Artiklar inom solceller och hållbara energisystem

Svenska producenter av förnybar el har sedan år 2003 kunnat få ett ekonomiskt stöd i form av s k elcertifikat. Planen var att systemet med elcertifikat – som är gemensamt för Sverige och Norge – skulle ha en livslängd fram till år 2045, med syfte att påskynda utbyggnaden av förnybar el. Men energiomställningen har gått betydligt snabbare än väntat, vilket medfört att handeln med elcertifikat fått priset på dem att sjunka till minimala nivåer.

Elcertifikat ger en extra inkomstElcertifikatsystemet – som hanteras av Energimyndigheten – ger för varje producerad megawattimme (MWh) förnybar el ett elcertifikat av staten till elproducenterna, som sedan kan sälja elcertifikaten på en öppen marknad. Prissättningen kommer säljare och köpare överens om. Elcertifikaten ger på så sätt en extra inkomst till säljare av den förnybara elproduktionen, utöver den vanliga elförsäljningen, vilka t ex är ägarna av enskilda vindkraftverk, vindkraftsparker och solkraftsparker. Köpare är aktörer med så kallad kvotplikt, främst elhandelsbolag.

Energikällor med rätt till elcertifikat i SverigeDe förnybara energikällor som har rätt att tilldelas elcertifikat är – förutom ovan nämnda – även viss vattenkraft, vissa biobränslen, geotermisk energi, vågenergi och torv i kraftvärmeverk. Ett elcertifikat tilldelas den som i en godkänd anläggning producerat och uppmätt en megawattimme el. Nya produktionsanläggningar som tagits i drift har rätt till elcertifikat i 15 år, dock längst till utgången av år 2045.

Kvotplikten skapar efterfrågan på elcertifikatDe företag som är kvotpliktiga enligt lagen om elcertifikat måste köpa en viss andel elcertifikat, som står i förhållande till deras elförsäljning eller elanvändning. Kvotpliktiga är i huvudsak elhandelsbolag och elanvändare som t ex importerar eller köper el på den nordiska elbörsen, men även elintensiv industri, som är registrerade av Energimyndigheten.

Kvotnivåer och målAndel elcertifikat som de kvotpliktiga måste köpa varje år bestäms genom en kvot i förordningen om elcertifikat. Kvotnivåerna är fastställda till och med år 2045.

Nya ambitionsmålHösten 2015 beslutade den svenska riksdagen om ambitionshöjning i elcertifikatsystemet till 2020. Beslutet innebar att den gemensamma ambitionsnivån ökade från 26,4 TWh från år 2012 till 28,4 TWh förnybar elproduktion till 2020. Även ett nytt nationellt finansieringsmål infördas, som innebär att produktionen av ny förnybar el skall öka med 30 TWh mellan åren 2002 och 2020.

Justeringar av ambitionsmålDen svenska riksdagen beslutade i juni 2017 ett nytt mål för förnybar elproduktion, som skulle öka med ytterligare 18 TWh till år 2030, med förlängning av systemet till år 2045.

Elcerifikaten avskaffasNu meddelar regeringen att systemet med elcerifikat skall avskaffas tidigare än planerat. Det innebär att från och med år 2022 skall inga nya anläggningar upptas i systemet, och det skall avslutas helt år 2035.

Enligt regeringen är Sveriges mål till år 2030 för andelen förnybar el snart uppfyllt. De anser också att större produktionsanläggningar av förnybar el nu kan stå på egna ben.

Av 1 000 tillfrågade svenskar tror 52% att de kommer att äga en egen solenergianläggning inom tio år, enligt en undersökning genomförd av Kantar Sifo, på uppdrag av branschföreningen Svensk Solenergi. Ungefär 3% av dessa besvarade att de redan har en solcellsanläggning.

Solenergi populärastIntresset för solenergi är stort och fortsätter att öka. Redan tidigare undersökningar visade att solenergi är det populäraste energislaget. Tillväxtpotentialen är rejäl eftersom potentialen bland svenska villatak är ca 5 TWh.

Snabbare energiomställningDrygt 4 av 5 svenskar tror att solenergi har en viktig roll i den framtida energiförsörjningen. Mer än hälften skulle gärna se en snabbare omställning till mer förnybar energi och gärna påskynda processen genom att anskaffa en egen solenergianläggning. De flesta tycker inte att coronapandemin minskat deras intresse att vilja investera i solceller.

Viss tveksamhetMen det finns en del invändningar bland svenskarna som gör dem tveksamma till en investering. Drygt hälften – 53 procent – anser att den svenska väderleken gör solenergi ekonomiskt ointressant och knappt en femtedel – 18 procent – kan inte svara på frågan. Därutöver verkar knappt hälften – 46 procent – att de inte besitter den tekniska kunskap som de tror krävs för att driva en egen solcellsanläggning.

Överbrygga kunskapsluckaUppenbarligen finns ett kunskapsglapp mellan potentiella solcellsägare och verkliga fakta när det kommer till solenergis möjligheter i Sverige. Till exempel har stora delar av södra och mellersta Sverige, samt kustremsan i Norrland nästan lika stor solinstrålning som mellersta Europa.

Fler har råd med solceller tack vare grönt rotavdragÄven den egna ekonomin bland svenskar kan vara en hämmande faktor. Exempelvis anser 58 procent att en solcellsanläggning på egna villataket kostar för mycket. 63 procent skulle önska ett högre rotavdrag för att en solcellsanläggning skall vara intressant. Därför kan regeringens nya förslag till ett s k grönt rotavdrag vara en rätt väg att gå, där avdraget föreslås höjas från nuvarande 9% till 15% på hela investeringen, d v s både material- och arbetskostnad.

God klimatnytta och långsiktig lönsamtDet stora intresset för solenergi visar att människor gärna vill bidra till en grön energiomställning som är bra både för klimatet, närmiljön och den egna plånboken. Bidragande är förstås de allt lägre priserna för solcellsanläggningar – med massiva prissänkningar för 5 - 10 år sedan – som gör en investering i solceller lönsam. Sedan några år följer prisutvecklingen en mer utplanande kurva, och därför är det gröna rotavdraget extra välkommet!

Att det finns en mycket stor potential för mer solceller i Sverige, samt att det långsiktiga intresset fortsätter att växa, är två nyckelfaktorer för en hög och stabil fortsatt tillväxt inom solenergibranschen.

Det är stor efterfrågan att även få veta vilka poddar som finns på engelska inom solceller och förnybar energi, så nedan presentation av ett urval.

Det finns gott om engelskspråkiga poddar och bloggar inom solceller och förnybar energi är stort. Dessa poddar passar utmärkt att omvandla väntetid till nyttotid, t ex i bilen, bussen, tåget – eller på promenaden till och från jobbet eller gymmet. Nätet är fullt av intressanta och kunskapslyftande poddar, t ex inom solceller och förnybar energi, som ger en överblick, aktuella solceller och ny bildning inom solceller och förnybar energi. Medverkande personer är kunniga och brinner för sina ämnesområden, och kan konsten att göra avancerad teknik och snåriga affärsmodeller begripliga.

Nedan en presentation av de kanske mest intressanta på nätet.

Renew Economy – Clean Energy News and Analysis RenewEconomy.com.au är Australiens bäst informerade och mest lästa webbplats, med fokus på nyheter och analyser inom förnybar energi och klimatpolitik. Den riktar sig till beslutsfattare inom industri och samhälle, d v s en publik med ett starkt intresse för övergången till en koldioxidsnål ekonomi. De har mer än 10 miljoner unika sidvisningar per år. Deras dagliga nyhetsbrev skickas till ca 17 700 personer, mestadels inom industrin, med en öppningsfrekvens på i snitt 38%.

Läs mer här!

Solar Insiders – en Renew Economy PodcastRenewEconomy-grundaren och redaktören Giles Parkinson och solindustriveteranen Nigel Morris, från Solar Analytics som ger en inblick i solcellsbranschen och hur den påverkar både företag och privatpersoner.

Lyssna på podden här!

Energy Insiders – ännu en Renew Economy PodcastRenewEconomy ger också ut podden Energy Insiders som ger en allmän översikt kring utvecklingen inom förnybar energi.

Lyssna på podden här!

Samlingsplatsen för engelskspråkiga poddar om solenergiPoddar om solenergi på engelska. Energisystemet förändras snabbt. Kom och utforska framtiden med entreprenörer, forskare och andra nyfikna som banar väg för tekniken som håller på att förändra samhället. Varje vecka tar de med sig lyssnarna på en rundtur i den globala energiomvandlingen och ger insikter i teknologitrender, marknader och företag, och förmedlar kunskap på ett underhållande sätt.

Lyssna på podden här!

Solar Power World De är det främsta mediet för den amerikanska solcellsmarknaden och representerar branschens mest betydnade solcellsinstallatörer, entreprenörer och utvecklare. Sedan 2011 har Solar Power World hjälpt amerikanska solcellsentreprenörer – inklusive utvecklare, installatörer och EPC (Energy Performance Contracting) på alla marknader – att skapa tillväxt parallellt med hög kvalitet i utförda uppdrag.

Solar Power World producerar dagligen nyhetsinnehåll online – t ex podcasts och videor, webinarier och whitepapers – och är även aktiva i sociala medier. De publicerar även den årliga Top Solar Contractors-listan, den mest erkända listan över solcellsföretag i USA.

Läs mer här och lyssna på deras podd här!

MIT Energy InitiativeMIT Energy Initiative är MIT's nav för energiforskning, utbildning och uppsökande verksamhet. De ansluter lärare, studenter och personal för att utveckla kunskap, teknik och lösningar som ger prisvärd och förnybar energi. Deras uppdrag är att utveckla lösningar utan koldioxidutsläpp som effektivt, prisvärt och hållbart tillgodoser globala energibehov. De strävar efter att minimera miljöpåverkan och utsläppen av växthusgaser samt mildra klimatförändringarnas effekter.

Lyssna på podden här!

The Energy GangPodden börjar med om hur Europa betraktas ur ett amerikanskt perspektiv, med avseende på de historiska subventioner av sol- och vindenergi, men även kärnkraften, som gett en lärdom som hela världen kan dra nytta av. Det förs även ett spännande resonemang om elnäten i USA, som blir hårdare belastade. Det finns paralleller och kan jämföras med bristerna i det svenska elnätet. Därefter ett samtal om hur många intresseorganisationer i USA nu samlas under ett nytt gemensamt paraply för RES/clean tech. Slutligen en intressant utblick mot oljerika Texas och deras pågående och snabba utbyggnad av både förnybar energi och batterilager. En sammanfattande podd om hur förnybar energi från sol och vind dominerar utbyggnaden av den globala produktionskapaciteten, och beskriver även vilken avgörande roll Europa spelat och fortsätter spela i paradigmskiftet för vägen till ett dekarboniserat samhälle.

Lyssna på podden här!

15 Solar Podcasts that Solar Energy Industry Insiders Should Listen to Solcellsbranschen växer snabbt. Med den snabba tillväxten åtföljs av en snabb ström av förändringar, utveckling och innovationer. För aktörer i branschen är det avgörande att vara uppdaterad om utveckling i branschen.

Lyssna på poddarna här!

Solar Energy International (SEI) Podcast SeriesSolar Energy International (SEI) Podcast-serien ger intervjuer med experter inom solcellsbranschen och medlemmar inom SEI-teamet. De ger den information som behövs för att kunna ge kunskapslyft inom ämnet. Tyvärr bara 3 avsnitt från 2019 ännu så länge.

Lyssna på podden här

The Energy ShowEtt 30-minuters pratprogram utsändning som varje lördag på KDOW Radio AM i San Jose Kalifornien. Varje vecka ger de praktiska pengasparande tips om hur energiförbrukningen kan minskas i både hushåll och bland företagen.

Lyssna på podden här!

Planet Watch Radio Podcast | Solar EnergyDetta radioprogram och podcast har ambitionen att beskriv lösningar på vår planets stora problem. De intervjuar forskare, innovatörer och entreprenörer i frontlinjen, som skapar lösningar på dagens stora problem och hur solenergi kan vara till hjälp. Dessvärre finns bara poddar fram tills 2019.
Lyssna på podden här!

Greentech Media – Renewable EnergyGreentech Media levererar informerande marknadsanalyser, B-2-B-nyheter och konferenser till den globala marknaden för förnybar energi, med fokus på solenergi samt el- och energiföretagens utveckling. Deras branschledande nyheter och analyser tillhandahålls av en kår av mycket kunniga och journalister, med understöd av ett globalt nätverk av branschfolk, analytiker och experter.

Lyssna på podden här!

InterchangeEn annan podd som produceras av Greentech Media är Interchange, som är en av de ledande leverantörerna av informationstjänster för nästa generations förnybara energi och energisystem. De veckovisa avsnitten presenteras på ett dynamiskt och underhållande sätt, inklusive trender, ny teknik, och presentation av företag inom energisektorn.

Lyssna på podden här!

Elproduktionen i Sverige är nästintill fossilfri – d v s ca 98% kommer från fossilfria energislag. Det bidrar till mycket låga klimatutsläpp – bland de lägsta i världen. Vår energimix – där ca 80% kommer från kärn- och vattenkraft – gör att vi har en bra grundläggande försörjning av el i Sverige. Men de förnybara energislagen solenergi och vindkraft är på start frammarsch och ökar sina andelar av svenska energiförsörjning.

Väderberoende och väderoberoende energislagDe väderoberoende energislagen kärnkraft och biokraft – och i viss mån vattenkraft – balanserar de väderberoende energislagen solenergi och vindkraft. Det samspelar bra med varandra och ger en god balans i svensk energiförsörjning. Dock kan det uppstå kraftiga variationer, som t ex i våras när det under perioder uppstod både överskott och underskott i svensk energiproduktion, beroende på driftstopp och underhållsarbeten i kärnkraftverken, stora variationer i vidkraftverkens elproduktion beroende på mängden blåst m m.

Alltmer förnybar energiAndelen förnybar energi i Sverige blir allt större, vilket förstås säkrar den svenska elförsörjningen. Mer än hälften av svensk elproduktion kommer från förnybara energikällor, såsom solenergi, vatten- och vindkraft. Av dessa tre energislag har vattenkraften den största andelen, som följs av vindkraften och slutligen solenergin.

VattenkraftenDen förnybara energin är väderberoende. Andelen vattenkraft är beroende på nederbördsmängden, d v s hur mycket det snöar och regnar, speceillt i Norrland där de flesta större vattenkraftverk finns.

Vattenkraften byggs knappt ut längre, men både vind- som solkraft ökar starkt. Vindkraften har ökat 20-fald sedan millennieskiftet – från 457 GWh år 2000 till 16 623 GWh 18 år senare. Det motsvarar en ökning på ca 3 500%.

VindkraftenAndelen producerad el från vindkraften beror på hur mycket det blåser, och andelen solenergi som kan genereras beror på solinstrålningen och molnigheten – kort sagt hur mycket solen skiner.

Mellan åren 2017 och 2018 minskade vindkraftens elproduktion med närmare 5%, vilket beror på att det blåste mindre. Det ger en bild av förnybara energislags väderberoende. Men tillväxten inom vindkraften fortsätter att öka. Anledningen är att vindkraftverk blir allt billigare att producera och uppföra. Trenden med sjunkande priser förutspås fortsätta, tack vare en intensiv teknikutveckling.

Av Sveriges totala elproduktion på ca 160 TWh utgör vindkraften ca 10%, men är för år 2020 på väg att passera 20 TWh, d v s en ännu högre andel av svensk energiförsörjning. Prognosen till fram till och med 2022 är 38 TWh, d v s en fördubbling.

SolkraftenÄven elproduktionen från solenergin fortsätter att öka kraftigt – dock från en mycket liten andel på knappt 0,25% – ca 0,4 TWh för är 2018. Till och med 2022 år visar prognosen en ökning till 1,7 TWh, vilket innebär en snabbare ökning än tidigare bedömningar. Det innebär en fyrdubbling på 4 år.

Fördelen med solenergin är att den kan byggas ut på befintliga fastigheter och byggnader, så den tar för dessa tillämpningar ingen extra markyta i anspråk. Däremot täcker förstås solcellsparker en hel del markyta och tyckas vara väldigt stora, men rent teoretiskt behövs det mindre än Ölands yta för att försörja hela Sverige med 100% solenergi. En annan fördel är att solcellerna varken stör djur, natur eller människor.

Stark utvecklingÄven om solenergin ännu så länge bara står för en liten av Sveriges totala elproduktion, så visar trenden en stark tendens uppåt och som drivs av en snabb teknikutveckling. Idag står sig energin från solceller väl i konkurrensen med andra energislag, även på våra nordliga breddgrader.

Sikte på 100% förnybar energiTrenden mot förnybar energi visar inga tecken på avmattning, tvärtom. Vem vet, inom en inte alltför avlägsen framtid kanske Sverige drivs helt av förnybara energislag. Tekniskt är det fullt möjligt – och numera även ekonomiskt lönsamt.

Att satsa på solkraften har en enorm potential – så tveka inte att investera i solceller.

Hos en del människor finns tvivel och tveksamheter huruvida en investering i solceller i Sverige är lönsam, och om solen ger tillräcklig energi. Andra tycker att solceller bara är något för välbärgade människor med pengar till övers som har råd att investera dyr energiteknik, och att det därför vore bättre att vänta på framtidens billigare solcellsteknik.

Solceller fungerar inte i Sverige?Solen skiner tillräckligt i Sverige – även om det är mörkt och kallt på vintern. För många är det svårt förstå att solceller fungerar i ett land som korsas av polcirkeln. Visst är det förståeligt att Götaland och Svealand kan fungera, men Norrland känns för de flesta väldigt avlägset att installera solceller.

Men sant är att solceller producerar minimalt med solenergi under de tre mörkaste månaderna på vintern i Sverige. Och omvänt – under årets nio ljusaste månader producerar solceller ofta mer el än vad många fastigheter förbrukar. Det ger överskottsel som kan säljas till elbolaget, vilket ger extra pengar i plånboken. Försäljningen regleras oftast genom avdrag eller tillgodo på elräkningen.

Solceller ger betydligt mer solel söder om Sverige?Norr om Alperna är skillnaden i solinstrålning mellan Europas länderna ganska liten. Till exempel har Paris, Berlin och Göteborg ungefär samma solinstrålning, där skillnaden i förekomsten av dis och partiklar i luften har en viss betydelse. Kontinenten har mer förekomst av dis och partiklar, än i Skandinavien där luften är klarare. En annan skillnad är temperaturen. Kallare klimat ökar verkningsgraden hos solcellerna.

Sverige är ett föregångsland inom solceller?Nej, skillnaden i installerad effekt för solceller mellan t ex Sverige, Danmark och Tyskland är ganska betydande. Danmark har ca 10 gånger fler solcellsanläggningar än Sverige, och Tyskland ca 100 gånger fler. I Sverige kommer mindre än 0,5% av elproduktionen från solceller. Vid jämförelse med Tyskland är motsvarande siffra ca 8%. Slutsatsen är att Sverige behöver stimulera utbyggnaden av solcellsanläggningar betydligt mer, t ex genom att ta bort effektgränsen på 255 kW (därom mer i andra artiklar).

Solceller är dyra att anskaffa?Många tror att det är dyrt att investera i solceller. Det är sant om vi blickar ett decennium bakåt i tiden. På den tiden var solceller ca 6 - 8 gånger dyrare än idag. Prissänkningen startade på allvar när Tyskland via statliga subventioner gjorde en enorm satsning för att ställa om till mer förnybar energi. Till en början gynnades inhemsk produktion av solceller, men ganska snart blev tyska – och även andra länders solcellsproducenter – omsprungna av kinesiska tillverkare av solceller.

Återbetalningstiden är för lång?I Sverige har investeringar i solceller i stort sett fördubblats jämfört med föregående år sedan 2015. Denna enorma volymökning har också pressat priserna ytterligare. Med tanke på solcellers långa livslängd, som överstiger 30 år – med en återbetalningstid på mindre än 15 år för solceller till villa och småhus – och mindre än 10 år för solceller till kommersiella fastigheter på stora flacka eller platta takytor – är en investering i solceller en mycket god investering, som även gagnar miljön och klimatet.

Avkastningen från investerat kapital ligger i spannet 5 - 10%, beroende på solcellsanläggning, vilket får betraktas som en god avkastning, särskilt om avkastningen är garanterad tack vare solen. En jämförelse med börsens varierande och osäkra utveckling, och där pengar sparade på bankkontot knappt ger någon avkastning alls, så är solceller en säker investering, med garanterad avkastning.

Solceller sänker värdet på fastigheten?Dagens mer estetiskt tilltalande solceller ger villor och fastigheter status att vara klimatsmarta, miljöaktiva, energieffektiva – och dess fastighetsägare betraktas som framtidsorienterade mot en mer hållbar fastighetsförvaltning. Detsamma gäller vanliga småhus- och villaägare som vill framtidssäkra sina småhus och villor.

Andra energieffektiviserande åtgärder ökar fastighetsvärdet mer?För ett par decennier sedan anskaffade många villa- och fastighetsägare bergvärmepumpar, vilket var energieffektivt och påverkade fastighetens värde positivt. Samma resonemang gäller numera för solceller, vilket enligt de flesta mäklare också höjer värdet på villan eller fastigheten, Den bästa avkastningen – och som samtidigt höjer fastighetsvärdet – är att kombinera solceller med en värmepump. För till exempel en villaägare innebär det att en större andel av solelproduktionen går till egenanvändning, vilken har ett större värde än om motsvarande andel solel skulle behöva säljas som överskottsel till elbolaget.

Solceller skadar taket?En positiv bieffekt av solceller är att de snarare skyddar än skadar taket. Särskilt för papptak kan livslängden öka med åtskilliga år, tack vare att solceller ger skydd från den skadliga och nedbrytande UV-strålningen från solen. För att taket inte skall ta skada redan vid installationen av solceller, är en förutsättning att seriösa och behöriga solcellsleverantörer får uppdraget att genomföra installationen.

Solceller blir bättre och effektivare i framtiden?Ja, det stämmer! I likhet med allt annat i samhället så sker också en ständig utveckling av solceller – både estetiskt, tekniskt, hållbarhets- och prismässigt. Även verkningsgraden blir allt bättre. Men det utgör ingen grund att vänta med investeringen – lika lite som det skulle vara klokare att vänta med inköpet av dator, surfplatta eller smartphone. Utvecklingen går framåt hela tiden – utan avbrott. När tillfälle ges och investeringen känns rätt, då bör även beslutet att investera i solceller tas.

SlutligenEn investering i solceller är ett utmärkt sätt till lönsam investering i klimatsmart energiteknik redan idag – både för den större fastighetsägaren som för vanliga småhus- och villaägare. Med batterilager – som det nya gröna ROT-avdraget kan användas till – finns till och med möjligheter att bli självförsörjande på solenergi.

Att lyssna på poddar är ett bra sätt att använda väntetid till nyttotid, t ex vid pendling till och från arbetet, sysslor som diskning, strykning och städning i hemmet, eller som avkoppling – kort sagt, överallt där nytta kan förenas med nöje. Nätet svämmar över av spännande, bildande och nyttiga poddar, t ex inom solceller och förnybar energi, som ger ny kunskap och insikter i olika frågeställningar. Moderatorer och gäster är ofta experter inom dessa ämnesområden, som förmedlar nyheter och kompetens till kunskapstörstande lyssnare på ett underhållande sätt.

Men var i utbudet ska man börja lyssna? Nedan finns ett 10-tal svenska poddar och bloggar inom solceller och förnybar energi att lyssna på:

Solcellskollens podcast Podden om det förnybara energisystemet. Lyssna på samtal med entreprenörer, forskare och andra nyfikna som banar väg för framtidens energisystem. Programmet leds av Erik Wallnér, medgrundare av Solcellskollen.

Lyssna på podden här!

Ny Teknik – Solenergi som tjänstSolenergiexperten Harald Överholm, som är VD på företaget Alight, vilka erbjuder solel som en tjänst, berättar varför solel fortfarande utgör en så försvinnande liten del av både svensk och globalt elproduktion. Även ett resonemang om varför Elon Musk utgör en så viktig förebild för utvecklingen av solenergibranschen i världen.

Andra ämnen som behandlas i podden är hans syn på kärnkraftens roll för elproduktionen, vidare om digitaliseringens betydelse för energibranschen, om utvecklingen av solcellsparker i Sverige och om de ambitioner företaget Alight har att bli den största aktören i Europa inom försäljning av solel som tjänst, s k PPA.

Lyssna på podden här!

Avanzapodden – Senaste status inom solenergibranschenDenna episod av Avanzapodden gästas av Anna Kinberg Batra – tidigare partiordförande inom Moderaterna – som numera är ordförande i Soltech Energy som är ett företag med flera dotterbolag med solrelaterade verksamheter. Hon berättar om vad gemene man behöver veta om solenergi just nu, om hur solcellsbranschen mår, och om branschen fortfarande är beroende av subventioner. Samtalet fortsätter om framtidsutsikterna för solcellsbranschen och om det finns risk förknippade med s k stranded assets bland utilitiesbolagen. Intressanta ämnen berättade på ett lättsamt sätt!

Lyssna på podden här!

WSP – Vår infrastrukturBland många andra ämnen som behandlas för framtidssäkrad infrastruktur, diskuteras även om om elnätets status och om den reglering vi har idag, samt vad som behövs för att vi skall få ett elnät anpassat till både samhällets elbehov och den växande andelen el som kommer från förnybara energikällor.

Lyssna på podden här!

Bengts nya villabloggBengt Stridh är en erkänd expert inom solcellsområdet. Sedan 2010 har han drivit bloggen Bengts Villablogg, med 1,6 miljoner sidvisningar under de första 8 åren. Han är numera universitetslektor vid Mälardalens Högskola och undervisar inom solcellsområdet, och håller även föredrag och föreläsningar inom solceller. På sin bloggsida ger han värdefull kunskap, råd och tips till läsare med intresse att installera solceller på taket.

Läs mer om bloggen här!

Energipodden FramtidskraftUtvecklingen går i en rasande fart och vi vill försöka få fatt i vad som händer. I energipodden Framtidskraft frågar de ut hållbarhetsexperter, digitaliseringsproffs och innovatörer om deras syn framtiden. Förhoppningsvis blåser en fin bris av framtid in över oss.

Lyssna på podden här!

KlotetVetenskapsradions internationella miljöprogram i Sveriges Radio P1. Podden bjuder bland annat på ämnen som den svenska solcellsboomen, omställningen till ett förnybart samhälle och läget i Östersjön.

Lyssna på podden här!

MiljöpoddenI podden diskuteras olika miljövetenskapliga teman, såsom klimatförändringar, förnyelsebar energi, miljöpsykologi, filosofi och politik. Podden drivs av Ahmed Al-Qassam, fil.kand i miljövetenskap och Fanny Jönsson, fil.kand i journalistik, som tillsammans med intressanta experter och yrkesutövare dyker ned i olika hållbarhetsfrågor.

Lyssna på podden här!

KlimatpoddenPodden produceras av Ragnhild Larsson, journalist & storyteller som driver produktionsbolaget Konvoj Produktion. I Klimatpodden får du möta aktivister, forskare, ekobeställare, entreprenörer och andra som agerar för att stoppa klimatförändringarna.

Lyssna på podden här!

Fler engelskspråkiga poddar och bloggar Utbudet av engelskspråkiga poddar och bloggar inom solceller och förnybar energi är ännu större. Nästa vecka presenteras ett urval av dessa.

Höstbudgetens gröna besked – en fördubbling av effektgränsen – och grönt rotavdrag

I veckan presenterade regeringen flera nya förslag, med fokus på hållbarhet i höstens budget. Regeringen kallar det att "ge solel bästa möjliga villkor" som skall underlätta industrins gröna omställning.

Omstridd effektgränsDet sedan många år kritiserade effektgränsen 255- W installerad effekt – som inte får överskridas om ägaren av solcellsanläggningen vill slippa energiskatt på egenanvänd solel – höjs nu till 500 kW. Det innebär att både befintliga och nya solcellsinstallationer i många fall kommer öka i storlek, vilket ger skalfördelar.

Bara två länder i Europa med effektgränsTill skillnad från de flesta andra europeiska länder har Sverige kvar denna beskattning av egenanvänd solel. Även Finland har en effektgräns, men den ligger på dubbla effekten – 1 MW installerad effekt. Denna effektbegränsning med åtföljande beskattning om gränsen överskrids, får betecknas som underlig – både för Sverige och vårt grannland öster om oss – eftersom vår allas strävan ju är att snabbast möjligt bli koldioxidneutrala, med maximal andel elproduktion från förnybar energi.

JämställdhetEgenproduktion av solel borde vara jämställt med egenodling av grönsaker och frukter – det vi skördar och förbrukar själva bör rimligen vara skattebefriad, oavsett mängd. Många krafter i Sverige verkar för att förmå regeringen att slopa energiskattepålagan helt.

Slopa effektgränsen heltEffektbegränsningen innebär att många fastighetsägare till byggnader med stora takytor har tvekat, och till och med avstått från investering i solceller. Den riktiga tillväxtboomen sker inte förrän effektbegränsningen tas bort helt.

Solcellsstödet till kommuner och företag kvar Det andra positiva beskedet från regeringen är att förlänga solcellsstödet för kommuner och företag. Förslaget innebär 10% – en halvering i stödnivå för kommuner och företag under 2021 jämfört med innevarande år. Regeringen vill avsätta 260 miljoner kronor till solcellsstödet för nästa år. Exakt hur stödet skall utformas och fördelas vill regeringen återkomma till.

Grönt ROT-avdragFör privatpersoner har regeringen nyligen remitterat förslag om att införa ett grönt avdrag för solceller – där 15% av hela investeringen i solceller får dras av direkt på fakturan – vilket innebär ett grönt ROT-avdrag. Motsvarande nivå för elbilsladdare och batterilager är 50%. Avdraget är maximerat till 50‚Äö√Ñ√∂‚àö√ë‚àö‚àÇ‚Äö√†√∂‚àö√´‚Äö√†√∂‚àö‚â§000 kr per år.

Sök ROT-avdraget varje årDet gröna ROT-avdraget kan sökas på nytt varje år, vilket innebär att en omställning till förnybar energi för t ex en villaägare eller ägare av flerbostadshus kan ske gradvis – t ex att starta med en solcellsanläggning första året, för att året efter installera elbilsladdare och batterilager.

Nedtrappning av bidrag och avdragHöstbudgetens positiva signaler för en fortsatt stimulering av solenergibranschen – dock med minskade anslag och nivåer – ger förutsättningar till en smidig övergång för en bransch som framöver kan verka på helt kommersiella villkor, utan beroende av bidrag. Dessa bidrag var dock nödvändiga under många år för att få solenergibranschen att växa, priserna på solceller att sjunka och därmed få ner återbetalningstiden för investering i solcellsanläggningar.

Regeringen har också lagt fram förslag om stöd för t ex energieffektivisering av flerbostadshus – vilket är ännu ett steg i riktning mot mer el från förnybara produktionskällor.

Ett argument som en del människor använder och som gör dem tveksamma inför investering i solceller är att solen bara ger tillräcklig solinstrålning på sommaren. Andra argument är att solceller bara är något för tekniknördar. Ytterligare argument är att de förfular och förminskar det estetiska värdet på framförallt villor, småhus och bostadshus, där taken är synliga från gatunivå. Vissa tror att solceller är krångliga att installera och kan skada villan eller fastigheten.

Myter stämmer sällanDet korta svaret är att det inte stämmer! En investering i solceller är ett utmärkt sätt att bidra till både miljön, klimatet, energiomställningen och plånboken, utan att behöva bekymra sig om varken tekniken eller installationen. Idag kan solcellsanläggningar anskaffas nyckelfärdiga – både för villan, bostadshuset eller den kommersiella fastigheten – där solcellsleverantören tar hand om allt – inklusive pappersarbetet.

Solceller för tekniknördar?Någon tekniknörd behöver en villa- och fastighetsägare inte vara för att investera i solceller. Installationen genomförs av solcellsspecialister, som förstås behöver veta allt om solceller, inklusive gällande arbetsrättsliga regler, byggkrav, behörighet för elinstallation m m.

Eftersom solceller inte har några rörliga delar eller komponenter, så är behovet av service, drift och underhåll minimalt, åtminstone för mindre solcellsanläggningar.

Solceller försämrar det estetiska värdet?Dagens solceller är i regel helt svarta, med svarteloxerade aluminiumramar, till skillnad från den förra generationens solpaneler som ofta var blåskimrande med naturoxiderade silverfärgade ramar. Monterade på ett tegelrött tak blev utseendet ifrågasatt och det estetiska värdet oftast inte så lyckad.

Snygga solpanelerIdag finns också solcellspaneler som bara består av två härdade glasskivor, med ett mellanliggande mycket tunnt helsvart skikt av fotoelektriskt kisel. Det ger ett intryck av tunna svarta plattor som tycks sväva någon decimeter ovanför själva taket. Det gör taket mer enhetligt och ger ett stilrent intryck. Allteftersom miljö-, klimat- och hållbarhetsfrågor vuxit sig allt starkare, så har också solceller blivit lite av en statussymbol. Synen på solceller har förändrats till det bättre.

Pannor med integrerade solceller vid takomläggningI samband med en förestående takomläggning finns också takintegrerade solceller att tillgå. Dessa erbjuds som fotoelektriska takpannor – ofta kallade för solpannor – som ersätter vanliga betong- eller tegelpannor. Även s k shingelpannor finns med integrerade solceller, som – i likhet med solpannor – är anpassade för att estetiskt harmonisera med vanliga takpannor. Dessa används för att komplettera runt skorstenar, vindskivor m m, där det kan behöva kapas takpannor för inpassning. Det finns numera även takplåt, belagd med ett fotoelektriskt skikt. Oftast går det inte att skilja shingel- och solpannor från vanliga takpannor – ej heller vanligt takplåt från solplåt – tak vare färg- och formanpassningar.

Solceller är besvärliga att installera?Vid sökning på nätet för sökbegreppet solceller visas miljontals träffar i resultatlistan. Det finns helt enkelt massor av tillgänglig information om solceller, vilket kan få potentiella kunder tro att solceller kräver vetenskaplig kunskap och därmed är alltför krångligt att anskaffa. Antalet frågetecken blir helt enkelt för många hos den vanlige fastighetsägaren, vilket kan verka avskräckande.

Låt solcellsexperten ta hand om pappersarbetetFrågor kring valet av solceller, beställning, installation, elanslutning, bygglov, tillstånd, eventuella solcellsbidrag eller ROT-avdrag, anslutning till elnätet och hanteringen av överskottsel, ursprungsgarantier och elcertifikat m m är sådant som en seriös solcellsleverantör tar hand om – vilket avlastar fastighetsägaren och samtidigt gör investeringen i solceller vädigt smidig och enkel.

Nyckelfärdig solcellslösning fungerar bästEgentligen finns bara två saker som fastighetsägaren behöver göra själv – dels att söka bygglov från kommunen, dels ansöka om det statliga investeringsstödet, alternativt begära ROT-avdrag. Resten sköter solcellsleverantören – de levererar en komplett nyckelfärdig anläggning till ett överenskommet fast pris.

Fortsättning följer kring missuppfattningar om solceller inom kort.

Ett smart energisystem innebär att den tillgängliga energin i elnätet kan nyttiggöras så effektivt som möjligt på ett så effektivt sätt som möjligt, så att den matchar elanvändningen. För att öka effektiviteten i hela energisystemet krävs en samverkan mellan både småskaliga och storskaliga energiproducenter, och övriga aktörer på energimarknaden. Gemensamt måste aktörerna se till att intelligenta tekniska energilösningar samverkar med intelligenta affärsmodeller för energistyrning.

Styrning av eltillförsel från solcellerUr perspektivet från elförbrukaren kan effektiviteten ökas genom att mäta och styra bort energianvändning som inte behövs, samtidigt som elanvändningen styrs till tidsperioder med mindre hög belastning på elnätet. Inom en fastighet kan t ex elen från solceller styras till användning för kylning av fastigheter och byggnader under soliga dagar sommartid – s k komfortkyla.

Balansera hög och låg belastning på elnätetI tider med normalt hög belastning – t ex på morgonen när alla kaffekokare är påslagna och industrin drar igång sina maskinerier – kan en spridning av det egna energibehovet relativt situationen i överliggande energisystem skapa en jämnare kurva för energianvändningen.

Effektstyrning minskar kostnaderEtt sätt som praktiseras redan idag är s k effektabonnemang, där högsta effektuttag under t ex en månad bestämmer priset för resten av månaden. Ett annat sätt är att tillämpa olika tariffer, t ex mellan dag och natt. I dessa ammanhang kan solceller medverka till att kapa effekttoppar och därmed både minska abonnemangskostnader och kostnaden för högsta effektuttag.

Energiförbrukningen tar andra vägarCorona-krisen har redan bidragit till en något lägre energianvändning, tack vare att fysiska resor kunnat ersättas med digital teknik. Dagens fossildrivna bilar och andra fordon ersätts av allt fler eldrivna bilar med högre energieffektivitet. Det ökade antalet datahallar och datacenter som i rak takt byggs av det stora teknikbolagen – t ex Google, Facebook och Amazon – ökar visserligen energibehovet, men bidrar samtidigt till färre fysiska resor.

Framtidens energilagerVår tids stora utmaning är storskalig lagring av energi, t ex från solceller. I huvudsak finns två huvudspår – dels att omvandla solenergi till kemiskt bunden energi, t ex vätgas eller batterier – dels att mekaniskt lagra energi i t ex svänglager.

Alternativa energilagerAtt lagra vätgas innebär att produktionen av vätgas via t ex solceller kan ske varsomhelst i världen, för att sedan skeppas till platsen där vätgasen skall användas för elproduktion. Lagring av solel i batterilager måste ske i nära anslutning till där elförbrukarna finns, för att minimera energiförluster. Batterilagren måste också bidra till en ökad energieffektivitet, miljönytta och kostnadseffektivitet i andra delar av energisystemet, för att vara ett lönsamt alternativ.

Större energidensitet i batterilagerBåde högre energidensitet och lägre pris per lagrad kilowattimma är att förvänta. För litium-jon-batterier kommer energitätheten sannolikt att öka med ca 50% de närmaste 5 åren, samtidigt som återvinningen av använda metaller såsom litium, kobolt och nickel kommer att effektiviseras. Sammantaget innebär det mindre batterier och lägre kostnader per lagrad kWh.

Överskottsel kan sparasDet innebär att överskottselen från t ex solceller i framtiden kan lagras energieffektivt – både i villor, bostadshus, kommersiella fastigheter och från solcellsparker – istället för att slumpas ut på elnätet när elpriserna är i botten. Den lagrade overskottselen kan sedan användas inom fastigheten, i närområdet eller för att balansera det allmänna elnätet när energibehovet är stort.

Lönsamma solcellerEn investering i solceller från t ex Solkraft Sverige idag är lönsam – och kan i det långa perspektivet bidra till ett effektivare energiutnyttjande och en jämnare energiproduktion, som minimerar risken för effektbrister i det svenska elnätet.

Det finns ett växande intresse att etablera solcellsparker i Sverige. Drivkraften är bl a sjunkande priser att installera solceller på mark. En annan orsak är att tekniken väcker nyfikenhet bland investerare. Utanför Sverige har byggandet av stora solcellsparker sedan flera år varit en vanlig syn i landskapsbilden, och tillväxttakten ökar. Nu vill även Sverige stärka kompetensen inom området.

Största svenska solcellsparken snart verklighetUnder år 2020 har flera solcellsparker etablerats på olika håll i Sverige, och fler är planerade. Den i särklass största solcellsparken vill den danska solparksutvecklaren European Energy bygga på ett markområde nära Svedberga, strax utanför Helsingborg. Den skall kunna förse ca 10 000 villor om året med förnybar el. Markytan som solcellsparken kommer att ta i anspråk motsvarar ca 350 fotbollsplaner, fördelat på 280 000 solpaneler. Den installerade effekten förväntas till ca 130 MW. Det Köpenhamn-baserade företaget väntar nu på ett godkännande från Länsstyrelsen i Skåne och Helsingborgs kommun.

Dansk investerare i grön energiEuropean Energy är internationellt verksamma inom solceller, vindkraft och storskalig grön energilagring. De menar att den gröna tekniken för energiproduktion redan utkonkurrerar både kol, olja och gas, tack vare lägre kostnad per producerad kilowattimme. De arbetar på helt kommersiella villkor, utan behov av statligt investeringsstöd.

De bygger för närvarande solparker i våra grannländer Danmark och Finland, men även i Tyskland, Brasilien och Mexiko. Nyligen investerade de i Italiens största solcellspark någonsin, och står beredda att investera drygt 4 miljoner euro för kommande 5 år.

Andra större svenska solcellsparkerIdag finns bara ett 10-tal solparker som överstiger 10 MW, och betydligt fler är på gång. HSB i Södermanland har byggt landets största solcellspark nära E20 vid Strängnäs, med ca 50 000 solpaneler. Den byggs i två etapper. När den är färdigbyggd kommer den att vara Sveriges största solcellspark med en total installerad effekt på 20 MW och en elproduktionskapacitet på 18 000 MWh. Första etappen – som invigdes i början av september 2020 – motsvarar 14 MW och beräknas producera 13 000 MWh. Den producerade solelen från båda etapperna räcker till ca 7 500 lägenheter, bl a till de egna fastigheterna inom HSB. Storleken är nästan en fyrdubbling, jämfört med den närmast mindre solcellsanläggningen.

Utanför Sjöbo finns en solcellspark med en installerad effekt på 5,8 MW. Den består av nästan 21 000 solpaneler och upptar en markyta på ca 11,2 hektar – eller nästan 18 fotbollsplaner. Investeringen gjordes av Sparbanken Skåne under 2019.

Nya solcellsparkerNya Solevi är en solcellsanläggning vid Säve flygplats, någon mil nordväst om Göteborg – även benämnd Säve Solcellspark – som har en installerad effekt på ca 5,5 MW. Den årliga produktionen av solel är beräknad till ca 5,5 GWh / år. Den invigdes i slutet av 2018.

Även Linköping satsar på en solcellspark i närheten av Gärstadverket. Den består av ca 30 000 solpaneler och har en installerad effekt på 12 MW. Den beräknade årsproduktion är ca 11,5 GWh per år. Det motsvarar hushållselen för ca 2 300 villor under ett år. Den i anspråktagna markytan är ca 13 hektar, vilket motsvarar ca 22 fotbollsplaner. Solcellsparken är uppförd i samarbete mellan Swedbank, Alight (f d Eneo Solutions), Infranode och Tekniska verken. Swedbank har tecknat ett energiköpsavtal (PPA) vilket innebär att de köper den producerade solelen från parken som ett led i deras hållbarhetsarbete. Den driftsattes i juli 2020.

Fler investeringar i solcellsparkerFler solcellsparker är på gång i trakterna runt Göteborg. Platsen är Utby, nära Partille. Markytan omfattar ca 7 hektar, som motsvarar nästan 10 fotbollsplaner. Storleken på solcellsparken beräknas till närmare 5,5 MW och kommer att producera ca 5 700 MWh förnybar solel om året. Det motsvarar hushållselen till ca 1 000 villor. Den väntas stå driftsklar i slutet av 2020.

Hinder på vägen mot fler solcellsparkerSveriges totala elanvändning är cirka 140 TWh / år vilket motsvarar ca 25 000 solcellsparker med samma storlek som Nya Solevi, fördelat på en markyta på ca 3 000 kvadratkilometer. Det motsvarar ca 0,7 procent av Sveriges yta. Men för att kunna realisera solcellsparker på såpass stora markytor krävs betydande investeringar i infrastruktur, eftersom det annars skulle orsaka omfattande obalanser i elnätet, beroende på stora variationer mellan solelproduktion och elbehovet, t ex mellan soligt och molnigt väder, dagtid och nattetid, och speciellt mellan sommar och vinter.

Solcellsparker i Norden och EuropaNordens största solcellspark byggs nära Legoland i Danmark. Den svenska infrastrukturfonden Infranode är en av finansiärerna bakom solcellsparken, som byggs av den danska solcellsoperatören BeGreen. Storleken omfattar 180 hektar mark från den nerlagda Vandel-flygplatsen i Vejle. Det motsvarar ca 250 fotbollsplaner. Förväntad årsproduktion beräknas till 152 000 MWh och täcker den årliga förbrukningen för ca 34 000 hushåll. Invigningen är planerad till början av 2021.

Även i ett europeiskt perspektiv tillhör den danska solcellsparken en av de 10 största i Europa. Nyligen har Europas största solcellspark tagits i drift av det spanska energibolaget Iberdrola. Den förväntas försörja en kvarts miljon personer med förnybar solel. De planerar att installera 3 GW markbaserade solceller till och med 2022 och 10 GW fram tills 2030. Iberdrola investerar i grön teknik på många platser i världen, även i USA.

Visionärer inom solenergiAllt fler visionära institutionella investerare, till exempel pensionsfonder, letar efter långsiktiga investeringar i grön energiteknik. Det är inom dessa finansiella målgrupper som European Energy hittar kapitalet som krävs för vidare expansion inom den gröna energisektorn.

Världens största solcellsparkDen enskilt största solcellsparken i världen ligger i Abu Dhabi och består av 3,2 miljoner solpaneler. Den invigdes 2019 och har en effekt på 1 170 MW, 58 gånger större än solcellsparken som HSB alldeles nyligen uppfört i Strängnäs. Solpanelerna ger solproducerad el till ca 90 000 människor och sänka koldioxidutsläppen med en miljon ton. Det motsvarar det årliga utsläppen av koldioxid från ca 200 000 bilar. Nu planeras en nästan dubbelt så stor solcellspark, som beräknas vara klar för driftsättning år 2022.

Användningen av energi ökar globalt, samtidigt som allt fler hållbara energikällor efterfrågas. Klimathotet är ytterligare en faktor som påverkar både energianvändningen och energiproduktionen. I Sverige står bostäder och lokaler för nästan 40% den totala energianvändningen – en användning som kan minskas, exempelvis genom tekniska åtgärder och beteendeförändringar, Det ger även en reducerad miljöpåverkan.

Energieffektiva byggnaderEnergieffektivisering vid ny-, till- och ombyggnad av bostäder och lokaler är en viktig åtgärd för att uppnå flera av målen för miljökvalitet. Med energieffektivisering kan vi minska utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser, kväveoxider, partiklar m m. Det minskar också behovet att bygga nya centraliserade el- och värmekraftverk – till förmån för närproducerad el.

Anpassad energitillförselEnergiproduktionen kan minskas genom att förändra energitillförseln. Fjärrvärme har fördelen att ta till vara energiresurser som är svåra att använda direkt i enskilda fastigheter och byggnader. Exempel är brännbart avfall från återvinningsanläggningar, vissa restprodukter från skogsindustrin samt spillvärme från industrier. I fastigheter och byggnader ger en värmepump betydligt lägre elanvändning än en elpanna. Även solceller ger ett positivt bidrag till fastighetens energiprofil.

Bygg bort problemen med solcellerFastigheter och byggnader har en mycket lång livslängd. Beslut som fattas idag påverkar både energikostnader och miljön under många decennier framöver. Därför bör även enskilda fastigheters och byggnaders möjlighet till egen energiproduktion tas i beaktande, inte minst för att den kan bidra med lokalt närproducerad energi.

Solceller har en stor roll att spelaMed mer förnybar energi i det svenska elnätet så kommer visserligen effekten att variera kraftigt över tid och årstid, och även förlusterna kommer att öka, men poängen med solceller är att merparten av solelproduktionen kan förbrukas i den fastighet på vars tak solcellerna är installerade.

Varierande värde för solproducerad elSolceller på taken till kommersiella fastigheter, förskolor, äldreboenden m m, producerar oftast energi när den behövs som mest. Det innebär att endast en liten andel av den solproducerade elen matas ut på det allmänna elnätet. Det gör att återbetalningstiden ofta understiger 10 år.

Villor och småhus tjänar minstFör bostadshus, villor och småhus är situationen omvänd – d v s en stor del av solelproduktionen matas ut på det allmänna elnätet, där det inte alltid råder balans mellan tillgång och efterfrågan. Det innebär ofta att överskottselen från solceller betingar en förhållandevis ringa värde, speciellt sommartid när solelproduktionen är som störst, vilket ger längre återbetalningstid – typiskt mellan 12 - 18 år.

Solceller bra miljövalOavsett är en investering i solceller alltid vinstgivande, tack vare ett bra resursutnyttjande (återbetalningstid 1-2 år), hög återvinningsgrad (ca 98%), lång livslängd (minst 30 år) samt det allmänna miljövärde solceller tillför.

Lönsamma solcellerSolceller bidrar till ett effektivare energiutnyttjande och en jämnare energiproduktion, som minskar risken för effektbrister i det svenska elnätet, särskild när det gäller industriella fastigheter, där dyra effektuttag kan reduceras och bidra till både lägre kostnader för effektabonnemang och effekttoppar.

Fler och fler villa- och fastighetsägare upptäcker nu vinsterna med solceller. Inte nog med miljönyttan, utan även tillfredställelsen att producera solel på egna taket. Dessutom till ett lägre pris än den köpta elen från nätet.

70% fler solcellsanläggningar på ett årAntalet nätanslutna solcellsanläggningar blev ca 19 000 fler 2019 än föregående år. Därmed finns nu ca 44 000 solcellsanläggningar anslutna till elnätet runtom i hela Sverige. Den kraftfulla ökning återspeglas också i installerad effekt som uppgår till nästan 700 MW, vilket är en ökning med ca 70% sedan föregående år, enligt statistik från Energimyndigheten.

Fyrdubbling på tre årAntalet villor och andra fastigheter med egen solelproduktion har sedan 2016 mer än fyrfaldigats i Sverige. Många fastighetsägare har förstår nu att nästan hela Sverige är lämpat för produktion av el från solen. Skillnaden mellan solinstrålningen i Norrlands inland och kusttrakterna i södra Sverige är endast 25% räknat över ett år. Till exempel har Göteborg nästan samma årliga solinstrålning som Berlin och Paris. Anledningen är att dessa två europeiska metropoler har ett molnigare väder, samt mer dis och partiklar i luften. Det är först på andra sidan Alperna som solinstrålningen ökar markant.

Många bra soliga taklägenAtt ha en villa eller fastighet med den största takytan riktad mot söder är förstås en bonus, utan även lägen åt sydväst eller sydost är utmärkta för solelproduktion. De ger endast en reduktion på ca 3 - 5% i jämförelse mot ett rent söderläge. Väst och östlägen fungerar också och har fördelen att solcellerna ger en jämnare fördelning av solelproduktionen över dagen, men till priset av ca 10% färre genererade kilowatttimmar jämfört med ett perfekt söderläge.

Solenergi är framtidenVi går alltså mot en framtid där hushållen själva blir såväl producenter som försäljare av el, och ju fler som ansluter sig till solcellsrörelsen desto större skillnad kan vi göra och fasa ut fossila bränslen. Solceller är därför inte bara en energirevolution för plånboken – utan för hela Sverige, Europa och det globala klimatet.

Investering för framtidenSolceller är en investering för framtiden. Det finns pengar att spara, samtidigt som solceller medverkar till ett renare energisystem. Majoriteten av den producerade solelen går till egenförbrukningen i villan eller fastigheten – resten försäljs till elbolaget som förnybar överskottsel, som i sin tur minskar behovet av fossilt producerad el i systemet. Det innebär att även en liten solcellsanläggning bidrar till det stora kollektiva energisystemet.

Det finns ett stort Intresse för solceller i Sverige – både bland villaägare, lantbrukare och bland ägare av kommersiella fastigheter. Marknaden har under år 2019 vuxit med 70% sedan året innan. Den installerade effekten uppgick till 698 MW.

Stark tillväxt inom solcellerAntalet nätanslutna solcellsanläggningar för år 2019 är nu uppe i 44 000 nätanslutna anläggningar – en ökning med nästan 19 000 nya solcellsanläggningar på ett år, enligt statistik från Energimyndigheten.

Få stora takbaserade solcellsanläggningarEn försvinnande liten andel är solcellsanläggningar med installerad effekt över 1 MW. Inte undra på – svenska solcellsanläggningar som är större än 255 kW installerad effekt belastas med full energiskatt på egenanvänd el redan från första kilowattimmen (35,3 öre/kWh) – även om all solproducerad el skulle användas för att täcka det egna behovet i fastigheten.

Effektgränsen ett hinderFör många fastighetsägare utgör effektgränsen ett hinder för fortsatt utbyggnad med fler solceller på takytor, som annars skulle kunna bereda plats för betydligt större solcellsanläggningar. Därför installeras sällan solcellsanläggningar som är större än 255 kW, trots att det inte råder platsbrist varken på industriella fastigheter, lager- och logistikhallar, eller för den delen på taken till alla stormarknader och köpcentra.

Solenergi går till spilloDenna begränsande regel gör att Sverige mister 4 TWh per år i förlorad solelpotential för fastigheter med större takytor. Idag skulle dessa fastigheter kunna bereda plats för 10 GW installerad effekt om hela takytan hade kunnat utnyttjas. Nu är solcellspotentialen begränsad till 6 GW på grund av begränsningen på 255 kW installerad effekt – där solenergin nu istället omvandlas till värme på dessa tak till fastigheter som snarare behövt komfortkyla under soliga dagar.

Småskaligt dyrare än storskaligtAtt produktionen av solel på fastigheter är dyrare än storskalig elproduktion i vatten- eller kärnkraftverk förstår säkert alla – och de allra flesta inser nog också att det vore naturligt att solceller ur skattesynpunkt behandlas som andra energieffektiviserande åtgärder i fastigheter.

Många år av energieffektiviseringFram tills ganska nyligen bytte de svenska hushållen ut glödlampor mot de mycket energisnålare LED-lamporna, och för något decennium sedan gick många villaägare från direktverkande elvärme till värmepumpar av alla de slag. Inom industrin byttes fläktar och pumpar till mer energieffektiva diton, eller så installerades energisparande styrsystem för att få ner energiförbrukningen.

Solceller en energieffektiviserande åtgärdVilken energieffektivserande åtgärd vi än genomförde, så bidrog det till att minska våra inköp av el – och därmed minskade också statens intäkter från energiskatten. Samma resonemang borde vara rimligt att hävda för installation av solceller på större takytor.

10 000-tals fastigheter i fokusFastigheter som skulle dra nytta av att den nuvarande gränsen på 255 kW försvinner är flerfamiljshus, sjukhus, skolor, idrottshallar, kommersiella byggnader samt industriella fastigheter inom lager och logistik. Dessa fastigheter är ca 25 000 till antalet och har takytor större än 1 500 kvm, d v s en takyta som motsvarar 255 kW installerad effekt. Tillverkningsindustrin och jordbruket är undantagna, eftersom dessa verksamheter ofta redan har en mycket låg energiskatt (0,5 öre/kWh) vilket minskar incitamentet att installera solceller.

Regelförändring öppnar upp för fler solcellerDet finns även många fastighetsägare som anser att det inte är värt att installera en solcellsanläggning med endast 255 kW, eftersom det för många industriella fastigheter, lager- och logistikhallar m fl utgör en bråkdel av den underliggande verksamhetens elbehov. För dessa fastighetsägare kommer en regelförändring troligen att frigöra hela den tillgängliga takytan för solceller.

Stora takytor byggs i snabb taktUnder de senaste fem åren har den totala ytan för fastigheter ökat med 5%, medan de stora fastigheternas yta har ökat med 25%. Av dessa är många lager- och logistikhallar med förhållandevis stort elbehov. Om vi antar att takytorna följer samma procentsatser skulle solceller kunna täcka årsbehovet av el i dessa fastigheter, och därutöver generera överskottsel som framförallt större elförbrukare i södra och mellersta Sverige – där nätelen ofta är dyrare än i norra Sverige – skulle dra nytta av. Ett sådant scenario skulle sannolikt minska skillnaderna i priset på nätelen mellan olika delar av Sverige.

Sverige nära botten i den europeiska solliganI den absoluta majoriteten andra EU-länder finns inte denna storleksbegränsning för solcellsanläggningar. Länder som t ex Danmark, Lettland, Litauen, Nederländerna, Belgien, Tyskland, Österrike, Italien och Spanien har ingen storleksbegränsning alls. Frankrike har en storleksbegränsning på 1 MW innan egenanvänd solel belastas med energiskatt – d v s 4 gånger över Sveriges storleksbegränsning.

Solelpotentialen bidrar till målet 100% förnybar energiAtt realisera den förlorade solelpotentialen på 4 TWh per år innebär också att fastighetsägare kommer att kunna bidra med omkring 30 miljarder kronor för omställning till ett Sverige som försörjs med 100% förnybar energi – en potential som Sverige inte får missa på grund av ett trubbigt regelverk.

Lysdioden – där LED står för Light Emitting Diode – är en rysk uppfinning från mitten av 1920-talet, men det var först i början på 60-talet som den första lysdioden lanserades. Den emitterade rött ljus, men snart skapades även gröna dioder, och i början av 70-talet introducerades även gula och orange färger. Forskare startade under 80-talet jakten på den blå ljusdioden, eftersom den är en förutsättning för att kunna skapa vitt ljus. På 90-talet lyckades framtagningen av den blåa lysdioden, men det var först på 00-talet som den fick ett kommersiellt genombrott. Uppfinningen belönades med Nobelpriset i fysik år 2014.

Många användningsområden för LEDIdag finns lysdioder och LED-lampor i många olika färger, från infrarött ljus, vidare över de synliga färgerna, till ultraviolett. Även olika varianter av vitt ljus finns tillgängliga på marknaden – t ex kallt och varmt vitt ljus. Användningsområdena är många – allt från kommunikationsutrustning, elektronik och vitvaror – vidare till trafikljus, bil-, cykel- pch pannlampor, smarta telefoner, effektbelysning för scenbruk och informationsskyltar – samt för lampor och belysning.

LED en mångsidig belysningskällaFrån början var den vanligaste tillämpningen för lysdioder att fungera som indikatorlampor för olika elektriska apparater och i displayer. Snart introducerades nya, ljusstarkare ljusdioder och LED-lampor som kunde användas för belysningsändamål och som började ersätta de vanliga glödlamporna.

Fördelar med LEDDet finns många skäl till att ersätta lågenergilampor, kvicksilverlysrör och andra belysningskällor, och istället använda LED-lampor och LED-lysrör.

LED finns för många andra användningsområden, t ex känslig verksamhet där en ljuskälla av glas inte bör användas på grund av splitterrisk, eller högeffekts-LED som ger ett mycket högt ljusflöde, t ex för arenor, scener, utställningar, byggarbetsplatser och andra stor ytor.

LED ger hög ljuskvalitetMånga fastighetsägare till industrifastigheter och andra större kommersiella fastigheter har – efter investering i LED-belysning - upplevt en tydlig förbättring av både ljuskvalitet och en kostnadsreduktion. Inom industrin leder övergången till LED-baserad belysning oftast till effektivare avsyning och högre kvalitet på producerade produkter, eftersom annars osynliga defekter och felaktigheter upptäcks tack vare det klara och avslöjande LED-ljuset.

Solceller i kombination med LEDSolceller och LED har flera gemensamma egenskaper som kompletterar varandra på ett bra sätt:

    – Inga rörliga delar,
    – Robust konstruktion,
    – Resurs- och energieffektiva,
    – Effektiva tekniker för att möta klimathotet,
    – Bra energiprestanda i förhållande till priset,
    – Låga drifts- och underhållskostnader.

Solceller kan oftast möta hela fastighetens elbehov för belysning, när uteslutande LED-lampor och LED-lysrör används.

Spara solljus från dagen till LED-ljus på nattenDen lagringskapacitet som dagens batteri- och energilager erbjuder räcker oftast för att möta energibehovet för att driva belysningen i industriella fastigheter, lager- och logistikhallar, samt köpcentrum – t ex under kvällstid och för nödbelysning. Men för att energi- och batterilager skall bli ett kostnadseffektivt alternativ behöver energitätheten öka och priset minska med minst 40 - 50%.

En energismart kombinationSpara tid, pengar och bidra till en klimatsmartare värld genom att förena överlägsen energieffektiv LED-belysning med solcellers förnybara energiproduktion.

Dagens elbilar får anses befriade från räckviddsångest. För några år sedan talades det om räckviddsångest när eldrivna bilar kom på tal. Sedan Tesla lanserade sin första elbil för den allmänna marknaden för 7 - 8 år sedan är det bevisat att elbilar inte längre ger fog för rädslan att räckvidden inte skall räcka till.

Många modeller att välja blandNumera har allt fler av de stora etablerade billtillverkarna gett sig in på elbilsmarknaden, och det finns många olika modeller av elbilar att välja bland. Utbudet är stort – från små elbilar för kortare sträckor inom närområdet – till stora SUV med goda lastmöjligheter och bra batterikapacitet. De flesta större elbilar klarar med god marginal räckvidden 300 km.

Borta bra men hemmaladdning bästIdag är problemet snarare den förhållandevis dyra snabbladdningen utmed våra större vägar. I bästa fall är priset mellan att köra på el eller att köra på bensin eller diesel lika dyrt – i sämsta fall dubbelt eller tredubbelt så dyrt. Exakta priser för milkostnaden är beroende på laddningseffekten och kvarvarande kapacitet i batteriet, men även elbilsladdaren och bilmodellen spelar roll.

Elen vid garageuppfarten billigastDet bästa argumentet att skaffa elbil är om laddningen i huvudsak kan ske hemma på garageuppfarten. Då kostar laddningen inte mer än 2-3 kronor milen. För en bensin- eller dieselbil hamnar priset för drivmedlet ofta kring det tredubbla.

Effektbrist utmed vägarna snart ett betydande problemEtt annat problem med den allt snabbare utbyggnaden av laddstationer med hög kapacitet är problemet med effektbristen i våra elnät. Det går helt enkelt inte att leverera fram tillräckligt med effekt på grund av att de regionala elnäten inte är dimensionerade för det ökade behovet av el i samhället.

Egna solceller och elbil en bra komboHär kan solceller göra gott för plånboken. Att ladda elbilen på hemmaplan ger ett extra plus i hushållskassan om småhuset eller villan också har solceller på taket, särskilt under sommarhalvåret när solcellerna producerar mycket överskottsel som annars skickas ut på elnätet, och där elbolagen betalar en förhållandevis låg ersättning, oftast endast det aktuella spotpriset på elmarknaden.

Låt hyresgäster ta del av solproducerad laddelÄven fastighetsbolag kan bidra till mer miljö- och klimatnytta genom att erbjuda laddmöjligheter, där en del av elen levereras från solcellerna på taket till fastigheten. Dessutom är laddarna prisvärda och kan ge betydligt lägre laddkostnader än de utmed våra större vägar.

Många fördelar med elbilDet finns förstås fler anledningar till att elbilen är ett bra miljöval:

Klimatsmartare batterier under utvecklingI takt med nya tekniska landvinningar blir utvinningen av sällsynta metaller, t ex litium och kobolt, ett allt mindre problem. Nya batteriteknologier är under utveckling, där mer vanliga förekommande metaller och andra ämnen kommer till användning. Därmed kan även dagens energiintensiva batteritillverkning reduceras betydligt.

Halva kostnaden – dubbla vinstenSammanfattningsvis – hemmaladdning med egna solceller ger dubbel klimat- och miljönytta, och åtminstone en halvering av drivmedelskostnaden för elbilar. En vinst är också att elbilen är på väg att lämna räckviddsångesten bakom sig.

Så när det är dags att skaffa elbil – passa på att också skaffa solceller till egna taket!

Att elen i Sverige inte riktigt skulle räcka till har debatterats i media många gånger det senaste året. Många olika vokabulär används, t ex brist på el, otillräckligt med energi, effektbrist eller att elkapaciteten inte räcker till. Inte undra på att det blir missförstånd!

Vad är problemet?Problemet är högst påtagligt, speciellt i vissa storstadsområden i Sverige. Men frågan är vad problemet egentligen är för något?

Ingen elbristEn frågetecken kan dock uteslutas direkt – någon elbrist är det definitivt inte fråga om. Den oron är obefogad, eftersom den svenska elproduktionen är mer än tillräcklig. Problemet ligger i att överföringskapaciteten i Sveriges elnät är otillräckligt.

Brister i svenska elnätetDet svenska stamnätet omfattar ledningar med en sammanlagd längd på ca 15 000 km. Det är dessa huvudledningar som distribuerar elen från elkraftverken – t ex från vind- och vattenkraftverken i norra delen av landet – till de stora förbrukarna i Mälarområdet och de södra delarna i landet. Dessa ledningar är flaskhalsen – det är för trångt – mer el får helt enkelt inte plats.

Mer bakgrundSverige har ett gammalt elnät där utbyggnaden startade för ganska precis 100 år sedan. Det tillhör ett av världens äldsta. Framförallt under 60-, 70- och 80-talet genomfördes omfattande investeringar och utbyggnader i stamnätet, i takt med att elförbrukningen ökade. Sedan kom 90-talet då energieffektiviseringen tog fart och beslutsfattarna antog att elförbrukningen skulle stagnera, både inom industrin och bland hushållen. Efter millennieskiftet lanserades bl a effektivare motorstyrningar, vilket bidrog till energieffektiviseringen inom industrin. Allt fler värmepumpar installerades i villor och bostadshus. På 10-talet introducerades den energieffektiva LED-belysningen, som bidrog till kraftfulla energibesparingar, både bland företag och de privata hushållen.

Dagens situationOch nu står vi i början av 20-talet, då elbilar och andra elektrifierade fordon och transportmedel fått ett rejält uppsving. Dessutom kräver den kraftigt expanderande digitaliseringen med många fler datahallar och digitala centers enorma mängder el – både för drift av miljoner med dataservers samt kylning av den värme de alstrar. Även själva internet kräver stora energimängder för att dataöverföringen mellan människor, företag, länder och kontinenter skall fungera.

Energieffektivisering räcker inteMen det har varit svårt förutse att dessa tekniska landvinningar också skulle bidra till fler tända lampor, fler tillämpningar med både små och stora motorer, mångdubbelt fler industrirobotar, och att den ökade användningen av datorer, smartphones och hemelektronik skulle kräva allt mer energi.

Mer el för hållbar tillväxtEn fortsatt hållbar tillväxt av vårt samhälle kräver fortsatt utbyggnad av elektrifieringen – framförallt med förnybar energi – för att samtidigt klara den pågående klimatomställningen. Därav följer att framtidens behov av allt mer el också kräver en fortsatt utbyggnad och förnyelse av elnäten.

Risk för inskränkningar i välfärdenFramförallt under vinterhalvåret när många elförbrukare har behov av stora elmängder, blir det som mest trångt i elnätet. Vind- och vattenkraftens producerade el från norra Sverige kommer inte fram till de stora elförbrukarna i södra delen av Sverige – det uppstår flaskhalsar. Framförallt är det svårt att leverera tillräckliga effektmängder till industrin. Konsekvensen blir att företag inte kan expandera i önskad takt.

Ny effektkrävande byggnationUtbyggnaden av nya industrier, datahallar och andra effektkrävande anläggningar begränsas. I bostadsbristens Sverige sker även en inbromsning av nybyggnationen, eftersom tillräcklig elkapacitet inte kan matas fram. Utbyggnaden av nya högkapacitativa laddstationer till elbilar och andra elektifierade fordon bromsas upp eftersom de kräver stora effektleveranser under laddtiden.

Nya lösningar möter effektbristenDet planeras för en expansiv utbyggnad av elnätet, men det kräver lång planering och genomförandetid, troligen bortåt ett decennium. Under mellantiden planeras för andra lösningar, där regeringen tillsammans med Svenska Kraftnät och andra regionnätsägare jobbar för att möta den akuta kapacitetsbristen. Bland annat kommer reservkraftverk att tas i bruk igen.

Ny effekthandelsplatsSvenska Kraftnät erbjuder nu en lösning för att möta behovet att kapa effekttoppar genom driftsättning av den nya temporära effekthandelsplatsen SWITCH. Den skall säkra tillgången på tillräcklig effekt, utan att försämra möjligheterna till hållbar tillväxt och en sund klimatomställning, under de närmaste åren. Anslutna elanvändare kan sänka sin förbrukning eller så kan elproduktionen höjas när nätägaren behöver det. Då används elnätet optimalt och vi kan undvika kapacitetsbrist. Projektet är ett samarbete inom EU och kommer växlas upp under de kommande åren.

Solceller en del av lösningenÄven utbyggnaden av solcellsparker, solceller på kommersiella fastigheter, bostadshus och privata villor erbjuder delvis en lösning på effektbristen, åtminstone om den producerade solelen kan förbrukas inom närområdet eller inom den egna fastigheten. Om så inte är möjligt kan det kräva utbyggnader av transformatorstationer och mellanledningar, som skulle innebära ytterligare kostnader för investeringar i elnätet. Högst troligt är att dessa merkostnader med bra och förutseende planering kan minimeras.

Nya och förbättrade stamnätSvenska Kraftnät planerar nu att fortsätta utbyggnaden av stamnätet i Skåne, som förväntas vara driftsatt år 2024. Utbyggnaden av stamnätet och regionnätet norr om Stockholm beräknas bli klart i etapper mellan åren 2024 och 2027. Det handlar om investeringar på 10-tals miljarder kronor i förbättringar av det svenska elnätet. Men i slutändan måste hela Sverige samverka för att lösa bristen på överföringskapacitet på lång sikt.

Många av Sveriges fastighetsförvaltare sköter fortfarande energistatistik manuellt på papper eller via kalkylark i datorn. Den outnyttjade potentialen till energibesparing i fastigheter är stor. Enligt Förenta Nationerna kan befintlig teknik utnyttjas effektivare. Beräkningar visar att det finns möjligheter att tillgodogöra fastigheter mellan 35-75% i energibesparing genom att förvaltningen digitaliseras.

Mer automatiserad insamling av mätvärdenMätvärden från t ex el, vatten, värme och kyla kan sammanställas i form av energistatistik. Det kan ske på dags-, veckor- eller månadsnivå och är något som huvudparten av fastighetsbolagen gör idag. Från tidigare manuellt hantering kan numera allt fler mätvärden samlas in via automatiserade lösningar. Det minskar risken för mänskliga fel och misstag, samtidigt som det avlastar fastighetsförvaltarna.

Energieffektiv överblickAutomatiserad insamling av energistatistik ger bättre kontroll och överblick av exempelvis fastighetens energiförbrukning och och ger förbättrade möjligheter att påverka styrning, reglering och konsumtion i en energieffektivare riktning.

Solceller ger positivt energibidragFörnybar energi – t ex solceller – bidrar också till energistatistiken och ger ett positivt tillskott för ett bättre energiutnyttjande. De egenproducerade solelen kan dessutom bidra till laddning till de allt vanligt förekommande elbilarna och andra elektrifierade fordon.

Utnyttja befintlig teknik Fastigheter och byggnader svarar globalt för 40% av energianvändningen, vilket innebär att en energibesparing på angivna 35-75% skulle ge en kraftfull reducering av energianvändningen – och detta med redan befintlig teknik – genom digitalisering av den ofta manuella insamlingen och hanteringen av energistatistik.

Nationella och globala initiativEn effektivisering av energianvändningen i fastigheter och byggnader, i kombination med en ökande andel förnybar energi, bidrar till minskade utsläpp av växthusgaser. Det finns starka krafter – både nationellt och inom EU – som verkar för allt fler nya förordningar och direktiv, samt ny lagstiftning inom området.

Sverige ligger l framkantTidigare nämnda 35-75% avser potentiell energibesparing på global nivå. Sverige har en hög energimedvetenhet och har gjort en hel del investeringar i bra system för hantering av energistatistik och energieffektivisering, så den potentiella nivån för energibesparingen får antas vara något mindre i vårt land.

Vissa fastighetsbolag sticker utRedan idag finns svenska fastighetsbolag som uppnår elbesparingar på upp till 80% i vissa fastighetsbestånd, vilket beror på intensiva satsningar på modern elteknik, långt gången fastighetsautomation och energisnål utrustning – alltså system som redan finns att tillgå på marknaden. Även investering i solceller är en del av förklaringen till hög inbesparingspotential på energisidan.

Bättre energiutnyttjande en konkurrensfördelFastighetsägare som redan nu kan erbjuda minskad energianvändning har en stark konkurrensfördel. På sikt kommer allt fler att upptäcka potentialen att arbeta med digitaliserad energistatistik för bättre energiutnyttjande. Det ger större korrekthet i investeringskalkyler, som inte längre bygger på uppskattningar, utan på den faktisk energianvändningen.

Digitaliserad energistatistik ger fördelar för allaResultatet är energibesparingar ger fastighetsägare mer klirr i kassan, bidrar till minskade energikostnader, högre fastighetsvärdering och nöjdare hyresgäster. På global nivå ger det bättre resursutnyttjande, mindre klimatbelastning och en friskare värld för oss alla.

Denna sommar gör ett ordentligt avtryck i Sverige i år. Den ovanligt varma starten på sommaren väcker många frågor kring pågående klimatförändringar, samtidigt som vädret var lika omväxlande i stora delar av landet som vi alla minns en normal svensk sommar – d v s en solig och varm juni, en ganska ostadig juli, och en augusti som startat med ännu en solig månad med ett skönt sensommarväder.

Toppnotering på elprisetI juni hade vi en dag då alla de som bor i Götaland eller Svealand hade extremt höga elpriser. Spotpriset landade på som högst 84 öre/kWh, d v s tre gånger så högt som en vanlig dag. Det skapar förstås högtryck i diskussionerna om den svenska energimixen och hur vi kan möta det svenska elbehovet som förväntas öka kraftigt de närmaste 10-20 åren – där t ex datacenter och den elektrifierade transportsektorn är bidragane orsaker.

Solel extra värdefull sommartidVid varmt och soligt väder är det oftast stiljte eller så blåser det mycket lite, alltså faktorer som är en av anledningarna till de höga elpriserna. Under en solig dag ökar förstås andelen solproducerad el betydligt. Värdet av den producerade solelen är hög under soliga sommardagar när elbehovet är som störst. Dessa dagar är också priset på den köpta nätelen hög. Sammantaget bidrar detta till ett högt värde på den producerade solelen.

Dyr nätelPriset på den köpta nätelen var som högst ca 2 kr per kilowattimme, medan värdet för solel landar på ca 1 - 1,40 kr / kWh, beroende på om solcellerna finns på ett villatak, ett köpcenter eller ett industritak.

Bättre betalt för överskottselDe dryga 40 000 villor med solceller på taket, butikskedjan som investerat i solproducerad energi eller det tillverkande företaget som förser delar av sin maskinpark med solel, kunde mildra effekterna av det höga priset för nätel och istället sälja överskottselen till ett högre pris.

Vinnare i sommartidAlla villaägare kan producera solel och samtidigt bidra till ett klimatsmartare Sverige. Det skapar incitament att också kunna stå som vinnare när värmeböljan slår till och elpriserna från elbolagen slår i taket.

Fler solcellsparkerIncitamenten att bygga solcellsparker i Götaland, Svealand samt utmed kusten i Norrland ökar med ett varmare klimat och ett soligare väder. Nära kusten är solinstrålningen som högst. Även Gotland som är beroende av elförsörjningen från fastlandet – med historiskt lite svajig elförsörjning – skulle vinna på att anlägga solcellsparker.

Sol- och vindkraft kompletterar varandraProduktionsmönstren för sol- och vindkraft har olika profil, eftersom de sällan producerar större mängder el samtidigt. Solel produceras huvudsakligen på sommarhalvåret, medan vindelen i huvudsak produceras under vinterhalvåret. Det innebär att de både energislagen är bra komplement till varandra.

Balansering av förnybar energiSolceller och vindkraft har en utjämnande verkan på elsystemet. Tillsammans med den lättreglerade och balanserade vatten- och kärnkraften ger det ett redundant och stabil elförsörning i Sverige. Därtill kan läggas att betydande mängder överskottsel kan säljas på export.

Större andel solel i svenska energimixenMer solel behövs – både på villataken, köpcentren och på industriella fastigheter. Även många fler solcellsparker skulle kunna byggas. Om alla praktiskt tillgängliga tak- och markytor skulle nyttjas för solelproduktion kan 10 - 15% av Sveriges elbehov kunna täckas. En jämförelse – om halva Öland skulle förses med solceller skulle det rent teoretiskt kunna försörja hela Sverige med el – givet att den dagsproducerade solelen skulle kunna energilagras i batterier eller med vätgas.

Det framtida klimatet med globalt stigande temperaturer innebär också att Sverige drabbas. Vi får vänja oss vid högre temperaturer och fler värmeböljor. För att hålla klimatförändringarnas effekter inom rimliga gränser måste koldioxidutsläppen och energianvändningen minska, samtidigt som andelen förnybart producerad el måste öka.

Höga energikrav för bostäder och fastigheterDen svenska strategin för energieffektivisering innebär att det ställs allt högre energikrav för bostäder och fastigheter. För lågenergihus och nära-nollenergibyggnader har risken ökat att få övertemperaturer inomhus, vilket leder till ett ökat behov av komfortkyla för att under sommarhalvåret få en god termisk komfort inomhus. Ett bra exempel på en lösning för produktion av komfortkyla är luft-luftvärmepumpen.

Fler värmeböljor ökar kylbehovetDen varmaste och torraste sommaren i historien hade Sverige 2018, enligt mätningar och analyser från SMHI. Den värmeböljan visade tydligt hur klimatförändringarna kommer att påverka samhället – inte bara vad gäller utomhustemperaturen – utan även behovet av komfortkyla inomhus.

Solceller för kylningFortsatta utsläpp av fossil kol till atmosfären gör att medeltemperaturen på jorden ökar, men arbetet att nå målet går trögt. Därför är det extra angeläget att effektivisera vår energianvändning och öka den decentraliserade produktionen av förnybar energi – t ex med solceller.

Högre temperaturer inomhusSedan flera decennier har kraven på minskad energianvändning för både företag och bostäder skärpts. De allt strängare kraven har gjort att utvecklingen gått mot småhus och fastigheter som förbrukar allt mindre energi – d v s lågenergihus och nära-nollenergibyggnader. Studier visar att det förekommer allt fler fall där lågenergihus och nära-nollenergibyggnader under sommarhalvåret drabbas av övertemperaturer inomhus.

Ökad risk för värmestressHöga inomhustemperaturer leder till dålig komfort för både boende i bostadshus och småhus, men även medarbetare i företagens fastigheter. Det kan leda till värmestress, speciellt för människor i riskzonen, t ex äldre och sjuka. Förhöjda temperaturer under en längre tid inomhus innebär även en risk för ökad dödlighet, enligt genomförda studier.

Boverket skärper energikravenBoverket har sedan 2017 ett nära-nollenergikrav för byggnader i Sverige. Snart är det dags för ytterligare skärpning av energikraven. År 2021 kommer Boverket att skärpa kraven på både själva byggnaden och den teknik som används för uppvärmning, tappvatten och komfortkyla. De högt ställda energikraven syftar till att minska energianvändningen i bostäder och fastigheter.

Studier belägger ökat kylbehovEnligt en studie genomförd i Sverige ökar kylbehovet för ett flerbostadshus med mellan ca 30 och ca 120%, där spannet beror på vilken ökning av inomhustemperatur som inscenieras. Ett allt varmare klimat leder sannolikt till en högre energianvändning i bostäder och fastigheter, allteftersom behovet av komfortkyla ökar.

Solproducerad komfortkyla är lösningenI framtiden kommer komfortkylsystem att bli lika vanligt som systemen för uppvärmning av bostäder idag. Troligen kommer även användningen av solceller för komfortkylning av bostäder och fastigheter att bli ett allt vanligare inslag i både villakvarteren, stadsmiljön och industriområdena.

Prognoser visar att efterfrågan på el kommer att öka. Övergången till elektrifierade transporter väntas växa dramatiskt. Även industrin fortsätter att ställa om från fossila till förnybara bränslen, samtidigt som digitaliseringen kräver fler datacenter som förbrukar stora mängder energi. Hur stort elbehovet kommer att vara i framtiden är svårt att förutsäga, men prognoserna pekar på minst 50% de kommande 25-30 åren.

Effektivt resursutnyttjandeInom den svenska politiken finns nu en beslutsamhet att öka utbyggnaden av förnybar elproduktion, kombinerat med kraftfulla miljömål. Även inom näringslivet finns en övertygelse att skapa förändringar som skall leda till mer förnybar energi och effektivare utnyttjande av tillgängliga resurser.

Allt fler elförbrukareEnergieffektiviseringen som pågått under många år har gjort att elbehovet stagnerat, men nu har det tillkommit många nya tillämpningar av el, t ex elbilar och datacenter. Mycket pekar nu mot att elbehovet i samhället tar ordentlig fart.

Fler småskaliga elproducenterUtvecklingen till ett mer elektrifierat samhälle ställer förstås helt nya krav på vårt elsystem. Under lång tid har Sverige byggt ut kapaciteten för elproduktion genom storskaliga centrala anläggningar – t ex stora vattenkraftverk i Norrland, kärnkraftverk på ett fåtal platser i Götaland och Svealand, samt kraftvärmeverk i de större städerna.

Effektivare vind- och solkraftDagens allt mer högpresternade vindkraftverk och effektivare solceller öppnar möjligheter till en mer decentraliserad elproduktion, d v s en bredare mix av både storskaliga och småskaliga lösningar för elproduktion.

Snabb småskalig utbyggnadSmåskaliga solcellsanläggningar – men även vindkraften – har fördelen att snabbt kunna byggas ut, till skillnad mot vattenkraft eller kärnkraft som kräver många års prövningar av tillstånd, planering, konstruktion och byggnation. Med solceller kan varje villa- och fastighetsägare bidra till en snabbare omställning till förnybar energi, oftast med korta ledtider.

Jämnare fördelning av elproduktionDe stora elproducenterna och elnätsbolagen får nya framtida roller – från att tidigare bara ha transporterat el från de stora elkraftverken ut till både stora och små elförbrukare – till att elen numera kan gå i olika riktningar i morgondagens elsystem. Den småskaliga förnybara elproduktionen innebär också att flaskhalsarna i Sveriges elnät – t ex i Mälardalen och Skåne – avlastas tack vare en decentralisering av elproduktionen.

Närproducerad el säkrar elleveranserAllt detta måste fungera perfekt, oavsett om vinden blåser eller inte, eller om solen skiner eller inte. Till förverkligande av detta krävs fortsatt stora investeringar i elsystemen, vilket ökar komplexitetsgraden och behovet av redundans i elnäten. Samtidigt är alla överens att omställningen till mer närproducerad el är positiv – både för den enskilde och hela samhållet.

Att anskaffa solceller till egna taket är att tänka ett steg längre – att tänka långsiktigt – att tänka på framtida generationer. En investering i framtidens förnybara energikällor bidrar till att tränga bort fossil energi från marknaden. Det är kanske svårt att föreställa sig för gemene man, men de egna solcellerna på taket hänger ihop med Europas elnät, det globala klimatet – och därmed hela vår framtid.

Eldistribution över landets gränserSveriges elnät är anslutet till Nordens övriga länder, men även till europeiska länder, t ex Baltikum, Tyskland och Polen. Så rent tekniskt finns egentligen inte någon "svensk el", utan elen flödar fritt över landsgränserna. Den riktning elen strömmar beror på var förbrukningen finns momentant, d v s det är tillgång och efterfrågan som styr vart elen är på väg. Även tillgänglig överföringskapacitet påverkar hur elen strömmar via Europas elledningar till de olika elförbrukarna.

Små solcellsanläggningar har stor inverkan på elsystemetÄven små lokala elproducenter ger stor verkan på elsystemet. Ett exempel är att om solen lyser över Europa och det är vindstilla över de nordiska länderna, just när den svenska industrin behöver som mest el, så kommer Sverige troligen att behöva importera el från de europeiska producenterna av solel. Statistiken visar dock att det oftast är tvärtom – det vill säga att Europa importerar överskottsel från Norden.

Allt större andel förnybar energiAv den el som produceras i Sverige så kommer ca hälften från förnybara energikällor, framförallt sol, vind och vatten. Den resterande halvan kommer i första hand från kärnkraft, som visserligen inte räknas som en förnybar energikälla, men som är fossilfri. En vanlig missuppfattning är att vår egenproducerade el inte påverkar miljön – vilket inte stämmer. Den el vi producerar i Sverige har en betydande miljöpåverkan, framförallt utanför Sveriges gränser. Ju mer el vi producerar, desto mer kan vi exportera till våra sydliga grannländer, som ofta har en elproduktion som till stora delar består av fossila bränslen. Därmed kan vår rena elproduktion bidra till att spara miljö utanför våra landsgränser.

Ren svenskproducerad solel påverkar hela EuropaVar och en av oss som investerar i solceller ger ett bidrag till en renare miljö – framförallt utanför Sveriges gränser. Solceller på taket innebär en investering i ett eget litet elkraftverk. Den egenproducerade förnybara solelen som förbrukas inom den egna villan eller fastigheten innebär att mindre el behöver produceras från kol, olja och gas i Europa. Om solcellerna dessutom producerar mer solel än vad villan eller fastigheten förbrukar, kan den försäljas till elbolaget. De säljer den i sin tur vidare till det europeiska elsystemet. På så vis kan varje ägare av en solcellsanläggning bidra till att tränga bort fossil energi från marknaden.

Egna solceller allt viktigare i framtidenDe flesta länder inom EU strävar efter att få en renare elproduktion, men eftersom mycket av elproduktionen i Europa fortfarande använder fossila bränslen, så har egna solceller en viktig miljöpåverkan. Även nedläggningar av svensk och tysk kärnkraftsproduktion påverkar tillgången på el i de europeiska elsystemen, vilket på sikt skall kompenseras med mer förnybar energi.

Stora variationer i elproduktionenDen svenska elproduktionen varierar mycket över tid. När det är höga flöden i den svenska vattenkraften och det samtidigt blåser rejält – vilket oftast är fallet på vintern och våren – har solceller mindre betydelse för elhandeln. Under senvåren, sommaren och tidig höst, när det blåser mindre och vattenmagasinen är mindre fyllda, har solceller en större betydelse för elhandeln.

Vattenkraften har flera fina egenskaper eftersom den kan regleras och användas även på vintern. Den fungerar som en effektiv balanskraft, vilket är särskilt viktigt med tanke på att andra förnybara energislag är beroende av solen eller vinden.

En pågående energirevolutionMen vi går trots allt mot en framtid där villaägare själva blir såväl producenter som försäljare av el – och ju fler som investerar i solceller, desto snabbare kan fossila bränslen fasas ut Solceller ingår inte bara i en energirevolution för det egna hushållet – utan för hela Sverige, Europa och det globala klimatet.

Under år 2016 fick solproducerad el för första gången en plats i lagboken. Där står att både juridiska personer och privatpersoner som installerar solcellsanläggningar – och som tillsammmans understiger 255 kW installerad effekt – är helt befriade från energiskatt (35,3 öre/kWh exkl moms, 44,13 öre/kWh inkl moms för år 2020). Efter 1 juli 2017 gäller att fastighetsägare som är innehavare av flera mindre solcellsanläggningar som tillsammans överstiger 255 kW installerad effekt betalar sänkt energiskatt (0,5 öre/kWh) på egenkonsumerad solel. Dock gäller den sänkta energiskatten inte för enskilda solcellsanläggningar som överstiger 255 kW (vilket motsvarar ungefär 2 000 kvm).

Ifrågasatt energiskattEnergiskatten i Sverige har bl a som mål att få ner produktionen och konsumtionen av icke-hållbart framställd energi. Att beskatta fastighetsägare som själva investerar och egenförbrukar solel från större solcellsanläggningar i den egna fastigheten känns varken logiskt, konsekvent eller genomtänkt.

Energiskatt för solcellerEffektgränsen på 255 kW har sin grund i ett avtal om gemensam elcertifikatmarknad som Sverige har med Norge. Dock är det en begränsning som hindrar en effektiv omställning till förnybar energianvändning, vilket är fallet när energiskatt behöver betalas för egenkonsumerad solel för större solcellsanläggningar. Det innebär även att kapaciteten för solenergi inte utnyttjas till fullo, och samtidigt skapar onödiga merkostnader och ökad administration.

Minskad investeringsvilja för solcellerDenna effektbegränsning minskar tyvärr också incitamentet och motivationen bland fastighetsägare att installera större solcellsanläggningar, t ex på stora industritak, eller taken på lager- och logistikfastigheter, som ofta har takytor på 10 000-tals kvadratmeter. Därtill har den underliggade verksamheten ofta både stor elförbrukning och stort effektuttag.

Begränsningen drabbar även solcellsföretag som installerar solcellsanläggningar åt fastighetsbolag med större fastigheter i sina bestånd. Marknaden för dessa solcellsföretag skulle kunna ökas väsentligt och bidra till både fler arbetstillfällen och ökad tillväxt inom solcellsbranschen.

Reducerad energiskattDet skall tilläggas att vissa företag, till exempel tillverkande industrier, är nästan helt befriande från energiskatt (0,5 öre/kWh), vilket även gäller egenproducerad el från solcellsanläggningar över 255 kW. Med avskaffade av energiskatten för egenproducerad solel skulle de även slippa denna minimala energiskatt de betalar idag.

Incitament för fler solcellerInvesteringsviljan att installera större solcellsanläggningar på stora takytor finns. Ett avskaffande av energiskatten på egenförbrukad solenergi skulle leda till ökade investeringar i solenergianläggningar bland ägare av stora industriella fastigheter och därmed ge en betydande minskning av klimatpåverkan.

Befrämjande av förnybar energiAtt kunna installera solceller på hela den disponibla takytan – under förutsättning att den till största delen kan förbrukas i den underliggande verksamheten – skulle leda till ökade investeringar i större solcellsanläggningar Att använda mer egenproducerad el, och därmed minska behovet av köpt nätel, bör betraktas som en energieffektivisering på samma sätt som byte energisnålare LED-lampor gör det. Det är varken hållbart och miljöriktigt när en förbättring av fastigheters energiprestanda skall beskattas bara för att energiförbättringen blir för stor.

Ny lagstiftning hos EUMålsättningen för EU är att öka användningen av förnybar energi, t ex solenergi och vindkraft. De flesta fastighetsägare anser att Sverige bör avskaffa energiskatten för egenkonsumerad solenergi, t ex vid genomförande av de nya EU-direktiven, för att öka användningen av förnybar energi.

Branschföreningen Svensk Solenergi har inkommit med ett remissvar till Regeringen avseende Energimarknadsinspektionens rapport med förslag till ny EU-lagstiftning för att öka användning av förnybara energikällor. Där framgår önskemålet att energiskatten för egenproducerad egenanvänd energi bör avskaffas.

Leverantörer inom solceller, förnybar energi och energiförvaltning – kontaktlista

En traditionell solcellspanel består oftast av 60 eller 72 stycken celler och genererar effekter mellan 240-300 W, bl a beroende på om det är polykristallin eller monokristallin cellteknik. De bästa panelerna uppnår ca 300 W per solcellspanel. Eftersom varje enskild solcell bara kan alstra en liten mängd ström, seriekopplas solcellerna till solpaneler. Dessa består framförallt av glas som utgör ungefär två tredjedelar av solpanelens vikt. Därutöver har solcellspaneler en aluminiumram och en mindre mängd plast och kisel som huvudkomponenter. Tillkommer små kvantiteter av silver, koppar och bly. En solpanel som uppnått sin livslängd på ca 30 år kan återvinnas till nästan 100%.

Mer energi från solenNumera finns solcellspaneler där de enskilda solcellerna delas i två hälfter, vilket ökar effektiviteten upp till 10% och innebär i praktiken ett bättre utnyttjande av solenergin. Denna s k half cell-teknik kan också bidra till en snabbare energiomställning till mer förnybar energi. Målet att solens andel av svensk energiförsörjning skall utgöra ca 10% kan snabbare uppnås, bl a tack vare half cell-tekniken.

Mer lönsamhet för små takytorEn annan fördel med half cell-tekniken är att solelproduktionen kan maximeras på mindre takytor, t ex ett villatak, och göra investeringen ännu mera lönsam. Ytterligare ett plus med den nya tekniken är att solcellspanelerna är mindre känsliga för yttre påfrestningar, t ex snölaster och laster när installatörer och serviceteam går på panelerna.

Half cell-teknikenHalf cell-tekniken innebär att solcellerna halveras och fördelas i två sektioner, vilket innebär att en solcellspanel innehåller totalt 120 eller 144 celler istället för traditionella solpanelers 60 eller 72 celler. Varje sektion i solpanelen har seriekopplade solceller, medan de båda sektionerna parallellkopplas. Därigenom minskar resistansen och det går att få ut mer effekt från samma yta.

Mer effekt från mindre ytaDen genomsnittliga effekten för vanliga monokristallina sollcellspaneler ligger kring 300 W. Nya monokristallina solcellspaneler med half cell-teknik ger oftast en effekt på 300-370 W per solcellspanel. Det ger en ökning av solelsproduktionen med ca 10%. Eftersom solcellspanelerna har en förväntad livslängd på 30 år, innebär det att en normalkund kan producera ytterligare 30 000 kWh tack vare den nya tekniken. Det ger en inbesparing på ca 30 000 kronor.

Fler inbesparade kWhEn genomsnittlig installation på ett villatak omfattar ca 30 solcellspaneler med en effekt på 300 W. En sådan anläggning producerar ca 10 000 kWh per år, alltså ca 300 000 kWh underförväntad livslängd, ca 30 år. Med de nya half cell-solpanelerna kan produktionen ökas med cirka 10%, d v s ca 30 000 kWh på 30 år. Om antaget elpris inklusive skatter och avgifter är en krona per kWh betyder det en inbesparing på ca 30 000 kronor.

Innovativa solcellstillverkareBland tillverkare av solcellspaneler med half cell-teknik finns bl a kinesiska Longi, sydkoreanska LG och singaporianska REC (grundades i Norge redan 1996) – samtliga leverantörer till den svenska marknaden. Sedermera har både Longi och LG vidareutvecklat half cell-tekniken med egna innovationer för att höja verkningsgraden och energieffektiveten i deras solpaneler ytterligare.

Höga betyg i långtidstesterSamtliga tre solcellstillverkare har en gott anseende och är ledande inom forskning och utveckling av solceller. REC är kända för hög tillförlitlighet och bra prestanda, särskilt genom beprövade långtidstester under verkliga förhållanden i det hårda australiensiska klimatet. De var också det första företaget i världen som lanserade solcellspaneler baserade på half cell-teknik. De övriga två tillverkarna är också utmärkande genom hög kvalitet och goda resultat från oberoende testinstitut, t ex DNV GL, som årligen publicerar PV Module Reliability Scorecard med resultaten från genomförda långtidstester där de simulerar hur 30 års exponering till olika vädertyper och klimat påverkar stabilitet, tillförlitlighet och energieffektivitet hos solcellspaneler från olika solcellstillverkare.

De flesta platta eller flacka takytor är väl lämpade för produktion av solenergi. Installationen görs enkelt och snabbt, eftersom solpanelerna inte behöver någon infästning. De fixeras genom ett s k ballastsystem av tyngande klossar. Det finns även fästen som kan svetsas fast i papp- eller bitumentaket. Samma metod används för PVC- och gummidukstak. Fördelen är lägre vikt, samtidigt som man – likt ballastsystemet – slipper takpenetrering med risk för fuktinträngning och vattenläckage.

Solceller för industritakEtt platt eller flackt stort industritak är optimalt för solelproduktion. För de flesta industrifastigheter är solceller en bra metod för att minska elkostnaderna. Den producerade solelen kan användas direkt i den underliggande verksamheten – till maskiner, processer, belysning, kyla och så vidare. Industriverksamheter har ofta även höga effekttoppar, speciellt när maskiner och produktion startas upp. Dessa effekttoppar kan solceller kapa, vilket bidrar till lägre effektavgifter – och ibland även ett billigare effektabonnemang. Ofta kan nästan all producerad solel egenförbrukas direkt av verksamheten i fastigheten.

Tak för solceller på lager- och logistikfastigheterLagerbyggnader och logistikfastigheter har ofta extra stora tak. Det sänker kostnaden per installerad kilowatt solceller. Dessa byggnader och fastigheter har ofta också ett större kylbehov – speciellt fryshallar och köpcentra. Det innebär en god anpassning av solelproduktionen till verksamhetens elförbrukning och elprofil.

Solpanelernas vädersteck och lutningFör högsta möjliga elproduktion från solceller bör solpaneler på lutande tak installeras i söderläge. Det ger hög elproduktion mitt på dagen, och något lägre under tidig förmiddag och sen eftermiddag. Om solpanelerna istället lutas åt öster och väster fördelas produktionen av solelen jämnare över dagen, utan någon tydlig effekttopp mitt på dagen. Även en mix av söderläge för en grupp av solpaneler, och öst-/västläge för en annan grupp solpaneler, kan för vissa fastigheter vara den bästa lösningen. I slutändan är det fastighetens elförbrukning och elprofil som avgör valet av väderstreck för solpanelerna.

Befrielse från energiskattGränsen för befrielse från energiskatt (eller snarare 0,5 öre/kWh) går vid 255 kW installerad effekt solceller, men för industrilokaler och serverhallar gäller inte denna gräns. På denna typ av fastigheter finns det därför ytterligare en anledning att bygga så stor solcellsanläggning som möjligt.

Sveriges största solelanläggningar på takRekorden har duggat tätt gällande stora solcellsanläggningar på tak. Solcellsanläggningen på Väla Centrum i Helsingborg byggdes år 2016 med en installerad effekt på 1,1 MW. År 2018 byggde nätapoteket Apotea.se en ny logistikpark i Morgongåva med 1,5 MW installerade solceller. Castellum får under sommaren 2020 en av Nordeuropas största solcellsanläggningar på en av sina nyaste logistikfastigheter – Hisingen Logistikpark – utanför Göteborg. En investering på 27 Mkr och som omfattar ca 30 000 kvm solceller med en årsproduktion på 3,3 GWh.

Om utbyggnadstakten fortskrider i samma omfattning är det fullt möjligt att 10% av elproduktionen i Sverige kommer från solenergi år 2030.

Hänsyn till skuggeffekter, regelverk och förordningarDet är inte bara vinkel, väderstreck och lutning på taket och dess solpaneler som spelar en roll vid beräkning av lönsamhet och effektivitet för en solcellsanläggning. Skuggande objekt, t ex ventilationsaggregat, takhuvar, närstående träd, flaggstänger, antenner och intilliggande byggnader, påverkar solelproduktionen betydligt. Därför är en skugganalys viktig, som tar hänsyn bäde till skuggors påverkan och utbredning under olika tider under dagen, men även vid olika årstider. Även regelverk och förordningar måste tas hänsyn till, så att den planerade solcellsanläggningen uppfyller gällande lagar, normer och krav.

Skillnader mellan liten och stor solcellsanläggningDet är stor skillnad mellan installation av solceller på en villa och solceller på en stor industriell fastighet. För bästa lösning bör specialiserade solcellskonsulter på erfarna solcellsföretag, med expertkompetens inom stora solcellsanläggningar, rådfrågas och anlitas för att uppnå bästa resultat.

Kunniga solcellskonsulter tar fram den allra mest lönsamma och effektiva solcellslösningen för varje given fastighet. De tittar på fastighetens förutsättningar och presenterar sedan ett optimerat förslag.

För snart en månad sedan presenterade regeringen sitt förslag om en skattereduktion för arbets- och materialkostnader vid installation av grön teknik, t ex solceller, lagring av egenproducerad solenergi och elbilsladdning. Skattereduktionen påminner om den som finns för rut- och rotavdrag, vilket innebär en skattelättnad som dras av från fakturan redan vid köpet.

Oberoende gröna stödpengarFördelen med ett grönt avdrag är att den blivande solcellsägaren inte längre är beroende av det statliga investeringsstödet, där stödmedlen varierat mellan åren och där handläggningstiden efter inlämnad ansökan ofta varit väldigt lång, ibland 1-2 år. En osäkerhetsfaktor har varit att stödmedlen inte alltid räckt till alla sökande.

Endast privatpersonerSkattereduktionen omfattar endast privatpersoner och föreslås uppgå till högst 50 000 kronor per person och beskattningsår. Beloppet täcker 15 procent för solceller samt 50 procent för lagring av egenproducerad solenergi och elbilsladdning – både för material och arbete. Det medger en solcellsanläggning upp till maximala cirkapriset 325 000 kr.

Liknar rot- och rutavdragDet gröna avdraget kommer att hanteras som dagens rot- och rutavdrag, vilket gör det enkelt och tryggt för villaägare, men även för solcellsföretagen som får en förenklad försäljningsprocess, när de kan hantera det gröna avdraget direkt på fakturan. En annan fördel är också att pengarna inte tar slut.

Utbyggnad med solcellerFör villaägare som vill bygga ut solcellsanläggningen efter några år, alternativt bygga ett Attefallshus eller komplettera villan med elbilsladdning, fungerar det utmärkt att använda det gröna avdraget även under kommande år. Det gröna avdraget gäller även för solvärme, under förutsättning att det installeras samtidigt med solceller och att solelproduktionen utgör minst 20% av anläggningens årliga energiproduktion.

Oklart kring nya villor och husDock är det fortfarande oklart om det gröna avdraget även kommer att gälla för nybyggda hus. Idag omfattas endast villor och småhus äldre än fem år av rätten till rotavdrag. I regeringens förslag framgår att reglerna för det gröna avdraget skall följa motsvarande som för investeringsstödet. Det kan tolkas att även nybyggda hus skall omfattas av det gröna avdraget. Även Solelkommissionen framhåller i remissvaret nödvändigheten att även nyare villor och småhus skall omfattas av det gröna avdraget.

Prisutvecklingen påverkar gröna avdragetRegeringen ger utrymme för att det gröna avdraget kan sänkas i framtiden, om prisutvecklingen på solceller och annan grön teknik medger det. Redan sänkningen från dagens 20% investeringsstöd till kommande 15% för gröna avdraget ger en betydande minskning av statens kostnader.

Föräldrars villa och småhusFör rot- och rutavdraget finns idag rätten att få avdrag gällande föräldrars hus, och motsvarande föreslås gälla även för solceller, lagring av egenproducerad solenergi och elbilsladdning. Även markbaserade solcellsanläggningar omfattas av det gröna avdraget, under förutsättning att den installeras på den egna tomten för villan eller småhuset, vilket medger en mindre solcellspark.

Investeringsstödet infördes 2009 och var generöst, då sökanden kunde få mer än hälften av kostnaderna för installation av solcellanläggningen täckta genom stödet. Intresset för investeringsstödet – även kallat solcellsstödet – var stort redan från början och närmare 100 milj kr fördelades till sökanden. Investeringsstödet har sedan förlängts, stödnivåerna förändrats och mer pengar skjutits till efterhand.

Stopp för investeringsstödDen 11 juni publicerade regeringen i ett pressmeddelande att de stoppar för nya ansökningar till investeringsstödet för solceller från och med den 7 juli. Solelkommissionen och solelbranschen har sedan länge förordat en utfasning av investeringsstödet under ordnade former. Med en sådan framförhållning skapas en övergångsperiod till en solcellsmarknad som fungerar under marknadsmässiga villkor för fastighetsägare. De står för hälften av de solcellsanläggningar som installeras i Sverige idag.

Förslag till grönt avdragFör privatpersoner och villaägare har Finansdepartementet remitterat en promemoria med förslag om att införa ett grönt avdrag för privatpersoner som installerar grön teknik. Det gröna avdraget är ett solcellstöd som föreslås fungera på liknande sätt som rot- och rutavdraget. Det innebär att villaägaren omedelbart får del av skattelättnaden.

Grönt avdrag bara för villaägareTanken är att det gröna avdraget ersätter investeringsstödet från 2021. Det gröna avdraget gäller dock bara villaägare. Det innebär att företag, bostadsrättsföreningar, lantbruk, kommuner, bostadsbolag och regionernas fastigheter blir helt utan investeringsstöd.

Ännu få solceller på stora takÄnnu så länge är det bara en mycket liten andel av Sveriges fastighetsägare och bostadsrättsföreningar som utnyttjat sina takytor och installerat solcellsanläggningar. Ett investeringsstöd har dock varit en viktig förutsättning för att komma igång med utbyggnaden av solceller i Sverige. Att med så kort varsel stoppa investeringsstödet för solceller, när den varit ett katalysator för solcellsbyggnaden sedan 2009, verkar oövervägt.

Mer pengar i höstRegeringen garanterar dock att alla som färdigställer sin solcellsanläggning senast sista juni 2021 får del av investeringsstödet på oförändrad nivå. Det innebär att de kommer att skjuta till mer pengar i höstbudgeten.

Inför sommaren är det många som funderar att anskaffa solceller. Men det finns några frågor att ställa och fundera kring innan investering, speciellt som privatperson.

Några råd på vägenFörsta rådet är att ställa sig i kö för bidrag så snart tankar kring solceller börjar diksuteras i hushållet. Sedan mer än ett decennium anslår staten via Energimyndigheten årligen ett s k solcellsbidrag, vilket innebär att det finns ett antal miljoner kronor att ansöka om varje år. När pengarna är fördelade till bidragssökarna finns inga mer pengar att dela ut.

Därför är det viktigt att så snart som möjligt ansöka om solcellsbidraget, inte minst för att kön och hanteringstiden för ansökan är lång – såpass lång att Energimyndigheten och de regionala länsstyrelserna fått anställa mer personal för att hinna hantera alla ansökningar inom rimlig tid. Men räkna med 6-12 månaders väntetid. Och var inte orolig – bidraget betalas ut även om solcellsanläggningen redan är installerad och driftsatt när bidraget beviljas.

Några snabba fakta för solcellsbidragetDet är ett engångsbelopp som täcker upp till 20% av investeringskostnaden. Företag måste ansöka innan arbetet med installationen påbörjas, men privarpersoner, bostadsrättsföreningar m fl kan ansöka inom sex månader efter att installationen påbörjats. Bidraget betalas sedan ut i efterskott.

Ett alternativ är att välja ROT-avdrag med 9% av den totala investeringen för solcellsanläggningen. Fördelen med ROT-avdraget är att det dras av från fakturan från början. Beräkningen är baserad på att 20% av den totala investeringen är arbetskostnad (schablonbelopp). Sedan kan ROT-avdrag göras med 20% av arbetskostnaden, vilket alltså motsvarar 9% av den totala kostnaden.

Alternativa investeringarAndra rådet är att avgöra om annan energiinvestering är mer lönsam. Om skälet endast är att minska sina energikostnader kan andra energiåtgärder eventuellt vara mer lönsamma. Alternativa energiinvesteringar är att tilläggsisolera villan eller huset, eller skaffa ett nytt värmesystem. Solceller innebär en betydande investering med lång återbetalningstid, där tilläggsisolering eller en ny värmepump kan vara en bättre investering. Det finns energi- och klimatrådgivare i varje kommun, och de kan hjälpa till att vägleda i sådana frågor.

Bra att be om referenserTredje rådet är att begära referenser. Det finns många solcellsföretag på marknaden idag. De flesta av dem startade efter år 2015, vilket innebär att deras kunskap och erfarenhet är mycket begränsad. En del av solcellsmarkanden består av företag som bara har ett övergripande mål – att tjäna mesta möjliga pengar på kortast möjliga tid.

Listan över brister hos installerade solcellsanläggningar kan göras lång – dålig infästning av solpaneler, vattenskador från läckor via infästningar i taket, friliggande kablar mot takbeläggningen som kan orsaka brand, underpresterande solpaneler och underskattning av skuggningar på solpanelerna.

Kolla hemförsäkringenFjärde rådet är att kolla att hemförsäkringen även omfattar solcellsanläggning på taket och att den täcker den skada som uppstår om solcellerna börjar brinna eller blir stulna. Tills för något år sedan var reglerna för skadeersättning ganska oklara och många försäkringsbolag kunde inte ge entydiga svar, så det är definitivt ett råd att kolla upp med försäkringsbolaget.

Följ expertisenFemte rådet är att följa expertisens nätverk och bloggar. Inom nydanande teknik finns det alltid särskilt intresserade personer – s k tekniknördar – som varit pionjärer och ofta är ledande personer inom sitt teknikområde. En av dessa är Bertil Stridh, som är knuten till Mälardalens högskola. Han driver sedan många är ett blogg på nätet – Bengts villablogg. Där finns i stort sett svar på alla frågor, under förutsättning att tiden medger att leta i alla trådar.

Välj certifierad installatörEtt sista gott råd för en driftsäker solcellsanläggning med lång livslängd. Idag finns utbildningar för att bli certifierad solcellsinstallatör, med det finns inga regler att installatören måste vara certifierad. Därför vore krav på certifiering ett sätt att komma tillrätta med problemen.

Många problem kan redan idag undvikas genom att lägga några kronor på att låta en oberoende certifierad elinstallatör från en välrenommerad elfirma besiktiga solcellsanläggningen efter installationen – både infästningar och kablar på taket samt fram till växelriktaren. Även en besiktning strax innan installationsgarantin löper ut (oftast inom 5 år) är att rekommendera. Det är väl investerade pengar för att undvika framtida bekymmer.

Solen är en outsinlig energikälla som förser vår planet med 170 000 terawatt (TW) i sekunden. En terawatt är tusen miljarder watt (W). Måttenheten Watt anger effekten som är energimängd, d v s energi per tidsenhet. Av den solstrålning som träffar jorden reflekteras 23% av moln och atmosfär tillbaka ut i rymden, medan 23% absorberas av atmosfären. Den resterande andelen 54% når jordytan, varav 7% reflekteras ut igen.

Solen en underutnyttjad energikällaFöljaktligen absorberas 47% av den ursprungliga solenergin vid jordytan. Mänskligheten förbrukar ca 16 terawatt energi per sekund. Det innebär att jorden inom loppet av två timmar absorberar lika mycket energi från solen som hela världens befolkning använder under ett helt år.

Av Sveriges nätanslutna elproduktion utgör solenergi i dagsläge ca 0,4%. Kärnkraft och vattenkraft står för ca 80% av elproduktionen i Sverige.

Sverige självförsörsörjande på solelPotentialen för mer solproducerad elproduktion i Sverige är mycket stor. Ett exempel:

Om hela Ölands yta skulle täckas med solpaneler skulle det täcka hela Sveriges elbehov samt ge 33% överskottsel för export. Dock är det förstås i görligt, eftersom solceller endast producerar solel när solen lyser. Nätter, molnliga dagar och vintertid ger begränsad eller ingen solel. Solceller måste alltså kombineras med andra energislag för stabil elförsörjning dygnet runt.

Andra faktorer som kan skapa problem vid solelproduktion är skuggor på taket – t ex från skorstenar, flaggstänger, antenner, ventilationsaggregat, takkupor, träd och andra byggnader i närområdet. Viktigt att beakta är att även små skuggor kan ge betydande problem p g a solpanelernas konstruktion och valet av växelriktarsystem. Även om en enkel skuggstudie genomförs vid en årstid, så kan skuggsituationen vara en annan vid en annan årstid när solen har ett annat läge på himlavalvet.

Suboptimalt takläge räckerEn allmänt förekommande missuppfattning bland fastighetsägare är tron att taket måste ha ett 100-procentigt optimalt läge för att det skall vara meningsfullt att installera solceller. Det hindrar många att ta steget och investera i solceller. Faktum är att det räcker med suboptimala förhållanden för att solceller skall ge bra energiutbyte. Några exempel:

Taklägen för villorSydläge ger förstås det bästa energiutbytet, men sydväst och sydöst ger också bra energiutbyte, närmare bestämt ca 95% av vad ett perfekt sydläge skulle ge. Nackdelen med dessa väderstreck är att de ger en energitopp mitt på dagen, vilket inte är gynnsamt för villaägare eftersom energiförbrukningen vid denna tidpunkt är låg.

En villa med gaveln i sydläge och takytorna i väst- och östläge ger visserligen ett något lägre energiutbyte mitt på dagen – och totalt över hela dagen ca 80-85% jämfört med perfekt sydläge – men ger i gengäld ett jämnare energiflöde över en större del av dagen. En del av solenergin kan alltså användas av hushållet under morgon och kväll när energibehovet är större än mitt på dagen.

Fördelar för kommersiella fastigheterFör kontorsfastigheter, köpcentra och industriella fastigheter är situationen annorlunda. De förbrukar majoriteten av energin dagtid när verksamheter är igång i fastigheten. Stora energiförbrukare är belysning, ventilation och kylning, som med fördel kan drivas med energin från solen.

Taklägen för större fastigheterNämnda fastigheter – men även lager- och logistikfastigheter – har oftast flacka eller platta takytor, vilket gör att solpanelerna inte monteras jämns med takytan, utan behöver vinklas upp till ca 12-18% lutning för att ge bästa effekt året om. Dessa oftast mycket stora takytor ger en större frihetsgrad vad gäller placeringen av solpaneler. Vissa block av solpaneler kan placeras i sydläge, medan andra kan placeras i öst-/västläge. Det ger en jämn effektkurva över större delen av dagen, som gör att en större andel av den producerade solenergin kan utnyttjas direkt av den underliggande verksamheten.

Tänk efter innan investeringStora kostsamma investeringar innebär både vinster och fallgropar att ha koll på innan beslut att anskaffa en förnybar och hållbar energikälla till fastigheten – oavsett om det gäller villan, bostadshuset, lantbruket eller den stora kommersiella fastigheten.

På hemsidan för Svensk Solenergi (SSE) – som är en branschförening med cirka 260 professionella medlemmar och som representerar såväl den svenska solenergibranschen som de forskningsinstitutioner som verkar inom solenergiområdet – finns länkar till ett 50-tal solkartor för svenska kommuner som anger lämpliga tak för installation av solceller.

Solceller har funnits i sedan 1950-talet, där den först användes för elförsörjning till satelliter. Inte undra på eftersom tekniken var extremt dyr och inte kommersiellt tillgänglig. Sedan 1970-talet har solcellstekniken börjat användas i alltfler tillämpningar inom både industri och fritid, t ex fyrar, fritidsbåtar och fritidsstugor. Numera används de även för att ladda mobiltelefoner, surfplattor och bärbara datorer.

Olika solcellsteknikerDagens kiselbaserade solceller utgör ca 95% av kommersiellt tillgängliga solceller. Resterande andel utgörs av tunnfilmssolceller, som har många fördelar, t ex att den är väldigt materialsnål. Kiselceller är dock mer effektiva och erbjuds till ett lägre pris per installerad kilowatt och genererad kilowattimma.

Olika kiselcellerKiselceller finns i två varianter – monokristallina eller polykristallina kiselceller. Den förstnämnda består av en halvledarkristall med extremt hög renhetsgrad. Därför har den också en högre verkningsgrad – generellt ca 18-22%. Sistnämnda varianten består av flera halvledarkristaller, en hög renhetsgrad, är billigare att tillverka. Nackdelen är en något lägre verkningsgrad – ca 16-18%.

Tunn film av solcellerTunnfilm är sammanfattande begrepp för flera tekniker, där minsta gemensamma nämnare är de ytterst tunna skikt som utgör de aktiva materialen. Den kemiska föreningen kadmiumtellurid (CdTe) är vanligast förekommande, med ca 3% av den globala marknaden. Verkningsgraden för de bästa tunnfilmssolcellerna är strax över 20%.

Bättre verkningsgradVerkningsgraden behöver förklaras och är andelen elektrisk effekt som kan utvinnas från en solcell i förhållande till instrålad effekt från solen. Exempel – om en solcellspanel är specificerad till 270 W och verkningsgraden är 20% ger den under ideala förhållanden 54 W eleffekt. Den bestäms genom mätningar vid standardiserade testförhållanden. I slutändan finns många andra faktorer som påverkar den utvunna effekten, t ex solcellernas temperatur, åldringsprocesser m m. Under drift i verklig miljö påverkar även panelernas lutning och placering i väderstreck, ventilation, luftfuktighet, aerosoler i luften, skuggningar m m.

Livslängden är långDe flesta tillverkare av solceller erbjuder 25 års effektgaranti, vilket oftast betyder att solcellerna skall ge 80% av den ursprungliga effekten efter 25 års användning. Det är diskutabelt om denna garanti är av något värde, eftersom det är svårt att verifiera över tid. Antagligen är livslängden längre, där certifierade solcellspaneler antas ha en livslängd på minst 30 år.

Åldring och temperatur ger mindre effektÅldring sänker verkningsgraden första året med 0,5-1%, därefter med ca 0,3-0,5 procent per år. Den kvarvarande effekten efter 30 år är ca 80-85% under goda förhållanden. Solceller åldras i första hand av solens UV-strålning och höga temperaturer. Vårt nordiska klimat bidrar sannolikt att solceller i Sverige har längre livslängd än i varmare länder.

Långa garantierProduktgarantin är oftast 10 år och är mer trovärdig än nämnda effektgaranti, eftersom tidsperspektivet är överskådligt och att en defekt eller trasig solpanel är enklare att verifiera. Dock krävs att det genomförs mätningar, t ex via växelriktarens strängdetektering eller en soleffektmätare. Ännu enklare är solcellsanläggningar med s k effektoptimerare vid solpanelerna. Dessa skickar löpande driftstatus till växelriktaren, som i realtid via en webbportal eller app visar hur varje solpanel mår.

En solcellsanläggning är beräknad att fungera under lång tid – oftast längre än 30 år. Men om den skall fungera optimalt kan anläggningsinnehavaren inte sitt med armarna i kors och tro att solcellsanläggningen sköter sig självt år efter år. Därför finns vissa riktlinjer att förhålla sig till som ägare av en solcellsanläggning.

Driftsansvar för solcellsanläggningenNär en solcellsanläggning är färdiginstallerad, driftsatt och överlämnad övergår driftsansvaret till beställaren. Det gäller även ansvaret för skötsel och underhåll av anläggningen. Oftast är förstås en solcellsanläggning helt självgående och erforderlig arbetsinsats liten – speciellt de första åren. Under minst 5 år gäller produktgarantier och installationsgarantier täcker ofta upp till 10 år. Men någon gång i halvåret bör även en annars mycket driftsäker solcellsanläggning få service och kontrolleras, så att den förblir både el- och personsäker, samt producerar utlovad mängd solenergi.

Goda råd för skötselI samband med driftsättning och överlåtelse av solcellsanläggningen medföljer skötselinstruktioner, som inte bör hamna i någon skrivbordslåda och glömmas bort, utan ingå i den översyn som även övriga fastigheten och dess driftsystem får med jämna mellanrum.

Beroende på solcellsanläggningens storlek kan kraven på drift och underhåll mellan anläggningar skilja sig något. Generellt kräver mindre solcellsanläggningar – och speciellt de där solpanelerna följer takets lutning – något mindre underhåll. Större solcellsanläggningar installerade på flacka eller platta tak ställer högre krav på drift, service och underhåll. Solpanelerna är mer utsatta för väderbetingelser, bl a eftersom panelens baksida lämnas mer oskyddad. Även kopplingslåder, kontakter och kablar är i större utsträckning utsatta för vädrets makter.

SkötselanvisningarVid överlämning av solcellsanläggningen ingå drifts- och skötselanvisningar från installatören. Även manualer och dokumentation från tillverkarna av solpaneler, växelriktare, montagesystem m m medföljer. Däri framgår vilka åtgärder som bör vidtagas vid olika tillfällen under anläggningens livstid.

ÖvervakningssystemDagens övervakningssystem för solceller är kompetenta och ger en bra översikt på hur solcellsanläggningen mår. Men många brister är svåra att utläsa för en vanlig lekman och solcellsägare. Därför krävs en utbildad och kunnig driftstekniker som löpande övervakar anläggningen och även kan koppla upp sig till de mer detaljerade data som döljer sig i hjärtat av solcellsanläggningen – växelriktaren.

De mer kompetenta övervakningssystemen för solceller lagrar data om anläggningens elproduktion, solinstrålning och temperatur. Därtill kommer information om hur mycket solel varje sträng av solceller producerar vid varje given tidpunkt. Med webbaserade användargränssnitt kan datan visualiseras, t ex via webbportal eller app. Med inbyggda larmsystem kan driftsteknikern förvarnas att något inte står rätt till.

Visuell inspektion viktigtFjärrövervakning kan dock aldrig ersätta en visuell besiktning, som på ett bättre sätt kan avgöra när begynnande defekter börjar utgöra ett allvarligt problem, som behöver åtgärdas i förebyggande syfte.

Solcellsägare skall inte förledas tro att en solcellsanläggning är helt underhållsfri. Det kan bli mycket kostsamt – dyrare ju fler år solcellsanläggningen står utan service och underhåll. Tillkommer förlusten genom sämre solelproduktion.

De flesta verkar överens om att de globala utsläppen måste halveras fram tills år 2030. Det handlar i huvudsak om att ställa om energisystem runtom i världen. Naturskyddsföreningen har tagit fram en rapport som visar att det finns möjligheter till ett 100% förnybart och hållbart energisystem tills år 2040.Det är förstås en utmaning och kräver grundläggande förändringar.

Grundläggande förändringarEtt energisystem består av allt som producerar och förbrukar energi i ett samhälle, t ex produktion av el och fjärrvärme, hela transport- och industrisektorn, bostäder och servicetjänster. Den absoluta merparten av koldioxidutsläppen kan härledas till hur vi använder energi i samället. Hela energisystemet måste förändras i grunden för att vi skall ha någon som helst chans att undvika katastrofala klimatförändringar.

All fossil energi behöver fasas utUr ett globalt perspektiv har ca 80% av energin vi använder fortfarande ett fossilt ursprung. Sverige har en betydligt lägre andel fossil energi – ca 30% – men vi har fortfarande en lång väg att vandra, även om vi har kommit längre än de flesta länder. För att kunna nå uppställda klimatmål behöver all fossil energi fasas ut snarast möjligt. Eftersom Sverige tillhör de rikare länderna finns möjligheten att kunna nå målet om fullständig utfasning av fossil energi tills år 2030! Om vi kan visa övriga världen att en snabb omställning blir vi ett föregångsland och föredöme för övriga världen.

Framtidens elsystem skilja sig från dagens på många sättVattenkraften tillför även i framtiden ungefär samma energimängder som idag, medan både sol- och vindkraften kommer öka tillförseln av förnybar el kraftigt. Kraftvärmen från bl a fjärrvärmeverk kommer minska något, eftersom biobränslen är en begränsad resurs. Det beräknas att vattenkraften tillför 68 TWh el och vindkraften 90 TWh, solelen 15 TWh, och kraftvärmen 3 TWh.

Fler resurser på gångDärutöver finns fler resurser som tillkommer de närmaste åren, t ex produktion av vätgas, batteri- och energilagring, samt en ökad flexibilitet i efterfrågan. Även mikroproducenter av exempelvis solel kommer att ha en större betydelse för elförsörjningen.

Men effektbrist kan uppstå. Att flexibelt kunna hantera energiresurserna är nyckeln till ett balanserat energisystem. Dagens elsystem är anpassat så att tillgång och efterfrågan alltid är i balans. Den alltmer väderberoende elproduktionen kräver att variationer i systemet hanteras på andra sätt, t ex med ny flexibel hantering av energiresurser. Förutom nämnda resurser kan import och export användas för balansera det förnybara elsystemet, varav vissa redan är tillgängliga i dag. Tillgängliga resurser överskrider redan idag det framtida behovet. I Sverige är effektbrist inte något problem fram tills år 2040.

Ett i grunden hållbart elsystem är en stor omställningDet krävs en ordentlig energieffektivisering inom alla samhällets sektorer fram tills år 2040. Framförallt gäller det bostäder och servicetjänster. Mer välisolerade bostäder och fastigheter och mer effektiv uppvärmning kommer att spela en betydande roll, där även mindre boytor och mer energieffektiva byggnader kan bidra till minskad energianvändning. Elförbrukningen kan minskas med ca 25% och för uppvärmning av bostäder samt servicetjänster är motsvarande siffra 30%. Det bidrar till angenämare inomhusklimat och lägre energikostnader. Smartare användning av el och värme kan ske genom automatisk styrning och energianvändning när priserna är som lägst. Ett exempel är värmepumpen som styrs så att den främst är igång när elpriset är som lägst. Med en anpassning av förbrukning efter energitillgången kan både energikostnaden och miljöpåverkan bli mindre – utan att det behöver inskränka på våra vardagliga liv.

En nyckelfärdig solcellsanläggning från Soltechs dotterbolag, Swede Energy, har medfört att småländska Freezing Food kunnat göra stora ekonomiska besparingar samtidigt som företaget blivit grönare.

Solenergi håller maten frystFreezing Foods infrysningstunnlar kan hantera 45 ton mat per dygn. Detta slukar självklart mycket energi, hela 2 miljoner kWh per år. För att minska sin sårbarhet för stigande elpriser och reducera sitt beroende av ett allt trängre elnät, beslutade man sig för en solcellsanläggning från Swede Energy. Denna energikälla kompletteras dessutom med förnybar el från det lokala elnätet.

SoldataTyp av solcellsteknik: Utanpåliggande solceller
Effekt: 253,8 kW
Kundens elbehov: 15%
Ort: Nybro

De flesta solcellsanläggningar är anslutna till elnätet. I dessa tider med hotande corona-pandemi och hot från fientliga cyberattacker på samhällsviktiga funktioner – t ex elnätet – ökar också intresset för fristående, oberoende och lokala batterilager för lagring av billig elenergi – både för enskilda villor och större fastigheter.

Fristående solcellsanläggningarDock är kostnaderna för helt fristående solcellsanläggningar – oberoende av yttre eltillförsel – är ännu så länge väldigt höga i jämförelse med nätanslutna system. De större batterlager som installeras idag har som främsta uppgift att fungera som buffert och backup vid elbortfall eller driftstörningar i eldistributionen. Ett annat användningsområde är att jämna ut effekttoppar i elnätet.

Nattetid ingen solelNackdelen med solenergi är att solcellerna nattetid inte producerar någon solel alls – och under mulna dagar eller vintertid endast små energimängder.

Med batterilager kan effekttopparna dagtid planas ut, så att solel även kan stå för elförsörjningen när solcellerna inte är lika aktiva som när solen skiner. Det handlar det om att kunna leverera skördad solenergi även under dygnets mörka timmar.

Ökad egenanvändningFör hushåll i villor och andra mindre fastigheter kan batterilager öka egenanvändningen av producerad solel, t ex kvällstid när människor kommer hem från sina arbetsplatser. På natten kan el till billigare nattariffer tankas in i batterilagret, för att sedan användas dagtid. Solelen kan förstås även användas för laddning av hushållets elbil.

Sprid ut solelenStörre fastigheter, lager- och logistikbyggnader har ofta verksamhet från tidig morgon till sen kväll. Där gäller att samla in så mycket solenergi som möjligt under dagtid, för att via batterilager sprida ut den insamlade solelen över större delen av dygnet. Många företag inom denna sektor använder eldrivna truckar som med fördel kan laddas med solel.

För industrier hjälper solceller och batterilager – förutom att bidra med förnybar energi – också till att jämna ut toppeffekterna som uppstår när verksamheten drar igång tidigt på morgonen. Andra industrier har effekttoppar även vid andra tidpunkter under dagen.

255 kW hindrar utbyggnadOm 100% förnyelsebar elproduktion skall kunna uppnås måste energiskattegränsen för anläggningar större än 255 kW avskaffas. Idag hindras utbyggnaden av 1 000-tals solcellsanläggningar till större industrifastigheter, lager- och logistikbyggnader med stora takytor och stora elbehov från att bygga större än 255 kW, eftersom de annars blir belagda med full energiskatt.

Att behöva betala energiskatt för solel som fastighetsägaren producerat och använder i den egna fastigheten är svårbegripligt. För fastighetsägare till mindre fastigheter gör det ingen skillnad, eftersom solcellsanläggningarna nästan alltid är mycket mindre än 255 kW.

Hushåll i villor, bostadsrättsföreningar och flerfamiljshus skulle med framtidens billigare batterilager kunna nå en bra bit till ett oberoende från nätel.

Hösten 2018 tog regeringen beslut om krav på nya funktioner i elmätarna. Det handlar om sju nya funktionskrav, som även står angivna i regeringens förordning (1999:716) som börjar gälla 2025. Energimarknadsinspektionens rapport Ei R2017:08 som föreslagit de nya reglerna, ger en god översikt och varje krav är utförligt beskrivet. De handlar i huvudsak om mätning, beräkning och rapportering av överförd el.

Nya funktionskravFunktionskraven för framtidens elmätare är bl a att för varje fas kunna mäta spänning, ström, aktiv energi samt aktiv och reaktiv effekt för uttag och inmatning av el, t ex från en solcellsanläggning. Ett inbyggt användargränssnitt skall stödja av en öppen standard som möjliggör avläsning av mätdata på plats samt på distans, i nära realtid, inklusive uppgifter om elavbrott. Mängden överförd energi per kvart eller timme. Elnätbolagen skall kunna uppgradera och ändra inställningar i elmätaren på distans, och även kunna spänningssätta och frånkoppla elanläggningar på distans.

Motivet att införa nästa generations smarta elmätare i Sverige är att kundens roll skall stärkas och elmarknaden stimuleras. Fastighetsägare får bättre verktyg för att vara aktiva på elmarknaden, samtidigt som elmätarna tryggar en säkrare drift av elnäten.

Miljoner elmätare ska bytas utDet är en stor mängd elmätare som behöver ersättas, vilket i de flesta fall handlar om att de gamla elektroniska elmätarna närmar sig slutet av sin tekniska livslängd. Uppskattningsvis handlar det om 5,4 miljoner elmätare i Sverige. Kostnaden är beräknad till minst 10 miljarder kronor. Samtidigt får elnätbolagen bättre förutsättningar för att övervaka och hantera lågspänningsnätet i realtid.

Vissa befarar att de nya reglerna på vissa punkter redan är föråldrade och ser hellre krav på typ av data och information, istället för mätning på vissa tidsintervall.

Smarta funktioner med solcellerSmarta elmätare är förberedda att kunna hantera mikroproduktion, t ex från solceller. Det innebär att fastighetsägaren både kan ta emot el från nätet, men också kan mata ut och försälja överskottsel från solcellerna på elnätet. Kunden kan både läsa av solelproduktionen och elförbrukningen i fastigheten i nära realtid.

Snabbare åtgärder vid elavbrottMed dagens äldre elmätare kan elbolagen inte se om enskilda kunder har elavbrott, utan endast i vilket område elavbrottet skett. Med smarta elmätare kan elbolagen på distans avläsa om delet ligger hos den enskilda kunden eller om det är fler drabbade. Riktade insatser gör att elavbrottet kan återställas snabbare.

Smart kommunikationMånga smarta elmätare har också ny modern kommunikationsteknik inbyggd, t ex NB IoT – Narrowband Internet of Things – som bygger på överföring av små datamängder via 4G-nätet. Det innebär att dataöverföringen från elmätare inte längre behöver anslutning till det fasta bredbandet, utan kommunicerar helt trådlöst.

Politiskt inflytande bidrar till flera större satsningar inom solenergi för offentlig sektor.

Grön energi till parkerade bilarProjektet innefattar 180 kW solceller från vår tyska samarbetspartner Q-Cells och är placerade på taket av ett parkeringshus. Ytan där solcellerna numera producerar grön energi hade enbart funktionen väderskydd.

SoldataTyp av solcellsteknik: Utanpåliggande solceller
Effekt: 180 kW
CO2-besparing: 5 648 kg/år
Fabrikat på solceller: Q-Cells
Ort: Nyköping

Trots att Spanien är en av Europas mest solsäkra länder är antalet installerade solpaneler per invånare betydligt lägre än i Sverige. Det kan tyckas märkligt, dels med tanke på den höga solinstrålning som Spanien har – dels på grund av det höga elpriset. Bilden ovan visar den totala solinstrålningen över Europa, där det tydligt framgår att länder söder om Alperna har betydligt fler soltimmar än norra och mellersta Europa.

FöregångslandSpanien förstod tidigt den stora potential som finns inom solenergi. Framförallt var solfångare populära att installera för att minska energikostnader till följd av höga gaspriser under 80-talet.

Hög avkastning på solelMed en ny socialistisk regering i början av 2000-talet lagstiftades om 8% avkastning på solcellsanläggningar. Många solcellsparker anlades och driftsattes. Investerare lockades till denna riskfria investering med hög avkastning. Efter finanskrisen valde den dåvarande regeringen att upphäva lagen om den garanterade avkastningen, med hänvisning till EU's hårda besparingskrav.

SolskattUnder 2012 infördes en solskatt som innebar att ägare till solcellsanläggningar skulle betala en straffskatt för sina solceller. Argumentet vra att solcellsägare belastade elnätet – jämför med Sverige där elnätsbolaget betalar solcellsägare för att solceller effektiviserar elnätet. Denna solskatt upphävdes under 2018, vilket nu har gjort det lönsamt att skaffa solceller i Spanien igen. Numera är det ekonomiska incitamentet för anskaffande av solceller ungefär som på andra stora solcellsmarknader i Europa.

Mindre byråkrati – högre efterfråganNu har Spaniens regering gjort regelverket ännu mindre byråkratiskt för installation av solceller. Följden är en enorm efterfrågan på solceller, både från privatpersoner och företagsägare. Solpanelsinstallatörer vittnar om en tidigare efterfrågan på bara några få förfrågningar om dagen, som numera stigit upp till 10-tals per dag.

Det avbyråkratiserade regelverket och införandet av regellättnader har lockat många fler att dra nytta av egenproducerad solel. Den kraftigt ökade efterfrågan har även inneburit att priser för installationsarbetet sjunkit kraftigt. Det rapporterar Spaniens största morgontidning El País.

Ny generationSpaniens solcellsunion (Unef) talar om om den nya solcellsgenerationen, d v s en stor andel av befolkningen kommer nu att växa upp med att förnybar energi står för merparten av elproduktionen i landet.

Förra året tillkom totalt 235 MWh som en följd av att nya solcellsanläggningar kopplades in på det spanska elnätet. I år uppskattar energiindustrin att se en total ökning på omkring 400 MWh förnybar solenergi.

Växande branschPriset för installationer av solcellsanläggningar uppges ha fallit med ca 80% under de senaste 10 åren. Även efterfrågan på service har på senare tid den senaste tiden ökat markant, med inte mindre än 140 procent.

Solelproduktionen är direkt beroende av solinstrålningen, vilket förstås innebär att det produceras mest solel under sommarhalvåret. Men produktionen av solel varierar också över dagen, över året och även mellan olika år. Dessutom spelar det en stor roll var i landet solcellsanläggningen är installerad.

Påverkande faktorerAndra faktorer som påverkar energiutbytet är relaterade till själva solcellsanläggningen, t ex solcellernas lutning, orientering och skuggning. Även nedsmutsning och snö kan påverka produktionen av solel.

Solcellers energiutbyteElproduktionen från en solcellsanläggning anges i antal kWh per år, som i sin tur beror på antalet installerade kW solpaneler. Fler kW medger ett högre effektuttag från solcellerna. Ett förenklat nyckeltal är att varje kW installerad toppeffekt ger cirka 750-1 000 kWh per år, beroende på plats i Sverige. Utmed kusterna finns de bästa förutsättningarna för högt energiutbyte, med inlandet ger ett mindre energiutbyte.

Intressant att notera är att svenska västkusten i stort sett ger samma energiutbyte från solen som storstäderna i norra och mellersta Europa, t ex Berlin, Paris och London.

Olika lutning påverkar energiutbytetDen bästa effekten per kvadratmeter takyta ger solpaneler placerade på lutande tak, medan flacka eller platta takytor ger 20-50% sämre utbyte per kvadratmeter takyta. För maximal solelproduktion bör solcellerna ha en lutning på ca 45 grader, vara riktade mot söder och helst inte skuggas av träd, skorstenar, ventilationshuvar, flaggstänger eller andra byggnader.

Däremot har skillnader i solpanelernas lutning och orientering mindre betydelse, d v s energiutbytet försämras inte avsevärt. Hur avvikelser påverkar energiutbytet framgår av bilden ovan, som anger hur den årliga solinstrålningen varierar i förhållande till solpanelernas lutning och orientering på en takyta i Sverige.

Solcellernas orientering och lutning påverkar energiutbytetOm utgångspunkten för referensen är ett industriellt tak med ca 5% taklutning mot söder är energiutbytet 930 kWh / kW installerad effekt solpaneler. Om solpanelerna istället lutas upp 45 grader mot horisontalplanet och är riktade rakt mot söder, så ökar den instrålade solenergin med nästan 18%. På en vertikal yta – t ex en husvägg – riktad rakt mot öster eller väster minskar den instrålade solenergin till ca 65 procent av den energi som träffar solpanelerna på ett industriellt tak i exemplet ovan.

Olika typer av växelriktareÄven växelriktare har en stor inverkan på hur effektivt en solcellsanläggning omvandlar den instrålade solenergin till elektrisk ström. Den vanligaste typen är s k strängväxelriktare där solpaneler seriekopplas i en eller flera strängar, som sedan ansluts till växelriktaren.

Mycket elektronik på taketAndra växelriktare är utrustade med s k effektoptimerare vid varje solpanel – alternativ parkopplade till vardera två solpaneler – som hjälper till att maximera solpanelernas effektivitet och minska den negativa inverkan av skuggade solpaneler på taket. Nackdelen är att mycket elektronik blir exponerad för väder, vind, fuktighet – och framförallt – överspänningar från åskoväder. Om effektoptimerarnas elektronik klarar utmaningen kan endast framtiden utvisa.

Mikroväxelriktare ger hög säkerhetDet finns även s k mikroväxelriktare som också är effektiva att kompensera för delskuggning av solpaneler. Däremot är mikroväxelriktarna ofta dyrare och inte alltid ekonomiskt motiverbara om det inte föreligger särskilt stora utmaningar med skuggbildningar på taket.

En stor fördel är dock att mikroväxelriktare levererar växelspänning från taket ner till elcentralen, vilket med hänsyn till säkerhetsaspekter är att föredra. Den högspända likström de förstnämnda alternativen levererar ner till elcentralen är livsfarlig och kräver hög grad av omsorg vid ledningsdragning på taket och att kopplingsboxar och kontaktdon är väl skyddade och vattentäta – inte bara vid installationen – utan även under hela solcellsanläggningens livstid (oftast mer än 30 år). Problematiken med att ha mycket elektronik på taket kvarstår dock.

Vasakronan får tak och solceller i en och samma renovering – med ett ShingEl soltak.

ShingEl takpannorPrecis som många andra fastigheter byggda runt 60-talet var det dags för en av Vasakronans fastigheter i Uppsala att få nytt tak. För att tänka hållbart och långsiktigt valde de att inte välja ännu ett plåttak, utan ett av våra tak med integrerade solceller – ShingEl.

Med ett centralt läge tillkommer höga avgifter för tillstånd och avspärrningar, vilket gör en större takrenovering dyr. Ett tak med ShingEl gav Vasakronan både ett heltäckande tak och en solcellsanläggning i samma renovering, vilket förkortade deras byggtid och tillät en bättre investering. I längden kommer det resultera i en snabbare återbetalningstid för deras nya energiproducerande tak.

SoldataTyp av solcellsteknik: ShingEl takpannor
Effekt: 41,8 kW
Kundens elbehov: 25%
CO2-besparing: 1 255 kg/år
Ort: Uppsala

I början av 2000-talet var solceller ännu en ganska obetydlig energikälla i världen. Numera är solceller den snabbast växande energikällan ur ett globalt perspektiv. Framförallt Kina och Indien satsar på gigantiska solcellsparker, men även Arabvärlden och USA ligger inte långt efter. I många länder är dagens solel det billigaste energislaget när ny elproduktion planeras och byggs.

Enorm solcellspark i KinaI Tengger-öknen i norra Kina ligger en av världens största solcellsparker. Den installerade effekten 1 500 MW på en markyta på mer än 43 kvadratkilometer. Kinas mål är att 20 procent av elproduktionen skall vara baserad på solenergi år 2030.

Indien på frammarschSolcellsparker är på stark frammarsch i Indien, där den nationella solplanen anger att parkerna i första hand skall byggas i ökenliknande områden och nära motorvägar, d v s på markytor som inte används till jordbruk eller annan odling, eller på andra glest befolkade platser. Nackdelen är att det kräver en stor utbyggnad av infrastruktur för elöverföring.

Emiraten nära tätpositionÄven Förenade Arabemiraten satsar stort på enorma solcellsanläggningar, varav den största har 3,2 miljoner paneler med en installerad effekt på 1 200 MW. Det räcker för att försörja en stad med 90 000 invånare med förnybar solel.

På köpet bidrar anläggningen med flera fördelar – den hindrar öknen att breda ut sig – skuggan från solpanelerna låter växter gro och binda jorden – och solelen driver ett droppbevattningssystem.

Chile har optimala förutsättningarChile är ett annat land som har optimala förutsättningar för solel. Utbyggnadstakten är hög. I en av världens torraste öknar, Atacamaöknen, har det på många platser inte regnat på 100-tals år. Med stark solstrålning och förhållandevis låga temperaturer på grund av hög höjd skapas perfekta förutsättningar. Solceller producerar el mycket effektivare vid låga temperaturer. En temperatursänkning på 10 grader ger nästan 5% bättre energiutbyte.

Även bland Chiles offentliga byggnader märks utbygganden av solcellsanläggningar tydligt – där förutom självaste presidentpalatset – även 100-tals offentliga byggnader täcks med solpaneler. Intressant är att tillväxten inom solenergi skett helt utan subventioner. Däremot har regeringen givit marknaden tydliga spelregler, som bidragit till en optimism och tillförlitlighet bland marknadens aktörer.

StordriftfördelarDet senaste 10 årens kraftigt sjunkande priset på solceller – som dock håller på att plana ut – har förstås varit en pådrivande kraft bakom utbyggnaden av storskaliga solcellsparker. Men även kostnadseffektiviteten vid investeringar i elöverföring, drift, underhåll och övervakning är betydligt gynnsammare. Ett annat argument är att stora solcellsprojekt ger förenklingar i tillståndsprocessen, i jämförelse med utbyggnad i samma takt för många mindre solcellsprojekt.

Solpaneler på hus och fastigheterÄven marknaden för solpaneler på vanliga hustak och industriella fastigheter förväntas växa starkt i många länder i världen. Marknadspotentialen är till och med större än för solcellsparker. Den största fördelen är att solelen produceras där den förbrukas, d v s i det underliggande huset eller fastigheten. Det blir lättare att integrera distribuerad elproduktion, när solpanelerna sitter på hushållens tak. Det tar heller ingen extra markyta i anspråk.

Ökat incitament för energilagerInom marknadssegmentet för tabbaserade solcellsanläggningar är även betalningsviljan för energilager större än i solparker – dels för att nätelen ofta är dyr – men även för att nätelens tillgänglighet och distribution i många länder inte är tillförlitlig.

Solenergin utgör knappt 1% av Sveriges energiproduktion, men har en stor potential att komplettera annan eneriproduktion i Sverige. Energin från solen gynnar inte bara klimatet, utan är också en bra ekonomisk investering. Men alla har inte tillräcklig kunskap kring tekniska, ekonomiska och miljömässiga aspekterna som är förknippade med solceller.

Användning av solelenVanligast är solcellsanläggningar som är anslutna till elnätet. Den solel som produceras på taket kan användas direkt i fastigheten. När solen inte lyser tillräckligt – t ex på vintern, mulna dagar eller nattetid – matas köpt nätel in till fastigheten. Om solelproduktionen istället överstiger fastighetens elbehov kommer överskottselen att skickas ut på elnätet och försäljas till ett elhandelsbolag.

Försäljning av solelenVanligast är solcellsanläggningar som är anslutna till elnätet. Den solel som produceras på taket kan användas direkt i fastigheten. När solen inte lyser tillräckligt – t ex på vintern, mulna dagar eller nattetid – matas köpt nätel in till fastigheten. Om solelproduktionen istället överstiger fastighetens elbehov kommer överskottselen att skickas ut på elnätet och försäljas till ett elhandelsbolag.

Fastigheten och dess solcellsanläggning är ansluten till elnätet som ägs av ett elnätsbolag, som också bidrar med några ören per producerad kWh överskottsel, eftersom distributionen av el i deras elnät effektiviseras tack vare lokalt producerad solel.

Om mängden överskottsel är stor kan elnätsbolaget komplettera det befintliga uttagsabonnemanget med ett inmatningsabonnemang. Därefter kan överskottselen försäljas till valfri elhandelsbolag, som oftast har ett krav att fastighetens behov av nätel köps från dem.

Solcellsanläggningens komponenterDe huvudsakliga komponenterna i en solcellsanläggning är ganska lika, oavsett om det rör sig om en villaanläggning, en anläggning på ett stort industritak, eller en solcellspark.

Solcellsanläggningens funktionI korthet utgörs de ingående komponenterna av ett antal solcellspaneler och montagesystem (1), en eller flera växelriktare (2), elcentral (3), strömbrytare både på likströms- och växelströmssidan, energimätare och säkringar (5).

Solpanelerna är placerade på taket, väggen eller marken, och hålls på plats av ett montagesystem. Från solpanelerna löper kablar som distribuerar likström till växelriktaren, som oftast är placerad i närheten av fastighetens elcentral. Växelriktarens uppgift är att omvandla likströmen till växelström för att kunna distribuera solelen till fastighetens elförbrukare (4). Överskottselen är också växelström som måste ligga i fas med frekvensen i svenska elnätet – 50 Hz (6).

SäkerhetStrömbrytare på likströmssidan är viktigt, inte minst av säkerhetsskäl. Om räddningstjänsten behöver rycka ut på grund av brand vill de inte utsättas för 100-tals volt likspänning, som kan utgöra livsfara för brandmännen. Strömbrytare på växelströmssidan (AC) – d v s mellan växelriktaren och fastighetens elmätare – skall alltid slås av så att nätanslutningen (AC) till växelriktaren bryts, innan DC-anslutningen (DC) till panelerna bryts. Bra att veta är att DC-anslutningen aldrig varken skall slås på eller av när växelriktaren är ansluten till elnätet (AC).

Färgglada solceller på fasadMed en vision om en stadsdel för både människa och natur är det inte så konstigt att vi fick förfrågan att förse ett stort parkeringshus i Vallastaden med vår energiproducerande fasad – Soltech Facade.

Parkeringshuset har laddstolpar för över 300 elbilar, samtidigt som det är hem till både återvinningscentral och bredbandshub. Allt detta under ett och samma tak kräver mycket energi. Våra solceller gör det möjligt för byggnaden att sänka driftkostnaderna och bli mer självförsörjande. Men vårt uppdrag var också att skapa en fasad som kommunicerar Vallastadens vision om en stadsdel i framkant.

Resultatet blev en semitransparent fasad i olika färger som på dagen reflekterar det härliga solljuset och på natten lyser upp med hjälp av lampor – allt medan integrerade solceller producerar förnybar energi året runt.

SoldataTyp av solcellsteknik: Facade semitransparenta solceller
Effekt: 25 kW
CO2-besparing: 750 kg/år
Ort: Linköping

Under 2019 ökade antalet nätanslutna solcellsanläggningar med närmare 19 000. Idag finns totalt 44 000 nätanslutna anläggningar fördelade över hela Sverige. Det är en ökning med närmare 19 000 solcellsanläggningar. Även den installerade effekten har ökat rejält till 698 MW ‐ en ökning med 287 MW. Det motsvarar ca 70 procent fler installerade MW jämfört med föregående år, enligt Solkompaniet som hämtat statistik från Energimyndigheten.

Flest under 20 kW Störst andel av 2019 års nyinstallerade solcellsanläggningar är under 20 kW – vilket motsvarar ytan på större villatak. Sedan statistiken började är det inte längre anläggningar i storleksklassen 20 - 1 000 kW som är störst, utan istället har de mindre solcellsanläggningarna tagit över ledarrollen.

Mer småskaligt Att småskaliga mikroproducenter ökar kraftigt, innebär att allt fler fastigheter kommer att kunna försörja fastigheten med egenproducerad solel från det egna taket. Villaägare kan dra nytta av skattereduktionen som utgår med 60 öre per kilowattimma, dock maximalt 18 000 kr per år.

Energimyndighetens indelningDet är Energimyndigheten som fördelar solcellsanläggningar i tre kategorier – dels anläggningar mindre än 20 kW, sedan 20 kW till 1 000 kW och slutligen över 1 000 kW.

Stora men även små kommuner Kommuner med största andelen installerad effekt är större storstadskommuner, t ex Stockholm Göteborg, Uppsala och Linköping, som alla hade en installerad effekt på över 15 MW vid senaste årsskiftet. Även fortsättningsvis är det i första hand storstadskommuner som växer mest.

Minst 6 MW per kommun installerade Göteborg, Uppsala och Västerås under 2019. Även mindre kommuner gör stora satsningar på solel. Exempel är kommunen Sjöbo där den installerade effekten ökat med 6 MW. Andra små kommuner som installerat vardera 1 MW är Herrljunga och Gnosjö. Det är nu endast en kommun som i slutet av förra året saknade solcellsanläggningar. I jämförelse kan nämnas att det 2016 var tio kommuner utan solcellsanläggningar.

En fördubbling av vindkraftens elproduktion är att vänta de närmaste två åren – från 2018 års 17 TWh till 38 TWh år 2022. Denna ökning beror på den kraftiga utbyggnad som planeras de närmaste åren. Även prognosen för elproduktion från solel är större än tidigare bedömningar, från 2018 års 0,4 TWh till 1,7 TWh 2022, vilket är en snabbare ökning än vad det tidigare har bedömts.

Minskad energianvändning Den totala energianvändningen i Sverige minskar dock, enligt Energimyndighetens kortsiktsprognos. Minskningen bedömns bli ca 5% och går ner till ca 525 TWh mellan åren 2019 och 2022. Främsta orsaken är att kärnkraftens andel av energiproduktionen minskar. Det medför samtidigt även stora minskningar av energiförluster i samband med kärnkraftens elproduktion.

Corona-pandemin runtom i världen kommer troligen att påverka prognosen inom olika branscher, vilket Energimyndigheten inte tagit hänsyn till i den kortsiktiga prognosen. Huvudsyftet med korttidsprognosen är att ge underlag till Finansdepartementets årliga prognoser över skatteintäkter. Den ger en bild över energianvändningen de närmaste 4 åren, men skall inte användas för bedömningar över effektläget i Sverige.

Minskning av fossila bränslen till el och fjärrvärme För bränslen som används för att producera el och fjärrvärme väntas den fossila andel minska, särskild kol som väntas går ner till noll inom några år. Däremot ökar användningen av biobränsle. För det totala energisystemet har kol fortfarande en stor betydelse, framför allt inom stålindustrin.

Branschernas olika energianvändning För bostäder och service är en minskning med 0,5 TWh prognostiserad, vilket betyder 145 TWh för år 2022. El- och fjärrvärmeanvändningen stiger något, men eldningsoljor och fasta biobränslen går ner något under de närmaste åren.

Industrisektorns energianvändning ligger ganska stilla kring drygt 140 TWh under flera år framåt. Biobränsle ökar med ca 1 TWh, vilket är en större ökning än övriga energislag inom industrin.

Den totala energianvändningen för transporter ökar, framförallt utrikes transporter. Biodrivmedel står för den största ökningen, ca 1 TWh för perioden. Det är framförallt nya direktiv för högre inblandning av biodrivmedel i bensin och diesel, vilket Energimyndigheten raporterar om på hemsidan.

Batterier för elbunkring i var mans hus. Det är en vision som inte är så avlägsen som man kunde tro. I takt med utbyggnaden av förnybar el från sol och vind ökar behovet av energilagring. Nu utvecklas nya typer av batterier – några i sig själva färnybara.

Andelen förnybar el ökar i världen Det är främst förnybar el producerad med sol-, vind- och vattenkraft som ökar mest. Det är också ett centralt mål i många länders energipolitik. Men el från sol- och vindkraft produceras och konsumeras i stunden och inte alltid när den behövs. Därför ökar behovet av att kunna lagra elenergin från en dag till en annan, eller ännu längre tid. Och därmed behöver teknikerna för ellagring utvecklas.

Störst kapacitet att lagra energi på den globala marknaden har dock vattenkraften. I pumpvattenkraftverk lagras vatten i dammar för senare omvandling till el. Andra storskaliga lagringstekniker är power-to-gas, tryckluft och svänghjul (se ruta), men som komplement behövs energilagring i form av batterier. Inte minst för begränsade utrymmen.

Förnybar energi lagras i förnybara batterier Forskningen går framåt för små, bärbara batterier som går enkelt att återvinna – och till och med är ätbara. Dessa ofta små och tunna batterier kan inte lagra så mycket energi, men kan ändå få en viktig roll i exempelvis medicinsk teknik och bärbar utrustning. Batterierna kan driva termometrar och LED-lampor eller sättas in i förpackningar och leksaker.

Viktiga målsättningar i utvecklingen är att batterierna blir billiga att tillverka och görs av material som det finns gott om på jorden, alltså inga sällsynta metaller. Batterierna ska helst också gå att återvinna helt eller delvis.

Algbatteriet, utvecklat vid Ångströmlaboratoriet vid Uppsala universitet, är ett böjbart pappersbatteri bestående av cellulosa från en grönalg (grönslick) och en ledande polymer som kan utvinnas från kärnan i en majskolv.

– Om vi tänker långsiktigt så behöver vi stenhårda satsningar nu på hållbara material och att bygga kompetens kring material som det finns mycket av, säger Maria Strömme, professor i nanoteknologi, som leder forskargruppen vid Ångströmlaboratoriet.

Ännu så länge är litium-jonbatterier den bästa tillgängliga teknik för ellagring, eftersom dessa kan lagra mycket energi i en liten volym, enligt batteriforskaren Kristina Edström, professor i oorganisk kemi vid Ångströmslaboratoriet i Uppsala.

Ur ett ekonomiskt perspektiv finns det mycket att vinna på nya batterier. Marknadspotentialen för lagringstekniker kommer att öka med minst 300 gigawatt (effekt) fram till år 2030, enligt prognoser från bland andra konsultbolaget Boston Consulting Group.

Ett rejält kliv framåt togs nyligen av energibolaget Southern California Edison som förra hösten investerade i ett batterisystem med effekten 20 MW – det motsvarar 80 MWh el. Det blir därmed ett av de största lagren i världen med litium-jonbatterier.

När batterisystemet är fulladdat förväntas det kunna lagra energi för 2 500 hushåll under en dag. Det ska användas som back-up för elkunder i Kalifornien, och blev nödvändigt sedan en lagringsanläggning för naturgas stängts efter en stor läcka.

Batterier i smarta städerI så kallade smarta städer kommer backup-lagring av el i byggnader att bli vanligt. Det passar bra i kombination med exempelvis solceller. Prognoser från bl a konsultbolaget Boston Consulting Group visar att behovet för lagringstekniker kommer att öka med minst 300 GW fram till år 2030. I så kallade smarta städer kommer backup-lagring av el i byggnader att bli vanligt. Det passar bra i kombination med exempelvis solceller.

Batterier för hushållÄven batterier för ellagring åt hushåll kommer att bli vanligare även i Norden, trots låga elpriser, spår många experter, t ex Kristina Edström, känd batteriforskare och professor i oorganisk kemi vid Ångströmslaboratoriet i Uppsala.

Enligt Power Circle – den svenska elkraftsbranschens intresseorganisation – behövs ganska små batterier för att jämna ut effektbehovet i fastigheter. För flerbostadshus räcker det med batteristorlekar mellan 0,8 till 1,3 kWh per lägenhet för att effekttopparna skall minska med uppemot 40 procent. För villor med fjärr- eller bergvärme krävs batterier med lagringskapacitet mellan 4 och 9 kWh för att uppnå samma minskning.

Ekonomiska medel för att stoppa coronapandemin verkar inte ha några gränser, men för att hindra närmare 800 000 europeiska medborgare från att mista livet på grund av luftföroreningar varje år görs ganska lite.

Kostsamma åtgärderPandemier och luftföroreningar är oroväckande, men i klimatfrågan står väldigt mycket mer på spel. Klimatmålen verkar svåra att efterleva, än mindre att uppnå. Där sker långt mindre än inom smittbekämpningen, men mer än inom strävanden att begränsa luftföroreningarna. Ett hinder är förstås kostnaden.

I en ny studie som Mikael Karlsson gjort tillsammans med Eva Alfredsson och Nils Westling, publicerad i tidskriften Climate Policy, sammanställer de forskningen om klimatåtgärdernas sidonyttor. Sidonyttor är de fördelar som följer av klimatåtgärder, utöver att kostnader för klimatförändringar undviks.

Klimatkris ger många sidonyttorEn välkänd sidonytta är att många klimatåtgärder minskar utsläppen av luftföroreningar. Eftersom 4 miljoner människor dör av förorenad luft varje år, kan förstås stora sidonyttor uppstå. Flera studier visar att nyttan av god luftkvalitet i termer av pengar faktiskt kan vara större än kostnaden för åtgärder i fråga. En studie visar att vinsten av friskare luft i Indien är större policykostnaden. Policy för 1,5-gradersmålet ger nettovinster jämfört med 2-gradersmålet. I vissa scenarier gäller detta även för Kina och EU.

Frisk luft undantagetTrots att klimatåtgärder ger ekonomisk nytta även i närtid visar studien att denna kunskap sällan läggs med i klimatpolitiska beräkningar. När Miljömålsberedningen förberedde klimatlagen – som samtliga partier röstade igenom – var underlaget gediget. Men vinsten av friskare luft ingick inte i beräkningen av åtgärdskostnader. Förslagen framstod därför som dyrare än vad de i själva verket var. Sidonyttor tas nästan aldrig hänsyn till i kommunal klimatpolitik. Åtgärder verkar därför dyrare än de är, vilket leder till suboptimala beslut.

Hellre skörda än bördaI relation till den fulla bilden av sidonyttor blir problematiken större. Klimatåtgärder ger fler fördelar än friskare luft. Om alla skulle följa råden för en hälsosam diet kunde den globala dödligheten minska med mellan 6 och 10 procent. Utsläppen av klimatgaser skulle kunna minskas med mellan 29 och 70 procent till och med år 2050. Den ekonomiska nyttan vore enorm. Andra sidonyttor är ökad fysisk aktivitet om privatbilismen minskade. Produktiviteten skulle öka om kol lagras i jordbruksmark. Energisäkerheten skulle förbättras med mer förnybar energi.

Sidonyttor ger vinsterMånga klimatåtgärder är kostsamma, men om sidonyttorna är större borde begreppet bördefördelning kunna ersättas av skördefördelning. Det är därför som klimatkrisen – i motsats till många andra stora kriser – också kan erbjuda stora möjligheter. Kriserna i världen verkar aldrig ta slut, men genom att ta tillvara på dem blir vi också bättre rustade gentemot andra stora utmaningar. Låt oss tillsammans anta utmaningen!

Klicka på rubrikerna nedan. Där finns kontaktuppgifter, verksamhetsbeskrivning, kontaktpersoner samt deras frågor till er. Lämna gärna era kommentarer! De är beredda att rådgiva, informera, offerera och besvara era frågor och funderingar. Tack på förhand! OBS – detta är en testsida!

OBS! – INTE AKTIVERAD ∨

BLEKINGE

BOHUSLÄN

Svenska Solenergigruppen AB
Kontaktperson: Bertil Hjalmarsson, VD
Telefon: 0760-14 80 00
E-post: bertil.hjalmarsson@solenergigruppen.se
Verksamhet: Solenergigruppen installerar solpaneler på villor, lantbruk och kommersiella fastigheter i Västra Götaland, Dalsland och Värmland, i samarbete med utvalda installationspartners inom verksamhetsområdet. Vi projekterar gärna solcellsanläggningar i kombination med elbilsladdning och energilagring.
Erbjudande: Den mest kvalificerade solcellstekniken för alla typer av tak och fasader. Vi erbjuder även ett partnerprogram för era anställda, med rabatt på solceller till villan / småhuset.

Fråga: Planerar ni solcellsinstallationer i Bohuslän under det närmaste halvåret? Kontakta oss här!

DALSLAND

GÖTEBORG NORR

GÖTEBORG SYD

GOTLAND

HALLAND

MALMÖ

SKARABORG

SKÅNE

SMÅLAND NORR

SMÅLAND SYD

ÄLVSBORG NORR

ÄLVSBORG SYD

ÖSTERGÖTLAND

ÖLAND

DALARNA

NÄRKE

STOCKHOLM NORR

STOCKHOLM SYD

SÖDERMANLAND

UPPLAND

VÄRMLAND

VÄSTMANLAND

GÄSTRIKLAND

HÄLSINGLAND

HÄRJEDALEN

JÄMTLAND

MEDELPAD

ÅNGERMANLAND

VÄSTERBOTTEN

NORRBOTTEN

LAPPLAND

OBS! – INTE AKTIVERAD ∨

BLEKINGE

BOHUSLÄN

DALSLAND

GÖTEBORG NORR

GÖTEBORG SYD

GOTLAND

HALLAND

MALMÖ

SKARABORG

SKÅNE

SMÅLAND NORR

SMÅLAND SYD

ÄLVSBORG NORR

ÄLVSBORG SYD

Boråas Elhandel AB
Kontaktperson: Ludwig Thorson, Business Development Manager
Telefon: 033-20 67 19, 072-720 67 19
E-post: ludwig.thorson@boraselhandel.se
Verksamhet: Borås Elhandel installerar solpaneler på villor, lantbruk och kommersiella fastigheter inom Älvsborg, i samarbete med utvalda installationspartners inom verksamhetsområdet. Vi projekterar gärna solcellsanläggningar i kombination med elbilsladdning och energilagring.
Erbjudande: Den mest kvalificerade solcellstekniken för alla typer av tak och fasader. Vi erbjuder även ett partnerprogram för era anställda, med rabatt på solceller till villan / småhuset.

Fråga: Planerar ni solcellsinstallationer i Älvsborg under det närmaste halvåret? Kontakta oss här!

ÖSTERGÖTLAND

ÖLAND

DALARNA

NÄRKE

STOCKHOLM NORR

STOCKHOLM SYD

SÖDERMANLAND

UPPLAND

VÄRMLAND

VÄSTMANLAND

GÄSTRIKLAND

HÄLSINGLAND

HÄRJEDALEN

JÄMTLAND

MEDELPAD

ÅNGERMANLAND

VÄSTERBOTTEN

NORRBOTTEN

LAPPLAND