Vårt erbjudande till fastighetsägare

SolarVolt erbjuder pilotprojekt till fastighetsägare, med intresse att investera i en första batterilösning, anpassad för levererans av flextjänster till Svenska Kraftnät, med uppgift att stabilisera elnätet och generera flexintäkter till fastighetsägaren.

Batteriet ansluts till fastighetens elcentral och en kommunikationsenhet för uppkoppling till elnätet och flexmarknaden för regler- och balanskraft. De senaste åren har uppkopplade batterier levererat avkastning långt över vad solceller eller traditionella energiinvesteringar ger.

Pilotprojektets syfte är att samla in energidata och uppgifter om flexmarknadens utveckling, vilket ger viktiga insikter och erfarenheter inför framtida utbyggnad av fler och större batterisystem.

Resultatet skall bidra till lönsammare framtida investeringar i batterier, samtidigt som övriga batterinyttor kan utnyttjas effektivare genom uppkoppling till framtidens AI-drivna energilösningar för fastigheter.

Att deltaga i pilotprojektet genom investering i eget första batteri ger följande fördelar:

• Ökad flexibilitet av fastighetens elanvändning.
• Lönsam kunskap inför investering i batterier för fler fastigheter.
• Stor efterfrågan av flextjänster minskar batteriets payoff-tid till ca 3,5 år.
• Effektbrist i elnätet ökar intäktsmöjligheterna för fastighetsägare med eget batteri.
• Ökad lönsamhet, kortare payoff-tid och bättre utnyttjande av solceller och laddinfrastruktur.
• Möjliggör utbyggnad av mer oplanerbara energislag, t ex solenergi och vindkraft.
• Minskar volantiliteten och stabiliserar elpriserna.

De senaste åren har pilotprojektets uppkopplade batterier levererat en avkastning på ca 30 % per år.

Ladda ner info om deltagande i Sol- & EnergiGruppens pilotprojekt!

---

Kontakta oss för mer information   ▾

---

Tillbaka till artikeln ▴

---

Fler artiklar nedan ▾

Bild:  Olika balanstjänster ser till att elproduktionen i varje givet ögonblick motsvarar elanvändningen.

Stora svängningar på balansmarknaden

Från höga ersättningsnivåer under april månad har ersättningen på FCR-D-marknaden successivt fallit under sommaren och är nu endast på en tiondel av de nivåer som varit kännetecknade för de senaste åren. Många ställer sig frågan om det är för sent att investera i batterilager och om det bara är ännu en bubbla som sprack? Låt oss reda ut begreppen och resonera om orsaken till sommarens förhållandevis låga priser på FCR-D-marknaden.

Större batterivolymer och fler aktörer Under första halvåret 2024 har det tillkommit ytterligare 270 MW (från 80 till 350 MW) förkvalificerade batterilager på FCR-D-upp-marknaden. Samma period har det tillkommit ytterligare 260 MW (60 till 320 MW) förkvalificerade batterilager på FCR-D-ned-.marknaden. Dessutom är ytterligare många 100-tals MW på väg in på marknaden under resten av året.

Det är inte bara batterier som tillkommit och deltar på balansmarknaden för FCR-resurser, utan även vindkraften kan delta på FCR-D-ned-marknaden, d v s nedreglering av vindkraftverk när det produceras mer el än som kan användas. Vindkraften har sedan årsskiftet bidragit med ytterligare 130 MW (från 430 till 560 MW) på FCR-D-ned-marknaden. Även solkraften kan bidra på FCR-D-ned-marknaden genom nedreglering av solelsproduktionen när det finns för mycket el i omlopp på elnätet. Värt notera är att 60 MW flexibel elanvändning tillkommit på FCR-D-upp-marknaden.

Hög aktivitet på FCR-D-marknaden trots tillfälligt låga ersättningsnivåer Utbudet av balanskraft från batterilager har minskat mindre än förväntat under första halvårets dagar med låga FCR-D-priser, vilket kan bero på att leverantörer av balanstjänster, som aggregerar volymer av batteriresurser och budar ut dessa även när priset ibland kraftigt understigit den långsiktiga breakeven-nivån för investeringar i batterilager. Leverantörerna väljer helt enkelt att erbjuda FCR-resurser, även om det inte ger täckning för alla omkostnader.

Alternativa balanstjänster en lösning till nya intäktsströmmar Många aktörer har inte kunskapen eller viljan att undersöka möjligheterna till alternativa intäktsströmmar för batteriresurser. Anledningen är troligen att marknaden fortfarande är omogen. Under de närmaste åren kommer alternativa balanstjänster att bli vanligare, som faktiskt redan finns idag, men till vilka få leverantörer bemödat sig att anpassa sina volymer av batteriresurser. Även elprisarbitrage är en möjlighet till nya intäkter. Det handlar om att deltaga på den nordiska elbörsen Nord Pool och dess spot- och intradagmarknad, d v s marknad för fysisk handel mellan leveranstimmen av el och dagen-före-marknaden, där majoriteten av all elhandel sker. Lagrad billig el från solceller eller köpt el till nattariffer kan bjudas ut till elmarknaden när elen är dyrare. Den planerade expansionen av förnybara kraftslag är en indikation på att intradagmarknadens betydelse kommer att öka framöver.

Från lönsamma FCR-tjänster till fokus på fler alternativa balanstjänster De historiskt höga ersättningarna från FCR-marknaden har gjort att leverantörer och andra marknadsaktörer inte hunnit ställa om fokus och undersöka möjligheter till nya intäktsströmmar ännu. Dessutom är Skatteverket inte riktigt på banan ännu gällande hur fristående batterilager bör beskattas för nettokonsumtion istället för bruttokonsumtion. Med vissa tidsintervall pekar fundamentala förutsättningar åt samma håll. Ett tydligt exempel är sommaren 2020 när all fundamentala indikatorer pekade nedåt samtidigt. Vintern 2022 - 2023 är ett ännu tydligare och medialt välexponerat, exempel, som visade på raka motsatsen när vi drabbades av höga energipriser. Årets sommar har vi återigen landat i ett läge som liknar år 2020.

Läs hela artikeln här!

---

Artiklar ▾

Bild:  Allt fler väljer förnybar energi från solceller, som numera är snyggare än den äldre generationens solpaneler och oftast helsvarta utan ram.

Förnybar energi från solceller ökar snabbt

Fler och fler villa- och fastighetsägare upptäcker nu vinsterna med solceller. Inte nog med miljönyttan, utan även tillfredställelsen att producera solel på egna taket. Dessutom till ett lägre pris än den köpta elen från nätet.

70 % fler solcellsanläggningar på ett år Under år 2023 installerades över 100 000 nätanslutna solcellsanläggningar i Sverige med en gemensam installerad effekt på cirka 1 600 megawatt. Det är en ökning med nästan 70 % jämfört med år 2022. Vid slutet av år 2023 fanns det cirka 252 000 elnätanslutna solcellsanläggningar och den totala installerade effekten uppgår nu till ca 4 000 MW. Solcellsanläggningarna producerar nästan lika mycket el som används i hela Uppsala län under ett år, d v s närmare 3 TWh. Energimyndighetens bedömning är att solel kommer att öka till 9 TWh år 2027, vilket motsvarar närmare 5 % av Sveriges elproduktion.

Snabb utbyggnad av solkraften År 2019 fanns det ca 44 000 solcellsanläggningar anslutna till elnätet runtom i hela Sverige. Den kraftfulla ökning återspeglas också i installerad effekt som uppgick till nästan 700 MW, vilket är en ökning med ca 500 % på 4 år, enligt statistik från Energimyndigheten. Antalet villor och andra fastigheter med egen solelproduktion har sedan år 2016 mer än tiofaldigats.

Sverige ett lämpligt land för solceller Många fastighetsägare förstår nu att nästan hela Sverige är lämpat för produktion av el från solen. Skillnaden mellan solinstrålningen i Norrlands inland och kusttrakterna i södra Sverige är endast ca 25 % räknat över ett år. Norrlandskusten har endast ca 10 % lägre solinstrålning än Mälardalen. Göteborg har nästan samma årliga solinstrålning som Berlin och Paris. Anledningen är att dessa två europeiska metropoler har ett molnigare väder, samt mer dis och partiklar i luften. Det är först på andra sidan Alperna som solinstrålningen ökar markant.

Skattereduktion för överskottselen är begränsad till maximalt 18 000 kr per år, som har bidragit till att investering i batterilager blivit mindre lönsamt. Numera kan batterier även bidra till s k balanstjänster för att stötta elnätet vid effektbrist, som innebär att payoff-tiden för batteriinvesteringar sjunkit kraftigt.

Läs hela artikeln här!

---

Artikel ▾

Bild:  Många faktorer påverkar elpriset, men byggs de förnybara energislagen ut snabbare än förväntad ökning av elanvändningen går elpriset på sikt ner.

Förutsättningar för ökad elanvändning och lägre elpriser

Priserna på elmarknaden har alltid varierat, men de senaste åren har skillnaderna varit extrema. Fler vill nu veta orsakerna bakom pristopparna och hur elpriserna förväntas bli framöver. Analytiker förutspår att elpriserna fortsätter att ligga på en hög nivå – för att efter år 2030 sjunka till lägre nivåer – samtidigt som elpriserna förutspås bli ännu mer volatila, d v s mer oförutsägbara. Det beror delvis på en större andel förnybara energislag, men också att elpriserna inledningsvis kommer att stiga något fram till år 2030. I takt med utbyggnaden av havsbaserad vindkraft och lägre marginalkostnader i Europa kommer elpriser sedan att bli lägre. Framöver står elnätet också för stora utmaningar, vilket kommer kräva kontinuerliga investeringar i renoverade och nya ledningsnät.

Ökat elbehovUnder ett normalt år produceras det mellan 140 och 160 TWh el i Sverige. Vår normala elanvändning ligger sedan på mellan 135 och 145 TWh per år. Den ökade elanvändningen beror främst på följande faktorer:

• Ökad elektrifiering inom transport- och industrisektorn.
• Fler datacenter / serverhallar.
• Ökade överföringsförluster.
• Ökad digitalisering.
• Befolkningsökning.

Ett fördelaktigt klimat och lägre elpriser i Norden gör att en kraftig expansion av datacenters och serverhallar förväntas ske.

Elektrifieringen av transportsektornInom transportsektorn förväntas personbilar står för den största delen av elektrifieringen. Även en mer ambitiös elektrifiering av den lätta lastbilsflottan ligger i prognosen. Fram till år 2040 är bedömningen att ca 70 % av fordonsflottan kommer bestå av el- eller laddhybrider.

En alltmer elektrifierad industrisektorIndustrisektorn påverkas av en allmänt ökad elektrifiering av hela industriprocessen. Industriprojekten HYBRIT och H2 Green Steel har båda som mål att producera fossilfritt stål med vätgasbaserad energi. Det kommer i sin tur öka elanvändningen avsevärt, samtidigt som det kommer att minska koldioxidutsläppen kraftigt.

Överskott av produktion i NordenNordens årliga elproduktion ligger idag på omkring 408 TWh och förväntas öka ca 50 % till 612 TWh till år 2040. Prognosen är baserad på att EU skärper utsläppsmålen, vilket gör fossil produktion dyrare och påskyndar de förnybara alternativen. Mellan år 2025 och 2040 räknar analytiker med att vindkraften i Norden byggs ut med ytterligare 32 TWh. För att nå EU's mål krävs därför en kraftig expansion av både land- och havsbaserad vindkraft.

Överföringskapacitet och energibalansDen kraftigt ökade elproduktionen i Norden kräver nya ledningar mot omvärlden, för att undvika att Norden översvämmas av el. För att säkerställa driften i nätet krävs det enligt stamnätsoperatörerna flera investeringar i infrastruktur och ledningar både inom Norden och övriga Europa. Risken är dock att Sveriges södra elområden (SE3 + SE4) tidvis kan få betydligt högre elpriser, t ex när de förnybara energislagen inte producerar tillräckligt med el, t ex när vinden slutar blåsa eller på vintern när solen inte kan bidra till någon nämnvärd elproduktion, vilket innebär att Sverige behöver importera el från kontinenten.

Läs hela artikeln här!

---

Artikel ▾

Bild:  Elmarknaden utvecklas till högre och mer volatila elpriser i framtiden.

Både högre och lägre elpriser i framtiden

Elprisets utveckling har alltid varit föränderligt – både på kort och lång sikt – men under hela 2010-talet översteg det genomsnittliga månadspriset aldrig 65 öre per kilowattimme. Under år 2020 upplevde vi det lägsta elpriset någonsin, med 9,3 öre/kWh i juli månad och 22,1 öre/kWh som ett genomsnitt för hela år 2020. Under år 2021 steg elpriset kraftigt och landade på 67 öre/kWh som en snitt för hela året.

Från årtionden av billig el till allt dyrare el  De kraftiga ökningarna av elpriset började ta fart hösten 2021. Efter elkrisen år 2022 – när det genomsnittliga systempriset för en månad varierade mellan 81 öre / kWh i oktober till 244 öre / kWh i december, med högsta timpriset 752 öre / kWh den 30 augusti – kommer framtiden att erbjuda både högre och lägre elpriser.

Den varierade och kraftiga prisutvecklingen för el beror bland annat på de höga gaspriserna i Europa, där gasen används både för uppvärmning och för elproduktion. Därutöver finns betydande begränsningar i överföringen av el från norra till södra Sverige. Överföringsbristen har blivit mer påtaglig i södra Sverige efter nedstängningen av kärnkraftsreaktorerna Ringhals 1 och 2, samtidigt som det skett en massiv utbyggnad av vindkraftparker i norra Sverige.

Stabila energislag byts mot variabla energislag  Den stabila planerbara elkraften från kärnkraftreaktorerna vid Ringhals har ersatts av oplanerbar och väderberoende el från vindkraften, som bara producerar el när det blåser, varav huvuddelen levereras från vindkraftverken i norra Sverige. Vattenkraften har förstås fortfarande en stor roll att spela för en stabil elproduktion, men används också som balanskraft för att stabilisera elnätet i takt med skillnader i elanvändningen mellan högst- och låglasttimmar.

Ökad harmonisering av elmarknaden med Europa  En annan faktor som tillkommit är att överföringskapaciteten för el mellan Norden och den europeiska kontinenten ökat kraftigt de senaste åren. Fördelen är att Sverige kan exportera mycket vindproducerad el när det blåser mycket och under låglasttimmar, d v s när vi själva inte använder så mycket el. Nackdelen är att vi under höglasttimmar, d v s under timmar när Sverige har en hög elanvändning, kan behöva importera el från kontinenten, där mycket av elen produceras med kol och gas. Denna fossilt producerade el är betydligt dyrare än vår egenproducerade el. Behovet av importerad el blir dessutom större när det inte blåser, vilket får elpriset att stiga ytterligare.

Elpriser kommer att variera mer och oftare  Den pågående omställningen till ett elsystem, med sikte på 100 procent fossilfri förnybar elproduktion kommer att innehålla en stor mängd el från oplanerbar produktion. Före år 2020 har höga elpriser sammanfallit med en hög elanvändning. I framtiden tillkommer alltmer oplanerbar och variabel elproduktion, dels från vindkraften, men även i allt högre utsträckning från den kraftigt expanderande marknaden för solenergi och stora solcellsparker. Det innebär att elpriset i större utsträckning kommer att beror på vädrets makter – när det blåser eller solen skiner blir elen billig, medan kalla vinterdagar med stiltje och få soltimmar blir elen dyr.

Läs hela artikeln här!

---

Artikel ▾

Bild:  Energigemenskaper kan bidra till minskade effektuttag och stora energibesparingar i alla typer och fastigheter – och minska risken för effektbrist i svenska elnätet.

Energigemenskaper en lösning för att motverka effektbristen

Energigemenskaper möjliggör lokal solelproduktion, lastbalansering och energidelning mellan fastigheter i närområdet, kvarter och stadsdelar. Det finns goda förutsättningar för att energigemenskaper kan vara en effektiv lösning på energiomställningens utmaningar. En sådan energiteknisk gemenskap kan bidra till att halvera behovet av toppeffekter och samtidigt ge energibesparingar på 15 - 30%. Det finns många realiserade projekt i Sverige där det etableras energigemenskaper, bl a i Örebro och Stockholm. Syftet är att ta hand om överskottselen från solcellsanläggningar i närområdet, dels för att egenanvändning är ekonomiskt fördelaktigare, dels att avlasta elnätet när mängden solproducerad el överstiger elbehovet, särskilt under sommarhalvåret.

Pågående projekt  Aktuella energigemenskaper har upprättas dels i befintliga bostadsområden, t ex i området Hammarby Sjöstad i Stockholm, dels i nybyggda bostadsområden, t ex Tamarinden i Örebro. Inför beslutet att tillåta energigemenskaper och att bygga elnät utan nätkoncession, genomfördes testprojekt med RISE – Sveriges forskningsinstitut och innovationspartner – och KTH – Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm som deltagande parter. Energimyndigheten finansierade projekten som syftar till att undersöka möjligheter och utmaningar för lokala samhällen att satsa på smarta och hållbara energilösningar, men även ge systemtjänster till det allmänna energisystemet. Projektet pågick under drygt tre år och startade i mars 2021.

Energigemenskaper som smart tjänst  Numera är lagstiftningen att bilda och driva energigemenskaper klar, men behöver fortfarande anpassas till framtidens elsystem. Det finns behov av flera generella förändringar, främst på skatteområdet. Det bör beaktas att de flesta elanvändare helst köper en smart tjänst som bygger på idén bakom energigemenskaper från ett företag. Att engagera sig i föreningsgemenskaper är sannolikt ett mindre lockande alternativ, men självfallet bör båda möjligheter hållas öppna för kommande beslut kring dessa frågor.

Likartade villkor för boende och fastighetsägare  Energigemenskaper är ett intressant koncept, där en grupp lägenheter eller byggnader tillsammans skall ges samma villkor som en större fastighet. Det betyder praktiskt att de till exempel kan samverka för att styra den gemensamma elanvändningen, så att den tillsammans blir jämnare fördelad. Därmed kan effektavgifter till elnätsbolaget minskas.

Samtidigt betyder det att solproducerad el från taket på en byggnad skall betraktas som egenanvänd, även om den används i en annan byggnad. Det innebär att energigemenskaper skall slippa energiskatt och likställas med en motsvarande större fastighet.

Fokus på nyttorna  De främsta nyttorna med energigemenskaper är dels mer förnybar energi för mer klimatnytta, dels en smartare effektstyrning för effektivare användning av elnätsresursen, och slutligen medborgarnyttan för att öka medborgarnas inflytande energi- och effektanvändningen.

Läs hela artikeln här!

---

Artikel ▾

Bild:  Energieffektivisering av fastigheter gör stor klimatskillnad

Energieffektivisering av fastigheter i klimatkristider

Regeringens budgetproposition presenterades för år 2021, som innehöll många förslag för mer förnybart producerad el och en grön omställning av samhället, handlade om totalt om 9,7 miljarder kronor. För 2024 års budgetpropositioner ligger fokus inte längre enbart på el och energi från förnybara energislag, utan numera breddas begreppet till fossilfri el- och energiproduktion.

Från förnybar till fossilfri el- och energiproduktionBudgetpropositionen för år 2024 innehåller stöd till industriella projekt, t ex kopplade till återvinning av plast, fossilfritt stål och bio-CCS (infångning och lagring av biogen koldioxid). Regeringen vill också satsa på elektrifiering av transportsektorn, t ex utbyggnad av laddinfrastrukturen. Kärnkraften får kreditgarantier de närmaste åren för att minska riskerna för investerare. Välkomna satsningar – men det räcker förstås inte för att snabbare nå klimatmålen. Budgetpropositionen visade också att klimatutsläppen kommer att öka under kommande år.

Klimatlära för alla  Många länder – och inte minst Sverige – upplever en våg av förnybara initiativ. De flesta av världens makthavare vet att vi inte bara står inför en klimatkris, utan faktiskt befinner oss mitt i den. Greta Thunberg har tidigare varit en förgrundsgestalt, som blev en förebild och förespråkare för att intensifiera klimatarbetet. Kollektivet av ovan nämnda forskare tog ännu fler steg. I italienska skolor har ämnet Klimatlära införts för att barn och ungdomar skall bli medvetna om klimathotet och dess konsekvenser – något som den föregående generationen haft svårt att hantera.

Stor potential för energieffektivisering av fastigheter  Enligt statistik från Energimyndigheten står bostäder för närmare 35 % av Sveriges totala energianvändning, varav större delen av energin används för uppvärmning och varmvatten. De svenska klimatmålen för år 2020 lade ribban att energianvändningen jämfört med år 2008 skulle effektiviseras med 20 %. För år 2030 skall en energieffektivisering på 50% uppnås i jämförelse med år 2005. En energieffektivisering inom Sveriges fastighetsbestånd är ett utmärkt sätt att minska Sveriges totala energianvändning.

Läs hela artikeln här!

---

Artikel ▾

Bild:  Ökad egenanvändning av solel höjer lönsamheten, inte minst för solcellsanläggningar på flerfamiljhus.

Underlätta ökad egenanvändning av solel

Vi befinner oss i en omfattande utbyggnad av solcellsanläggningar i Sverige – både på tak och på mark. Solcellsmarknaden har också vuxit kraftigt under flera år och nu börjar batterimarknaden att ta fart. Potentialen att utnyttja solenergi i Sverige är mycket stor, och har goda förutsättningar att utgöra ett betydande bidrag till den nationella elmixen. En ökad egenanvändning av solel motverkar även problem som är relaterade till den förnybara energins varierande elproduktion, t ex att elnätet kan överbelastas.

Stort intresse för egenproduktion av solel Intresset för att egenproducera el med solceller, både bland privatpersoner och fastighetsägare, har ökat betydligt. Visserligen har investeringsstödet successivt reducerats, och avskaffas helt under år 2021. Det kompenseras av att priset på solpaneler sjunkit kraftigt de senaste åren. För privatpersoner finns numera ett grönt ROT-avdrag på knappt 20 procent av den totala investeringen i solceller, inklusive arbetskostnad, som dras direkt från fakturan vid köptillfället.

Maximerad egenanvändning av solel höjer lönsamheten Det finns också andra ekonomiska incitament, som innebär möjligheter till ännu bättre avkastning från solcellsanläggningar och solcellsbatterier. Det gäller framförallt att öka egenanvändningen av solel, inte minst för större solcellsanläggningar, men även för mindre anläggningar, t ex solceller på taken till flerfamiljshus och större bostadsfastigheter. Efterfrågan på ökad kunskap finns inom branschen och även bland potentiella solcellsköpare.

Ett annat sätt att öka lönsamheten för solcellsanläggningen är uppkoppling av solcellsbatteriet till elnätet för att stötta vid effektbrist. En typisk solcellsanläggning med anslutning till solcellsbatteri ger en payoff-tid på ca 8 - 12 år. För ett nätanslutet batteri är payoff-tiden ca 3 - 5 år.

Där behöver upplysningar om nya produkter och tjänster, som underlättar en kostnadseffektiv ökad egenanvändning av solel, påskyndas och effektiviseras så att de når ut bredare till målgruppen. Läs mer om vårt pilotprojekt för batterier.

Lägre värde för överskottselen från solceller På flerbostadshus kan solceller ofta installeras kostnadseffektivt, men precis som för villor och småhus uppstår vanligen ett betydande överskott av el under soliga dagar. Detta försämrar lönsamheten eftersom ersättningen vid försäljning av solproducerad överskottsel är betydligt lägre än de insparade kostnaderna för den nätel som annars måste köpas från elhandelsbolaget.

Läs hela artikeln här!

---

Rekommenderade partners ▾

---

Fler artiklar nedan ▾

Bild:  Det underlättar att ha närproducerad el som energibärare för att uppnå energibalans

Närproducerad el med solceller

Förnybara energikällor, t ex vattenkraft, vindkraft, solkraft och biobränslen ökar i betydelse, medan fossila energikällor, t ex kol och olja har en allt mindre betydelse i dagens Sverige, framförallt inom värme- och elproduktion. Idag är 98% av elproduktionen och över 90 procent av värmeproduktionen i Sverige fossilfri.

Energibäraren en avgörande faktor  Det föreligger dock en väsentlig skillnad i hur den producerade energin transporteras, d v s vilken energibärare som nyttjas för att förflytta energin från platsen för energiproduktionen till platsen för energiförbrukningen. Exempelvis omvandlas vattenkraft, vindkraft och solkraft till el, medan biobränsle omvandlas till både el och fjärrvärme. Elen distribueras via elnätet och värmeenergin distribueras via rörsysten – från energiproducenterna till energiförbrukarna.

En viktig skillnad mellan energitransport via elnätet och genom rörsystem är att elen har små distributionsförluster, särskilt om den är närproducerad. medan värmeenergi som transporteras via rör uppvisar betydligt större energiförluster.

Primärenergitalen styr investeringar  Olika energibärare har olika primärenergital, d v s ett tal som enligt svenska regler beskriver en byggnads energiprestanda, och som beräknas genom att multiplicera byggnadens energianvändning med viktningsfaktorer, beroende på de energibärare som används för energidistributionen. Elburen energi har ett primärenergital på 1,8. Fjärrvärme produceras nästan alltid med koldioxidutsläpp, undantaget fjärrvärme producerad med värmepumpar. Stora energiförluster vid energitransporten i rör innebär att denna energiform får ett primärenergital på 0,7.

Många anser att elförbrukare missgynnas och att fjärrvärmeförbrukare gynnas. Det kan innebära obalans, när det kan visa sig vara bättre att behålla energiförbrukande utrustning som visserligen förbrukar mer energi, men förbrukar energi som anses tillhöra den mer gynnsamma.

Frågan är varför det kunde blir såhär? Det kan också ifrågasättas om vi kan nå våra klimatmål med dessa förutsättningar, där rörburen energi fortfarande gynnas, men när elburen energi egentligen borde gynnas ännu mer.

Förnybar el en helt koldioxidfri energibärare  Elburen förnybar energi som transporteras via elnätet är den enda energibäraren som kan produceras med helt koldioxidfria energikällor – d v s el från sol, vind och vatten – och med minsta möjliga energiförluster.

Läs hela artikeln här!

---

Artikel ▾

Bild:  Solceller ger ett avsevärd bidrag till mer förnybar elproduktion

Solceller för mer förnybar el

Regeringens budgetproposition som presenterades för år 2021, som innehöll många förslag för mer förnybart producerad el och en grön omställning av samhället, handlade om totalt om 9,7 miljarder kronor. En välkommen satsning – men det räckte förstås inte för att snabbare nå klimatmålen.

Expansion i gröna näringar  Industri- och transportbranschen står för en stor del av koldioxidutsläppen. Inom dessa branscher pågår en strukturomvandling, där behovet av el från förnybara energikällor kommer att öka markant under hela 20-talet. Därför var regeringens gröna budget visserligen ett steg i rätt riktning, men det behövs större offensiva satsningar för att leda till en rejäl expansion inom de gröna näringarna, t ex solcellsbranschen, men den kommer också att påverka den redan överetablerade marknaden för elhandelsbolag.

Riktad stimulans  Energipolitiken har de senaste åren valt att byta fokus från fossilfri elproduktion – till både kärnkraften och mer förnybar el från biokraft, vindkraft och solenergi, framförallt genom riktade stimulansåtgärder, t ex genom handel med elcertifikat och investeringsstöd till solenergin.

Läs hela artikeln här!

---

Artikel ▾

Bild:  Elmarknaden utvecklas till högre och mer volatila elpriser i framtiden.

Både högre och lägre elpriser i framtiden

Elprisets utveckling har alltid varit föränderligt – både på kort och lång sikt – men under hela 2010-talet översteg det genomsnittliga månadspriset aldrig 65 öre per kilowattimme. Under år 2020 upplevde vi det lägsta elpriset någonsin, med 9,3 öre/kWh i juli månad och 22,1 öre/kWh som ett genomsnitt för hela år 2020. Under år 2021 steg elpriset kraftigt och landade på 67 öre/kWh som en snitt för hela året.

Från årtionden av billig el till allt dyrare el  De kraftiga ökningarna av elpriset började ta fart hösten 2021. Den varierade och kraftiga prisutvecklingen för el beror bland annat på de höga gaspriserna i Europa, där gasen används både för uppvärmning och för elproduktion. Därutöver finns betydande begränsningar i överföringen av el från norra till södra Sverige. Överföringsbristen har blivit mer påtaglig i södra Sverige efter nedstängningen av kärnkraftsreaktorerna Ringhals 1 och 2, samtidigt som det skett en massiv utbyggnad av vindkraftparker i norra Sverige.

Stabila energislag byts mot variabla energislag  Den stabila planerbara elkraften från kärnkraftreaktorerna vid Ringhals har ersatts av oplanerbar och väderberoende el från vindkraften, som bara producerar el när det blåser, varav huvuddelen levereras från vindkraftverken i norra Sverige. Vattenkraften har förstås fortfarande en stor roll att spela för en stabil elproduktion, men används också som balanskraft för att stabilisera elnätet i takt med skillnader i elanvändningen mellan högst- och låglasttimmar.

Läs hela artikeln här!

---

Tillbaka till toppen på sidan ▴

---

Mer om pilotprojektet ▴