en upplevd ekonomisk risk, utan är nu en naturlig del i utvecklingen av energieffektiva och mer elekrifierade fastighetsbestånd. För många fastighetsbolag och större fastighetsägare ingår solceller numera alltid när nya fastigheter planeras för byggnation.

Solceller eller annan energieffektivisering först?Även för befintliga fastigheter finns en hög investeringsvilja – även om gamla takkonstruktioner och till åren komna takbeläggningar kan fördröja utbyggnadstakten. Andra faktorer som påverkar viljan att investera är när fastighetsägare ställs inför valet att satsa på egenproducerad el från solceller, eller istället skall lägga krutet på andra energieffektiviserande åtgärder, t ex ny ventilation, byte till led-belysning, eller nya automations- och fastighetssystem.

Numera anses solceller även bidra till höjning av fastighetsvärdet, eftersom en solcellsanläggning minskar driftskostnaden under lång tid framöver. Det finns tillräckligt med takytor som har fria sydöst- sydväst och söderlägen – utan störande takobjekt – för att dessa skall kunna ge nuvarande och framtida fastighetsägare en betydande bidrag till mer förnybar energi – inte bara för den egna fastigheten, utan även en andel till det allmänna elnätet.

Solel till elbilarSolceller har också förmågan att förse laddinfrastruktur för elbilar med förnybar energi. Medan solceller ännu så länge inte är obligatoriska vid nyproduktion, så är laddstationer och laddstolpar på väg att bli det – inte enligt regelverket, utan för att bostadsrättsinnehavare och hyresgäster kräver det.

För några år sedan startade solcellsboomen – nu börjar elbilsboomen – i takt med den snart exploderande elbilsmarknaden. De flesta bilägare har redan provkört en elbil hos bilhandlaren, grannen eller arbetskollegan, och suget efter en egen elbil ökar dramatiskt. Då gäller det för fastighetsägaren att kunna möta deras förväntningar på säker och stabil elbilsladdning kommer de att ordna det på annat sätt.

Elbilsladdning omgärdat av många affärsmodellerTekniken kring laddel är välutvecklad och ganska standardiserad, men de frågor som fastighetsägaren behöver ta ställning till handlar om affärslösningar – t ex möjligheter till outsourcing, betallösningar och laddkapacitet – där fastighetens elnät och säkrings- och effektabonnemang har en avgörande betydelse.

Att ladda elbilar med el som är producerad av solceller på det egna taket är förstås en oslagbar kombination. Men för att den lösningen skall bli riktigt energieffektiv krävs både möjligheten att lagra överskottselen, fasbalansera fastighetens elnät och styra alla energiflöden och effektuttag.

Batterier på frammarschEnergi- och batterilagring är också på väg att bli ett ekonomiskt intressant alternativ för många fastigheter, där tekniken gör stora framsteg, samtidigt som pristrenden är fallande. Solceller kan kapa effekttoppar under dagtid – särskilt när solen skiner – medan batterier kan kapa effekttoppar nattetid. Med batterilager kan också billigare el tankas nattetid och öka egenanvändningen av solel, eftersom den överskottsel som en solcellsanläggning oftast producerar, inte behöver skickas ut på det allmänna elnätet.

Elnätsmidjan ökar behovet av mer balanskraftEtt annat användningsområde för energi- och batterilager är att balansera elnätet, särskilt i ett läge där den minskande andelen kärnkraft i södra Sverige måste kompenseras med vatten- och vindenergi från norra Sverige, i ett läge där kapaciteten i mellersta Sveriges elnätsmidja är begränsad, åtminstone på kort sikt.

Med ett energi- och batterilager finns alltså extra intäkter att tjäna, där ersättningen räknas både i levererad effekt och energi. Denna s k flexibilitetsmarknad innebär att stå till förfogande med elproduktion eller elkapacitet från energi- och batterilager. För elanvändaren handlar det om att avstå eller minska elförbrukningen.

Elektrifieringen sätter regelverket på provFör att klara de första stegen för energieffektiv elektrifiering av fastigheter finns flera utmärkta elstyrsystem som vidareutvecklas i rask takt, bl a ett prisbelönat svenskt system. Nu gäller det för fastighetsägare att hoppa på tåget, vässa och vidareutveckla sin organisation, och tillsätta rätt resurser för att klara omställningen till mer elektrifiering av fastigheter – helst innan regelverket hinner ikapp.

Vi kan räkna med att solcellsboomen och elbilsboomen snart kommer att övergå i en boom för elektrifiering av Sveriges bestånd av fastigheter.


Artikel

Takrenovering och samtidig installation av solceller

Bild:  Takbyte innan installation av solceller ger synergieffekter

Takrenovering och samtidig installation av solceller

Många fastigheter byggdes under 60- och 70-talets miljonprogram, men som nu står inför omfattande behov av renovering och energieffektivisering. Det förväntas också många takrenoveringar och takbyten, vilket öppnar upp för nya möjligheter till samtidig installation av solceller.

Miljonprogrammets takrenoveringarSvenska forskare har inom ramen för E2B2's projekt "Miljontak - takrenovering med solceller" från år 2017 undersökt vilka förutsättningar som finns för att i samband med förestående takrenoveringar förse miljonprogrammets många bostadshus och bostadskomplex med solceller. Representanter för bostadsföretag, entreprenörer, solcellsföretag och arkitekter har i samråd tagit fram en modell, med förslag att bostadshusens platta tak ersätts med låglutande sadeltak eller upphöjt pulpettak, som sedan täcks med solceller.

Prefabricerade soltakTack vare att installationen av solceller kan ske på en prefabricerad takstomme, kan takintegrerade solceller och underliggande tilläggsisolering utgöra takbeläggning. Det sparar kostnaden för separat material till takbeläggning, t ex takpannor eller takplåt.

Perfekt taklutning för solcellerDet innebär möjlighet att utnyttja de platta takens goda solelspotential. Under det nya låglutande taket skapas också ett vindsutrymme, som kan utnyttjas för tekniska installationer, t ex växelriktare och energistyrsystem för anslutning till fastighetens elbilsladdning eller framtida batterilager.

Förkortad tidsåtgång för takrenoveringPrefabriceringen av taken möjliggör förkortade ledtider, med resultatet att installations-och renoveringsarbeten går betydligt snabbare. Det minskar även behovet av väderskydd under tiden för takrenoveringen. Genomförda beräkningar visar att totalkostnaden för takrenoveringen inte behöver öka – utan tvärtom – livstidskostnaden minskar.

Förbättrad energibalansVid traditionell takrenovering färdigställs renoveringsarbetet, varefter den efterföljande solcellsinstallationen genomförs. För en genomsnittlig fastighet inom miljonprogrammet beräknades takintegrerade solceller år 2017 kunna bidra med 25 - 30 kWh per kvm och år till fastighetens energibalans. Med dagens effektivare solceller kan ytterligare en handfull kilowattimar kunna adderas.

Först takbyte – sedan solcellerÄven om fastighetsägaren beslutar att först lägga traditionell takbeläggning, varpå sedan normala utanpåliggande solpaneler installeras, så finns ekonomiska vinster att hämta. För en totalentreprenad kan takläggare först lägga ett nytt tätskikt, med genomföringar för solpanelfästen och kabelgenomföringar, komplett inklusive material- och tätskiktsgaranti. Därefter genomför solcellsinstallatörerna monteringen av solpaneler, inklusive installationsgaranti. Det ger bästa förutsättningar för en säker och problemfri drift av solcellsanläggningen.

Lägre kostnad för byggställningarVid samtidig takrenovering och solcellsinstallation behöver byggställningar bara resas och nedmonteras vid ett tillfälle, vilket sparar en hel del pengar. Även tiden för planering och projektering minskar, samtidigt som informationsutbytet mellan takläggare och solcellsmontörer underlättas. Det minskar risken för att fel och missförstånd skall uppstå.

Dagens billigare solceller med högre verkningsgradProjektet genomfördes år 2017, men är måhända än mer aktuellt idag. Både traditionella takmonterade solpaneler och takintegrerade solceller har vidareutvecklats och håller numera en mycket hög kvalitet, samtidigt som verkningsgraden ökat ytterligare. Det innebär att ännu mer energi och effekt kan utvinnas per kvadratmeter. Installationen har blivit smidigare och driften har förenklats tack vare bra funktioner för visualisering, datainsamling, statistik och rapporter. Numera finns även möjligheter att ansluta växelriktarna till övergripande fastighetssystem, för god överblick och helhetssyn på energiproduktion och energianvändning inom enskilda fastigheter eller hela fastighetsbestånd.

Det är viktigt att få fastighetsägare att fokusera på helhetslösningar, där solceller utgör en viktig komponent i fastigheters totala energibalans – både som förnybara energiproducenter och energieffektiva effektsparande energianvändare.


Artikel

Allt lönsammare med solceller till företag

Bild:  Solceller på stora platta takytor har den bästa lönsamheten med högst avkastning

Allt lönsammare med solceller till företag

Det är lönsamt för företag att installera solceller. Redan år 2017 genomförde Energimyndigheten en undersökning, där tio företag med egna solcellsanläggningar fick ingå i studien. Alla intervjuade företag gjorde bedömningen att deras solcellsanläggningar har en god lönsamhet. Nu är det fyra år sedan undersökningen genomfördes, men med tanke på att priset för en solcellsanläggning sjunkit med ytterligare ca 15 - 20 procent sedan dess, så solcellsanläggningar som byggs på företagens takytor idag är ännu mer lönsamma.

Solceller på företagens tak ger många fördelarIdag kan de flesta fastighetsägare räkna med att en investering i solcellsanläggning på industriella fastigheters platta takytor är avbetald inom 7 - 10 år. En fördel som blivit uppenbar för företagen efter en tids drift är att solcellsanläggningen kan kapa de högsta effekttopparna, som annars ger upphov till höga effektkostnader. Det ger dem full kontroll över effektuttaget och ger företagen möjligheter att anpassa produktion och processer i verksamheten efter effektkurvan under dagen.

Positiva företagare med solelAv de tio intervjuade företagen hade sex företag installerat solceller på taket och fyra hade byggt solcellsparker. Samtliga menar att solceller är en bra affär med god lönsamhet för fler tillverkningsindustrier, även om de ofta redan har en kraftig reduktion av energiskatten – de betalar i regel 0,5 öre per kWh.

Takplacerade solceller slår markplacerade i lönsamhetResultatet från undersökningen visar att solcellsanläggningar som byggs för att elförsörja den egna fastigheten med solel är mer lönsamma än solcellsparker. Företagen med solceller på deras stora platta tak egenförbrukade ca 90 procent av elproduktionen inom fastigheten.

Egenanvänd av solel lönsammastDe företag som investerade i egna solcellsparker och som säljer solelen till ett elbolag, får oftast bara betalt för aktuellt spotpris samt ytterligare några ören för elcertifikat, ursprungsgarantier, nätnytta m m. Med lite tur kan ersättningen i bästa fall uppgå till 60 öre per kilowattimme. En solcellsanläggning på det egna taket ersätter el från nätet, samtidigt som nätavgiften och en del av effektuttaget kan sparas in, vilket kan värderas upp till ca 1,30 kr per kilowattimme.

Solceller på mark kan elförsörja intillliggande byggnadDe båda scenarierna ger olika utveckling av lönsamheten. Däremot får en solcellspark som elförsörjer en intilliggande byggnad – och som ingår i samma fastighet – ungefär samma förutsättningar för god avkastning som den takplacerade solcellsanläggningen. Även om undersökningen omfattade ett begränsat antal intervjuade företag, så är resultaten att betrakta som relevanta, inte minst för att resultaten var rensade från subventioner.

Sjunkande fast elpris från egen solelIntressant är att de flesta företag uppgav att solcellsanläggningarna är lönsamma även utan dåtidens subventioner och bidrag. Det tyder på att solcellernas konkurrenskraft och lönsamhet blir alltmer tydlig. För dagens situation betyder det ännu bättre lönsamhet tack vare sjunkande priser för större solcellsanläggningar till företag, samtidigt som elpriset bedöms öka och fluktuera mer under kommande år, särskilt i södra Sverige där effektbristen är påtaglig.

Installation av solceller på mark billigastInvesteringskostnaden för solcellsanläggningar på stora platta tak ligger i regel under 8 000 kronor per installerad kilowatt. De faktorer som kan påverka kostnaden för investeringen är takhållfasthet, arbetsförhållanden, logistik och infrastruktur för elnät. För solcellsparker ligger investeringskostnaden något lägre – och lägst för solcellsparker som installeras på stenfri mark i närheten till befintlig infrastruktur för elnät och befintliga vägar.

Priset per producerad kilowattimma understiger numera 30 öre för solcellsanläggningar på stora platta tak och för solcellsparker som elförsörjer intillliggande fastigheter, vilket innebär en besparing på ca 1 kr / kWh jämfört med priset för inköp av nätdel – givet resonemanget ovan.


Artikel

Nätkoncessionen begränsar utbyggnaden av solceller

Bild:  Lättnader i koncessionsplikten som tillåter flytt av solel mellan byggnader skulle öka incitamentet för mer egenproducerad solel

Nätkoncessionen begränsar utbyggnaden av solceller

Välbekant för de flesta är att egenproducerad småskalig solel – d v s med en installerad effekt under 255 kW – och efter 1 juli innevarande år under 500 kW – är befriad från energiskatt. Förutsättningen är att den egenproducerade solelen används direkt i byggnaden, alltså innanför anslutningspunkten till det allmänna elnätet.

Koncessionsplikten för egenproducerad solelDet koncessionspliktiga allmänna elnätet får inte användas för att distribuera solelen mellan en fastighetsägares olika fastigheter, utan att den blir belagd med energiskatt. Denna regel gäller trots att den egenproducerade elen inte säljs till något elbolag eller annan enskild elförbrukare. Det innebär således att det inte är möjligt att installera solceller på sommarstugan, för att sedan använda elen i lägenheten i stan, utan att den flyttade egenproducerade solelen blir belagd med energiskatt. Det är inte heller möjligt för en fastighetsägare att producera solel på taket på en solig byggnad med goda produktionsbetingelser för solel, för att sedan använda den i en skuggad byggnad inom samma fastighetsbolag eller juridiska person, utan att energiskatteplikten utlöses.

Undantag från koncessionspliktigt elnätVissa typer av starkströmsledningar är dock undantagna från koncessionsplikten, och kallas i sådana fall för icke koncessionspliktiga nät, IKN. Undantagen gör att fastighetsägaren, om vissa förutsättningar är uppfyllda, kan inneha en egen starkströmsledning och använda denna för att flytta solel utan att mata in den på det allmänna koncessionspliktiga elnätet. Sådana starkströmsledningar får byggas inom exempelvis ett industriområde, en galoppbana, ett sjukhus eller från huvudbyggnad till komplementbyggnad, t ex en tvättstuga (listan på undantag är lång). Men undantaget gäller inte bostadsfastigheter. Det innebär att ett sjukhus kan installera solceller på en solig byggnad, och sedan dra en ledning för att flytta elen till en annan byggnad inom fastigheten, men att ägare av flerbostadshus inte kan göra samma sak.

Nätkoncessionen begränsar utbygganden av solcellerFör många solcellsaktörer och större fastighetsägare innebär regeln begränsningar i utbygganden av solcellsanläggningar. Det allmänna elnätet bör kunna användas för att flytta egenproducerad solel mellan sina egna fastigheter, utan att det utlöser energiskatt. Denna rättighet skall förstås enbart gälla den solel som täcker egenförbrukningen och som produceras av småskaliga solcellsanläggningar på mindre än 255 kW (500 kW).

Det finns förslag från bl a Solelkommisionen att bilda lokala energigemenskaper och virtuella elnät, som möjliggör förflyttning av egenproducerad solel mellan egna byggnader, utan att det utlöser energiskatt, vare sig ett fastighetsbolag äger ett helt industriområde eller om en enskild fastighetsägare är innehavare av ett flerbostadshus. Undantag för nätkoncession bör även gälla inom flerbostadsfastigheter.

Förslag förenklar flytt av solelKort sagt – fastighetsägare som vill flytta överskott av egenproducerad solel mellan egna fastigheter, borde få göra detta, vilket även den statliga Nätkoncessionsutredningen kommit fram till i ett slutbetänkande. Förslaget skulle öka produktionen av solel ganska rejält den dag det beslutas om möjligheten att flytta egenproducerad solel mellan egna fastigheten. Nätkoncessionens utredning förslår även att fastighetsägare som producerar egen förnybar el och har ett överskott av solel skall kunna flytta elen för att täcka elunderskott i andra fastigheter, utan att behöva nätkoncession.

Hellre ändrat regelverk är fler fysiska elkablarDet känns tveksamt om det är samhällsekonomiskt rimligt att dra nya fysiska starkströmskablar mellan byggnader för att lösa problematiken med överskottselen. Mer logiskt är att istället lösa den administrativa knuten och möjliggöra en förflyttning av den icke egenanvända solelen via det befintliga elnätet till andra fastigheter i det egna fastighetsbeståndet.

Att lättare kunna flytta förnybar och fossilfri el mellan fastigheter vore mycket positivt. Ett anpassat undantag från koncessionsplikten skulle innebära att fler fastighetsägare kommer att investera i egna solcellsanläggningar. Det möjliggör också möjligheten att effektivisera styrning och användning av el mellan fastigheter. Ett förverkligande av förslaget bidrar till fler smarta fastigheter och till målet att Sverige skall kunna bli fossilfritt ännu snabbare.


Artikel

Lantbruk är effektiva solelproducenter

Bild:  Lantbrukare är extra medvetna om vikten att satsa på förnybar energi för kommande generationers skull, där solceller kan bidra till lägre driftskostnader.

Lantbruk är effektiva solelproducenter

Lantbruk har goda förutsättningar att installera kostnadseffektiva solcellsanläggningar med hög solelproduktion, framförallt tack vare stora takytor på ladugårdar och ladugårdstak, som oftast är belagda med takplåt. De brukar också vara ganska lättillgängliga, där eventuella byggnadställningar vid installationen inte är lika störande som när solcellsanläggningar skall uppföras i stadsmiljö eller på ett industriområde.

Lantbrukets solceller ger hög avkastning  De stora takytorna på ladugårdar, stall och ekonomibyggnader ger också skalfördelar, eftersom en större solcellsanläggning blir en mer prisvärd investering än t ex solceller till en villa. Det betyder också att återbetalningstiden förkortas och avkastningen blir större.

Fast elpris i många år  Om lantbrukets stora takytor med ladugårdstak som ligger i söderläge, ger det extra många elproducerade kilowattimmar per installerad kilowatt – kWh / kWp. Även ekonomiskt är det mer gynnsamt med lägre pris mer installerad kilowatt – kr / Wp. Påverkan från prishöjningar för den köpta nätelen blir också mindre, vilket innebär att pengar kan sparas redan från första dagen efter installationen av solcellsanläggningen, vilket syns direkt i lantbrukets resultaträkning.

Solenergi för kommande generationer  Ägare till lantbruk är medvetna om betydelsen att sänka driftskostnaderrna. Dagens marginaler är små och för att ha en så ekonomiskt lönsam verksamhet som möjligt är varje sparad krona viktig. Samtidigt är lantbrukare och extra medvetna om vikten av att satsa på förnybar energi för kommande generationers skull. Intresset för solceller ökar starkt bland lantbrukare.

Hög egenanvändning av solel  Genom att investera i en solcellsanläggning till lantbruket minskar elräkningen och ökar lönsamheten. Samtidigt utnyttjas lantbrukets fördelar att den högsta elförbrukningen är dagtid, när maskiner, mjölkanläggningar, foderpressar och annan eldriven utrustning kräver mycket el. Det är också tidpunkten på dygnet när solpanelerna på ladugårdstaket producerar som mest solel. Därför passar lantbrukets förutsättningar bra för installation av solcellsanläggningar.

Solceller till många av lantbrukets byggnader  Förutom ladugårdstaket har lantbruk ofta många och stora byggnader, där det är förhållandevis lätt att montera solceller på taken. Det kan vara maskinhallen, verkstaden eller foderbyggnaden. Elen som produceras från solpaneler på dessa byggnader kan användas direkt i verksamheten. Det är fastighetens elbehov som är avgörande för storleken av solcellsanläggningen.

Dimensionera solceller efter elbehovet  Att investera i solceller inom lantbruket är ett bra sätt att sänka verksamhetens driftskostnader, samtidigt som investeringen ger god avkastning – ofta 7 - 12% – under många år framöver. Viktigt är dock att dimensionera solcellsanläggningen efter elförbrukningen, samt hur den fördelas under dygnet och mellan årstider.

Biobränslen kompletterar solceller  Solceller är inte bara en bra ekonomisk investering, utan även bra för miljön – och förstås för lantgårdens framtid. Solenergi förnyas varje sekund, till skillnad från förnybara biobränslen som förnyas i mångåriga cykler, eftersom koldioxiden först måste infångas av växtligheten innan den kan förbrännas igen. Men biobränslen är naturligtvis mångt mycket bättre än att använda fossila bränslen – men det vet förstås varje lantbrukare redan!

Solenergibonden är framtidens lantbrukare  Alla ägare av lantbruk har möjlighet att investera i solceller. Det innebär problemfri och klimatsmart energiförsörjning, som ger ett fast elpris per kilowattimma för den mest förnybara energin som existerar. Använd den 100 procent förnybara solenergin som skördas direkt från egna ladugårdstaket till att ladda elbilen eller laddhybriden. Även batteri- och energilager blir ekonomiskt allt intressantare, tack vare ökade elpriser, större skillnader med dag och nattariffer och allt billigare solcellsteknik. Så komplettera lantbruket med solceller för ett ökat oberoende från elbolagens nätel.


Artikel

Skalfördelar med solceller till företag

Bild:  Solceller till företag ger bra möjligheter till skalbarhet, i takt med att effektgränsen höjs

Skalfördelar med solceller till företag

Solcellsboomen fortsätter i såväl Sverige som internationellt. I denna snabba tillväxt blir företag och fastighetsägare i allt större utsträckning intresserade att satsa på lönsamma solceller och andra klimatsmarta energisystem. Det ger besparingar både i antal inköpta kilowattimmar, reducerade koldioxidutsläpp och minskad användning av fossila bränslen. Solceller ger företaget minskade elkostnader, men bidrar också till en bättre miljö.

Stora solcellsanläggningar ger skalfördelarFöretag har ofta stora platta takytor som är väl lämpade för solceller. Stora anläggningar erbjuder skalfördelar gentemot mindre, eftersom det är billigare per installerad kilowatt att bygga storskaliga solcellsanläggningar än mindre. Är taket låglutande – d v s med lutning mindre än 5 grader – förenklar det installationen av solceller och gör den ännu mer prisvärd. Det betyder också att återbetalningstiden förkortas och avkastningen blir större.

Platta tak med marginell lutning har goda förutsättningar för installation av kostnadseffektiva solcellsanläggningar med hög elproduktion. Om dessa stora takytor ligger i söderläge blir elproduktionen från solcellerna extra gynnsam, med fler producerade kilowattimmar per installerad kilowatt – kWh / kWp. Det ger en avkastning som omedelbart syns i resultaträkningen.

Immunitet mot elprishöjningarGenom att investera i en solcellsanläggning till företagets fastighet minskar elräkningen, eftersom en stor andel av den el som solcellerna producerar egenkonsumeras av den underliggande verksamheten. Företaget blir delvis immun mot framtida prisökningar på nätelen, tack vare att solcellsanläggningen producerar solel till ett fast pris per kWh. Beräkningen är enkel – dividera den förväntade elproduktionen i kilowattimmar under 30 år med investeringskostnaden – d v s priset för den komplett installerade solcellsanläggningen.

Solceller ger god avkastningAtt investera i solceller är ett bra sätt att sänka företagets driftskostnader, samtidigt som investeringen ger god avkastning – oftast i spannet 7 - 12% – under solcellsanläggningens hela livslängd. En rekommendation är att dimensionera solcellsanläggningen efter företagets elförbrukning, så att andelen egenkonsumerad solel blir så stor som möjligt. Överskottselen – d v s den andel av elen som inte förbrukas inom fastigheten – har ett betydligt mindre värde än den solel som faktiskt förbrukas av företaget i fastigheten.

Överskottselen köper elbolagenSolcellsanläggningar producerar nästan alltid en viss andel överskottsel – d v s den producerade solelen som överstiger fastighetens elbehov och därmed inte kan förbrukas i fastigheten. Det gäller t ex på sommaren med stor solinstrålning, men med ett mindre elbehov på grund av att företagets bemanning och verksamhet är reducerad. Ersättningen för överskottselen som elhandelsbolagen betalar motsvarar i stort elmarknadens spotpris, plus några ören extra för ursprungsgarantier, elcertifikat m m. Elnätsbolagen – d v s ägarna av elnäten – betalar ytterligare några ören per inmatad kWh överskottel som s k nätnytta. Det beror på att lokalt producerad el ger mindre förluster i elnäten. Kort sagt – de få ören i extra intjäning vid försäljning av överskottselen motiverar inte allena en investering i solceller.

Lönsam och problemfri drift i många årAlla företag med stora platta takytor har möjlighet att investera i solceller. Hänsyn bör förstås tas till fastighetens elbehov, energiförbrukning och effektuttag, samt takets hållfasthet och bärighet. Om dessa parametrar ger ett positivt utslag, är det ingen tvekan att rekommendera investering i en solcellsanläggning. Det innebär problemfri och klimatsmart energiförsörjning till företaget i fastigheten, som ger ett fast pris per kilowattimma för den mest förnybara energin som existerar. Solenergi förnyas varje sekund, till skillnad från förnybara biobränslen som förnyas i mångåriga cykler, eftersom koldioxiden först måste infångas av växtligheten innan den kan förbrännas igen.

Ett annat starkt argument för företag att investera i solceller är att effektgränsen för att bli befriad för energiskatt på egenkonsumerad el fr o m 1 juli 2021 höjs från 255 kW till 500 kW. Upp till denna gräns är all egenkonsumerad solel befriad från energiskatt. En solcellsanläggning på 500 kW på platt tak ger i södra Sverige en solelproduktion på ca 450 - 500 000 kWh per år.

Stärk varumärket och erbjud laddel från solceller på egna taketAnvänd den 100 procent förnybara solenergin som skördas direkt från företagets egna tak till att erbjuda elbilsladdning – oavsett om det handlar om de anställda eller kunders elbilar eller laddhybrider. Besökare kan erbjudas laddmöjligheter under besökstiden eller i samband med gemensamma affärsmöten. Ge dem möjligheten att ladda elbilen eller laddhybriden, för att kunna ta sig vidare till nästa kund eller hem utan att behöva utnyttja dyra laddare utmed de stora vägarna. Även batteri- och energilager blir ekonomiskt allt intressantare, tack vare ökade elpriser, större skillnader med dag- och nattariffer och allt billigare solcellsteknik. Så komplettera gärna med extra solpaneler för nästan helt kostnadsfri laddel!

Håll koll på solinstrålningenEtt tips – en soleffektmätare är en god försäkring vid investering i solceller till företaget. Det säkerställer att solcellsanläggningen i varje ögonblick producerar rätt mängd solel. Om oturen är framme kan små avvikelser ge betydande effektförluster på längre sikt. Exempel på orsaker till försämring av energiutbytet är skuggbildningar från träd som växer, ventilationskåpor, skorstenar, rör, flaggstänger, fågelspillning m m. De negativa effekterna av skuggor kan ofta variera beroende på årstid och är därför inte alltid uppenbara vid tillfället för installationen.


Artikel

Fler solcellsparker minskar risken för effektbrist

Bild:  Solcellsparker en allt vanligare syn i det svenska förnybara energilandskapet

Fler solcellsparker minskar risken för effektbrist

Under 10-talet startade Sveriges utbyggnad av solcellsparker, men den riktigt expansiva utvecklingen skedde under förra året. Flera riktigt stora solcellsparker på mer än 10 MW installerad effekt byggdes, och prognos för de närmaste åren kommer sannolikt mångdubbelt större solcellsparker att byggas.

Mindre kärnkraft ökar risken för effektbristDet har troligen inte undgått någon att två kärnreaktorer vid Ringhals nu är tagna ur drift. Från 20 procent före stängningen av senaste Ringhals-reaktorn – som bidragit med ca 6 TWh per år – så bidrar Ringhals nu med endast till 12 procent av Sveriges elproduktion. Det innebär att effektbristen i södra Sverige blir än mer akut. Där kan fler solcellsparker bidra till att minska effekterna av effektbristen. Enligt beräkningar kan några få procent av Sveriges markytor – som inte används för skogsbruk eller livsmedelsförsörjning – producera mer än 10 TWh förnybar solel i den södra hälften av Sverige.

Stopp för elcertifikatRiksdagen beslutade i höstas om en stoppregel för elcertifikatsystemet. Beslutet innebär att elcertifikatsystemet avslutas vid utgången av år 2035. Riksdagsbeslutet innebär att nya förnybara elproduktionsanläggningar, varaktiga produktionsökningar och vissa ombyggnader som genomförts eller tagits i drift efter utgången av år 2021 inte får tilldelas elcertifikat.

Avgörande är dock att det har kommit in tillräckligt med ny förnybar elproduktion i systemet innan stoppdatumet träder i kraft. Annars kommer datumet att flyttas fram. Om produktionsanläggningar driftsätts före stoppdatum, och som uppfyller kraven för att tilldelas elcertifikat, kan de godkännas fram till och med år 2035. Tilldelning av elcertifikat sker då under återstående tid och som längst till utgången av år 2035.

Stoppregeln innebär att den extra ersättning som elcertifikaten kunde ge för solelproducenter i stort sett försvinner. Även investeringsstödet för mindre solcellsparker försvinner. Det minskar förstås den ekonomiska och politiska osäkerheten när endast elpriset bestämmer utfallet i kalkylerna.

Snabb utveckling för solcellsparkerAtt elcertifikatsystemet tas bort innebär att utvecklingen mot stora solcellsparker går snabbare, för nu krävs stordriftsfördelar för att möjliggöra investeringar. Osäkerheten ligger nu istället på frågeställningar kring etableringstillstånd och tillstånd för anslutningen till elnätet. För en positiv utveckling för nya investeringar i solcellsparker krävs effektivare och snabbare hantering av ärenden inom både regional och rikstäckande planering.

Uppskalning av svensk solenergiSolceller på villor är knappast skalbara, men för lantbrukets byggnader och kommersiella fastigheter finns en viss skalbarhet. För solcellsparker är skalbarheten betydligt större, och de är inte enbart förbehållna ekonomiskt starka investerare. Både privatpersoner, lantbrukare, bostads- och andelsföreningar, samt mindre och större fastighetsägare, kan bidra till en uppskalning av andelen solel i det svenska elnätet – oavsett om det gäller små markytor eller stora markområden.

Lagstöd för mindre solcellsparkerMindre solcellsanläggningar upp till 1,5 MW installerad effekt kan anslutas till elnätet och endast vara förpliktigat att betala anslutningsavgiften – d v s undantagna att betala den årliga abonnemangsavgiften för nätanslutningen. Det är en gammal lag som skulle befrämja utbyggnaden av mindre vattenkraftverk och omfattade senare även utbyggnaden av de första mindre vindkraftverken.

För utbyggnaden av solcellsparker är denna lag mycket användbar och befrämjar den fortsatta utbyggnaden av mindre solcellsparker. Energimarknadsinspektionen kommer under innevarande år att utreda hur undantaget skall hanteras framöver, och ett förslag kan redan komma innan sommaren.

Solcellsparker motverkar effektbristenInnan diskussionerna kring effektbristen tog fart på allvar, så har Sverige haft förhållandevis små prisskillnader mellan de fyra olika elområdena. 2020 är året då skillnaderna mellan elpriser i norra och södra Sverige blev påtagligt stora. Upp till närmare 80 procent dyrare för elabonnenter i Malmö jämfört med Luleå, och nästan 50 procent mellan elabonnenter i Stockholm i jämförelse med Luleå.

Överbelastade elnätAlltsammans har två grundläggande orsaker – dels stängning av två av fyra Ringhals-reaktorer – dels att elnäten som distribuerar elen från vatten- och vindkraften i norra Sverige till de elintensiva förbrukarna är underdimensionerade när alltfler vindkraftverk byggs.

Ökade elpriser ger incitament för fler solcellsparkerIncitamenten och det ekonomiska värdet för utbyggnaden av solcellsparker ökar i takt med de allt större skillnaderna i elpriser mellan norra och södra Sverige. Det borde även öka intresset bland myndigheter och politiker att öka samhället intresse av fler både mindre och större solcellsparker i de södra delarna av landet.

Det är dags att sätta måttstocken för hur mycket solproducerad el vi skall sträva efter för både det nya innevarande och nästa årtionde. Långsiktiga politiska spelregler skulle underlätta för alla parter att kunna planera för en soligare framtid med mer förnybart producerad solel – på alla typer av tak och inte minst på svårutnyttjade markytor.


Artikel

Att tänka på inför installation av solceller

Bild:  Solcellsanläggningars komplexa uppbyggnad kräver noggrannhet vid installation – grafik GreenMatch

Att tänka på inför installation av solceller

Allt fler solceller blir synliga på taken till villor, bostadshus, kontorsbyggnader och offentliga byggnader. Även på de stora platta takytorna till industrifastigheter, lager- och logistikhallar ökar antalet installerade solcellsanläggningar, men de är oftast inte synbara från gatunivå.

Mer solel – mindre nätelAnledningen till anskaffandet av solceller är vanligen för att bidra till mer egenproducerad förnybar energi, vilket innebär att mindre nätel behöver köpas in, som oftast inte är helt förnybart producerad. Att investera i solceller är också ett sätt att visa ett miljöengagemang – och inte minst – att det på lång sikt är en lönsam investering.

Solceller på taketBegreppet solceller syftar till de solproducerande cellerna som finns inbyggda under glaset hos varje solpanel. Dessa solpaneler byggs sedan samman till en komplett solcellsanläggning. För en villaanläggning krävs bara några 10-tal solpaneler, men på ett större industritak kan antalet solpaneler räknas i tusental, och för solcellsparker i tiotusental.

Solceller på fasad eller markSolpaneler installeras normalt sett på fastighetens tak, men kan också monteras på fasader. Finns ingen fastighet tillhands kan solpanelerna också placeras på en markbaserad ställning och byggas ut till stora heltäckande solcellsparker.

Tekniken bakom solelNär solens strålar träffar solcellerna i en solpanel uppstår elektrisk spänning mellan framsidan och baksidan av solcellen. Dras en ledning från solcellen till en elförbrukare alstras en ström i form av likström. Men för att den solproducerade elen skall kunna användas i t ex en fastighet, behöver solpanelen kopplas till en s k växelriktare som omvandlar likström till växelström. Växelriktaren ansluts sedan till elmätaren, varifrån den producerade elen fördelas mellan fastighetens egna elnät (för egenförbrukning) och det allmänna elnätet (för överskottselen).

Elektriska installationer kräver noggrannhet, omsorg och varsamhet vid installationen, inte minst för en solcellsanläggning som skall fungera i minst 25 år – och helst utan driftsavbrott. Därför är valet av solcellsinstallatör mycket viktigt, så rekommendationen är att inhämta rekommendationer från tidigare installationer.

Solenergi för den teknisk okunnigeDet krävs förstås en hel del teknik och kunskap för att kunna installera en solcellsanläggning som producerar solel, men när den väl är installerad på taket och driftsklar för produktion av solel, så krävs ingen teknisk kunskap alls. Solcellsanläggningen sköter solelproduktionen helt på egen hand och helt utan rörliga delar. Det gör att behovet av service och underhåll nästan är försumbart. Kort sagt – det enkelt, tryggt och säkert att skaffa solceller. Dessutom lönsamt – samt att en väl fungerande solcellsanläggning höjer värdet på fastigheten.

Fungerar solceller under moln och snö?Solceller producerar mest energi på sommarhalvåret, men de fungerar också när det är molnigt och när det indirekta solljuset från en blå himmel träffar solcellerna. Även under en tunnare snötäcke kan solceller fortsätta producera el – dock betydligt mindre än vid direkt solljus under en sommardag.

Under de 9 ljusaste månaderna producerar en solcellsanläggning vid våra breddgrader nästan 90 procent av årsproduktionen solenergi. Under de 3 mörkaste månaderna produceras endast ca 10 procent av årsproduktionen solenergi.

Säkerheten på taket i fokusDet är av yttersta vikt att infästningen av solpanelerna på taket sker enligt gällande föreskrifter och instruktioner. Varken egendom eller människor får riskera att komma till skada p g a brister i solcellsanläggningens infästningar i taket. Redan i planeringsskedet – d v s innan installationen sker – måste takhållfasthet och takbärighet för fastigheten undersökas, så att det kan säkerställas att takkonstruktionen klarar den extra viktbelastning som en solcellanläggning utgör. Därtill måste hänsyn tas till vindbelastning och eventuella snölaster – beroende på var i landet installationen sker.

Infästningsmetoder av solpanelerMonteringen av solpaneler sker i regel på bärskenor av aluminium. Beroende på taktyp används godkända takfästen som inte påverkar tätskiktet. På vinklade tak krävs fysisk infästning i bärande takläkt eller takstomme under tätskikt och takbeläggning. På flacka eller platta tak finns flera metoder för icke-penetrering av tätskiktet – oftast takpapp eller gummiduk. Ett vanligt sätt är att tynga ner solpaneler och bärskenor med ballastklossar, som förhindrar att solcellsanläggningen rubbas, t ex vid stark vindpåverkan. Det ökar dock den totala vikten på taket och är ofta inte praktiskt tillämpbar på äldre industritak eller byggnader med otillräcklig takbärighet / takhållfasthet.

En alternativ infästningsmetod för flacka / platta tak är att vulka fast takfästen direkt i takmaterialet, t ex genom en rektangulär bit takpapp som placeras ovanpå takfästet och sedan värms fast i takets takpapp. För gummiduk är tillvägagångssättet lika, d v s en rektangulär bit gummiduk vulkas fast i takets gummiduk, med takfästet emellan. Både beskriva metoder ger en mycket stark infästning som inte heller ökar vikten och därmed takbelastningen.

Underhållsfria solpanelerEn solcellsanläggning behöver nästan ingen service eller underhåll, tack vare frånvaron av rörliga delar. De fel och brister som möjligen kan uppstå under en solcellsanläggnings livstid är oftast av elektrisk art – t ex kontaktfel mellan solceller i en solpanel eller i kopplingar och kopplingsboxar, UV-baserad erodering och slitage i kablar m m. Därför är det viktigt att elinstallationen sker av elinstallatörer med lång erfarenhet.

Inget behov av rengöringSolpanelerna behöver ej heller rengöras, eftersom regnvatten sköljer undan de flesta partiklar och annan smuts som ansamlas på panelernas glasytor. Det kan förstås inte undvikas att löv, damm, pollen, fågelspillning och alger fastnar på solpanelerna, men den lilla förbättring av verkningsgraden som rengöring skulle kunna ge uppgår till ca 1 - 2%, alltså i praktiken försumbart. Däremot är en översyn av solcellsanläggningen att rekommendera någon gång om året – inte minst för att bevaka gällande produkt- och installationsgarantier.

På flacka eller platta tak är solpaneler oftast ganska måttligt vinklade, så det kan vara en bra é att kontrollera så att inga ansamlingar av löv eller annat skräp sker i fickor mellan raderna av solpaneler.

I Sverige regnar och snöar det tillräckligt ofta för att göra en rengöring av solpanelera överflödig. Naturen gör jobbet. Men om behovet av rengöring av solpanelerna ändå skulle uppstå, så finns några goda råd:

Observera att kranvatten kan lämna efter sig kalkbeläggningar på solpanelens yta.

Solpaneler lagrar ingen solelUnder dygnets ljusa timmar producerar solceller energi – när det blir mörkt slutar energiproduktionen från solcellerna. Det finns alltså ingen möjlighet att spara den solproducerade elen som inte används i solpanelen. Däremot kan en solcellsanläggning kompletteras med batterilager, där överskottselen från dagens produktion kan lagras, för att sedan förbrukas när det blivit mörkt ute. Överskottselen kan förstås även försäljas till ett elbolag, som i sin tur säljer elen vidare till andra elhandelskunder.

Solceller ökar fastighetsvärdetMäklare har redan sett trenden, men numera finns tillräckligt många fastigheter med solceller på taket för att kunna säkerställa att de höjer fastigheters värde. Det visar bl a en studie från SLU - Sveriges lantbruksuniversitet. En solcellsanläggning gör fastigheten mer attraktivt vid försäljning och sänker fastighetens driftskostnader. Det räknas in i kalkylen vid försäljning av fastigheten. Läs mer om hur solceller ökar husets värde!

Övervakning ger full kontrollÖvervakning i realtid gör att solcellsanläggningen alltid är uppkopplad, som ger larm om avvikelser skulle ske. Den fulla kontrollen medger en app till mobilen, surfplattan eller datorn, som växelriktartillverkaren tillhandahåller. Det ger möjligheter att jämföra historiska data med aktuella uppgifter om hur mycket solel som produceras under valfri tidsperiod – exempelvis mellan förra och innevarande år, eller förra sommaren och kommande sommar. Allt som behövs är att ladda ner appen för den växelriktare som valts till solcellsanläggningen, varefter insamling av data sker automatiskt i bakgrunden.


Artikel

Elpriset slår historiska rekord

Bild:  2020 års historiskt låga elpriser har förbytts till betydligt högre elpriser i början på nya året 2021. Grafik från elbörsen Nordpool och Elen.nu

Elpriset slår historiska rekord

Det går snabbt mellan ytterligheter när det gäller elpriset. Under förra året var snittpriset 11 öre per kWh, vilket är de lägsta elpriset under ett år på elbörsen någonsin. Nu har det gått ett par veckor in på det nya året och elpriserna slår rekord igen – fast åt motsatt håll. Under förrförra veckan var elpriset över 75 öre / kWh, vilket är det högsta dygnspriset sedan år 2016. I förra veckan var högsta pris nästan 70 öre / kWh, och gårdagens elpris låg kring 45 öre / kWh.

Plötsligt stigande elpriserSammantaget innebär det en drastisk förändring från förra årets elpriser. Bakgrunden är först och främst att inledningen på det nya året har bjudit på betydligt kallare och torrare väder. Det innebär mindre tillgång på el från vattenkraften, vilket ger snabbt stigande elpriser.

Mycket vatten bidrar till lägre elpriserSent i höstas var vattenmagasinen – tack vare intensiv nederbörd – så gott som fulla. Det gjorde att vattenkraftsproducenterna fick öppna slussarna rejält för att inte riskera överfulla magasin. Nu när nederbördsmängderna minskat och vattenmängden i magasinen är normaliserade får de bättre betalt för den levererade elen.

Samtidigt tenderar elbehovet att öka snabbt – dels för att kylan bidrar till mer elanvändning för uppvärmning av bostäder och fastigheter – dels för att energibesparande ledigheter över jul och nyår nu är över. Människor återvänder till sina arbetsplatser och skolor, i kombination med att den energiintensiva industrin drar igång sina verksamheter igen.

Stora prisvariationer inom SverigeUnder år 2020 var visserligen snittpriset på el lågt, men elpriset varierade kraftigt mellan olika landsändar. I norra Sverige – där elförbrukarna har nära till elproduktionen från vind- och vattenkraft – var elpriserna betydligt lägre än i södra Sverige som har större elbehov. Anledningen är den begränsade överföringskapaciteten mellan norra och södra Sverige.

Även om medelpriset på elbörsen var extremt lågt under förra året så varierade prisbilden kraftigt mellan olika delar av landet, där kunderna i södra Sverige fått betala ett betydligt högre pris till följd av begränsad överföringskapacitet. Just nu skiljer sig dock inte elpriset nämnvärt mellan de olika elprisområdena, vilket framgår av grafiken ovan. Det kan dock förändras snabbt.

En del av kärnkraften försvannVid årsskiftet lades elproduktionen vid en av reaktorerna vid Ringhals kärnkraftanläggning ner för gott, vilket innebär att de nu bara levererar ca 60 procent av kapaciteten från förra året. Följaktligen kommer södra Sverige – som har det största elbehovet i landet – nu att ha tillgång till ännu mindre produktionskapacitet av nödvändig el. Det innebär en ännu större belastning på ett redan överfullt högspänningsnät, som knappt längre klarar att elförsörja de södra delarna av landet. Återstår att importera smutsig fossilbemängd el från våra sydliga grannländer, eller starta upp egna fossildriva reservkraftverk, när elbehovet är som störst.

Nordlink förbinder Norden med EuropaMellan Norge och Tyskland finns elförbindelsen Nordlink, som sedan ett par veckor har en högre överföringskapacitet, vilket också är bidragande till högre elpriser. Både elimporten och elexporten mellan våra nordiska länder och övriga Europa kommer därmed att öka. Den högre kapaciteten ger också en intimare koppling till de kontinentala elpriserna. På sikt kan det leda till högre elpriser i Norden. Vi får en smutsigare el vid import och bidrar med renare el vid export.

Högtryck ger mindre vindUnder de senaste veckorna har ett högtryck dominerat väderleken i Norden, vilket gör att vindkraften ger mindre tillskott av el. Då ökar risken för att fossila kraftslag måste fylla tomrummet för att tillfredställa rådande elbehov. Det ökar förstås elpriset och bidrar tyvärr också till mer koldioxid i atmosfären.

Trenden för elpriset från nätet är stigandeElprisernas volatilitet – d v s prisrörlighet – visar att ägare av solcellsanläggningar kan räkna med ännu bättre lönsamhet och avkastning i framtiden. Elpriset för solproducerad el från egna taket är fast under hela solcellsanläggningens livstid – till skillnad från köpt nätel. Visserligen varierar snittpriserna för nätel mellan olika år, men trenden enligt resonemanget ovan är snarare att elpriserna kommer att öka under de närmaste åren, vilket gör solcellsägare till vinnare på elmarknaden.


Artikel

Höjd energiskatt och ökade nätavgifter på el

Bild:  Både energiskatt och nätavgifter tenderar att öka i framtiden

Höjd energiskatt och ökade nätavgifter på el

Den totala elkostnaden består av flera delar – spotpriset på elen, elhandelsavgiften, elnätsavgiften, elöverföringsavgiften samt energiskatten och andra avgifter till staten – d v s avgifter som solcellsägare slipper för den egenproducerade solelen.

Geografisk bundenhet till elnätetSpotpris och elhandelsavgiften kan elabonnenter och fastighetsägare påverka genom att välja elhandelsbolag. Men elnätsavgiften, elöverföringsavgiften, energiskatten och andra avgifter till staten, går inte att påverka eftersom fastigheter är geografiskt bundna till elnätsägaren.

Elnätsägarnas monopolUnder 10-talet har Energimarknadsinspektionen (Ei) och elnätsägarna haft tvister och olika syn på nivån för elnätsavgifterna. Ei har menat att elnätsbolagen tar ut oskäligt höga elnätsavgifter, mot bakgrund av att hela Sverige är beroende av elnätet, med olika elnätsägare i olika delar av landet, som har monopol för sina respektive geografiska områden. Med andra ord så finns ingen konkurrens på elnätsmarknaden.

Fritt fram att höja nätavgifterFörvaltningsrätten avgjorde målet och domen vann laga kraft år 2018. Elnätsbolagen fick då höja kalkylräntan med 5,83% istället för föreslagna 4,53%. Det innebär att elnätsbolagens avkastning i ett slag ökade med hela 28%. Det innebar i praktiken att landets största elnätsägare – E.ON, Vattenfall och Ellevio – tilläts höja elnätsavgifterna med ca 8 miljarder kronor mer än Energimarknadsinspektionen första beslut.

Nya höjningar av skatter och avgifterNu har ett nytt år börjat och många elnätsbolagen aviserar åter höjningar av både elnätsavgiften och elöverföringsavgiften – olika mycket beroende på vilket elnätsbolag det gäller. De företag som drabbas mest av dessa höjningar av elnätsavgifter är fastighetsägare och andra elabonnenter med hög elförbrukning och stora effektuttag, d v s de som har höga säkrings- och effektabonnemang. Mindre fastighetsägare påverkas förstås i mindre omfattning, särskilt om effektuttagen är begränsade.

Alla drabbas dock av Riksdagens beslut att höja energiskatten – från 2020 års 35,3 öre/kWh exkl moms (44,13 öre/kWh inkl moms) till 35,6 öre/kWh exkl moms (44,50 öre/kWh inkl moms) för år 2021. Energiskatten höjs nästan varje år. Elnätsföretagen fakturerar energiskatten och redovisar den, för att sedan skicka vidare pengarna till Skatteverket. Det handlar visserligen inte om någon dramatisk höjning, men över många år och med ränta-på-ränta-effekt blir det till slut avsevära pengar.

Energiskatten år 2011 var 28,30 öre/kWh exkl moms (35,38 öre/kWh inkl moms). I jämförelse med årets energiskattehöjning så innebär det att energiskatten under de senaste 10 åren har ökat med drygt 8 öre per kWh exkl moms eller med närmare 26 procent.

Solcellsägare vinner vid varje höjningDe som märker minst av alla dessa avgiftshöjningar är naturligtvis de som är minst beroende av elnätet, vilket speciellt gäller landets alla solcellsägare. För varje egenproducerad kilowattimma slipper fastighetsägare med solceller betala den rörliga elöverföringsavgiften. Den fasta elnätsavgiften kan också reduceras i de fall där fastighetsägare investerar i batterilager och innovativa energisystem, t ex med fasbalansering, vilket innebär att de i vissa fall kan sänka sina elnätsabonnemang till lägre amperetal.

En helhetsleverantör inom solceller är Soltech Energy. De är specialister både inom utanpåliggande och takintegrerade solceller, och kan hjälpa till att öka egenanvändningen av solproducerad el, samtidigt som kostnaderna för energiskatter och nätavgifter kan minskas i motsvarande grad.

Investering i solceller nu ett ännu lönsammare alternativNär fastighetsägare använder solelen från fastighetens tak ger det en inbesparing för hela paletten av kostnader – spotpriset på elen, elhandelsavgiften, elöverföringsavgiften samt energiskatten och andra avgifter till staten. Elnätsavgiften är fortfarande en stor del av den totala elkostnaden, men kan som sagt också reduceras med kommande innovativa energitekniker, t ex batterilager och innovativa energisystem för fasbalansering.

Egenproducerad solel befriat från skatter och avgifterFastighetsägare som installerat en solcellsanläggning på fastigheten drabbas inte alls av ökade avgifter och skatter när de använder egenproducerad solel – åtminstone inte upp till 255 kW (fr o m 1 juli 500 kW) installerad effekt per elanslutningspunkt. Under lång tid har dessa fakta också varit argument för att motivera fastighetsägare att investera i solceller, eftersom den egenproducerade solelen kan förbrukas direkt i fastigheten och därmed minska andelen köpt nätel.

Solcellsföretaget Swede Energy är specialister inom stora solcellsanläggningar på förträdesvis flacka och platta takytor, med installerade effekter inom intervallet 100 kW upp till 5 MW. De har hjälpt många fastighetsägare till lönsammare drift av fastigheter, tack vare storskaliga solcellslösningar på taken till industri-, lager- och logistikfastigheter.

Fler solceller minskar beroendet av köpt nätelNärproducerad el är lokalt framställd och oberoende av elnätet och dess distribution av el. Dock kan en fastighet oftast inte enbart försörjas med solel, utan det behövs nästan alltid en andel köpt nätel. Beroende på fastighetens elbehov under olika tidpunkter på dagen, månaden eller året, så kan solceller bidra till en avsevärd besparing – inte bara i mängden nätel som inte behöver köpas in – utan även för möjligheten till en reducering av avgifter till elnätsägarna.

Solceller mer lönsamma än någonsinDärför blir fastighetsägares investering i solceller nu ett ännu mer lönsamt alternativ – och med framtida batterilager kan fastighetsägare i högre utsträckning ta kontroll och på ett effektivare sätt styra elanvändningen.


Artikel

År 2020 – ett händelserikt år för solceller

Bild:  Retrospektiv betraktelse av ett händelserikt år som banar väg för fler solceller

År 2020 – ett händelserikt år för solceller

Det gångna året var ett år som kommer att bli ihågkommet av många händelserika skäl. Ingen har kunnat undgå att pandemin slog ner som en virusbomb, med breda ekonomiska, samhälleliga och tragiska effekter. Märkligt nog har solcellsmarknaden världen över tagit mindre skada än många andra branscher, företag och verksamheter. Tvärtom, så har mängder av positiva händelser kännetecknat utvecklingen av den svenska solcellsmarknaden.

Ny effektgräns för solcellerEn positiv regelförändring trädde i kraft, men först lite bakgrund. Inom de flesta EU-länder som tidigare haft effektgränser är principen numera att all egenanvänd solel är energiskattebefriad. Spanien genomförde en lagändring år 2019 och Österrike år 2020. Undantaget är Finland som har en effektgräns på 1 MW installerad effekt.

Sverige lade ett höjde effektgränsen i somras för energiskattebefriad egenproducerad solel från 255 kW till 500 kW – som träder i kraft vid halvårsskiftet år 2021. Den nya effektgränsen snabbar på möjligheten att uppnå målet en långsiktigt hållbar utveckling för solel. I jämförelse med de stora EU-länderna och våra nordiska grannländer ligger Sverige tyvärr fortsatt i bottenligan inom EU. Men Sverige är definitivt på rätt väg, vilket förstås är glädjande.

Solceller för fler takEnligt beräkningar innebär effekthöjningen att ytterligare ca 15 000 större fastigheter kan förses med nya eller utbyggda solcellsanläggningar, och kunna bidra med ytterligare ett par miljarder förnybart producerade kilowattimmar.

Alla svenskar kan bidra med solcellerSolproducerad el från egna taket må även i framtiden endast utgöra en mindre andel av den totala energiproduktionen i Sverige, men detta energislag har en unik fördel. Alla svenskar kan vara delaktiga och skapa förutsättningar för omställningen till ett helt förnybart energisamhälle – oavsett om det gäller det egna villataket, taket på bostadsföreningens hus eller hyreshuset där fastighetsägaren kan påverkas till att installera solceller. Även solceller på våra arbetsplatsers tak skulle kunna bidra med många miljoner kilowattimmar förnybar solel.

Batterier ökar andelen egenförbrukad solelPå flera håll där större solcellsanläggningar installerats har även större batterilager ingått. Allt fler av de stora fastighetsbolagen har insett fördelarna att kombinera solceller med batterilager – dels för att jämna ut eluttaget av den egenproducerade solelen över en större del av dagen, dels att kunna styra effektbehovet och därmed minska dyra effektavgifter.

Batterilager möjliggör också medverkan till ö-drift vid strömavbrott för samhällskritiska verksamheter, samt understöd till frekvensreglering av elnätet, med ersättning per kWh respektive kW. Det förkortar payoff-tiden för batterilagret och gör avsevärd samhällsnytta, med tanke på den utbredda effektbristen i svenska elnätet.

Grönt avdrag minskar byråkratin för villaägareUnder mer än ett decennium har det funnits ett investeringsstöd med ansökan till Länsstyrelserna och utbetalning via Energimyndigheten – som alla fastighetsägare kunnat söka. Det avslutades i somras, men öronmärkta pengar i budgeten för år 2021 kommer att fortsätta utbetalas till de som står i kön fram tills halvårsskiftet i år. Dessa pengar räcker inte till alla, men uppskattningsvis till hälften av de privatpersoner och företag som står i kön. Investeringsstödet har dock sänkts till 10 procent av kostnaden för hela solcellsinvesteringen.

Nytt grönt ROT-avdrag för villaägareVillaägare – som redan är bekanta med rotavdrag sedan många år – kan istället utnyttja det gröna avdraget, med start i januari i år. Det nya gröna rotavdraget fungerar på samma smidiga sätt, vilket innebär flera fördelar. Inga separata ansökningar behöver längre inlämnas, och därmed försvinner såväl kötiden och osäkerheten om ansökan kommer att beviljas eller inte.

Det gröna avdraget fungerar lika smidigt som det vanliga rutavdraget, d v s avdraget görs direkt på fakturan. Av den totala investeringen inklusive arbetskostnad kommer 15 procent att dras av från solcellsleverantörens faktura. Om batterilager eller elbilsladdare installeras kommer 50 procent att dras av direkt från fakturan. Återstår en schablon som Skatteverket behöver ta fram för maximal belopp för vilket avdraget skall gälla.

Många fler villaägare kan bli solcellsägareI Sverige produceras förnybar solel på ca 50 000 villatak, men 100 000-tals fler villor har goda möjligheter att skörda solel från sina tak. Det kommer att ge en ansenlig mängd ny solproducerad el. Med framtida batterilager kommer Sveriges samlade villor att kunna minska uttaget av köpt nätdel, som istället kan användas för mer effektkrävande behov.

En annan positiv effekt med det gröna avdraget är alla nya arbetstillfällen som kommer att skapas, vilket ger skatteintäkter som i sin tur minskar statens utgifter för rotavdraget.

Slopat investeringsstödDen grupp fastighetsägare som kortsiktigt kan komma i kläm är bostadsrättsföreningar och andra mindre fastighetsägare, som planerat installera solcellsanläggningar och räknat in investeringsstödet i kalkylen, men som plötsligt står utan finansiellt stöd. Nästan alla större fastighetsägare har dock varit medvetna om att investeringsstödet skulle fasas ut, även om det till slut blev en hastig avveckling av stödet.

För alla villaägare, och andra större och mindre fastighetsägare har solceller blivit billigare under det gångna året, och ligger nu på en prisnivå där payoff-tiden för många solcellsanläggningar ligger under 10 år. När anläggningen väl är återbetalt producerar den i det närmaste kostnadsfri förnybar solel under ytterligare ca 20 år.

Solcellsparker på frammarschUnder 10-talet startade Sveriges utbyggnad av solcellsparker, men den riktigt expansiva utvecklingen skedde under förra året. Flera solcellsparker på mer än 10 MW installerad effekt byggdes, och prognosen för de närmaste åren kommer sannolikt att revideras, när mångdubbelt större solcellsparker planerar att byggas.

Fler mindre solcellsparker kan lindra effektbristenÄven mindre solcellsparker under 1,5 MW kommer troligen att få ett uppsving, om Energimarknadsinspektionen under innevarande år ger positivt besked att de fortsättningsvis skall vara undantagna från den årliga abonnemangsavgiften för nätanslutningen. Fler solcellsparker i södra Sverige skulle också bidra till att mildra effekterna av kapacitetsbristen.

Eftersträvansvärt är fortsatt långsiktiga politiska spelregler, som skulle underlätta planeringen för en jämnare geografisk fördelning mellan förnybar elproduktion och där elförbrukningen äger rum.


Företag inom hållbara energisystem – håll pekaren över logo eller klicka

Logo
Swede Energy är ett dotterbolag inom Soltech Energy (publ) och är branschledande inom stora solcellsanläggningar på takytor till industriella och kommersiella fastigheter. I drygt 30 år har de levererat lönsamma och hållbara energilösningar till kommersiella fastighetsbolag och industrier över hela Sverige. De tar helhetsansvar som med drifts- och serviceavtal ger fastighetsägaren problemfri och hållbar solelproduktion med hög lönsamhet under solcellsanläggningens hela livslängd.
Logo
Solkraft Sverige är ett dotterbolag inom Bravida och använder marknadens mest högkvalitativa solkomponenter. Alla installationer sker av högkvalificerade montörsteam, vilket ger högre energiutbyte, förlängd hållbarhet och garanterad service under solcellsanläggningarnas hela livslängd.
Logo
Logo
Logo
Logo
Logo